s LAHOLMS TIDNING " Tisdagen! den "13 rjanuari'- 1965 'IT "misdagen den . 13 januari 1969” IT-= = "Partierna vid riksdagsstarten - Orosmolhen har varit särskilt då och i ting är givet Men överraskningar kan inträffa besvärliga för mod ) partiet ' inför årets riksdagsstart - genom;att en för partiet olustig debatt om partiledarfrågan upp- stått. Att riksdagsgruppen skul- 1e-desa Yngve Holmb ge- till i förväg, vilket Olof Palme och- - hans : medarbetare i partitoppen - utan tvivel är medvetna om och just därför garderar sig Omsorgs- fullt för politiska missar, ". > ; tighet har hopat sig för nom att välja Gösta Boh gruppens” ordförande måste ha.” ansetts som politiskt omöjligt och Te, ictlad C-H H s- son även efter 1968. års val: och- ;/ det har faktiskt sett riktigt dys-. - följaktligen iIdes hr Holmberg till: denna "betydelsefulla ” post. Horuvida motsättningarna. mellån ' dessa två och de grupper som står bakom dem kan minskas ge-- nom att två nya andre vice ord= tert ut. Men det har ljusnat något den allra senaste tiden. Att hr Hermansson anar morgonluft ge- nom det andningshål LKAB-kon- flikten gett kommunismen i norr - h år av hans tal' inför riks- | förande d valdes å å att konstatera; I varje fall utgör inte detta. något styrketecken ut-' åt.— snarare motsatsen, Men des=' ; sa iAterna : partiproblem ' är mö-' -derata samlingspartiets egna pro= blem; och ur: oppositionssynpunk= ter finns det" all anledning önska . att de inte skall förlama partiets. : politiska handlande inför det be- tydelsefulla valet till:vår nya en-' ”dagsgruppen. - Och redan innan: . denna: konflikt bröt ut svängde - faktiskt /opinionsundersöknin= l ” garna en aning i positiv riktning. - Vem vet ;—:C-H Hermansson lyckas kanske trots motigheter räd= " " da sitt parti kvar även i'enkam-. marriksdagen; Men tröskeln "till "denna är hög och det gäller s san- "/ li för hr .H på den. > TT iksdag. Men de:moderata — inte snubbl kunde onekligen haft ett' bättre > utgångsläge än det nuvarande. "'.Den nye folkpartiledaren Gun-; : Det politiska klimatet ” är föga kvi änligt i vårt land... nar Heléns tal inför sin riksd grupp i lördags andas däremot en välgörande" optimism. Genom ett "intensivt inre programarbete för-' » söker partiet bygga upp” en of-! fensiv inför-valslaget den 20 sep-; tember £ år, som siktar till re- vansch för nederlaget 1968.: Ef- -tersom partifolket förefaller syn: - nerligen- tillfreds: méd. sin nye Je-! "förvåna ”om folkpartiet” ör. framgång valet, Es ; Centerpaitiet har förmånen av. alt ha en partiledare som alltjä; + åtnjuter stor popularitet inte en-' däst 'J; de ; egna ..partileden? utan . även. ivi are kretsar. "Visserligen: . nätmar: Gunnar. "Hedlund sig. 10; ån” opposi! onens "sida skall : lyckas pressa” regeringspårtiet i en lågtrycks! . na. under "vårriksdagen, 'som: ger ! utslag i väljaropifilonen 1 valet. äprukben fler, +sä-] i början; mindre på slutet : Många ”tyckare” hår som be- kan kommit med väsentligt läg- re; antal 'än ,90.000,' men. de: har |: nog. inte tagit, medi beräkning- en. att den" stärka: pressningen nedåt I första! hand” gått ut över .de :svagaste enheterna -—"rmied dålig :åker . och -små” Mer: inga skogsmarker,. . Vi kommer att-få. en starkare målinriktad; produktionsapparat, + "menar: också. dr :.Holmström. "FÖRETAG :69 Ttidutridepartementeta Skrift "Statliga Företag 69” blir” före mål för: rbesk,': kritik da januarti- numret. av. Sunt Förnuft I nämligen räknats som vinst; På det :enkly. sättet : har. man: lyc- > kats fördubbla den: sammanlag- , da nettovinsten för de statliga — indästribolagen, Den -:samlade' nettovinsten ' för de statliga in- dustribolagen, 25", milj; "skall reduceras till hälften och N intrycklet.. avöverlägsen "efffekti- et fö bleknar, framhåller Sunt ; som sätter tummen ner för Industridepartementets- skrift " har två kvinnor av tre ledamöter ' "mu står: det klart att detta:för- na svenska" jordbruket krävs att det Av den nuvarande riksdagens 384 ledamöter är i år endast 51 kvinn= > liga, vilket betyder en minskning med:' två: sedan 1969. Regerings- partiet är mest kvinnovänligt med - 33 amazoner mot 18 förde övriga partierna ' tillsammans, . :Procen='.: .tuellt sett leder emellertid väns- terpartiet. . kommunisterna, : som > i andra kammaren, Även om man ; räknar in” partiets representant i första "kammaren, blir det” fift : fifty, eller” 50” procent av” Tänk” att. kvinnorna Å de: ö partierna inté .placerat. fler. kvin nor. i riksdagen under. de haft röst tt. Men si d Till :de pålagor som en nitisk erhet., lägger "jordbruksnäring: övrigt! "också « kapitalbeskattninger. » Ef-. ter.-ern: oanständigt. kort .remiss- Aid är det..meningen att: kapital "skatteberedningens” förslag "ska ”upphöjas "till proposition och för reläggas”” värriksdagen.. "Redan" slag kombinerat med höjda -taxe- ringsvärden .1 många . fall. får "orimliga konsekvenser. Avi det "ska: fovara:' konkurrenskraftigt ' gehtemot: andra'-länder. - för: att "ha: existensberättigande, Ställer mån det kravet bör också same ma villkor gälla ifråga om jord- brukets beskattning som i de län- der. vi ska "konkurrera med. Den "vackra tanken om "jämlikhet får . Inte användas som motiv för en ss Jagstiftning. med. diskriminerar: Socialutgifternas andel av nettonationalinkomsten . [betydelsefull | äviunr.; en Tvan .stora-. anslag Stockholm (TT-spec.) . Dagens socialutgifter är trettio gånger större än 1940: Det 'kons- taterar. avdelmingsdirektör Gustaf Holmstedt i en artikel i Social- nytt. fa Speciellt. tiden efter andra världskriget har kännetecknats av en stor aktivitet på flertalet områden av sociallagstiftningen. "I Från 1940 tik 1967 har t ex so cialutgifterna ökat från: 742 mil- joner till 20218 miljontr kronor. Den moderna socialpolitiken i värt land inleddes bl a med” en arbetarskyddstlag (1889), en lag om statsbidrag till sjukkassor (1891), en otycksfallsersättnings- lag. (1901) och lagar om foster- barns jvärd (1902).- Men fattig- vården — sådan den nu var — och sjukvården: var (de domine- rande formerna . av. social hjälp verksamhet. "Kostnaderna " för reformerna under: de två: första "decenrierna under " 1900-talet. ver sig skäligen blygsammå, skriver herr --Holm- :| stedt,. Under decenniet 1910—1919 :| genomfördes - dock. en: det. bety- delsefula : reformer, som. innebar en : -sociatpolitisk islossning - och efterhand ledde '"i1.'ökardle : kost- nader”. En effektivare arbetar- skyddstag tilikom ' 1912 - och 'en hiätpverksamhet. ' för ” arbetsiö ite" gocialfi ikringen organiserades. må en frivi sjuk- försäkring, en: olycke Äk- ning (ny lag” 1916): och "allmän penstonsförsäkring (bestutad 1913). Skedet "avslutades med en > fattigvårdsreform (1918): och tillkomsten. av en lag om åtta timmars arbetsdag (1919). : Först under. 1920-talet börj de socialutgifterna på "allvar gå si ; I höjden." Det: var framför allt sjuk. vården, ; dolkpensioneringen, : fat- tigvården och arbetslösheten; som medfördle kosdtnadsstegringar. För övrigt sräde under . detta decen- ; sg åberhåltsamh den. soc jan” äv. 1830: dei imoderna bostadspolitiken krär si E "fåröreportage, säger. : : "brukarnas, . Förenings- blad ien. kommentar tin" det uppmärksammade" TVseportagat från ön: Detta område "har: I Ingmar Bergman rimligtvis ingen känne- "döm om, Måhända hade han bli ”vit vilseledd till att söka ett par : intervjuobjekt :som awv 'affärsin- - tressen, i det. ena fallet en indu- stris, vill stå utanför föreningen "vid handel med fårskinn, Någon Svårighet att finna" fåröbör med annan syn pe frågan skulle inte förelegat. kd I Övrigt : var programmet ett "tal för den typiska glesbygd som . de.. och. förlamande : verkan. ål svenskt närtngsliv. . : Fårö är, säger tidningen, | i ekonomiska” La har tredubblats "på 30 år kom : er del" .bofolkningspoliiska åtgärder. . - Tiden efter, andra världskriget har kännetecknats av en stor ak- tivitet på flertalet områden av sociaBagstiftningen: - De största kostnadsstegringarna har föran- letts av folkpensionsreformen och de allmänna barnbidrageng infö- rande 1948, sjukförsäkringsrefor- men 1953 och tjänstepensionernas införande (trädde i 'kraft' 1960 och utbetalades fr o m 1963). Förändringarna i socialvårdens omfattning kan belysas av stati stiken. över sociatutgifterna, . Den Det inom "vår mycket är. nämligen socialpolitik, som inte kar ' mä- tas I pengar och därför aldrig kommer i kalkyler. Detta” är fai- let med” de: stora poster "i den allmänna socialpotitiken, som wut- görs av de. förmåner, a till- kommer arbetare "och anställda arbetsdag och semester. t Samma är förhållandet. med ar. betsgivårnas utgifter för. skydds- anordningar och hygieniska in- ättningar vid företagen, Dessa ifter - är inte: kända till gin ik och kommer därför 'altd- mn i någon social budget.. An- d .socialutgifterna. som ning får- man, alltså göra reserva- tioner för sådana" begränsningar. I allmänhet. är: siffrorna följaride ' beräknade . i. "underkant. » Vissa »siffror : rörande :socialut- gifterna: finns ; också . för tiden före 1940, men "de. grumdar sig delvis på ' uppskattningar och det är inte" möjligt att. avgöra om de är jämförbara "med - dem som avser: tiden därefter, s, «> .ex År "1940. uppgick. Socialutgifter- na till. i runt. tal 742 milj. kr, år "1950 till 2664 "milj kr och" år 1967 "till - 20218 milj kr;. Deras förhållande till nationalinkomsten 1940 är inte känt, då. några nar onarinisomnater inive uträknades binds: genom olika S es restrik! kvinna; som deltagit Pen” mis- : sionskonferens; en skriven bön. Denna --bön : hade. givit. henne så; mycket, och" hon. trodde "att den 'skull "kunna" bli” till inspi- råtion "också: för" mig.” ned på papperet” stod dessa dd: ”Denna bön kan inte spridas i vidare kretsar. å” Den tillhörde någon: som ville egränsa dess änvändning.” : : ; Brandskyddslagen föreskriver att” dörrar : till: offentliga bygg- nader skall. öppnas utåt.” Detta för att inte dörren skall” vara ett hinder ”vid' brändfara; 7 Vi behöver :se på vårt: infly- tande -.som :kristna på" samma sätt, "Våra dörrar. måste öppnas utåt —”till alla människor." ”Telemichels” vinterhölj je "Hamburg . (LT). | : Nylonnät höljer' Vägen Hamburgs TV4+torns 67 m; höga spets. . Nät maskonrnas 8 cm. stora håt utgör ett: skydda: mot isbildning. :Irfa- renheten har” visat att iskorn som faller : med" till marken inte: är större, än, en ärt. och kan skada om..de' statliga" företagen, : : varken människor . eller djur. + Hamburg-borna kallar sin stads nya 2715 m höga symbol ”Tele michel”, Michaeliekyrkan, . kallad ”der Michel”. var stadens symbol Enbart postverkets tekniska in- rättningar I tornet är idag 20 milj. :DM värda, Det har bl a in- stallerats 65 radiolänkar med mo- dulati dningar och två TV- till" 1968, Hamburgg skatt re” -har ' också tröstat sig över byggnadskostnaderna på 17,7 milj DM för TV-tornet utav. 11.100 kom betong oc 12.200 &€ stål. sändare, Från 'Telemichel kan också gatelliber pejlas för. överfö- ringen från andra kontinenter. 2 Gidstjänst ut på. tiden.. Prisa genom bl a lagarna om: normal- ” mätare. på .socialvårdens omfatt- bv i det): tioner; "Nyligen fick "jag av. en | - Komhamnstorg och Gamla” stan med nysnö på taken. Utsikt från Ka- - tarinahissen, Iy Mi och" jag” satt på Bacchi Wapen, ni' vet den där: gamla vid. Järntor i närheten +" av: Slussen. Medan : vi väntade: på en: gammal kompis till Martin” satt vi. och försökte, stilla en begynnande : hunger 'med ''en landgång och en kanna dåligt kaffe: Detta inte sagt för att misskredi- tera "Wapnet. ifråga, men det :är ju r két-jästa: varor, ”el- drycker, även, om : affe, : >»blir,, mindre förhål Den; som i vi, väntåde" på. heter Vilhelm Pettersson;, på ålderns: da- Martini oförklarligt: sätt spårade Pelle jur. från" sjömansgemeriska- | | pen med: Martin ' och" deras vägar skildes;; När: de åter träffades var Stockholinsglimtar | Av Walle Greger - hovmästaren "svansande Oss, Jag bad hönom hämta en kopp|' jämte fat åt vår gäst; Han gav mej en: förintande blick, men, jag vid- höll min begäran och han återvän- de. verkligen ' med: kopp och fat på en, nickelbricka.- Jag hällde. upp en kopp kaffe: i den nyss framställda |; koppen" och ' bad - hovmästarn drie- Jag: bjuder, sa- Jag" har: 'sällan restaurangbetjänt : åstad- sett.-:en.; komma; sett så' fånigt. uttryckvi Men i han; hade, inga annat; val, han drack sur. halva ' koppen ” och så. gick han med kaffekännan 'och den .hopplockade. servisen:; samt ett skol- :och: ekkärniat. Vilhelm Pet- tersson, som var” ldsta' sonen. till en 'stins vid 'någon av' mellar.sta- tionerna ” Stockholm” Uppsala. Vilhelms” far "hade' gått den långa vägen: från början och avancerat ”him] Sa ”oå fung flingor; d var 0-gradigt öch julkortsvac- att : dra' upp jalusierna vid vårt fönster och: plötsligt” av stadens vita taki Riddarholms- fördes vätten. var blåsvart” och i den tilltar på na; så högt: han. kunde”? komma. Nå, Vil- helm skulle studera o. bli någonting, ett ganska vanligt. resonemang av många: föräldrar, men” deras dröm gick inte” i' uppfyllense, ” : Vilhelm 'orkade inte komma hö e upp på därdoimens ” tfrappstege "än till 'rea- Jen och 'redan "under: vårterminens] i första” månad : blev. han : relegerad på grund "av'sitt stora intresse för ' isina skolkamraters ägodelar... / — Jag tror. inte" att ;Vilhelm>tog det hela: så. hårt,' värre. var det med föräldrarna." En vacker; för- sommardag kom : Vilhelm" och sade iadjö till mej, sade Martin, Vi kan- 'ske klämde fram .var' sin: tår, det! : minns” jag inte så nogay,' men föl- ijande ;' morgon” tog” Vilhelm tåget till Göteborg, där en av dåtidens Ispannmålsseglare” på. Australien skulle : bli det. "första ” "däck" "har trampade. M=te avbrör sej sbrupt”: och snéglade? åt styrbord från” sin plats / vid: bordet,” Mitt. på golvet stod - en: kraftigt .- byggd: man iklädd en blå ' dubbelknäppt. che- viotkostym, av årgång femtio skul- le jag tro, men med knivskarpa byxveck. och oklanderligt. putsade svarta” kängor. I » kavajens bröst- ficka" dinglade en ganska tjock guldkedja. Han var inte -rundma- gad, men välfödd, skjortan var av nylon, enfärgad mörkbrun: av god kvalité, så vitt. jag kunde. se som hastigast =. cc + Han hade känt igen Martin, drog upp? sitt + stora :: dubbelbottnade fickur äv guld, tittade på det några sekunder varefter han stegade med stådshustornets- ningen, : och" allt Uvar så” : vackert. Någon av "oss började” tala om ju! len .och det: snart” stundande jul firandet. Till en "börjar var det! jag som förde ordet och Ve-Pelle. lyssnåde. När jag reciterade: en? av t mina gamla : juldikter blev det: nästan kyrkostämning vid vårt bord. — — ”Allt vi sökt. med” dunkla: -frågor; kanske anat” uti: mörkret, får- ett svar då kyrkans klock r” ringa in en helig natt...” " z ; Martin sade, ingenting. men tog en- klunk ur; sitt "ölglas; Ve-Pelles ögon hade smalnat, kinderna var som ' solbrända och : de" buskiga ögonbrynen framträdde. ännu mera spetiga :än annars. Jag trodde att | hän sonat; men det hade" han in- ter K i rn i Vem: här” skrivit" strofen som du läste? = ; i i Kan vara detsa ma; "den finns i varje fall inte! i: någom diktsam- ling." : i— Jag kommer att änka på mi- na barn-, och ungdoms jular. ' Vi firade dem ' litet annorlunda; litet enklare kanske än 'nu.-Vi-åkte alla julmorgnar så länge jag var hem- ma och kan minnas till ottari efter häst : och släde. Ekipaget: beställ- des från ett'hyrverk,' Släden var tvåsitsig förutom kuskbocken, så att fyrapersoners-familjen fick bra plats... Vi bodde ju btanför Dan: vikstull och, för att få en längre åkväg for. vi till: Adolf Fredriks kyrka; Kusken, som var iklädd en bibehållen ” sjömans- gång fram till vårt bord. a — Du ursäktar väl Martin att jag är något försenad, men som du vet sedan gammalt så har man in- te' alltid vinden under kontroll, — Ingen orsak, Ville, vi har inte suttit i sjön, Men jag kanske skall presentera, och Martin nämnde mitt borgerliga namn. När jag res- te mej sade Vilhelm: = Nej, sitt för. tusan! inget krus för en gammal kolhandlare. 0 0 > "Samtalet" mellan Martin och Ve- Pelle försiggick till en "början på engelska, vilket var en tanklös oartighet mot mej, som i tal gan- -ska dåligt behärskar det ädla ang- losaxiska språket. Just som Ve- fårsk ; skulle vänta till: jul- ottans slut, Han fick jav' far en 25-öring för att'gå in på kusk- kaffestugan och dricka en; varm glögg och efteråt lägga sej och so- va under slädfiltarna, Hästen fick en stor hötapp och en filt över sej, så han for inte illa. Jag kommer särskilt ihåg en julotta, jag var väl i tioårs åldern på 'den tiden. Or- gelmusiken var: : min förtjusning och solosången : som > €xekverades av en på den tiden” mycket anlitad kyrkosångare = vars | namn jag 4 två. stora "bokhyllor "som kert. Jag beordrade" en ' servitris! låg” framför oss "hundraden' känske "tusenden ternas predikningar blev ganska långrandiga . och "många av menig« heten somnade, särskilt de som ha« de fickflaskor, vilka flitigt bruka= de så länge något av innehållet fanns kvar, kunde snarka ganska ljudligt och oftast var snarknin« garna - ackompanjerade av väder« = släppningar i olika tonarter. ' '— Hade, ni inte. facklor " mon= terade på släden när ni åkte till julottan? frågade Martin, som hit- intills liksom 'jag med intresse hört « ' Ve-Pelles utläggningar, : . « — Jo då, visst hade' vi facklor, men de var oftast-av så dålig kva= , lité så "de slockande eller blåstes ut om det var blötsnö i luften och det var -ett rent elände att tända dem på nytt. Förresten tyce : ker jag att vi tar en taxi och åker hem till mej. Jag. bor visserligen inte så schangdobelt sedan jag blev änkeman och "flyttade ner: till ett . gammalt hus 'i närheten av kols ' och” vedgården,; men för en gam= mal enstöring utan pretentioner så är min ”våning" god nog, « mor Ve-Pelle. stoppade ; sin pipa. ock tände den” omsorgsfullt, ' Mar= tin svarade ingenting till en' början = utan intog "en konteinplativ' attis "> tyd, Slutligen när han troligen nått "höjden av begrundan frågade han: — Varför övergav du sjön? du ' > hade ju det ganska förspänt så vitt "jag har mej bekant;” '— Det var reumåtis en sol att ta slut på mej, 7" » — Nej, försök inte komma med : den-.undanflykten, 7 det": fanns. en "kvinna med i spelet; ">... OK - — Nå, va fan' frågar du då för om du vet det! Men hur skall, ni ha det, skall vi åka hem till mej : . €ller inte? FN” : Jag hade blivi mår. och "mer intresserad ” av" Ve-Pelle: och” sadet — Tack ska du ha Pelle, vi.åkér, Du kan :' klara räkningen Martin, så går jag och beställer taxi," Vv —- Fatburgsgatan, sade; Pelle chauffören, förresten du kan'stån- na. vid. kiosken," jag "behöver: ett par flaskor sodavåtten : och" litet rökverk; upplyste Ve-Pelle. > Det.visade sej'att £.d första; tyre mannen” på S/S: Njord: av: "Götes börg ; bodde riktigt. 'konfortabelt 4 sin: trerummare,”. Vardägsrum > med . minst. er tredejedel av rummets ut- rymme, ett' litet sällskapsrum med ett: "börd,; fyra ; bekvärna; länstolar barskåp, en: möbel. : : som - | faktats H 7)hem' från. s England, påstod" Pelle, ganska tappert. talade om” hur. man a had jul påres julgran hemifrån des. i manskapets skaran Y Mera Hllverka- någonting; Ianide! ; papperskarameller -som vi brukade ha i hempmern,' n, innehållet ; bes. stod: i- regel a lade -'också ' " miniatyrflaggspel och äpplen och päron hängde" vi” ocke så på grenarna, berättade Ve-Pels CFR Je! hade gått . på "bokryggarna och: fann "att kol: . och 'vedhandlarn' inte sakna« de litterära ambitioner. Där fans verk av de" stora ryska mästarna, svenska toppförfattare' både på i fom dri och ' na "litterära studier ." av. Martin som Flskade ljud och ”uppmärksam- het; ty har "skulle ' berätta om én julafton som han och'hans besätt« ning firade" någonstans: i Biscaya= bukten, Vi'hade lastat trä i' KotkaN i;Finland,<och där hade vi skaffat gran och: en griskulting som -skulla > Iståta helstekt på julbordet; Det-var ju: varmt 't' farvattnen "neråt 'så kocken 'och hans handgångne” man hade byggt ' en liten kätte,' som vi kallade såna hus här i, Sverige! Nå, den "lilla" Kocken försäkrade' att" ”Moses”, 'vi kallade "honom så, fick: det bästa av. vår "matrester och han -börjada tjockna betänkligt : varför: jag bea ordrade att ”Moses” skulle' slaktas” och läggas på is, vi håde ju ännu » åtta dar till julaftonen.: Det var en ganska snoperi kock;'som 'en morgon fann att ”Moses” rymt och från: däckslasten' hoppat överbord, Vi letade hela dagen'i ialla skryms= len och 'vrår, men vår julgris var och. förblev. -borta;: Kocken försäk= rade att trots' förlusten åv.”Moses” så' skulle" han ändå" ordna ett tra ditionellt julbord. +. . '. — Det var” kanske kocken själv som' hjälpte grisen att rymma, kom= menterade'jag, ">: Ve-Pelle lyfte en aning på" ögon= brynen och fett' finurligt" leende spred sig över hans ruridäa ansikte, men har, såde irigentin; or ” "Martin" såg trött -ut--varf jag föreslog . att vi: skulle börja” tänka på att ta farväl. ses "Men då ' vaknad Pelle till ett glömt, : men "när ,”Beeth Lovsång” , tonade under i .kyrko- valven" blev det'för den- unge Vilhelm en högtidsstund, som än- nv efter så många decennier står Pelle .gav upp ett bullrande. skratt så att. dubbelhakan guppade kom levande för mej. Den. tiden,: om- kring "1908 eller 10 drog julotte-] effektivt medvetande: Vi. skulle 'ha . ett glas halvtorr scherry först och ” sedan skulle. han spel | 058; or : Jag" måste erkönna. | (For På. ” upptog a ' områden. Jag blev åvbruten, i mi=. . grisen” såg” ut att triväs, - - NA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.