EAHOLM9 TIDNING "Fredagen den" 16 januart':1970 Det. sulor av utveckling in. om Ifysmedalsindustrin. Det går ler bhåde- den:- fordbrukareägda och av andra: Intressen tiga in- dustrin”på området. Deivia sår data '$ samband med föränd- ringarna. i handeln. Det gångria årtlondet har' präglats av kon ontratibn 1 detalshandeln.” Om- nätt 17 Kvsmedelsbutikerna Kar slgio med 70 procént undér ärttondrt 'per buttk”räknat. Atte] Jämg.t nndkar butikernas antar En utveckling på både gott och ont.” På, en det ställen" kanske ment av, ondo, . Konsumanterna for är en "av de”starka driv. krafterna bakom den centra sering inom livsmedetsindustrin om titvte nödvändig. ” Intressant” "exempål är " jorubrukete förädtngsindustrier, Dessa industrier war ' genom uppbyggnaden av fordbnukskoo- perationen främst under: 1920- talet först qi arenan med att utveckla en "stordrit, Det var stordrift efter dåvarande mått Det är dock klart att man inom Jordbrukareföreningarna: flock en viss ”Lening för framtiden ge ' num" att" föreningarnas . struktur får Ivvivärl$gt. med nika- och g resulterade t en tonerna; Glasbygderna, kommer fi kdäm. Xläre människor, utan egna l "blar ; slikaså, - + Varuhusen . fortsätter. as öka sin: andet av dön: totala Örmsätt- ningen £ iletatgiodet. Under. tl är har” deräg:; sandel ” ökar > från ett. par "proaentö ev a "20 pre. re Dit ör dudg — iom he kant” i ebrjt : för. att "träden Inte” växtor. upp 1 himmelen, Då finns: nu mångå tecken som tyder” på : vändning. . Det är in a Ko kvattprsbullkernas "omfat: tände ” reducknläg” on lära Utvecklingen” ” päninta. varit de Landsbygdens sk lanthandlar- na, "har också bv dxlande på varuluisnishen noch” "olika: slag) äv, störlköpäputiker? Många män: nlskor har” dock nu mat upp ” Ögånenfön ast den 8 CK stör "driften; även: har”. ävigsidor.;, Be. höver" aviide' mindre” butik erha | [ en ay rutvediding b "allt eftåtsom- "de mindre” butl- OT pressats bort? Vad rsöm skatt än plätt nådens ske kliosl > häfdeta ” " Btgrket.: 1 romfattning.' I: ven + del - fal håller! kloskefna' på att -ut- vecklas » tillnågont hy; typ. atv klvartersbuttiker: > : Omsättningen "växer. starkt? Eftersom ”Uklosker- nå + städerna” alk: blir r place : Ckeni vid: afldonotptilkder etc, kan. de aldvig tersätta.! kvarters- ”huttkbymna 'tvsyrinerhet: intel. " för: den som bäst Pehöver” deb- - Ra butiker, nämlgeri äldre män- är” mitt uppe ät "arbetslivet I setädtrna. här? ökat : "och omdaningen 'k v : pusortiment , -med 1; niotsvarände' appbyggnad, en moatsvarande . . konstruktion av tishörande förädlingsindustrler. Föreningszområdena var emeller- tit: anpassade till geografiska områden, och när detta en gång var gjort och därtill efter 'då- ida I förhållanden gjort mycket rattonallt var det ingen själv klarhet, att' de gamla. områdena kulle brytas ' upp. oo / ”, Under' 1960-talet "hår emeler- tid inletts em mycket "betydande ]: fustonsbildning inom jordbruks kooperattonen.: med" motsvaran- de: koncentration: av ' industrier-] 3 «na. Det är'klart vatt ma även här "kan: tala om en utveckling på gott: och ont. Jordbrulkarna vycker : i: många :fall att deras kontakt -'med den: egna förening- em försvåras genom att' affärs: > tedning: och Indsutriföretag 1Ig- | tunntarm.'. Den avger "där ”sinat. ger. längt bort." De anser också I :många' fall. att" servicen -'kan ha försämrats, Utvecklingen har "dock. varlt nödvändig med! hän ; syn. till. den förändring + bla upphandlingen til detaljhandeln - SOM; ägt; rum ; : Kravet :på "kon-) centration É Kommer;- 'ybterligare 1 » att i accentueras, Det 'innsynar » tjrälgtvd ndra + skäl 7” til. detta |. än uppl ns: :centralisering. Så- stordrift/ för. att: -så långt möjl Hedbringa ” . förädlingskostnader- na» Viktigt vär: emellertid; här som rinom"' andra: -områden.' "att den: nödvändiga: koncentrationen "göras: i.på sädant sätt” att; den äldre ”struk- |” vurens, fördelar. Så .dängt: möjligt "bevaras, Fäven ; "4 stora. företag som. dd av: :jordbrukskooperatio- nen" ägda: "torde" finnas möjlig: "heter: att exempelvis bevara var | idokab inrikt Våra drygt två mbiyjoner svin är världens friskaste. Det beror på der nu tjugoåriga hälsokon- trollen i smågrisproducerande svinbesättningar. Men fortfarande lider svinupp förluster. på grund av sjukdomar. Eu alvarligt problem är parasit angreppen. = Många parasiter angriper "get sarna, De. vanilgaste .inälvsmas karna är spolmask, knutmask, påskmask; Iungmask . och . röda magmasken. Dessutom kan gr sarna drabbas av skabb och en det andra parasiter, «r SPOLMASKEN. MEST BETYDELSEFULL, : ov: Spolmasken ' (Ascaris suum) är den mest betydelsefulla av 'Svr nets' pårasiter, "Den är" "mycket vanlig, 1: bvinbesxfrtningar äver hela - världen, Här i: hälften av. ala. slaktsvin: spol- mask och 70 procent. av svinlev- rarna . bär spår av skador efter spölmasklarver. - Spolmaskens utseende är väl Känt" för" många ”svinuppfödare. Den är. upp. till. tre. decimeter ertspenna, och a i seriens. avföring. PARASITENS UTVECKLING. = : Spolmasken + lever” i ägg "söm "är 'knappt” en” tiondels millimeter & genomsi gen kommer ut. med" avföringen och, grisar Infekteras då de genom munnen får i sig> -spolmaskäggen. n "är dock äggen ' tidi äg; men voch I larven; blir: > Lanven;:börrär väggen och förs. levern,..: Här; fastnar. en del: av. kala jinflammationer. : Resten pas 1 serdr. genom - Jövern och! förs : vi FN lungorna, ,Dän. "borrar sig. farver- na Ån 1.de finäste luftförorening- arna,” de sk alveolerna, Från lungorna” kommer larverna” "via Juftvägarna tin svalget. De. sväljs SPOLMASK Arv professor 0 Otto Ronéns, Statens veterinärmedicinska anstalt, Stockholm, lång, knappt; så grov som en bly-: spolformad ., och - till: färgen ' gulvit... "Man: ser den daj ed, blodet. tills renad: stallavdelning. |] rande får man räkna. tade med spolma: . En ning , strax efter ankomster; kommenderas; "Behandlingen" bör HOS SVIN” —)J nDOmstärning men ofta är de in- te & stora.' Inte mindre än 70 procent av sflaktsvinens Jesrar bär spår av sådana skador. Ari gen måste svinlevrar till ett vär de av drygt em miljon kronor kasseras och många levtrar sjun- ker i värde genom kvalitetsför- sämring. De vita härdarna bildas snabbt efter infektionen, men de kan också Jäkas relatkt fort. Det- ta är av vikt att känna tik för slaktevinuppfödaren. Man räknar med att de flesta leverhärdar är helt avläkta efter två månader. "Vid larvvandringen uppkom | mer också Jungskador. är det många larver som samtidigt kom- mer til lungorna kan de orsaka astmaliknande tungbesvär. Grisen får" försvårad andning och lätt hosta. Lungskadorna brukar vid spolmaskangrepp läka. av” sig själv och ”lungbesvären "försvin- ner' då inom fjorton | dagar. .- De ' inflammatoriska. processer- na i lever och lungor påverkar det allmänna hälsotilständet och blodbilden: kan förändras så att det inbördes förhållandet av vita blodkroppar rubbas. I många fall sätter larvskadorna” ner tillväxten mera än vad de. fullvuxna mas- karnas, aktivitet: gö ' Spolmaskarna' Lä tarmen täpper ibland I het , til tar; Ka malen. De kan : Derforera” tarmväggen. eter krypa upp och töppa till "gall Målet ; bör: vara” satt" förhindra att "svin "nyinfekteras av "spor mäskägg” som.” "finns i boxar och rasthagar.. "För "alt. nå detta mål er niska åtgärder” ock ”avmäskning. : : "För ”ermå ågrisproducenten.” "gäller till en 'nogår snittrenadr grisnings- box: > ; Smågrisarnar” bör” 1? infekte- larverna, och ger: upphov. till :10-1 ” "För komma.” in] "ten. tömd 0 och. Iomålte edt pitt de inköpta grisarna; kan” våra. behäf- e Prognoserna och > verkligheten E" till besundan, tillbakablickar be rot; fi tadn; ger och framtidsspekulationer, Det är en lid för avstämning av de skilda — det är hake d. Det är frågan om hur verkligheten stämmer med de budgeterade för- utsättningarna. Det anforia associerar väl kan- ske närmast till ekonomiska ting i. där termenia är liksom vedertagna, men gåller i stor utsträckning ock- så på det befolkningspolitiska om- rådet. Också här gör man upp pla- ner — befolkningsbudgeter om man så vill — långsiktiga sådana med sikte på år 2 000 och med etappvisa redovisningar. De senaste årtionde- nas stora förändringar. i samhället, främst de näringspolitiska, har gjort att rörligh hefalkat, ; sk 2 mässigt är mycket stor. Flyttning över kommun-' och länsgränser är en vanlig företeelse, Den nationel- la självhushållningens tid är också förbi, som bekant har på senare årien avsevärd immigration före- kommit. Ett studium av de senast redo- visade ' befolkningssiffrorna ”be- kräftar ånyo att de verkligt stora problemen ligger på det regionala planet; Återigen har en strid ström av människor flyttat från de redan förut starkt åderlåtna områdena — främst Norrland -— till de befolk- ningsmässigt överhettade ' delarna av landet, i- huvudsak. då de tre storstadsregionerna, En utveckling som vållar oerhörda bekymmer i avfolkningsbygderna, "men - som också skapar" problem i de expan- derande regionerna 'och som totalt sett för landet inte kan vara vinst- a i Koncent som mer och mer tycks gripa såväl de politiskt makthavande som för- valtning i detta land, är ingen bil- lig lära att leva efter. Den kommer att framstå allt dyrare och dyrare ju. starkare människans ' krav på dräglig boendemiljö ökar. och ju mer vådorna av bebyggelsekoncen- trationen gör sig gällande, Jag-tän- ker här inte minst på vår tids ung- domsproblera och vad därtill hör. - "a Låt ' oss" emellertid lämna de re- gionala : problemställningarna ' med det konstaterandet att ' åtskilligt mera kunde 'varit gjort för att ba- lansera' denna utveckling och 'vida- re, att kräftåtgärder framöver mås- te vidtagas om inte urbaniseringen skall" bli”total.. Låt oss I stället se på. utvecklingen. mera lokalt,. en- i Hal tadhloct Som .känt är finns. också här en utvecklingsplan med befolknings- prognoser och inrutade bostadsom-|. råden -där'så ochså många tusen> tal: människor ska:bo, "Det finns också: en' länsplanering vari block- planen'ö är så att' äga integretad.”i PROGNOSERNA OCH : "VERKLIGHETEN :: vt "Var befinner vi oss då i skeen- 'Riksdagsman Axel Kristions- son i Harplinge tar i denna ar- tikel upp boendemiljön samt kvoteringen ' av bostadsbyggan= det i halmstadsblocket till en' kritisk granskning mot bakgrun= den av. befolk valfrihet vad. gäller bostadsort ä är stor, " UTVECKLING SOM - N.N MASTE BEAKTAS oc "Den spoatana utveckling som så starkt markerats vid detta årsskif- te kan, enligt mitt sätt att se, inte lämnas obeaktad av politiker och myndigheter, vare sig i det näralig- gande handlingsprogrammet eller 1 den långsiktiga planeringen. I när« programmet bör den främst resul« tera i en generösare tilldelning av bostadskvot till blockets delkom= muner, enär människorna I större 3 utsträckning synes vilja bosätta sig. där, I det längre perspektivet bör helt naturligt följa en revidering av blockplanen och dess intentio= ner. Att fyra av fom storbostads« områden " om "vardera 10—12000 1 i Hal d. bara närhet inte är realiteter ul år 2 000 torde stå utom all diskus= son. Huruvida man'skall ha dem kvar alla, radera" ut något eller inom blocket. som blint trott på, att man med en hård styrning: skulle kunna dirige- ra bosättningen: och som 'inte 'ob- serverat ' den '”kursändring” "som länge ' varit på ' gång. . Denna utveckling har nämligen länge va- rit skönjbar, även om den först nu fått verklig genomslagskraft. Av in- tresse är här att redovisa några siffror hämtade ur. blockplanen och som. anger”. nettoinflyttningen till Halmstadblockets' och dennas, för-|. delning "mellan Halmstad och de övriga kommunerna. Enligt dessa finner man, att medan - Halmstad under åren: 1946-—50 hade ett år- ligt - inflyttningsöverskott 'på : 423 personer , av totalt 514 i blocket, av”810. Den senaste. befolkningsre- dovisningen visar ett inflyttnings> kvotering och byggnadsregleringar. de 'goda' vägförbindelserna vecklingen tvärtom naturlig.” SN -YREND SOM BESTÅR na utveckling kommer "att | Istående. Detta antagande för var motsvarande siffror 11965 14G överskott" om 819 personer, varav allt inom delkommunerna, medan Halmstad. redovisar, ett utflytfnings- överskott på 138" personer, Det har således sedan flera "år varit en allt starkare trend åt det, hållet, trots alla” försök ' till: styrning- medelst Med kännedom om blockets förut- sättningar att erbjuda gynnsam bo- endemiljö 'irom - ett : flertal lokala bostadscentra - och med: beaktande av de' relativt :små 'åvståniden 'och är ut- "Sannolikheten talar. också för att nied ökad standard, kortare. arbets- tid, "allmän tiligång till bil. etc, den- bli: .be- stär- kes ytterligare av.i blockplanen in- förd prognos över. den framtida yr- kesfördelningen.' Medan : jordbruk decimera dem samtliga, är kanske mera en smaksak, Det väsentliga är att de grundläggande och koste bara samhällsinvesteringarna här stlädes inte sker fortare än utveck« lingen föranleder, ' vn Det synes nämligen vara möjligt att på ett betydligt billigare ' och änligare sätt möta "den expansion som kommer att ske i Halmstadblocket under de närmaste åren än att, enbart kon= centrera'-bebyggelsen i centrim. i blocket, , särar or De här reflektionerna > synes -kan= ske vara ett egoistiskt deltänkande, något av delstatspolitik, med bort seende från helhetens biista. Jag vill på det bestämdasté reagera mot dylika eventuella insinuationer, Det ligger heller” inte här någon avsikt att skapa motsättningar Halmstad: som blockets centralort och delkommunerna. Det skulle väl nu Nära mer ” meningslöst än nå- gonsin då ju. dessa kommuner, en= ' Egt.. riksdegsmajoritetens. - beslut; ska. utgöra -en. kommun, från. och . med .1974; "Snarare är. de föranled= da öv er sinneboende- principiell ovilja mot 'koncentration för 'kon= centrationens” eger skull, men av= sedda "främst som ett slag för "indi= videns rätt till "valfrihet; där denna alltjämt är "möjlig: De' principiella betänklighetérna" har” dessvärre” på senare tid, underbygglis med ”så många bevig "på koncentrationens vådor, att man inte med berått: jag bör . göra . ont, värre. 'Tillspet skulle frågiställningen kunna. 8 ras så:sÄr det någon i -ptadén, som får 'det bättre därför all. staden blir dubbelt : så. Btor?'. Eller. är get» till glädje -för' någon ' med: en' alltför långt' gående - befolkningsutlunning inom. vissa "delar" uv- blocket; -med ! därav följande förslumning? +". Halmstadblocket,' som 1974 skall - mellan ve ! feräke - Ju: olika trafikbontra: ned och. hamnar för. andra Bång: [upprepas efter fyra veckor, då de i. SoopPer vandrande. . larverna och industri, vars utövare” är star> kast .. bostadsbundna, beräknas minska. från 59 Hill 47. proc mellan 1960 "och år 2.000 beräknas grup- perna handel 'och samfärdsel samt tjänster i motsvarande grad öka från '41 till. 53 proc. Helt naturligt rymmer dessa grupper i mycket hög -' grad människor, utan något egentligt bostadsband. Många har därtill relativt kort och kanske' fritt disponerad urbetstid, varför deras utgöra en kommuni, her ur många synpunkter . goda förutsättningar, Det är, "beläget, Pen expansiv zon, med enligt alla "bedömningar gynna samma utvecklingsmöjligheter gås. väl. näringspolitiskt som befolk« | ningsmässigt 7 Vi. har goda plane= ringsmöjligheter, avstånden. är små och vägförb'ndelserna goda, Vi kan med: andra: ord... bo nära -varandra utan- att trängas; vil -planera med beaktande härav. : etta det vis å vis utveckling och prog- noser ': inom Halmstadblocket? Eftersom blockplanern inte rymmer några siffror för, delkommunerna, man rör sig här endast med total- siffror, . använder. jag siffror - ur . länsplanering : för . Hallands: än, Den ta befolk ning som både stärker "de; och good: will hos, ”konsu-], - menterna "och" möjliggör största ' möjliga, märknadstäckning "med: le inhemska; varor. Detta. 'sistnämn- ”da” fr: "på lång sikt: gemensam- ma: intressen .för; både jondbru- - >, karna, - ” deras <öoperatton, och vecklas till .spolmäskar.” E spol-la mäsk "än fullt utvecklad 60 lagar 5 efter: Anfektionién,”, En" hona” er dagligen | avge 200.000” ägg som med "avföringen: "kommer: uti stalll, eller .rastgårdar och. som om" de får ligga kvar kan ge upphov nya. maskangrepp. fördela futikerna. Roaktlorien; har Jertld "kommit: av" sig själ tersom” dessa” bätiker haft” stor)” uppgift, att. fylla och a stället befolkni gen ' ställd "i "relation till. gjorda prognoser ser ut som följer... Befolkning "Prognos 1969/70 -. 1975, "Kommun rä har” kloskhandeln Hlomstrat upp STRÄNGS HEMLIGA” | Halmstad 46.730. ".. 52.1 ev oo : och "ökat sin "andel. av varuom I år är Gunnar Sträng inte nå- Eldsberga >- +; : 2635: 5 2. a sättningen”. "såväl söm: aridelarna dig,” anser" Expres sen (fp). = OCH LUNGOR; : Harplinge Fr i ; 'axer ringsnämnde er na. t: "sortimentet, BI a. har de 'skl Hans: budgetförslag” har blivit en |: Spolmasklarverna' som” fastnar]... Getinge "2283: 2 Pröissbyråkloskerna tagiten stor "hemlig lunta is ället. Tidningen i levern: ger upphov” till- inflam- vända mekanisk rengöring, gärna Kvibille. +" 2477... :. 2.450 « der av omsättningen; Konsumen. N SN mationer, Dessa visar sig som'wvi- Oskarström 3.316: 3.500 skriver bas cööe g. med "ångaggregat.". De hygleniska Enslöv - + 2440 >. 2500 i a a 1 1 S' äl ). terna tycky gärna betala do täm- |. Det. är en sparsam finansmi.] ta härdar på-leverns yta. De kan [55755 (Forts. på sid. 71 + | Blocket totalt — 69,548 ">. 27.300 Hgen höga priser som gäller 4 , Aessa insättningar,” men . skulle naturligtvis ännu hellre Jtkunna bli "upp "till "en "centimeter! i ge] "Som synes har flera av delkom- munerna redan sex år före prog- "nister som i dag presenterar. det nya budgetförslaget. En finans- Länsstyrelsen har fastställt länets indelning, i i ”taxeringsäistrikt för år 1970 samt förordnat ordförande, kr och stenter i samma års taxeringsnämnder. "Därvid har' de: personer, : göra datta" Vv kvattersbutikerna, drag”, Tr 3 den: under "1960-talet ; Inträffade i för "att. -inte” siga” :Påbörjäde : centrala: upphandlingen” till butloskedjor:" "Detta Jat I oklingen” har inte någon, dir nverkan' "för å ter- > minister - sparsam ' med upplys- ningar; Det skall bli en skatte- reform från nästa, årsskifte, får vi alla. veta" Men' ingen . enda skattebetalare får besked om hur denna reform kommer att ver- ka Höljd i frågetecken, stiger Gunnar: Sträng, allmänheten ” mötes, - -Oratördelningen är mottot” för skatteref komstta- garna skall få det lättare. Andra skall få en tyngre-:skattebörda att' bära, Men var går gränser- "na? Och hur mycket lättare el- "ler. tyngre ' kommer utslagen att n gaps som: hörs och når” fram. FLY GANDE TEORIPROV + Trafiksäkerhetsverket har för avsikt : att starta utökad förar- kontroll. Hur den skall-konstrue- - ras är oklart, men man funderar "på att bemyndiga den flygande L ”bilbesiktningen att också utföra ”flygande kunskapskontroll”. I —VAtt stoppa: bilförare ute på vägarna och där utsätta dem för ”kunskapsförhör — lanter, medpassagerare och kan- inför kontrok |]: [ETT ORD” PA VÄGEN I Men jag säger "eder: Var och en som "vredgas. på sin broder, | han "är hemfallen åt Domsto- lens' dom, ' (Matt. 5:22). Betty, familjens tonåring kom rusandé ; genom rummen med bister uppsyn. "Någonting be- kymrade"henhtie.” Slutligen kröp det "fram, > -:”Mamma, du har alltid sagt att det är-fel att hata. Men jag nosdatum kommit över eller i ome- delbar närhet av det befolknings- tal som av planeringsexperter be- dömts som sannolikt, medan ut- vecklingen blivit mindre gynnsam 2 1 i centralorten Halmstad, De anförda siffrorna ger anled- ning till djup Begrundan i första hand över prognosers tillförlitlig- het, framför allt långsiktiga såda- na och faran av att göra därpå grundade långsiktiga planeringar och investeringar. De ger därtill, enligt mitt sätt att se, en klar an- visning om nutidsmänniskans syn på boendemiljön och hennes prio- ritering av olika värden därvidlag. > LOKALA DISTRIKTEN Hans And | ma distr: som under 1969 innehaft taxeringsuppdrag, erhållit förnyade förord« nanden i taxeringsdistrikten utom i de fall; då på grund av inkomna avsägelser m m i stället utsetts följande personer, nämligen: " rt | Halmstad," till! Krönoombud. I sams Jantbrukare ' Clas .An= Halmstad. till kronoombud i Halm- F Nilsson, Hal , till kr stads 1:a distr; Iandskanslist Barbro dersson, Labolm, till. ordförande. å Ränneslövs - kommuns. 1:a .-distr; bud - i Halmstads 3:e distr; taxe- landskanslis! 'Jörgen Spetz, Halm= stad;-till krnoombud i i samma distr Halmstad, til ordförande i Halm- stads 4:e distr; kansliskrivare Kers- tin Hessman, Halmstad, till krono- ombud i samma distr; £ d köpman Anton Johansson, Halmstad, :- till kronoombud i Halmstads 5:e distr; ri Gunnar . 4 förste ” taxer ktör..” "Göran Blixt, Halmstad, till: ordförände-i Ränneslövs kommuns 2:a' distr; di- rektör Evert Jönsson, Laholni,' till kronoombud i samma” disty (Rän- neslöv har' tidigare endast utgjort ett distr ); taxeringsrevisor Bengt bli? ". "Alltsammans > : obesvarade . ske andra vägfarare -- det kan | kan knappast :låta' bli att hata] Det är tacksamt att så klara anvis- di p Bengt Landström, Halm-|B Fal , till kronoom< frågor: rs Uvanli väl ändå inte vara allvarligt me-| Mary: Jones, Du skulle: ha: hört | ningar .: härom .. kommit” -fram stad, till kronoombud. i. Halmstads bud i Oskarströms" "köping; förste minst - "allvarligt är : nat, skriver Arbetet (s). Det | vad: hon sa till en flicka inne] så snabbt Tidsmässigt finns nu för-19:e distr; förvaltare Edvin Lam- landskanslist Jan ; Andreassori, naturligtvis en .annan obesvarad fråga:" Vilken kommer effekten . kan: låsa sig.för människor. av på "mitt rum”, --.- utsättningar för att inom biocket ge bostadsproduktionen' en inrikt- bretös, Haln.stad, till. ordförande, i Halmstads 11:e distr, tullöverkon- Halmstad, till "ordförande i Elds- berga kommuns -1:a - distr; agronom - att bli på arbetslust och arbets-|.. mindre. anledning, Tidningen |” Modern... svarade: ”Betty:- jag kår; t -ständardi- insate av en reform vars utpräg- |-- fortsätter: : --.. -43 sis |vet: att. du verkligen försöker ping och, Iokalisering - boat meralt trollör Olle Tarsson, 20 läe d Sn Erik Pettersson, Halmstad, säll kram tibhas fång” inom "skärpt Trogredsfvela vare em... Kalla i stället: in olika förar- att: göra" det rätta och. tänka kandes önskemål. kamrer Kenneth Ihlström,” , Halm- landskanslis? 2 Peter v. Unnevall Nysmefetindustrisrna,? men enl: "Expressen går i sin kommen: |: STUPPEr på tidspunkter som med- | rätt. : Vet: du :vad som. händer DE SENAST öVISADE stad, till kr bud i Halmstad, till kr bud. ä Fvin nåde $må vindusyrier ” och "små helt! en faller bon. -SDenifomé a mest bätag- liga: eftekten'" "av: den:-.centrala |. upphandlingen är. emellertid det het nya: kravet på "livsmedels industrierna." Storinköpen” hand. till tar till storms mot' Strängs för. -. slag. att avdragsrätten för kom- munalskatten skall. slopas, Man menar att det är moraliskt be- tänktligt att skattebetalarna skall tvingas "betala skatt på skatten. > Sträng föreslår ett slopat avdrag |: men redogör inte för hur skat- teskalorna skall justeras, - : Frågorna - ligger ”" obesvarade. Hr Sträng ransonerar sina. upp- lysningar. Först i slutet av mars kommer - preciseringarna. - Nå, då skall mellantiden ock- så utnyttjas — till en intensiv de- : batt. på alla hålla och till vägle- dande opinionsyttringar även in- om arbetsmarknadens organisa- tioner," Finansministern . möter "CSS med frågetecken. Han bör få d betydande butikiaked- all. Jälp: att: finna de elutliga "delas i god tid och låt dessa ge . nomgå en fortbildning. Avsikten får inte vara-att sätta fast bil- "förare för bristande kunskaper; | - så att de förlorar sina körkort. ”Vad som ”skall göras "måste ta sikte på att hjälpa: människor ” och behålla körkortet, inte att ta - det ifrån dem. Det en väsent- -lig.skillnad.' oa > Självfallet - här varenda for ”donsförare ett stort personligt ansvar. Var och en av oss är "skyldig att hålla” sig väl under- - rättad ' om "gällande ”bestämmel- .£$er; Men samhället som sådant ..har också sitt ansvar. Det mäs- "te Vara dess skyldighet att se till ”att all information och fortbild- "ning sker under så effektiva och ägt, Sängliga . former som. möj hjälpa. Marylyn, . om en: ingrediens - fattas i en kaka?” : - ” isst”, skrattade Betty, den blir alldeles platt”. =. rv > Nå”, :-- fortsatte: : mamman, ”Marylyn - har bara inte' lärt sig de rätta ingredienserna för -jett. lyckligt: liv. Hatet finns i hennes hjärta och hon-lider av det - liksom - andra - får lida -för dett. - NM " Betty: satt där "tyst och fun- dersam. - Slutligen , sade. hon: ”Jag. förstår" vad :du - menar mamma”. - Hon - hade; fått den ra över sina egna tankar och > BEFOLKNINGSSIFFRORNA sned starka ökningar i delkommu- nerna och en liten tillbakagång" i Halmstad är, mé stadskvoteringen i hänsyn till bo- lom blocket, an- märkningsvärda. Cirka 75 proc av blockets bostadskvot har nämligen tilldelats "Halmstad; ' inkl -Söndrum blir siffran 86 proc. Detta gäller som e't medeltal för åren 1965—69. Som framgår härav har de åter- stående sex kommunerna som än- då represeaterar 24 proc av den to- tala folkmängden ' fått dela :14 proc av kvottilldeiningen. Det bör ändå rande enbart föl hjälp hon behövde för att seg- ve f hockarande enbart för dem 14:e distr;” Jandskanslist' Harry Spens, Halmstad, till ordförande i Halmstads 16:e distr; major Carl- Erie Ericsson, Halmsted, till kro- bille kommins 2:a. distr; fögderi= assistent ' Bertil Dawidson, Falken= ' berg, till ordförande '1 Harplinge noombud i samma distr; agronom Ragnar Eriksson, Halmstad, till ordförande 1 Halmstads 17:e distr; landskanslist Leif Hyll, Halmstad, till :kronoombud i samma: distr; tullöverkontrolör "Tore Kange, Halmstad, til ordförande i Halm- stads 18:e distr;" arbetsstudietekni- 1 1:a distr;” landskanslist Ingemar ” ”Tegnhed, ” Halmstad, ' till ordförande i Harplinge "kommuns 2:a distr;. ingenjör . Unö Carlsson, Varberg, ti"! ordförande i Vinbergs kommuns 1:a distr; 'kontorsskrivare , Rakel Andersson, Varberg, till”ord- förande i Varbergs 1:a distr; kans- list. Lizzie Larsson, "Varberg, . än ker Gunnar Sal lh d, till kronoowbud. i samma distr; Postassistert Reger Cronqvist, Aled till ordförande” i Halmstads 19:e » Jandskanslist distr; Rask, Kaj kr bud i samma distr; -polis= ' inspektör lage :Sannum, Varberg, till ordförande i Varbergs 4:e distr; nämndeman! Einsr Persson; Vare [Forts på ald 7)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.