LAHOLMS TIDNING t oc | - för förmögenhets-, arvs- och gå i 'da i kraft från. 1. Januari 1971, . En denna får - För enskilda förmögenlbhetsägare . dagsmännen Stig Alemyr och Erik LT 2 Onsdagen d Jen. 27. december 1969. SEDEL 2 I ENS |. Skattetuniskr ruven I dras' åt för större, förmögenheter och arv. - Det blir inte några svindland summor statskassan håvar in ge- "nom det förslag till nya regler i na fråga. Il reservatiönen fram- håller hrr Hermanssoné och Tistad ' "att genom deras resekvationsför- : Å slag 'skulle skattelättriader inträ- : vobeskattning, som den s k kapi- ? "da för förmögenheter upp till i talskatteberedningen föreslår trä- | Statens inkomster beräknas näm- ligen genort en sådan skärpt be-; skattning öka med i runt tal em kvarts - miljard kronor "årligen, I förhållande till nuvarande gigan-- tiska: budgetsiffror ter sig denna. summa ganska blygsam. Den be-- i ts 587.000 för: gifta och; 337.000 för ogifta. Därmed skulle! någon lätt- nad 'jämfört med 'majoritetsförsla= ' get även inträdda för mindre före- | tagare, jordbrukate/ småindustri-' ägare m fl, vilket förefaller väl- . motiverat med hänsyn till den lägre ' lönsamheten" i jdessa före= tag. : har krättar även "vad ' fi Gunnar Sträng tidigare framhållit i polemik med de hetaste. sociali-- 'seringsivrarna inont'det egna par- tiet och ungdomsförbundet, att ' deras krav på hårdare beskatt- ning på dessa områden, inte ger så särskilt mycket, |i' varje fall inte' av sådan storl sordning att: dessa / pengar kan Y kompensera k för det ink bort- > are om låg. | skattningen; Mit; vill! lönegrupperna skall ha 'en välbe-' hövlig 'lyftning av sin standar b : kommer emellertid utredringsför- 1 rv slaget” — om det «accepteras av riksdagen, vilket. det-inter finns”. anledning betvivla — att kännas! av en del, särskilt då det gäller större förmögenheter och”; ärv. Därmed är dock inte sagt atf det 4 är fråga om en skatteskärpning 3 » av konfiskatorisk karaktär, In förslaget förmögenhetsskatiten : för förmögenheter och för dessa blir skatteuttaget i stort sett detsam- ma såväl :enligt 'majoritetsförsla-" get som mittenpartiförslaget, Se Beträffande arvs-! och gåvobe-- ttenpartiernas . uttedningerkprasentanter ha en” mjukare linje, än /majoriteten, I Y förordas att nuvarande fyra skatteklasser min« '. skas. till två. Klass ett skulle om= fatta efterlevande” "make samt barn - och klass tvåj övråga arvingar och testamentstagare. I klass ett skul-/ 16 skatten: sdm hittills beräknas på varje lott för sig, men i klass två på summan av samtliga lot-, terd: "Mi däremot inget "emot att skärpa större tirepr lutten, "som J anser att I man 'däxmed är på Väg. tillbaka till .den | gamla kvarlå-; - .. + Förmögenhetsskatten föreslås åå j ungefär samma utformning som den nuvarande med ett skatte-t, fritt belopp i botten och med pro- Y gressiva uttag ju större förmö- 1. genheten är, Det skattefria belop-. . , pet kallas grundavdrag och före=]| slås av utredningsmajoriteten ÅA " denna besytår av ordföranden re- geringsrådet Sten Wahlberg, hov- rättsassessor Hans Erik Abelin o. de, två socialdemokratiska riks- "Brandt — bli 150.000 kr för äkta? makar och därmed jämställda samt 100.000 kr för ensamståen- Nr ett tiotal, år sedan och vill dä för” att jskattén i! klass: två även: beräknas på vårje Jott'för sig." ” För "Övrigt kan fimnas att ut-; yredningen föreslår inskränkningar dén |nuvarande. 'skattefriheten::-. för: ;sanmmanslutning kr. och stiftel-: - ser" "med sociala, iteligiösa eller - liknande, syften. WMflittenpartierna ' är generösare i sin inställning och . vill att nuvarande skattefrihet för. dessa 'skall' bibehålllas och att de: som nu .är' befriade från gåvoskatt; - ven skall. befrias Moderata. samlingf partiets före- . sån arvsskatt. ' - de.” Här: råder delade meningar $€ trädare i ,skatteberetiningen, riks- t mellan majoriteten" och mittenre- pr rna, . rik +: Herbert Hermansson (ep) och Es-' i I från: ' kil Tistad (fp), vilka i en g sam reservation' föreslår" att det'. I där: han i, start sett | nuvarande skattefria beloppet på . generellt 100.000 kr blir 175.000 : för gifta och 125.000 kr för en- samstående, Ett starkt motiv för -t-deét "faktum; "att genom 1970: års fastighetstaxering taxeringsvärde. :; na-för: såväl: jordbruk som-egna ; hem väntas bli väsentligt höjda '! Just därför: bör förmögenhets- skatten lindras för små och me- tiernas sk är satt; :dej: reservatio- . dagsman Helge Ottåsson,” avviker tineservanternas ” "linje speciellt beträfl jande de stö- fö i och: arven, ;: [ sig ' : ningsmän; -lagt till. sbetänkande |-reservanternas clinje utgör bl a jriedför| en” kraftig ir reducering av Iden kvarts . miljon” "majoritets : enigt” mittenförslagen.. Frågan är m ,hr Sträng nöjer sig med det= . ”delstöra' förmögenheter. Man” får .. ta. Men han har:tidigare visat sig : höppas att mittenpartireservatio- nen vinner gehör under: en kom- - månde riksdagsbehandling av den=" lyhörd för sakliga argument och ” sådana finns som: stöd för: mit=: ” tenreservationerna.| a | ETT ORD. frn "> PA'VÄ (CEN Här är icke jude” eller grek; här är icke? träl elter fri, här äriicke man "eller kvinna: ala ären I ett i Jesus Kristus. (Gal. 13:28). : : : Vi stod i Födelsekyrkan 'och betraktade "med" vördnad 'silver- stjärnan på golvet, platsen" där Jesu föddes. |. Det var alltför "mycket att se på som, tillhörde den heliga traditionen,” Man måste i hjär- tat samla sina tankar vå de andliga verkligheterna. MN Nu många år efter detta min- intryck som två ikoner gjorde på. mig, sco ön ” Båda visade Maria och Jesus- barnét. .Den ena var gåva av den ryska kyrkan och jden and- ra abbessinska kristna: På den- na 'senare "bild var Jesus och Maria. svarta. or : Vilket oväsentligt ' och dock avundsvärt uttrycksfullt ': sätt att framställa Jesu kallelse till andra människor. Oberoende av tid: och: plats :trosbekännelse ;Joch hudfärg vill Jesus bli alla människors: Frälsare. | Sc : nesvärda besök -minns jag det | "Med sin 2 m Jå ga kranarm matar processorn in hela trä ; Det” är viktigt .att man i jämlik- ”hotsdebatten: inte. , glömmer, de enorma klyftorna mellan rika och .. fattiga; länder; De' rika. länderna måste -bära en 'stor dél. av "ansva- " ret för? att människorna i "Afrika, "- Asien. och: Latinamerika skall få ”"drägligare > levnadsvillkor. .Tyvärr[n "måste vi konstatera att statsmak- terna 'i Sverige ' inte i tillräcklig omfattning insett betydelsen av 'en - snabb ökning av våra biståndsin- Md faser. rögel trogna og "Som ett försvar för "att .sven- " ka biståndsverksamheten inte ut- ”vecklats längre;: brukar; det från «ansvarigt. håll; anföras . att. opinio- » nen för ett ökat svenskt bistånd in- te tillräckligt mogen: Mycket "riktigt. tyder: också gjorda. under- 'sökningar på att'insikten' om ' vad i. solidariteten" kräver av oss inte är så utbredd som vore önskvärt. Un- : .dersökningar - har emellertid: också : visat att ju mer. kunskap en per- :'son har, om- u-landsproblem desto 'starkare sluter personen i. fråga . SKF har över hela världen. Kon- skiktet; bara KF, Volvo och SKF » SJ en ganska bred verksamhet .» tradartrafik en mycket stor. roll. " Då beslutade man att. kyrkornas ” fortsätta: . inte monteras ner. Den är den "enda återståeride möjligheten av ” baka massdöden i Biafra.: = +. « genom sina humanitära hjälpin- SJ SIN EGEN KON I URRENT. 'SJ är sin egen största .konkur- :transportdebatter -' har: tillsam- : regeringens "beslut . om taxehöjningar: på. järnvägen ”åter ställt. SJ'i centrum för in-|+ SE : Man saknar all aktivitet: "' -och ser all tings förgänglighet. Om man synes vara Digg « och bra så tör skenet helt bedra.. tresset, SJ. är ett betydligt mer omfattande företag än vad som brukar framgå av debatten. Trots de senaste årens snabba personalminskning : har . SJ-kon- cernen' fler "anställda än något annat företag i Sverige: 62.000, d v s lika många som cernens omsättning på 3,2 mil- jarder placerar också SJ i topp- ligger före. Och i likhet med dessa och andra storföretag har inom sitt .område.- Vid .sidan av järnvägen spelar SJ:s egen lång- De tre dotterbolagen ASG med Landtransport, GDG och Svea- last har över 100.000 anställda och omsätter-drygt 700 milj kr per är. Det innebär. att SJ är överlägset störst också på lands- "vägstransportområdet och där- med sin egen värste konkurrent. HJÄLPEN TILL BIAFRA - | Hjälp kyrkorna rädda > "tiv, uppmanar. Eskilstuna- Ku- riren (fp). Den förenade kyr- kohjälpen har 'hållit ett tvåda- garsmöte i Sandefjord i Norge. hjälpsändningar till Biafra skall Luftbron från Sao Tomé skall betydelse om man vil'-hälla till- . Och det är .vad de ihärdigt för- söker göra — de sammanlagt 3ö protestantiska, katolska och ju- diska hjälporganisationer 1 21 länder som ågtt samman i den förenade kyrkohjälpen. Luftbro- trafiken har pågått natt efter natt 1 drygt ett år, med avbrott bara för fem nätter. Ca 50 mil- joner kg förnödenheter har flu- gits in och antalet gjorda Åinflyg- ningar är omkring 4, Svala själar har änklagat kyr- korna för att förlänga kriget satser. Det är en cynisk ankla- gelse, som dessutom bygger. på ett bräckligt antagande . "ålderdomshem. :: Ä mal bekant ” hängande läpp ' käpp)" ateist eller frälst, så skulle nog livet åter blomma -— om blott vi något kunde åstad. komma, - Att svara gammal; rman "gammal och styv i: varje i 2 och inter minnes vem som är "vem, i då passar: man bäst på ett ; UN is Livet känns som en börda" med nerverna förstörda. Rökverk och koffein, . . läkare och medicin :”. « gagnar föga "oss gamla, färdiga av pinnen; ramla. s Ofta vi oss onyttiga känna när andra I hast förbi oss ränna. Men huru som helst, . N (Jag "mötte häromdagen en! gam som verkade så frisk och kurant. Men för att varandra höra : höll vi handen till värt öra, vi huvuden ihopa böjde ; . / och den spruckna rösten höjde. :;: Vi förmådde ändå . ej den andre förstå. Han talade om krämporna sina . om dåligt hjärta och angina och jag talade om väder och vind, om lövfällda bokar och lind, Snart skiljdes vi åter, . så lustigt det låter, vände vi om igen, .” och min gamle vän - frågade vem jag var och jag gav nöjsamt svar. Sen gnodde vi hemåt med - med stöd av vår doppskoäda M KE 'Tro mig, säkert ha dock de flesta redan sagt adjö, till det mesta, Men tusen miljöner & av år. ' ä för mänskligheten återstår när vi Smäkryp'| hädan går.” i upp bakom kravet på ökad u-hjälp. ; Mot bakgrund av dessa fakta lig- j ger "det nära till. hands :att anta tatt: statsmakterna' har för avsikt ” att göra en kraftfull satsning för "| att” hos: allmänheten, öka kunska- perna om u-länderna. Tyvärr tycks i: detta inte 'vara fallet. ' Misstanken » ligger därför nära till hands. att statsmakterna med avsikt föredrar . att behålla. den-.-svala u-lands- opinionen som ett alibi för halv- hjärtade . svenska biståndsinsatser, ." SIDA:s "anslag "för - informations- verksamhet under. inheväarande år . är 1,7 miljoner kr. I1.sin petita för ” budgetåret , 70—71 . begär SIDA, 3 i miljoner för samma ändamål. ” visande bild åv u-landsprobleme; tidigare framfört kritik mot SIDA:s brist: på informationsresurser, Kri- tiken--kvarstår.” Även om , det; be= ' gärda anslaget innebär en kraftig proportionell ökning kan det inte | Ses som annat än en gest som ver- " kar närmast löjeväckande med i hänsyn till. de behov som (förelig=. er. räta aln : Centerns "Ungdomsförbund ', vill : särskilt peka , på tre informations- :..kanaler, , genom . ;vilka en: kraftig i ökning av intormationsverksamhe= r ten vore möjlig, fc fe . En av. dessa kanaler är de fri- ;. villiga opinionsförmedlarna, fram- i förallt organisationer av olika slag. SIDA erkänder "I sin, petita att « man fått in förslag på informations- ! kampahjer 'söm” skulle kräva ”en ”]' ekonomisk: + satsning: ungefär tio "gånger så. stor, som den som nu gö- res,, Enligt, SIDA är merparten av dessa projekt väl värda att satsa k på, Trots detta vågar' SIDA bara " föreslå 'att' anslagen till denna typ av ”informationsverksamhet: . skall ökas från. 320.000 till 620.000 kro- ' nor., Det verkliga behovet ligger ' enligt SIDA-styrelsen på 2 mil- . joner kronor.” """ Organisationerna har i vårt land , mycket ' väl. inarbetade 'informa- tionskanaler. som når ut till större delen : av. folket. Det är förbluf- - fande att de ansvariga inte bättre har velat utnyttja de' utomordents liga”, möjligheter "till information och "opinionsbildning som där ställs. till förfogande. - : . En annan viktig kanal, är sko: " Centerns Ungdomsförbund "har on Bättre udlandsinformation | RR av. -.CUF-ledningen. | Centerns undomsförbund kräver i en 'skrivelse till utrikesminister " Torsten . Nilsson effektivare: information - om u-länderna” och deras "+ behov av hjälp. Skrivelsen har. följande lydelse: ' generationen ges ” förutsättningar. att på" ett effektivt.-sätt fortsätta det arbete söm” omedelbart måste påbörjas. År H I SIDA:s samarbete med skolorna 7. är .mycket blygsamt och enligt pe-' titan .planeras "ingen , väsentlig. ök. satsar på Ä " fortbildningskurser fö lärare vid lärarseminarier och 'lik-"' nande; Vi'ser det som angeläget. att SIDA- i samarbete med. Skolöver-- styrelsen ser till att det framställs ; studiepaket i u-landsfrågor ocu att. det skapas bät "möjligheter att utnyttja ”AV-hjälpmedel > för Fu: : landsundervisrningen, Det fordra ) uppenbarligen ; också: en & av" liga , läroböck ämnen så: att dessa i fortsättning kan. ge en mer rikhaltig och rä ll . Massmedia '— "särskilt" radio oc TV .— måste” utnyttjas : bättre fö u-landsinformation, Den insyn. scm;: dessa media ger idag i ämnet ha: främst karaktären av ögonblicks-"' bilder; som knappast bidrar till en djupare förståelse för 'U-länderhas' problem. Det vore därför önskvärt: : att. TV, eventuellt även radion, 1: en programserie '—. gärna kombi nerad. med en studiecirkel — to; upp bakgrunden till u-landsprob- 7 : lemen av idag. Mot bakgrund av vad som ovan sagts ' hemställer -." Centerns Ung-- domsförbund att regeringen anvisar resurser för SIDA att bedriva den information som planerats i årets petita, | Stockholm den 12 december 1969 Centerns ungdomsförbund : Olof Johansson ;. förbundsordförande ."«'. Rekordsiffror i igen för. halmstadflyget : stad flyger i medvind! Inrikes . flyget på Halmstad startade 1958 i och det har: varit en stadig ök- ' sedan dess, Med undantag för en : kraftig stagnation omedelbart ef. : fem år sedan. Förra året uotera-' des 20.000 enkelresor mellan : Halmstad och Stockholm, Nytt" ; rekord förstås! I Förra årets rekordsiffra kommer) lock inte att stå sig! Redan nu '— : när det återstår några veckor till ' årsskiftet — . är rekordet slaget. t Cirka 24000 ' enkelresor beräknar "LIN:s stationschef 1 Halmstad; Bengt Nilsson, att man 'ska uppnå: + till årsskiftet, : il. Bengt Nilsson hoppas att ökning-] "en 'ska fortgå; och anser också att : det finns faktorer som pekar: på detta Får man nattstopp i Falm-' "stad får man chans att ta ytterligare! : 28 passagerare per dag. Från Halm= "stad på morgonen och till Halm- "Istad på kvällen, En av: anledningarna äl att halmsti dflyget” är at lorna. U-land "att ta lång tid att lösa och blir! '. alltmer brännande, Det är därför' av högsta vikt att den uppväxande man landat på Bromma! .Göteborgs=- och malmöllygen har fått jettrafik på Arlanda, Folk föredrar då ofta, säger Bengt Nilsson att flyga från Halmstad för att få komma till "1 Stockholm än Arlanda, HALMSTAD: Linjeflyg i Halm= « ning i passagerarantalet år från år: -- + ter kafastrofen i Ängelholm för Bromma som ligger mer centralt . : | som kan. MASKINELL - SKOGSAVVERK? N i Avvi rkningsarbetets Tationalise. ring är.:ef högaktuell: fräga för det sydsvenska, skogsbruket; För skogsnärlngens folk "gäller det" att noggrant; följa våd” so b sker ' på der. tekniska området. Alt mäste göras” för abt, få fram metoder..för en > lekonomisk- - avverkning med tillgänglig : arbetskraft." ne] + — Det är: färurligt och nödvän: digt” för I skogsäg rörelsen lika förbättra” fönsamheten för våra" uppdragsgivare,” de e skilda skogsägarna, 3 mästare Ingvar” Westerberg, c för. skogstekmiska- avdelningen Förbund, ; Avverkningsvolyme n Sverige stiger” I takt mied industri” ubbyggna en. "Tillgången betskraft. Kostnaden för :vanuellt. arbete ökar ' snabbare: än ” för” maskinelt inom; allå näringsgrenar.” - "Sedan ett. flertal. år. tillbaka "| prövar, man- skilda vägar att .me- kanisera - -huggningsarbetet i 'sko- gen, "En av dessa" utvecklingstin- jer. har” lett fran” til den Kvist- nings. och atpparbetningsmaskin, som SSÖF nu. prövar ä- Västgöta- skogarna, r "Maskinen = en Koc- kum Brunett Processor —" r. för närvarande 1. arbete mom Värgår- da . -skogsbruksområde, ; Med: en takt av mellan. 300 och 400 träd om ' dagen rensar den:upp' efter stormen. Deltagarna; i flera. av Södra förbundets ”skogsdagar har tlälgare". fått tillfälle I att. se pro cessorn I arbete och” bedöma dess lämplighet ” för -; skogsbruksområ- denas' behov, På måndagen! fick pressen tillfälle, att ee den förs tå. flerprocessmaslkinen' i: Säritt. 1 sydsvensk skog, soccer, i | Maskinen "är "snabb och : har stor framkomlighet "även i svår terräng, ,Den är, byggd. på. ett traktorchassi och har åtta äri- vande : hjul, 150” hkr, "och: totalvikt, ton. "Inmatningen; sker med "en 12 m lång kran i vars spets finns en' toppkapningskniv. "Maskinföra: |: ren apterar virket, Från hytten kan. han bedöma krökar, kvistig- heter och 'fröta. Kapningen sker sedan awtomatiskt, Sågtimret fal- ler fritt på marken medan massa- veden buntas i högar på två ku- bikmeter, Sortering efter trädslag sker mycket smidigt. . Givetvis klarar processorn inte vilka grovlekar som helst. Maxi- midiametern för ikvistning är 26 tum och för kapning 15 tum. Kap- ning av grövre stock och special- eptering ingår I fällarens instruk- tioner, Maskinen ger något högre utbyte - av massaveden, . eftersom den kvistar. även sådant virke, som inte lönar gig att kvista för hand. on : Hyggesrensning sker samtidigt med avverkningen” Härigenom förbättras sikten för maskinföra- ren och risken för olycksfatl|' minskar, På samma gäng blir om- rådet direkt klart för plantering. — Vi hade planterat en för- söksverksamihet, för den här ma- : de för- a .| mitt i strömmen har! man. alltid det, som kvistas, apteras och Sägas på y Jer direkt på: marken medan massaveden buntas, ' , G: 'skinen över" flera säsonger, säger jägmästare”; MWiesterberg; ” och, då” aturki is "på stående skog! Nä / si + Så att 'stormfällningen kom; just .som vi. skulle-starta: Då blev: vi! "tvungria söm: vi hade, i vår, hand och så in-.den på den stonmekadade. sko: gen. -Det «är naturligtvis: mänga” s problem > med 'det,' men" det -ser tterst kort tid. Sägvirket fal ät att så rar Då réstltat” som vw får” fram” av: det” här: försöket, blir Étt ooh 1 . sätt: att lösa. dessa . på är -att ge bort en "god "bok: Bokfloden är ju' | som vanligt strid, men "står. man chansen att fiska upp någon go0-1; bit. ön t -'Två sådana. godbitar 3 är de i höst utkomna deckarna': ”Döden lärar, lura” döden” av "Annika Skoglund och ”Harpsundsmo ot Baldersson,, "Den: Fförsta boken; skriven: av den adertonåriga . gymhasisten Annika. Skoglund, . .-händlar om några . människor . som” njuter av vackra "dagar.r mitt: i "äktsvensk |: sommarldyll,' Författårinnan "Tåter oss. ana ren oförfalskad skogsluft med doft av. barr och kåda, fågel- sång ' och blommor. Det--finns--en sjö; ridhästar, goda vänner” och trogna. grannar. Men mitt Y idyk len slår döden till, len av de. män- niskor som njuter de: vackra som- mardagärna blir -:mördad” och - nå: gon av offrets. vänner måste”vara mördaren. Vem? ” N Annika Skoglund har, sin ung- dom till trots, lyckats” sammanvä- va en fin intrig där de agerandes rädsla. för ond och bråd död tar sig trovärdiga uttryck, : Handling- en blir, aldrig långtråkig även om den lätt kunnat bli det i den be gränsade miljö författarinnan gör oss bekant med. Denna bok är den andra deckaren Annika, Skoglund |- skrivit och med de talanger hon besitter" lär det inte bli de sista heller. ”Harpsundsmordet” av Bo Bat dersson går i en helt annan "stil. Men även här måste det ju ett mord till 'och det utsedda offret är en gammal stofil, som ofint nog blir mördad dan- innan åttioårsda- gen. Som spårhund att uppspåra mördaren agerar ett vimsigt stats- råd som inte”ens drar sig för att energiskt ' genonmileta' ” självaste Harpsund. ; Psedonymen Bo Bal- dersson raljerar friskt med herrar- na. i vår regering och i-en del festliga partier utdelar han nägra politiska klacksparkar som kom- mer en undrande läsare att fråga sig vem som egentligen döljer sig bakom Bo Baldersson, ."' : Det är många högt uppsatta per- soher som får ”nöjet” att medver- ka i denne frejdiga, 'deckare, som bara på ett ställe är efter sin tid. kårvänner; Bada böckernå Har utgivi Bonniers förlag. : VARA PSALMER” r vi. sjunger eller, kanske än- nu mér, när. VI läser i vår psalm- bok, tränger sig ”den” "tanken, på: Under . vilka ; rhållanden psalmens” diktåre; under sinnesstämning ' och : under inre och yttre intryck och kan skrevs den Noda östa. Hagelin skrev. i är sedan fyra. böcker mt fier över psalmför teln -”Männis gärning. beskrevs. » -Böckernå' ut iflera . :upplagor; alla! ni slut: sålda. När Svenska Kyrkans: Stu- dieförbund begärde att han skulle ge ut ett urval av dessa.psalmist- : biografier att användas .1-studie- förbundets - verksamhet,' har. han nu: gett ut biografier "över "21 psalmförfattare, där han bemödat sig om att söka fånga en glimt'av - de tidsförkållanden och den -om- givning, i. vilka diktaren? levde och 'av. vilken han själv "var: på- verkad, Samlingen representerar olika länder och tider, "konfessto- ner och kyrkosamfund, yrken: och stånd, tillsammans "bildande" en obruten kedja av trosvittnen” från ' sexton århundraden —' från bis- kop. Ambrosius, död är. 397, till Zachris Topelius, som avled 1898, : Boken, vars första del nu före: ligger — en andra "del är under ' utarbetande — är" en idealisk handledning för studiet av den be- nådade skara som i dikt format själens lovsång och böner till upp- X byggelse, ledning och . tröst, till väckelse och verksamhetsiver för Guds rikes sak. En studieplan 1 slutet : av boken. ger . vägledning för 'studiearbetiets 'bedrivande, Ungdom, medelålder och pensio- närer — för alla är den brukbar och givande! obs - | ov HS Gösta = Hagelin. DE SOM SKREV VARA PSALMER, Del 1. Bokförlaget! Vbrbiäm.' = -Hiäft, 19:50, inb, 23:50.-- Vi har fått ny statsminister sedan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.