. LAHOLMS TIDNING .. T Frödagen den 2 januari 1970” . TE > Riskabelt PR-uppdrag delsen ser ut som en tanke; "redan under den amerikanske vi- cepresidenten 'Spiro Agnews förs- : ta anhalt under den PR-resa den=", , ne startade omedelbart ' före: jul - till pacificländerna "Filippinerna, "sin höjd torde han därvid varn: Formosa, Australien 'och' Nya Zeeland exploderade en bomb. Det skedde i den filippi ska hu- . motståndaren att icke inlåta sig fri nion 4 - Enklare blir ”såkert. 'Spiro Ag news uppgift på Formosa, där han... skall möta Chiang: Kai-chek, På dén gamle presidenten och Mao på onödiga och provoka .vudstaden ”Mariila och bomben 7ar riktad mot Agnew. Dessbätt- re lyckades inte uppsåtet. Visser- be- tioner mot Pekingregeringen. ; : . När ' Agnew. kommer ' till: Australien och Nya Zeeland sker; det. delbart efter. parl ligen har ännu inget k sked lämnats om syftemålet med denna'-PR-resa av -USA:s andre man, men man kan förmoda -att den bl a gäller nedtrappningen av . det amerikanska .vigtnamengage . manget.. - Att resan går till Stillahavslän= der, som antingen är militärt al- val i dessa länder, vilka bägge ä; | USA:s ' militärallierade både" SEATO-pakten - och - i det s:k> ANZUS-förbundet. .- Valkampan: jen i båda länderna fick' sin sär: skilda prägel genom den ofta rätt - hetsiga debatten om USA:s viet nampolitik och om de truppkon: opt-l. oo ”Akliebolag | är 2. däg ett. själv-] klart begrepp. Det har'varit det i Europa I mer 'än 500 år, medan vad: vi Kallar bolag — att i viss | organiserad - form samarbeta eko- nomiskt” med andra — -har ännu äldre: tradition. I. många Finder, inte minst i Sverige, : .- Den uppblomstrande -. handeln änder den tidiga medeltiden fram" bragte” en "mängd . institut -välbe- kanta för. oss i dag, "växeln, konos- sementet, ”kommanditbolaget. Men vi bör inte glömma" Rom, "där bo- lagsformen . visserligen endast un däntagsvis erkändes, men där det drevs rörelser av anhat och märk- [Aktier från tsarens Ryssland Igår”é ännu att köpa på. börsen! 2? sAv museiintendent Ernst Nathorst Böös, Bankmuaseet," Svenska Handelsbanken efter dess sätta wärde, i anseen- de til nyttan, som däraf kan. för: modas”.' Efter samma - princip, -bil- dades t ex Alingsås Manufaktur- verk 1724, varifrån aktier. —. Iot- ter — fortfarande är bevarade, en ligt: vår mening troligtvis! de älds- ta aktiebreven i Svreige och bland de äldsta i Europa. När sedan: det Ostindiska: Kompaniet ombildades utfärdades "för . ästadkommande av en 5' k "ständig fond; inbjudan till "teckning av Formelle :Äctier”, vilka "erhölls mot 'utbytande av tidigare 7 erhållna interimsbevis. Den yttre "form vid vilken vi är vana hade kommit till stånd, "I rusar fram .,; med. snälltågsfart, nya tendenser, Då blir breven. allt- mer dekorerade, , vi än kanske be- redda att säga överdekorerade, Fö- retagens ändamål" illustreras med ett myller av Ying och människo- gestalter, som i älskvärd ringdans kring. bårderna, eller tvärsöver brevet söker framkalla Justbeto. made känslor" hos - aktiehavaren: Tränger -man närmåre inpå, upp- täcker. man mänga intressanta de- tatjer,' glömda" stadsbilder, ”fulirig: gare öch ångfartyg på färd mot] främmande: hamnar, landskapsbil- der' där de Nymodiga : -ängloken seklets andra Nälft för att hitta |” "Sveriges. produkton,: .handelsfärdigt stål ' 11000 ton «Cass a ö EE I EA 65-661. 67. 68 9 tingenter, som . både : Australien och Nya Zeeland har: sänt till Vietnam, : i. sö Spiro Agnews resa "sker på pre mäktiga : :fabriksanläggningar: där röken stiger i fråa 'massor; mot "| himlen; obekymrad om ' vär tids ligt; slag.” Den rike romaren kun- de: tilldela sin slav eller anställde iSåt | kapital, som denne 'för Neradé 'med USA eller har bila- terala försvarsavtal med Washing- ton, är givetvis . inte av en jatar "förblev" hög också" sedan strejkhotet undanröjts.. Den” ame- EN KONSTFILOSÖFISK | REFLEXION ; tHlonella : slump. Alla de Tändet, som Ag- new kommer att besöka, har tills : dato ' officiellt och reellt under- stött den amerikanska politiken i Vietnam. Inför den” förestående, ” delvis redan inledda 'nedtrappnin- : gen av USA:s militära insats i M Sydvietnam. Har president" Nixon ? säkert ansett goda skäl föreligga .. för att låta sin vicepresident för- klara för de , vänskapligt inställda pacificländernas . regeringar ; den reella bakgrunden”: amerika- narnas strävan"att lösgöra sig från - det alltför påkostande engage= manget i i Sydöstasién:” "> > NN På Filipginerna.s kommer Spire” N sident Nixons eget initiativ. Den anses från Vita husets horisont'ha' ". två anledningar, Dels skall 'Ag-: new, som inte känner den ”stora”, världen, — bortsett från hans tre: års krigstjänst i Europa på 1940-, - talet — få möjlighet att studera, -''| USA:s utrikespolitik i funktion på ' Ha ort och ställe, dels skall man låta' Agnew utveckla sin: patriotiska och mot Nixon helt lojala prop gandakraft och /talförhet i utrisi kespolitiska sammanhang, där den; bäst behövs, nämligen. inför 'van-; v kelmodiga vänner och allierade 4 pacifieregionen, Sn Wash; W Ferdinand Marcos återinsättes i sitt ämbete i Manila den 3 janua«= ri. Filippinerna ä är medl av den sak att = ett fiasko, men ”” det är nog för tidigt att så tvär Mi iatiska försvarspakten (SEATO), har ett ömsesidigt för- svarsavtal' med ' USA 'och deltar . med en egen truppkontingent -i " Sydvietnam. Då Ferdinand Mar- cds: i höstas genomförde sin val- kampanj och vann den, så skedde "det bl a under löftet att hans nya " regering : skulle : lösgöra > landets' ” förbindelser med ' USA: och” dra . hem de filippinska trupperna från . Vietnam, Här torde vicepresiden= ten få en svår men. viktig uppgift | att tala Marcos till rätta och över= -. tyga. denne om, nödvändigheten att stå fast vid ingångna: förplik- . Aelser, vilka icke påbördat hans 7 Jlånd- några nämnvärda svårighe- .» ter..utom. att de. bidragit till att + PÅ VÄGEN ”Saliga äro de som äro fat Hen i onda ty dem hör, him [ETT ORD” liga. mA Vi, t -samfund:-och h uppfattningar ni murär "niellaty. 085... En kvä 2 samtalade om > bergspredikan.- En av de när- varande var mycket förbryllad " över versen: ”Saliga äro de fat- tiga i anden.” Måste vi: verk- ligen vara svaga iz.anden, för att bli sanna kristna? a Jesus vill att hans lärjungar skall tänka själv, fundera över sanningen och "upptäcka = nya sätt att. med nn gammal - san nings . hjälp ; É blem." > De fattiga :i- "anden är mot- satsen till de människor som är ' själviska" och .Självtillräckli- ga; dessa som har så nog av sig själva att de. inte tycker sig ha behov av- Gud; De -:fat- - tiga i anden söker sig til Gud för att få hjälp i,.sin svaghet, > Jesus försäkrar. oss. om att Guds - rike finns-mitt ibland oss. De som ser sin egen fat- tigdom Upptäcker den . dolda : skatten. ' tanke i en SÄLJES T Itt FÖRMÅN. BARN SAN matin blir i varje fall intressant/ "SECO OCH REVOLUTIONEN - 'Krisén inom Seco har efter et "kulmen nu övergått" till ett' sta- älum av, "något. sorts väpnat "stil- Jeståna: och ' kapprustning- inför i elsvriksdagen nästa år, konstate- rar. Sydsvenska: Dagbla det. Snällposten 'oberoen- de lib.) 2 Marxisten" Katarina "Prigbe sitter: " formellt. "kvar. som ”oräfö. .rande,' Endast elevriksdagén kan | avsätta henne" Men'-majoriteten i hennes styrelse: har insett att -.hor' var på väg att haverera 'or- :ganisationen " och” därför kring- «skurit "henne," Nu får hon: nöja . sig med att tala för sig själv och ägra vänner ett tag. Utvecklingen var i och för sig inte oväntad, Fröken Engberg har. inte blivit ombedd "av. den velevriksdag som valde henne att : göra Seco marxistiskt eller skol- « eleverna i till revolutionens för- r trupp i Sverige, som det har he: ectat vid något tillfälle, ” Naturligtvis går det" aldrig att » vara opolitisk — varken modera- ter,' socialdemokrater ' eller "libe- raler är opolitiska, fortsätter Ha- ningen, H H "Men det är ändå skillnad på ll ätt försöka vara så partipolitiskt. neutral som möjligt och ätt en- "vetet driva en viss linje som till yttermera: visso endast stöds av en minoritet av”eleverna,' Seco måste i första hand sträva 'éfter att "vara en ”facklig” organisaå- tion, Sveriges elever kan 'då knappast vara betjänta av att fö- reträdas . av representanter som så till den grad leker revolution "att de skurit av praktiskt taget alla fungerande kontaktkanaler med Skolmyndigheterna. Prekta ERC - ; JORDBRUKET - EEC: ministerråd här ' enats om normerna för bidragen "til "den gemensamma . joräbruksfon- den, noterar Dagens' Nyhe- ter (fp). Ett påfallande drag är att Frankrike har gått med på l att öka. sin procentuella” andel av bldragen: + > Det var otvivelaktigt en | förut- sättning för att en lösning skul- Je kunna näs, Men det blir fort- farande ' Västtyskland som kom- mer att få betala mest och Frank- rike som får den största återbä ringen — en återbärlng som av allt att döma även 1 framtiden |' väsentligt kommer att överstiga av »- de franska tillskotten. ' Det blir Wltså även i fortsättningen : "första "hand Frankrike 'sony vin- ner, på affären, om också möjli- gen 1 något mindre utmanande grad än hittills. a "Genom uppgörelsen om jord- " bruksfinansleringen har ett for-] mellt hinder undanröjts på vä- gen mot en ' utvidgning av PEC eftersom en. sådan uppgörelse varlt ett franskt vimkör för för- ; handlingar: Men det är framför allt vik- | tigt. att hålla 1' minnet att vad man kommit överens om är ett "system för finansieringen av 'de . växande överskott. som . är -ett resultat av. den hittillsvarande sJordbrukspolitiken, Det - viktiga återstår — att komma överens om en vettig Jordbrukspolltik, il ” kapitalägarens' räkning sedan kun- de' använda för” affärer, Ansvarig- héten var med vissa undantag be- gränsad. till det 'anylsade” kapitar or YTALIENARNÅ FÖRST ou in "de, första aktiebolagen. i världen” hörde Banco dl San Gior- gö, som "gröndades 1407 av 'en sam: ma slutning av herrar, som hade fordringar på staden, Genu: kom att bestå ända till napoleon- krigeri. Typiskt för de tidiga ak- tiebolagens verksamhet. var att tv: (exa :Medicibankens fillalkontor bedrevs så självständigt, att mo- derbölafet i "Florens i en 'rätts- tvist. i början av 1400- talet med framgång kunde. hävda "sin icke- i ansvärighet för dotterföretagets ekonomiska förbindelser, UI. Frankrike. förekom redan un- der' slutet av 16004 talet och början av. "1700-talet" "företag," vilka ' hårt kon rollerades : av. statsmakterna (gäller: än i ag. för t ex de. flesta kända” företagen - var ” John Law's "Banque Royale, ett t företag levde cså ett” liknande” "skeende 'Söuth Sea Bubble-kraschen,' vil ke: framtvingade" en mycket rest- riktiv' lagstiftning: på aktiebolags- formens område, 'Säväl i Frankri- ke: som , Tyskland förutsattes" ett officiellt "godkännande av: myndig- sade "ansvaret: medför för. allmänheten, lertid i ide. flesta europeiska” lä der räkna med en någorlunda mo-i dern aktigbolagslagstiftning. (SVENSKARNA TIDIGT «ERAMME. | —jlåt vara den.ej benämndes så kompanier — under. det . tidiga 1800: talet ett vidsträckt :budskap. Vi. bortser dä från Stora Koppar- bi lag, ett ju betydligt äläre, och j sitt 'slag unikt före- tag. De flesta aktiebolagen tog un- der 1600-talet sikte på handel med utlandet "med landets egna alster, | tjära, koppar, silver, men också på; inhemsk tillverkning eller im- port, främst från. fjärran. liggan- on de! länder,” Nova Zembla, Tarta- riet,, China. och Japan, Ett bank. aktiebolag kan. också nämnas — Palmstruchs 'Stockholms Bando,. en, princip som ju de facto uppe- gerad till: Patent-, och Registre- det insatta " kapitalet : förekom. nya Jagar, ot a | "”LOTT" om; lottbrev, ehuru väl ej i lag. stiftningen. Om sådana lotter; 64 Westerviks Skeppsbyggningskom- pani 1646, Och då Christoffer Pol hem A717 bildade: ett saltsjudert- ”med afseende hvarå' det heter, att, om' någon: - vill, föryttra' sin Lott, Så skal han, intet wara för. bunden at sälja 'sin Lott efter den förut gjorda omkostnaden,. utan LÄNGE HETTE AKTIEN ; Ak iebreven till dessa och i öv- rigt. till: de' bolag som" bildats. de sista tvåhundra åren, om man un- dantar de:'sista decennierna, äter- speglar "mycket av” sin”. tid." De återger, om uttrycket "lånat. från konstfilosofien " medges;.;: det ; idé rum i vilket de fungerade; 'Inöm Barikmuseets verksämhet: har: vi visat stort intresse för "dessa ting: De 'svenska -oktiebolagéns skiftes- rika historia är intimt örknippad med bankernas: och” "rent allmänt kan. man: : väl säga, att aktiebreven också i sin typografi söker; ge ut- tryck för”vad bolagen ville skapa — ekonomisk trygghet.; De” mer bedrägliga momenten kan i stort sett: begränsas till" den svåra” job- bartiden efter första : värt iskri- get). Att:sedan de seniasté ”décen- nyss angiyna generaliseringen. be- ror,: på långt drivna rationalise- Fingstendenser och: sparsamhets- "Den som, ber sig iiet studium av aktiebrevens typografiska: ut- formning : möter; under "det. tidiga 1800-talet eleganta brav; oftai i kop: partryck,” där sirligheten är deras förnämsta karakteristikum;” Denna beskrivning! gäller för övri ot bre: ven längt in 'i 1800-talet, och vi het;' givetvis därför att det begrän-. : : en risk | möjlighet" att utöva "kontroll. Från oo mitten av-1800-talet kän vi emelt" I Sverige fick aktlebolagsformen so utan, 4, istället kallades :: handels-- "För:samtliga dessa företag för- ” utsattes ;ett. kungligt privilegium, hälls. ännu ehuru 1 dessa yttersta” dagar med: beslutånderätten dele. :- ringsverket, Vare sig före 1734 ' eller senare kan man anta att nå gon "personlig ansvärfghet -utöver . 1848 fick vi vår första aktlebo. ' Jagslag; avlöst 1895, 1910 och 1940 Andelen 1” ett aktiebolag be ' nämndes länge lott, — ja, så sent . som mot slutet av 1800-talet talas | st.å' 1.000 riksdaler, talas' först 1. kompani skulle. detta baseras på : 200.000. "kontant ' inbjetaldw lotter om vardera 1 mark silvermynt, ' måste nå” fram” en bit in : förra ; | obligationslån som också de Berät- |]: -Itar om 1800-talets företagsamhe : | inställning > till luftföroreningar; och så” givetvis ett myller 'av mer eller ' mindre mytologiskt ” AInspirer rade gestalter. : ETT SORGLIGT M "KORT KAPITEL : 1900 tälets: ”andrå > ; decennium lämnår också ett rikligt bidrag då man vill studeri aktiehrevens his: torla,.. men hå blig känslan. litet mer olustbetonad. Det är: svärt:att se dessa - namn "utan att associera dem med: svärartade” förluster, ill de grova börsspekulätionernas: tec- en, ; Vad v här berättat gäller inte bara aktier,” det: gäller givetvis också: obligationer och: liknande handlingar: ” Troligtvis. utfärdades de' första. svenska obligationerna 1835" av, svenska ' staten, om man nu. "syftar på sädana förjinhemskt bruk, Obligationer "avsedda" för; jäv: RH. från "senare delen av: Gustav: III:s regering.” Snart. följde: inte: minst till: beékostande” av” de många; järn- vägarna : och" i samband' med :$ "dérnas finansieringsprojekt många : NÅGOT FöR' SAMLAR Men om någon" nm "ull äventy S skulle få den trevliga idén till att höver, hän visst inte begränsa sig cr utbudsöverskott. och fallande pri sättning i utlandet är kända redan vilja ;samla- sådana. här ting, "pe: vi starkt, : Utbudet. h: nte kunnat anpassa sig till der "hästiga efter: frågeökningen 'och st er . Utvecklingen | n sig över de senaste 157 åren med ser. brutits, '. framhåller: Svenska Handelsbankens ekonomiska över- sikt ”INDEX”. ? iTedkén på en förändring i. get på” 'stålmärkhaden börjada främträda varen 1968.F mför -allt i USA: steg" stälefterfrägan starkt inför en befarad strejk: som döck Jatdrig kom till stånd. Hämstrings- köpen; hade, hjälpt europeiska och japanska 'stålproducenter : att” få fotfäste: Då "den. jekten. " Rysslands, i Un; igerns aktier och förvärva ”värdehanidlinga v av for-1; mat: upp mot en! halv. kvadrätine- |; "|ter för. belopp: -understigande tre; löp fyra, svenska: kronor. = givetvis Pp om” ett. återinförande : av. ett "he ligt”. öch- kejserligt Ryssland, skall :honorera', sina, förp inte Nar? 1 yckligare var helt annorlända: LV VAG 1 NN pa le RAA las dit 2 Zz ERE 2 kos lsvivtdoa auto Mi öförsäktings Aktie Pologet Tinas PARA ETT: UNDRA FEMTIO RIKSDALER MA AA Ne der drag rss LÖ TE ; da std GA Mon Lär Forntidens mytologiska'gestalter; var populira på aktier under 1800-talets senare hälft, Här har havsguden själv fått ge namn 'åt akticbolagot och bilden antyder att” den 'väldiges gunst skall till” ” t, den trend. som sträckt [i amerikanska g annat: så kan: ju "dessa" handlingar ! j berätta” om. en tid; som, om” er - götstälsproduktionen- spås | portprognös” sy 5. iveraj ir under- > Jomi den Tdet. tog: två är; En: strömstadsbo dien. och. då rikanska. -ämporteni av handelsfär- 1. ndernak : 5 sallad brutto- | national iprodukt” ökade ii en års takt av I1 procent; Effekten här- äv. på. stålefterfrågan blev "desto a om poansiönen ”Ffrämst' stålinter siva . bran- : talet om än i något! längsammare takt än under Gdtatet, Den Japans. ton går ca. en fjärdedel- «på i runt tak | ör! dennä ”ut- kant: —-den för 1975 prognöstt. serade” importvolymen "har "över- skridits..' redan . portprognosen- fö ing med. I' gen cent ; och + 1975.” v te tio åren förefaller också den- na Brognos: vara Vär Re ” redarna ' tatt. höja götstälsprodulk! tionen till.7. mil ston-t1975, mot: svarände' ta 5” milj. "ton "handels, igt stål, Detta innebär en "än proatorsäninen på. inte : vedarna häv lar. att "öpsoalisering- en öch samarbetet. 'mellan stålver- ken' "måste” drivas ännu . lingre fick. på ET va "ett: julkort 2 Ifrån USA — "der: var. avsänt före Jul. 1967. I två år. har det skickat körs och. tvärs. över jorden innan det nådde rätt. Adress. Kortet. hav va rit. $ bl:a Australien, Japan In» : » flesta. . + eutopelska länder, ">= cc
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.