> LAHOLMS TIDNING : Orisdagen den10: deécember:1989 ” För hågra år sedan var det.inte ” Huruvida vägtrafikolyckorna ovanligt att människor” vägrade använda ”trafikflyget som kom- -munikatiorismedel på grund av att' de ansåg-ölycksriskerna vara för '' tertanke. .med åtföljande. större försiktighet råder det delade me- : stora, ' Denna, försiktighetsattityd ningar: oms Möjligen .blir de: re-. NS var "särskilt märkbar en tid ef--' dan försiktiga förarna ännu mer: ter den svåra. flygolyckan- vid försiktiga, under det att de. som - | Sngelkolm dn Bl människor om" ;/ brukar köra fott 'och ta stora ris- kom "och 12 skadades” "mer eller ” mindre svårt, Denna, olycka var” nå a emellertid en. av de få, och-den ” vips mån Dekraeas av sen rapport. ojämförligt största, som nå in ” -av de t tr - drabbat det svenska inrikesflyget...- ser har. från tre'dagars intensi Med tanke på hur många männi-- - trafikövervakning på blekinge skor ”som' färdats med ' detta.- Peris Mid senaste Väsen iftet.. trafikmedel såväl före som ef- , ter ' Ängelholmskatastrofen måste : av. skrämmande, Tgenisade”vind- olycksriskerna .. betraktag,' 'som rutor, - rattfylleri, nonchalerade - , de. . mycket teikesllyg med v vårt” stopptecken, : «fortkörning-., trots ,. | lömsk halka och bristfälliga. fors: i N Vid en, jämförelse med träfiko don. förekom bl.a. Samtliga des i tensit på våra vär" .sa förseelser är allvarliga nog' "för i går blir självklart resändefrekven":> atÉ Törorsaka svåra olyckor, Und-' sen med. inrikesflyget liten. Bile "ra på att dödsolycksstatistiken' ä : skrämmande: Frågan är: emeller: ”det kanske goriktigt att:ställa-d skakande trafiktragedjerna : som " inträffat "på" vägarna: de: senaste” : . veckosluten , mot; flygolyckorna.' En sådan jämförelse ger emelle "tid till resultat att senaste v .' koslutet” omkom : enligt de: pre r- alt om möjligt få bort. dessa- : . olycksrisker, som direkt kan hän- ”föras' till. förarnas vårdslöhet el- ler olämplighet, Det enda verk- |: . ningsfulla medlet hittills förefal= ler vara intensiv" trafikövervakö ning. ”Så' snart: en polisbil eller”: >” minära siffrorna 18 män i. miotorcykelpolis dyker upp 'i bils.:+ « vägtrafiken: och förra vebkoslu köer och: vid farliga passager för=. ' 16. . Det... blir. ..34:; svinner na och trafik. tillsammans, Siffran kan även. a - fas stiga då förmodligen några av” de svårast skadade knappast kla- rytmen. blir lugnare och. försikti- gare; Men. vi har' tusentals mil” eu vägar i vårt vidsträckta land "och polisen räcker givetvis inte till för” "sådan gigantisk "uppgift. ' Ty : värr! ser det: därför: ut "som : om. - På två höstveckor har all fler dét är. ödesbestämt-att 'den mo--: - människor 'omkomniit vid. vägtra-,...derna . landsvägstrafiken --måste. i | -fikolyckor i i vårt land än:vid den . ..skörda Ausentals liv och göra. än. ..svåra,flygolyckan vid: Ängelholm : nu'många fler. människor. till in detta väckt på långt : när -valider ' varje år.' Men så länge- up) 8 press inte. upphört ”ått” reagera möj och ' Radio/TV. ”Och” förmodligen” denna farsot finns det kanske höpp' ; "är det högst tå bilpassagerare som "on bättring; ivstår! från att färdas med bil till. '-blir- rsuccessi: exempel. nästa. veckoslut på rand : ken. inriktas på. att tillverka” tra olycksriskerna på vägarna, a » fiksäkrare fordon. stämmer Hkilförarna till någon ef-. - " ker fortsätter därmed.” Det bist- "> ” nämnda - förefaller. åtminstone i . »- vårdslösheten i trafiken var 'rent' . rför. är tid” hur problemen skall angripas :: Finns det något som går upp emot nyfångad knaperstekt vår- makrill, ;.en kärleksfullt tillagad strömmingsflundra: eller ett äkta svenskt 'sillbords alla läckerheter? Den . nyligen presenterade un- ; |dersökningen om våra fiskvanor visade med all önskvärd tydlighet, : latt svenska folket förstår att upp- skatta och njuta av god fisk, Och för att fisken vi köper verkligen är av bästa tänkbara kvalitet bor- gar alla de som fångar, distribue- rar 'och säljer den. = Den' .svenska livsmedelshante- ringen. kännetecknas av. mycket höga krav:på kvalitet och hygien i. alla stadier av produktionen, Fiskhanteringen skiljer .sig här- vidiag inte från "övriga delar av livemedelsindustrin. Utom möjli- gen på det sättet att den i jämfö- relse med andra länder saknar sin like, : Den svenska fiskhanteringen ansés av experter” vara den -:för- nämligaste i världen, Ingenstans ser :man sådan noggrannhet, så högt ställda krav på kvalitet. och hygien som. 1 Sverige. Det är ett förhållande som är "välkänt i län- derna runt” Nordsjön. FE utrikes haninar, t ex i Storbritannien, be- talar man gärna ett högre pris för svenskarnas fångster : än för. 'de : egna fiskarnas, just för den" goda kvalitetens skull, 7 - |; Grunden till denna. goda kvali- tet” »läggs redan: på" fångstplatsen. Så snart fisken halats ombord, sor- teras och rensas den. Därpå läggs denli trälådor med is i botten: och ovanpå. Lådorna :stuvas . last- rummen; Normalt tar den här Pp ren inte; mer än en timma, viktigt” att. man har au is. Den får” inte ismälta för fort | "STRÄNGERISM”. a KDE Sa :Strängerlog i .regeringskré en och: utfästelse ony” nya "stat! brytningar här. och var; beskeden '"tämfigent entydiga, ger vad skall ma ramdeni som de hä listisk "syn på a måste grundas .pätatt den ” dominerande delen” & tg I än ett marknadsekonomiskt tem .- är klart ; verklighetsfräm- mande... Det är, inte "en fråga mn ideologt mutan ett rent; effek- > tnfadfitionella ”ölländerna; . ' Tyskland, Finansministern; gjo! de "sig därför 7 - pkyldig - fill en ”felsyn "då ham ” vill frammana bliiden "av: Sverige som ett unikt |. empel "på vett” land som ' av " nykterhetsrörelsen : : Påstås:. Inte kunna bära frihet sten att dricka ” mellan Igen i riksdägöns 2: kammare : "interpellation ”av "hv" West- berg" I Ljvadar” Han” hade san.) > -.merligen- inte. mycket. hopp. att ge. åt dem" som; väntat. sig: atb regeringen. nu skulllé' ha vaknat ” till inför de alltmer. mårkanta skador som 'en, växande. mel lanölskonsumtion | orsaka ungdomsvänlden, Detta” sk ver Sven Elmgren 4 Accenp om menan, när: -finaneministe d visade vill. den sittande a politiska : utred vii ingen; "katastrofläge "mäst "bryta också sn; risk. sedvänja. | För några månader” sedan” be sökte- en. främmande: Kvinna min : hon: presenterade Sig: så sam. mariköpplade. jag” henne inte äta svära, + alkoh olskador fram 'friom "åldersklasserna I skräckt. Jag började "rannsaka tonåren och, én av bland 10— ; Jag, undrade |” 12-ävingat: DÖM r En N om. jag . hade - lyckats; nå. 'den igadé att: han änka sig vårt åtminstone, blend standard : som jag ' trodde "hon hade Svårt . e för 053; med; ' och «till dem: r nade häw även. de nordiska län- derna, skulle vara det enda som mi FA icke skulle kunna: bära” friheten mist ” för medborgarna; att ”konsumerå å joma det.e en tanke: till” "mig. mellanöl Hr ' Sträng förutsätter | I Va därvid. något) som. nog först. bör , bevisas, nämligen. att ö nåR på käris lära? "Hur: bedömde hon RA besökare arje 5 ngag” istäl- let skulle” bemöda” mig ett ölproblem.. "Införandet av mellänölet i Finland här haft ä huvudsak samma: ver erkningat |- som det:-hade'-t Sverige. Man |) beklagar: mog. .på mänga hall i Finland' vid dev här laget; att aan , je. pår de; officiella, klang. "felaittga - -rapporterna . om |. att - mellanölet: inte» hade visat] sig" medföra - några” skadeverk-|. mingan. "De" ”utsändar' tpanärna | från. vårt östra broderland kom |: "tillbaka med lugnande besked Eh. olyckor. allt hade -gått väl å Sve: om ag dessa rap: rige, De som -restriktionerna be 2 vå alkohotwiskänkning NV . Dass: öra. några att: det mimgark.: äm Nå” att. nykterhetsrö- ny bevakning där inte. kan bi så Ingensiv somr vårt. land]: USA här" "mycket kora. "rok lem med 'ötmissbruk, och detta gäller" vidare i höggrad" ala de ti ex re riksdagsman Georg Aberg,' ordfö- söndagsskolklass. , Fastän | : mr "När Hektionån.. redan: var. slöt ; gick” det upp för mig vem "hon . vär "och jag blev: alldeles: för-j" väntade sig av en lärare: Hade |: 4 jag kanske, fört: fram” synpunk-]-- P£ 7 ter 'som' inte - -stämde med kyr): F och: inte fi r,saktaDen' gamla: nar furisen var "perfekt i. det! avseen- | fram: konstfrusen med: de rätta egenskaperna. Det.kalla; smältvatt- net. minner? "ner genom stuvarna" så Det här fenomenét- bottnar tyd- ligen: i en, fast rotad fördom hos kunderna om” att rensad” makrill — Kunde man få Konsumenter- nå att. förstå ”att. rensad makrill är färsk, skulle : vi få en helt. än nan.: avsättning för: den," säger rande' i Västkustfiskarnas Central- förbund. Rensad fisk håller | sig ju avsevärt längre. ' Man skulle alltså. utan : isk kunna. transpor- Itera makrill över hela landet ä en mitt” r sommaren. Men: så: länge folk" "misstror den rensade makril- len, får de finna sig 1 att få säm- re vara ju' längre från. landnings- > Fisken isas alltså i lådor ute. till havs, 'I ett välkylt lastrum håller | Svensk fiskhantering —'bäst-i världen hel vecka utan att man kan mär- ka någon förändring i smak eller kvalitet. -. oe Lådorna spelar en viktig roll, Fisken ligger i samma låda från det den kommit ombord tills den når kunden i fiskaffären. Därför är det. viktigt att lådan är hygie-' niskt felfri. Svenska fiskare an” vänder trälådor, alltid ny&. Det är det,: och nu> har: man "också. fått s "CAN? ANVÄNDER Olsson. ter. den sig, öm det är nödvändigt, en alltså ett engångsemballage i trä. Man har prövat plastlådor, .som används bl a i England, men de har flera nackdelar. Framför allt är de svåra att hålla ordentligt rena, " ; : INGA ONÖDIGA - i. OMLASTNINGAR . Att fisken. inte lämnar sin låda förrän "den när konsumenten är betydelsefullt också för kvaliteten, Varje gång fisken flyttas från en låda till en annan försämras den, den blir stött . och mister .' sin | - fräschhet. Häri ligger en äv de störa skillnaderna mellan hante- ringen i Sverige och utrikes. Arti- kelförfattaren hade en gång till-|. fälle att följa landning och auk- tion 'i en hamn på Atlantkusten. Fisken låg i stora bingar' i last- rummen och blev där svårt klämd. | resa, och på fredag säljs” fängsten stora korgar, stjälptes ut på gol des sedan upp i nya -lådor. och kor- gar, som fördes vidare-in. över landet. Innan husmor där fått sin fisk kan den. ha lastats och ploc- kats om fem, sex gänger. Att den fisken inte har särdeles hög kva- litet är inte att undra över. . SNABBA TRAN (SPORTER Vi sade, att fisken, håller sig en vecka i iskylt lastrum. Men så” sjöfångsterna tas oftast tisdag och onsdag, torsdag går åt för hem- på auktionen i Göteborg. Den fisk som skall: transporter. as vidare förs' sedan .iväg med lastbil eller täg. Konsumenterna i' t'ex. Stöck-. holm har den på lördag morgon. Fortfarande friskt iskall; - NT De' fångster som tas' närmare svenska . kusten ”landås vanligen redan på kvällen öch finns i affö ren. mörgonen därpå, En hel el av den fisk” som skall land filéas ofta” på landningsplat- sen. Över, huvud taget gär; utveck: Vid kajen. lastades den, över. I vet i auktionshailen och plocka]. länge ligger den sällan där. Nord- . förses med ett nytt lager is och = Elin "Svipdag:” SALBERT? OLSSON här nittat etpefint” berät - kläder”. årets ” tolv-> am nader di essäernas, form, "Med: -allvarlig” ton: än är den: humo? I ålderns mid! "sina derkast.; Man upplever frusenhet;. ; aningarnat sommarhöttan och | Jujväntan på : ett” levande "och stimulerande; Sätt”... "OM CVI” SKULLE” gradera av: snitten' inbördes är det frågan "om vi inte skulle sätta maj må- nads'”drömmande' tillvaro” all rd högst men öckså alla de a re "essäerna är läsvärda: "SPEKTRA" är "ett hällandsför- lag, 'och ' Fragment ur er "verk: "lighet är en ”lokal”. produkt ur ”allä synvinklar: den uppehåller sig 1: halländsk . "och har skapats av halländska kapacite- : KONSTNÄREN I : Svipdag har förtjänstfullt förmått skapa den rätta ' stämningen till de iols- "ristiskt uppsluppen, på det spe ” | deras. uppfattning vara säkra. vä- ” 'Anderssondellader. > -"; HON -HAR. PÅ kornet ängar den för” fö därfön" att ändirängarmas > månad, ryddernas: olika” yn julen. Enist'gamta n märken skall tjulen både bli frusen och bli; : Jag: här. anhars glömt: vad mina "föräldrar: kallade ”temperdagem”; det skul ee "enligt derléksspådomat men jag" var bara: helt ung. nän jag. blev äldralös, därför "har. jag glömt en hel. died. av deras. talesätt om vädret. Det än ju faktum att den trista hösten äl över för, denna gång och. en my årstid 'har trätt fram nämligen vintern. Och näs- tå årstid än den skönaste-av. alla, våren, . har. bara julhelgen gått . sonska berättarfragmenten:' 'det | pv + (Forts. på sid. 7) Uv har nu: avslutats” och je gr kallar. ut - lor jar ter går nes: och” tet,.: Jultomten. tar emot: Jjulklapps nskningar via telefon." I" får” barnen. . Pappa, berätta [ egen bys = Santa "Claus Village: — i Kalifornien, några. mil. sö; der om San Fransisco, - . > till — utom svalka, snö-och-kylat; "föräldrar med s sina barn vid han- ta 1 ”hatidé. och .niga eller "bocka, Mamma eller, pappa. står alldeles - bredvid och kan ”tjuvlyssnal när- det " lilla "barnet - »förtroendefullt', ,berät- tar- för. Jultomte: sig i julklapp -om-att hela jippot” är horimersiellt j och: falskt! Gungor : och karuseller och" kakor” och" glass il d AN En: julgranskärusell. "dra 2; glittrande bollar som hänger längst "kar ner mot Askungens:hus; i' en . djup ravin finns .en önskekvarn — man måste gå över en Fpännände » hängbro Jag "smyger" in "bakvägen i Jul- tomtens: hus, Där är fullt av gir- langer, glitter, färgade bollar, .ku= : fotograferat! tillsammans med tom-Å sten; En. av hans” 'sängstolpar bör- - upp framför kameran och efter ettl— På. ett :område 'i "parken, finns] väluppfostrade djur om gör kons- : En "kamrat "till. henhe å "buren intill drar med häbberi, i én snodd för samma pris. Ett plastägg faller E så; Där kan man, få: köra Araktor |; "bonde" på: riktigt.” Det är .den del av. parken som stämmer bäst över Men de amerikanska barnen ver: kar inte att ha svårt att. pre "rytningen mellan jul 'och" Tomtens byh har allt" 5 andliga fall hans "stuga tillsammans med : mamnma? och önskningar: och :- Bli: fotparaferade tillsgma j mans. med I tomten. « hälsa på 1 Vibe inner oss i "Jultorntens 200.000 be Skare v varje: "år och. päre ken har öppet hela & sommaren; alla : skölle och veckändar; De b Där - finns allt söm kör julen > I gassande''sol står ett dussin! om! arr att; och | ”Julklappss önskningar; äta: Knäck och åka släs et är emma hos, Tultoma tens"fru som” jag ser några gnälliga - [bårni” De” klarar | inte? re väll godis"san lagas; och” ligger :så' nära för, en”ivrig. barnahand. Men: lufe; ten' är tjock och. klibbig av. äm | ärinne "sitter én gammal man tt vänligt” "och rart .leende påssagerarna” får sitta. Hon "blir salig" av glädje: Del; är skönt att .se' att barnen står. pall för J ultomtens by.” på: kvistarna. En vägvisare pe? ör att korima di + professorn! ni fyller år. tulerar, ger i" tidningen > al idagt Z. > Nej” sä faktiskt inte huri AUTOMATIK | och kvistar. . Varje :barn blir. surra svagt,” en liten lucka fälls' "bilden iklar.- Allt [- "sköts automatiskt — snabbt och] 255K " effektivt. "Barnets :' slussas ' ut.” ge- nom en 'sidodörr,> tomten :kontrol- lerar med: föräldrarna, att. dé hört) ” barnets julbe: tällning och så .knuf- mot avgift. ”Tacksamma. Ger- h på linay. det vill säga. att hen- |' bur öppnas. och hon traskar present. till den DS iatyr-farm ock- |" ”Tytta hö, låtsas" att man” är. FE . HELA ÅRET pi - lit n våktie för -mina' sparslan- "vill ni inte vara::snäll :och 0. se-efter vad: det är för Papper | som mc: stiger: den " närmaste: tiden!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.