en den. 15 december 1969..." ; Det har spekulerats ganska i- tigt i hur mittensamarbetet kom- mer att bedrivas i 1970 års val- rörelse. Att det dödläge som in- trädde i detta efter 1968 års riks- dagsmannaval - måste brytas har man varit på det klara med såväl inom. centern som folkpartiet. ' Från ledande centerpartister har vid åtskilliga tillfällen innevaran- de år frarshållits önskvärdt z Mittensamarberéf 1970. får. ta del av -inför. 1970 års val Inte minst detta är en betydelse- . £ull art ppgift i det int fierade mittensamarbetet, som nu” kommit ur dödvattnet och tar sik-' av att samarbetet skulle fortsätta ' och även utvidgas. Av förklarliga skäl "har man från folkparti- ; håll "avstått från” deklarationer i: ämnet. Partiledarskiftet diskute- rades förmodligen i de inre folk- : partikretsarna åtskilligt innan det: offentliggjordes... Men' när detta; var klart togs ju kontakterna om- gående upp mellan Gunnar Hed- lund och Gunnar Helén. I förra . veckan sammanträffade åter 'de' båda” partiledarna ” och överlade ! om :' hur mittensamarbetet skall sats Det finsis in inga tadsband .. . 7. för kandidaterna ; till- den. nya enkammarriksdagen, . , Tidigare har ju sådana: gällt för val till. andra kammaren, men inte till. "örsta, : Detta har gett partiled=: ningarna möjligheter att placera s k rikskandidater: i första kam- maren, men' inte i. andra. I-fort= " + sättningen kommer alltså sådan placeringar att kunna ske.i sam, band > med "riksdagsmannavale varvid väljarna ute i-landet kan ställas inför till exempel ett stats. på första plats i stället bedriväs. i fortsät . De kom då överens om att den mittende- legation, .som redan tidigare avi- serats och, vars uppgift blir att ar” | för någon av de lokala ;kandi daterna "som - brukar förekomma; Detta blir troligen": kiuallt” kraterna ' i ' flera, val beta fram ett I program avsett att presentera för . väljarna nästa år, skall bestå av : sju ledamöter från vardera par- tiet och där partiledarna "och ar. — tisekteterarna'é är självskrivna; ” - Under tiden från förra årets val : och fram till. nu har. samarbetet." mellan partierna i konkreta frå- 1 gor fortsatt. om än i begränsad ;; utsträckning, Ett exempel härpå : är' kapitalskatteberedningen;, 'som : i'onsdags lade fram ett betänkan+ erat punkt. : " ” utrikesminister "Torsten Nilsson: s hotar i 1970 års val. fr den nu varande andrakammaruppsättnin i statsministern ' "Täge Erlander, "och nuvarande statsministern Olof ' Palme, och där lär knappast bl plats för. flera. statsråd såvida in- te Erlander drar sig. tillbaka. Nu talas "det om att låta väljarna 1. Blekinge välja in industriminister "Krister Wickman” i enkammar: d. -.och älvsborgarna ' fi de- "Hill. > fi « detta's> Kar.” centerrepresentanten' Herbert Hermansson opH folkpar- : tisten Eskil Tistad' énat'sig om en : reservation, som utgör en gyllene”: ” imedelväg mellan, det. socialdernoé kratiska majoritetsförslaget och » den linje moderata ' samlingspar= | » tiets företrädare-slagit- in: på; :=+ -. Detta konstaterande. föranleder j "kanske, frågan varför inte, samtli- ga tre oppositionspartier kunde : " "skriva samman sig ien reserva- : tiori. Faktum är' emellertid "att : "moderata samlingspartiets iåställs : -ning till: förmögenhets= och arvs- ; frågor, är något, annorlunda än, : : mittenpartiernas och då är det na= ligt att detta även markeras £. "betänkandet; Men såväl center; va på till-den nuvärande' reger i dNitiken. Det är : dettas altern En hel del.mi niskor "hemifrån "vid jul, en :'del tvång andra, av fritt val; Men : var: man än befinner, sig. kan. + 1. århundraden, har sjöfarten. "använt stjärnor som "hjälp att! - havigera över. oceanen, -Resahr de” till lands har: korsat” vid- |: sträckta ödemarker ' ledda : av sin kunskap om stjärnorna, a Också, i. vår tid då. radar och andra stekni ens under -använ- |" des vid-navigation" måste man, |. när .automationen är ur: bruk, förlita ' sig till, stjärnornas led- ning. Gendohiatt läsa deras ställ. |: É man sin destinar | ning 3 tionsort,. pt Jesusvär de kristnas ledstjär- nå. Likt de vise "männen: Kör vi följa 'hänå: ljus. Om vi håller fast vid att bedja om hans led- ning skall han aldrig:svika oss. Vid slutet av livsvägen skall vi se vår: :Konun; ä i hör net : nansminister Gunnar Sträng. Men det finns ytterligare statsråd att placera. Förmodligen grusar d ta lokala kandidaters förhoppnin. gar om en plats: i' den till ;350 ledamöter. reducerade 'enkammar. iksdagen. ar ”,; Egentligen borde det vara on digt att statsråden ä även skall upp- har de du "kombination . a -dock; "inte: sagt ”att -m gheterna att. bundet rikskandidate; fa på en effektiv | .Oppositionsin= gen, för. "Stockholm. återfinns bla" Birger Morell var född c:a 1663; son till kyrkoherdeh.i Morup An- dreas Birgeri (Anders Börgesson), död '1677, och Brita Larsdotter, som efter makens död gifte om sig med befallningsmannen . över 'La- holms län och .justitiekämnären (borgmästaren) .. i Laholm Peter Lupin, som :' residerade på Kungs- gården. Lupin var tillika postmäs- tare i Laholm, Sjuttonärlg sändes Birger Morell (namnet taget efter födelsesocknen Morup) till Uppsa- '-|la för. att. studera, där han dock -Iknappast- skördade nägra. lagrar. Kanske skulle han hå bättre fram- gång.i Lund, och: 1684 finner vi honom" vid därvarande” universi- |tet. - Förändringen : av. :studieort : | medförde. dock inte: den väntade lysande :;studiekarrlären, och: det dröjdé inte länge förrän han åter ördades till 'hemmet, . som . efter moderns" omgifte ” var : inrättat: i Laholm, "Där! hjälpte han: styvfa- dern "med hans postala förrättnin: gär "och gav ””prov på. skicklighet och flit”, såsom redan. omvittnats härovan; Laholmarna "var artiga och 'snälla; de' titulerade honom ”påstmästare”: innan han var det Loch "lät: honom slippa ' undan. skä- -lligen billigt vid taxering tills. k |bakugnspenningar 1690 med hän- syn till. hans" knappa ' inkomster och. ”ringa tillstånd”. Men ett, par år senare blev han riktig postmäs-' tare, och då ljushade väl den eko nomiska 'situationen något, at | -Efter ytterligare ett par år dog justitiekämnären .. i staden, ; -och Birger. Morell hade. som studerad man , goda "utsikter och. förhopp- ningar att. bli. hans” efterträdare, Val förrättades på allmän :rådstu- MECK med. - väntad : utgång. -I--sinom -Itid 'anlände "också . utnämningen. Dess tillkännägivanc tig sak, som ägde” på: set: under : solenna : och vör ro justitiekämnären .: Birger +. Morell, rådmannen :Remundus; ; samtliga" borgerskapet, såsom. uppå. : nådigste resoluti milss; av. den 3/12; «1693 rädmäzineng:” "och. samtliga: :borger: IC skapets begäran högvälborne? herr. bland annat Nordsjön förskjuts N långsamt österut och kan under ;senare ' delen ' av- måndage: - sydvästra” Sveriges. re. se i. åändag Vi Vind = mellan sydost” och ost; småningom: frisk eller! hård vid kusten: Tidvis: lätt snöfall eller, Iokalt ' "underkylt 'duggregn,''se="' nare urnider dagen . nederbörd 1 - något ökad ”omfåttning,' Ett' par ; sikt och först något snö;' senäre .undér dagen" troligen mera män nederbörd, - ..Utsikter ; för. tisdagen: eller hård ostlig. vind. Flerstädes , | snöfall, :Oförändrad . : temperatur.” mn "delvis styv "kuling. Måttlig: hövdingen: här . ståhr: af 'eet/ringa skarp-: då gert ”åcker:: och --engsbruuch, Wextt oss muck. haäfwer”: (Pvär: ta näring består av ett” "obetydligt torrt” och 'magert"”åker »]brik, "som. innevarande missväxt! ' oss. "mycket; haver”). Staden "Hade" inga” -medel fi Vlöning: av 'vädhusr titten: och på god” väg att. sjunka: in, i landsbygder som "en. del av; denna. En. framställning” till 'k.- im:t från | | magistraten ””att för -dess' besvär "och möda”vuti: :justitie isendet” n "ta någon”. stadens "ringa." villkor + kunna. bekomma "och" ill achtars” satt ju- diskuterade "rökningens. ”skadli; och med itscende.t Då "kom — Ja, «| några år. någon lön: "haver: ätnju- tit”: medförde: inget annat :resultat : jön en erinran "om km:its: förörd- ning, ”att. den stad," som” ej . kan underhålla :sin magistrat,: må sor: tera: under, ”häradsrätten”, :" Den gamla. vördnadsvärda titeln” "börg- | - mästare hade utbytts.: mot justite- |. kämnär som ett led 'i dekltinering- en. Staden hade genomgått hårda öden under kriget "så. genom män- ga arscher och andra genomm kri- get-vidhäftande:pressurer; och-olä- genheter :' som :särdeles genom snapphanars förövade våldsamhe- ter och mordbränneri, ” vilket: har 'staden ålldeles ruinérat och i aska ig inverkan och konstaterade att "den förorsakar. lungcancer och. 'att: den påverkar hälsotillståndet i största” allmänhet.” Ja, den: "påverkar till en, lagt”, Mantälslängder." och: "andra . aktstycken ger skakande inblickar ..|i :$amnällets fruktansvärda . läge; Husen "står 'glest' med delvis" ner- fallna väggar och bortslitna” halm" tak, trasor i biyrutorna och naket . |korsvirke. Överallt stirrar: ödelåg- da, brända tomter fram med svar- ta”gap. Man: kan räkna till: inte mindre än, 52 sådana, Antalet man- talsskrivna personer är: också 52. Det är allt vad staden har att till- gå av, produktivt människomate: rial, som 'skall” timra nya - hus på AA [brandtö rna och des fö :.|41 tiggare och jämställda. Flykten från. samhället. har: också - varit förödande. - Men: hopplöst var det inte'Y' alla fall, Liv vill alltid gro, » | På ett par "år steg"mantalssiffran till: 110, "därefter: till 157! för att 1695 nå samma höjd som före krk get,. nämligen : 74, Och. 1697: inbe- . [rättas till kl mit, att ”denna: fatti- ga, uti sistlidna' kriget -totaliter ruinerade stad” nu är ”igen: något "I mer än halvuppbyggd”. . . : Men'"rådhuset, som 'snapphanar: na' tänt” på, hade man ännu inte orkat med ' att resa upp ur askan, utan ackorderat ”med postmästa- |ren Birger'Morell, att 'han ärligen skall hava av staden 10 daler sil. vermynt. till hushyra för dess ena I Borgmästare Birger : Byns möossei Nyväng, ”att hösta baronen;generalmajoren: och. lands. S innéwararidhe-ånr egiennum imiss- |té a och förnäm |: i |blev enskild egendom" och :uppkal- stuga till rådstuga och för att Han släpper :eldebrand till rädstugan”. Han bodde på nr 67 (ett stenkast från nuvarande. rådhuset), Räd- husbygget kom " emellertid — till stånd i sinom tid och var färdigt vären 1707. ; Till synes var borgmästaretjäns- ten i Laholm ingenting. att reflek- tera på för personer med böjelse att leva högre än, på existensmi- nimum, men det fanns kanske kornpensationer i varjehanda slags sportler och andra guldförande in- mutningar, som av. gammalt' hör- de till ämbetet förutom reputatio- nen, fast de inte stack bjärt i ögo- nen. En flyhänt och tilltagsen na- tur. kunde av dessa ting utvinna mycken opulentia i vaskpannan — särskilt när tjänsten innehades äv en kalkylerande och spekulativ be- gåvning förenad med merkantila talanger. och helst också en chefs- befattning vid stadens tullkamma- re; det vittnar både: tidigare och senare.” borgmästarblografika - om; men: till. äventyrs: var. borg-. och postmästare ' ingen "riktigt : lyckad kombination ' ur”. krasst. 'mäteriell synpunkt; nose s I grund och, botten: var) eför- månerna: dock bättre än” "de vid första" ögonkastet: : kunde? ge: inr tryck av.;Det. året Birger: Morell tog sitt inträde på rådstugan, -be- löpte sig, magistratens : hela: löne- kontö'" på "50 :lassarum äng, upp- skattad till 25 dir smt. (1. dir. (da- ler). smt” (silvermynt) = 32 öre; 1 öre smt; "24 penningar” smt), 4' skäppland: (2/3 tunnland, "unge- fär 32 ar) åker: till 1 dlr' smt och källarefrihetsmedel. uppgående till 18 dir 19 öre smt" eller samman- lagt 44, .dir.19 öre smt att: delas mellan. justitiekämnärer. och ; två rådmän. Morell: hade « essutom" ett par: mossar: Blåbärsmossen" "och i B-öre; vi ket hade: en-myc- ket fördelaktig återverkan"på-den tentonalavgiften still? lanträn- vgistratens. lön,:ett ] i procent fordområden. som! Jåg” Under: ma- gistrattjänstemännens -bruk;: den inom.".staden-;-liggande delen - äv Månstorps : gård, ingick. sålunda” i dessa. arealer, tills: den": i på :borg- mästarna Corins tid på outrett sätt lades efter. Magnus” (Måns) Corin. Här öppnade sig. tydligen : ett. gi- vande fält för den: privata företag- samheten; -' Hur "långt och: hur länge" det ”ödlades,: kommer aldrig någon. att få reda på "ön »'Borgmästar eMorell' saknade £ör- visso inte arbetsuppgifter, varken av "offentlig. eller enskild: natur. Men . han” förefaller ha" varit en flegmatisk : och ganska bekväm herre;-$om: hellre ' tog! igen sig på soffloci et" vi d'långpipan än de med krafterna. : vv "Den 5/2 1704 inträffade i staden 'en eldsvåda, som lade fyra gårdar i-aska, och borgmästarens brodér, kronoberfällhingsmannen Lars Mo rell, ;som' alltjämt ' var: bosatt ' på Bonnarp,' skrev ”i hast: :med ängs- lan” : och» inberättade olyckan till landskövdingen” Men Birger Morell gjorde sig ingen "brådska 'ihed sa- ken och ingen ängslan Heller för den delen, tills brandplatserna var avröjda 'och händelsen: slutligen glömdes bort, I” domboken finns det: inte 'ett. ord om tilldragelsen. Men elåsvådor. hörde "nästan till ordningen för dagen i gamla La. holm och var inte: mycket: att spilla bläck-på,' sen" de var släck- ta; Fast nog kunde hans nit:i no- tarietjänsten 'ha” varit större, A andra sidan kan en viss' olust till sysslan ha alstrats därav, att bor- gerskapet" delvis : undandrog ho nom hans” rättmätiga lön och ”för- övade," utan” tillstånd, ett skadligt torvskärande på" -den sök: Byns messe i Nyvång, vilken av-uråld- riga tider: varit 'öch' ännu. är till Borgmästareämbetet anslagen, var rigenom : ängsvallen alldeles: för- därvas”. Dessutom var 'inte ”alla tjänsteåligganden lika” "Tustbetona- de: Till de” mera” "uppiggande hörde att "hälla ett vaksamt öga på sta- dens venusar och ha 'ett lyssnande öra för fräckopostena- ”weckobver : den, : vilken: uiglfte Morell” 1T "Laholm 0 Laholmsinteriörer från slutet av .1600- och början av. 1700:talet AV AXEL. EJWERT. VÄ sikter, så att tendenser till alltför grov värdslöshet med -elden ti kär- lekens pauluner ' kunde - stävjas genom resoluta och 'osentimentala ingripanden. .Borgmästaren:. var samhällsmoralens . främste" världs- lige. väktare." Han sov inte över sig i det hänseendet. Som en hök slog han ner på de olyckliga... Men då var skadan alltid redan skedd och: iögonfallande -och det fanns knappast någonting att. stävja, om naturen fick' ha sin gång. Jo, det drastiska 'straffet skulle verka av- skräckande på andras Iek med den farliga ” alla hjul och remmar sattes. igång med skrammel och' rassel, Stads- tjänaren beordrades. ut i respekt- bjudande ; tjänstemundering, med eller utan sidogevär: och hillebard med 'starka gripklor i toppändan, för' ätt infånga 'syndarna eller åt- minstone inkalla dem ' till: rådhus- rätten. Men. det är: en -kulturmani- festation,' s bättre än.:domboken, "särskilt när lägan. ' Rättsmaskinerlets som"-'ingen kän teckna som”, här till exempel . tages et katastroffall: . - > Den [12/3 anno” 1706; "Session - : fådstuvurätten Junder ordförande. skap av: borgmästare. 'Morell. -' Kyrkovärden” Hans Gren, som är gift, och änkan Brita salig Hans Larssons, ' som är: havande, : stån- dar till: ansvar: för. sitt:' hemliga (men; ; allmänt - . bekanta)-.:smussel med: varandra i änkan! Biltås eget hus i staden; "" ot — Vem är "fader till de barn) ni väntar? fri vägar. domaren, +— Det är ingén annan än Hans Gren, svarar änkan, :— Har ingen”annan'haft sådant umgänge med henne? ..: '. — Nej. Många, haver: fuller 'bu- det henne: det, meningen det nått, ”Verå 6 mång: "Atskilligt krigsfollee en fången polack; och" en. gift. .man -här i sta- Tätt han "skulle? ”költima "att. figöre | raci målet; Men nu: var” Kan där ; on älpiiet imo; allas! ögona på: sig ét. satt: han: kunde "sjunka ner "jorden. Men folket 'hade'förståel- ör-honöm. och: valde: ;hornom ti öden. > var : mindre " ärofulla: -- Hans Gren: dömdes. -enligt. drottning. | vå Christinas”: straffordnings” ; 1:sta punkt.de dato 28/5 1653” att plikta sina :80 :daler.:smt "eller 1 brist: av” botum.med' kr 'oppen, nämligen sex gånger; "gatlopp... (Gatlopp, :.' ett ; ] ohyggligt". kroppsstraff;'-den. döm- de fördes: med" blottad rygg" mel fan på: två” led mot varandra” upp- ställda ""borgare;;" som"; utrustats med. käppar, och -som £av- hononi vardera: ett ordentligt. .Xapp. Hans mjukelsens: allé; I 1734 åre lag ute slöts strafformen). Han, "skulle där. jämte: undergå . ”uppenbar.: kyr- koplikt : på - 'pliktbänden : tre" sön- dagar, efter. : varandra”, och ””bi draga till '> barnets. > föda "och uppfostran med, 3 dir smt.om året, tills : barnet. självt : kan. sig" försör- ja”. — Brita åter fick böta, 40' dir smt ;”eller' brist "av :botum med kroppen och" hudstrykande” (hud- strykning. var ett. straff för kvin- nor 'och barn; varvid ris kom till användning” 1' stället" för spö, som var: dor för. män) för: rädstugu- dörren” .;:samt : därefter., undergå. kyr! koplikt : på” "pliktpallet holms kyrka tre söndagar i rad; . "Vi har fångat en skymt av Bi ger ”Movrell 1 ämbetsutövning;' hans förhörsmetoder: hade: tydligen. bör jelse för utflykter. i periferin. och onekligen ” ett drag. av” malielös frågsamh "Men -' sådant - niänskligt 'och förståeligt i: smästa den och - harmonierade förträffligt med: reflexerna 1 fönsterposternas sladderspeglar.. ' "Det värsta vär, att dån göde äo- maren” själv inte stod: höjd över alla -förtretligheter.: Olyckan: drab- bar. blint, ofta"de bästa. Brodern Albrekt var rätt besvärlig att hå i närheten. Då och' då: figurerade han i :rådhusrätten,: och; varje gång måste, särskild. domare . för- |: ordnas, Det var ett omak, för öv- rigt ganska irriterande. Målen ten: derade dessutom till att'få en allt- mer: komprometterande - karaktär med snabbt anryckande fara'för avskuggning på borgmästaren. Då lät han med :cesarisk "stränghet skilja sig från brodern, förklarade offentligt att :de inte var: vänner och uppsatte till. och med proto koll- härom 1 domboken. : Under enväldéts' dagar gavs inte mycket ' svängrum ” för .. politisk kannstöpning ute i orterna och in- te stor mening heller, I småstäder. | vid laga plikt tillgörandes”. na hade den offentliga diskussio- |- nen uteslutande" lokal inriktning och rörde sig mest kring formen | den ' gamla .. regimen för de -lamentationer, "som . under borgerskapet om ansenliga Publi-. rubriken.”Städernas skrivelser och | ka skrifter, handlingar och: doku- besvär ”ingavs till riksdagarna, en | menter, vilka under avlidne borg- gräslig 'kakofoni av jämmer, och = sfandagnisslan över allsköns vederbörande. orter.-varit. till. ma. gråt alycl ckor och det bottenlösa- -elände, e, iglsträten., ankomna; och sedermera som ' drabbat : och alltjämt” envist”. efter Morells död ifrån 'hans stärt» förföljde samhället, Ri hus.avhä äro här: på rådstu- nen var knappast annat än ett gan.och.nu:ligga omkring på gol- slags kommissionärer, för : inläm- | vet uti en-märkelig oreda.blanda- ning. av "dessa ', klagovisor, ' Före | de för 30 ä:40 år tillbaka,:och ma» / Birger Morell hade borgmästarna | gistraten . åligger .ej: allenast ' att I Laholm då och då påtagit sig att | draga" försorg , om , dessä. skrifters representera 'staden :vid lant- och |förvarande. utän ock om'deras' be. ' riksdagar, men 1 régel. hade upp- |höriga ' inventering'; och” . registre. draget gått till rådmån och bor |rande, emedan alls Intet bordercau gare, "stundom! utombys, 'B. + M. | för: all dén: tldenfinnes "däröver tyckte nog 'ocksä, att han. behöv- upprättat”. Därmed får: en het del des bäst -hemma,' och : hade. ingen | lakuner och ojämnheter i Laholms traktan efter dylika äreställen. År stadsarkiv, sin” dystra: "förklaring, 1697” I representerades: Laholm . 'i | Fallet. var dock: inte, unikt, ”Xven riksdagen av ”: häradshövdingen It Falkenberg, umgicks man ' skäll. och'justitiekämnären Erich Stlern- gen" "vårdslöst med sina avkivaller, man i Kungsbacka,-1710 'av räd: Borgmästaren Birger: Morell har mannen . Hans: Brun i "Varbetg, gjort sin sorti Nu återstår -post- 1713—14 av. borgmästaren ' Anders ä ön: "Hans Unit nt av Dubb I: Halmstad; 1719”av; inspek- ål: förrä ti toren Johan: "Liombke" 'T Skottorp, 1720 av "borgmästareh Gustaf: Dahl” | borg i. Falkenberg..och först; 1723 av. en. : laholmäre,:" rådmahnen : É Johan Hermansson Nålmakare: + > | funnit: Skäl il avpru! » BM; trivdes bästii hemmets styvfåderliga:, A lugna” Wrå." Det : vär .ett: stillhets- fraga om; tentrum; skapat”; för” "en meditativ I tillvaro: med ;'' N Idigt av; sd oe och . Grape; sot "granskat källma. Zätet och vilsamt för, ett” ”drömfylnlt föga. Ett "par. stutar.stod 'och-böla- de vid en träbultavagn, sen de av- betat en snävt tillmätt: räjong av tor; gvegetationen och -1€ ästgivane "och iskjätssta- tionshål re. ade Ice Ingen störs f givande frodigt böljande gr ässtäp- perl, som för resten med tiden blev ”På” Laholms En till. en. visa: drömtilistånd . hade” e ellertid" en distraherande. imflytélse; på BM: släkte, :alldélea" respektlös samfundsordningens spetsa att Asta ella med, Ot. förfallen och: föl öll:dag- Tligen:allt mer; "utan ,KQpp. att .än- kar. el skorstenar reparera, in äg d Hela bla a övörkår. "om EE ner och skatteit vades utan” kraft:-och>- kläm; för- kroppsligad. i stad: stjänaren : Sven Winquist, som till re” (stadsfiskal” fanns' är Vid: svårare oördningat befogenhet "att ' mobilisera:-ern: på allmän: vaastuga trögt. och: motsil: - id. bo Tunéll.; Det: täcka:-könoet i- gamla Labolm:, ha en. rik: arsenal; av. Yiobåde” med” .välberäknad” rikoschet- nkeborgmästarinnarr, var. ipta den sämsta, i den idrotten! i I SNines bedrövliga", "ekonomiska ing "efter makens frånfälle ig: inte till det bättre: un - tiosex: år hon, hade kvar I, armod släpade. hon fråm uträtta: stillga : ting: ör liv; mäste lita till” "lyckligare gar "ordningens; ; «upprätthållande, äl under” livliga" uppmuntrande : ”till- rop" från "bor; SOrepT burspri åk, | Som t' ex. Nn : den” 29 februari; 1720: 3 lades, örndes inte" änkebörgmäs- tavinnan; det: var: "hennes; penslon; å Pp venné un- derofficerare' av 7 de: -inkvarteräde. dragonerna på, landet, häromkring ridit gatorna upp. och ner. och med Oj följandé ständspersoner och ”bör- gares., Borgmästare: Morell, ..4..st.; bly och kjutit : genom stigan,” tullnären Sven Larsson” Gillman:' 4; :rektor: JOnas- Magirus ; :3, borgaren: Hans hi Se NM. till: en: "summa, ;' Birger. -Mörell., va dad: med den: framstående. hi idelsmanna- , och ”. patrick ii hast: -gjörd beräkning: efter |: Två ”kraftrält kunde. företagen ”-okularbestktningt var. nock funnit varandra jämte. förmäles, att: "Borgarska-| hans... arvsmassa... pet: hade eftersatt och attrapperat inkarnerat . av en myndig, dem uti Köpinge; där: de tagit dem prelat” från” norra Halland :med uti: arrest: och: fört dem-hit:' till” nävar”. iskapade; .: för > mosaiska staden. Nu sitta de i arrestkamma- | bedrifter, det andra förkroppel- ren här på -rådstugan”... Och 'allt | gat:i en smidig halmstadsborgmäs-' var stolthet :och glädje och gam- |tare;' produkt av falkögda harsea- man — särskilt hos glasmästarens, | ter och sällsamma öden, .Men så där man mitt i den döda säsongen | blev. det inte: Men en.bra postex- upplevde en oväntad blomstrings- ö re må ” tid on VITT Tea Här borde vi nog ha satt punkt 1 sagan bara för det goda slutets skull. Mer: historien är obarmhär- tig. Slappa seder hade vunnit in- steg hos invånarna, så att efter B."M:s död mäste. den: nye borg- mästaren -tillhålla ”borgerskapet att hädanefter komma nyktra och skickeliga till rådstugan och för rättens heders skull kläda sig på anständigare . sätt än med deras | " sämsta :kläder- och -tillförne bruk- |- liga s. K. träskor, avlåtandes ock med allt tobaksrökande, svärjan- de och. buller 17 rådstuguförstun, den” 15 .d Li 1969 133 1. dag: GÖTTFRID. ec Solen gär upp;kl 8.33 och ned: kl, 15.22. se I det räfts- och rättarting som den nye borgmästaren > höll med ”påmindes ob imörgoti:: ”ASSÄR. «Solen går upp kkr 5.34 och: ned &l, d532, mästaren Morells tid ifrån /höga. - Ihon:okvädat klockar ehustrtin. Jeän : laddfing och avskjät- ' i N Mr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.