jätt intet skulle ske.?” . -; den första kommitté.” satir it$ sinn, .satte han i världen: in ti "ligger åtskillig ” samhälls- bakom. denna . från'.danska , ,;språket översatta ramsa, / Tyväl förefaller den aldrig att bli Inak- : a är 19. "Jahuari mt LT = EE samhällstlora : behöver” rensas'” mittén för tekniska Mögskolan rv Stockholm... «i: 4 en - Kanske bör finansminister Gun nar Sträng, liksom sin företräda re och partibroder i ämbetet på 20-talet, Fredrik Vilhelm Thors- son, låta geddesyxan gå en rond, - idenna samhällsflora, AV ANNA : Hur gär det med: skoltrivseln?] Har ”centraliseringen på skolans område drivits för längt? är skol. strejken i Småland bara ett av de första tecknen .på "att reformivrar- na misslyckats? : TT Skoltrivseln” är ri fara | LOREN 12 skrov i attan är livet ett helve- e, Skrivningar dag ut och dag in, Det inverkar så klart på humör. Så snart man hör att man har dåligt resultat blir man gnatig och sur. Det har hänt. att elever får När ralis tog sin an under 1940-talet var det ett för: sta eg mot"en 'nödtvungen” ut- tt.' Hela skolan är tuell.. Kommitté> och 'utrednings-': veckling... 2 ”glesbygdskommuner ]. skrev. "Lägg. till detta långa -tröt- ”gäsendet, florerarvsom, vändiet dä lär pefolkningeunderlaget städigt tände resor, för glesby, gdens barn, jälvklart/ är" det n j sjönk, och ringslivet inte | Omänskligt långa. skoldagar. De genom utredningar pénetrera pe samhällsfrågor; - och "det finns" Isär ”tydelsefulla -.problem," -mé; "kerligen en viss" risk fi - glörhmer'-rensa'.bort-önödiga -ut- växter eller förvuxna skott, somi. inte här ; någon - vettig. funktion. "detta; drat. T' en färsk”, översikt , . meddelas, att detta kostade, kassan 45 milj kr. förra året, och "mindre än 373 komniittéer ' . 1969,. er. av” dessa; avslåta 000; äs Tru rade däri i egenskap av stats- | räckt till! för! aft' reparera 'uthu | nå "dessutom. 'donation, har - gått så .bra' at! sen, Huvudbyggnaden, som stats- ministern disponerar för represen5 i tatiori, utgör ett annat kapitel, som inte: tynger ”driftsresultatet." Men... bortsett från detta skall. man akta sig” för att göra. jämförelser mel heter; a ex” domänverkets , jords bruks-: och: ”skogsbruksfastigheter, "betalas ingen statlig inkomstskatt, inte heller, någon -förmögenhets- skatt, utan endast k Beträffande Hargsund så lärare "contra" barn: i-vett. "sådant gav samma livsrum som "tidigare. Öeritraliseringen satte ju, som mö tiv att" effektivisera” undervisninig- en; bli billigare "och I allt”; ge stör- re resurser åt skolan. så snart nå ändamålsen ga > skollokaler : och även. dä "Iokalerna i och för: SB r verkade ändå: centralise- ringsivern "och i skolan. utdömdes, Det. ansågs. som larv att tala om en byskola. som en kulturhärd, den :håde spelat ut: sin roll :och--något 4 idealitetstänkande:; :om en: skicklig sammanhang slogs, ut av: lönegra- dernas. skala," Soch de: bekvämlig- néter; och resurser. som skolan på yngsta kömmér "värst i kläm; Var: för 'kämpas det inte ändå 'mer för aft” ”ha kvar ” lägstadiegrupperna där det” både” finns "lokaler och lä: rare som vill ställa upp? Det sk le spara barnens krafter. Barn or- Kär "Inte ”hur "mycket" som” helst. Jag vet barn lika trötta efter sin lek-lär-dag som :vi var ' för! länge sen- då man satt. upprätt i bänken och härdlärde,- Reformivrare'. och beslutsfattare” Ibör. tänka: mer på bärnenh.. Det. skulle inte bli: vare- sig katastrof eller landsolycka om man tog litet mer hänsyn till skol- eleven: som: en liten, liten männi |; ska' med. begränsade” krafter; Det z barnen: trötthet, Slatussyrnbolör är” egentligen in "berättar vad : hans :vän "skådespelaren sväska' fullkristråd ned: märken från de vanligaste . turisthotellen 'c är de. senast. träffades. är. defini ivt.: ute. - komma mede en” väska med 5 SÅ SINN SN | « vara. det. vardagsuttryck som det, och andra, vanliga: turistländer- an- t otäckt uttryck: och börde förr "från turistbotell på =. höra -till; en. svunnen epok "än Spanien, Italien]. - | skatter. mm: sådant; "som. inom . en nära . framtid” blir "ännu: mer - betungande: Men" sådana ' privile-. ” gier” ”Kar: inter den enskilde. "Det är nu blivit, 0.5 | ses: ”billigt” Däremot, och det 'sä- "Jakten: efter status skor, och ger folk inom: hotellbränschen, be- statussymbolen” i'sig själv kan” handlas" troligen en gäst med nå- da sig de” mest' oanade uttryck," sar 'endast' ve éderbörande varit. | r' på Kanarieöarna... Däremot det statusfyllt' att för. signalerade ökade "atslagt och. det är ända nägot att ” kulturrådet "sägs" överväga vil- ka" insatsen som; kan "göras här- såtlan "riktning "borde: dé Nn RNA väller inte. .enskil- e-cellér. mindre: : arbets-|' tan; hela -LO-kollektivet: beg egränsad ' omfattning, "men det” kan aldrig bli'ett' all: "mänt' accepterat stridsmedel,' ty . det skulle. innebära en” "försvag- ST nings. av "fackförening örelsen vilket. L.sin tur. betyder..en iför-| Nav < arbetarens situa- 'modernäringen” iskutera ; alltför te; och? dä” - "synherhet: vid decen- r | niumtal t inger sig tankarna star- med om: så mycket; står i det när- mast epå” samma stadium: Det pla- nåras. och: räknas ut — lika; osä- : kert == hur nästa sekel är 2000 taggtråd .a och ;; stängsel; Det" går ij inte att: uppbringa! en vallpöjke; i er|dag, Varför man "måste göra" in- hängnader: i' stället, och. även på ” det” "sättet förstöra” det estetiska i naturen.” Taggtri åd är el istygger- | se” bland "skogsdungar. och gärden, och även framför: en skyttegrav.” 1966 hade: jag: min «första . an- ställning, och det bestod bland an- nat" av. som: "vallpojke, Ett' oerhört mr] ansvår:sä' Inte boskapen-- -kom in: I på "sä sfält. eller" "dylikt; Så länge Bättre" ställen; "ock "då: fick: "barfota: Lässe, 8 a” skäl för. sig, "och nåde hönom om någon , eller. "några kor it | kom: in på förbjudet 'område.: Bo- staden" för” "drängen." och ' vallpoj- ken var ett litet kyffe som rymde en. träbrits, avsedd. för båda; och a För tio år sedan var televis "en st bilen är. det fortfarande i. vissa « galow vid Medelhavet, egen som- . marvilla: i." skärgården eller en fjällstuga. 3 , Kebnekaisemassivet - hör.:-hemma---enbart -i-+ social: "grupp ett. :Fi r den, intellektuella ; överklassen "har det blivit en att:ha stambord på vissa: i restouranger. och" att "= "in. bland! fest-"' Nn. "kostymering endåst Svar. ett; fåtal. förunnat” att resa' "utomlands, var ä pär. "börjat in: got större "aktning om han har ba- gagemärken . från de dyra Hilton- hotellen, eller från' icke: turistko-, grupper, under det att egen bun- | Grekland; > I Charterbolag . sm d i ga / ned en- bit: avs lappen: ;somystalar Jom,: att” ”jag flyger. me BAS, PAM, i "Lappsymbolerna” är givetvis" helt: värdelösa: .utom för intiehavare kostat''sto! För "många" kunna diskutera, litteratur och tea- dér. och på landet. T dög 7 inte. särskilt: ”fint” Symbolerna ; något: årtal; "det är r bara en” "del av tidskriften, ' och det ”"håndlar mest om Ränneslöv. Där. talas” bl a om tjänstemännens'löner, som på den tiden säkert” ansågs som ”höglöner. Skollärare " Holmdal i Ränneslöv "(niskor att sammanblanda kost- nad och - värde. . När en: flicka kom. hem med” ö skor som: hon själv betalat frå- 'gade hennes "pappa: värda?” Hon talade om vad. de kostat, on M Jesu, undervisning |. Ti bergspredikan; avslutades. med 5 t tala, om; it-de från 1600-talet vackrast. "i. kulören. "Och har man exerpelvis'på Stock- holms: :Bokauktionskammare köpt .Schyberts « ”Reise - durch - Schwe- ”: för 205 kr, varav en:av de he delarna ärsjust "mitt speciella 7 ken me nonchigt sä jälv eller göra ter: eget: hem ohjälpligt. ute, > Att ”kunha ”laFa” mat det '; ger sta- tus till.”överklassens” herrar, och ”att'dessa också känner till vinsor= ter,' konjak. och goda :likörer är. självskrivet, ' Beträffande + .likörer, hörde 'jag häromdagen' att det nu har blivit jättepopulärt för många herrar att göra' egna likörer. Inte på extrakt utan på olika kryddor. . Min sagesman omtalade, att på en ”Vad är :de |: ' herrmiddag” han besökt, hade han : fått lära sig så mycket om kryddor Jesus lär OSS se upp. med 1 vets prislappar och - istället se nar var, förutom hästar. och kor, hade 1460 kr i årslön och 150 kr i " Eredsplikten : ia "mellan" ävtalspesiodérna,.” men |2't. döm som” får vara med: då, fåren." a extra . inkomst,'. Skollärare' Kron- på det verkliga värdet; jämföra | att han; nästan var 'expert, Det "bolt läge inte blir så' grymt besvikna på 'all | ' Det' heter visst. något : om- att | qvist 1. -Älstorp 1350 kr :i årslön | materialen och endast” sträva | Sick, bra att göra likörer på sal- via, oregano, koriander, 'eucalyp- tusblad och. allt vad det var. Men "det gick år 96-procentigt,..sa han, var man nu skaffar det "någonstans. : Detta något om 'statussymboler, de har 'ändrat karaktär, men det och 300 :RI- 1. extra inkomst, En lärarinna” betalades "med ' 800 'kr och smäåskollärarinnan fick nöja sig med, 300 till 450 kr. Vad präst och klockare hade i inkomst står mänsklig gemensamhet, . och. . att det. "missbrukade ordet. demokrati .så hänsynslöst a dras ner i smutsen. ”man. skall göra rent i- sitt eget hus innan. man börjar. hos gran. nen”. Men. här var. det .raka mot- satsen, Städade. vi inte: "hos. våra grannar : fåren, så : fick vi deras efter det.som ger livet värde. I ljuset av hans ord ”men jag säger: eder” behöver vi verkli- gen. se över: 'våra.' tillgångar. Kanske ”kommer vi att . upptäc- r samlat, skriver tidningen; som” fortsät- get är en. härd: intern debatt" pål: nen; attt. Järariandidaterna "organisatio- Ul eni - safta. nivåer; inom: LO, men. det ” måste. vara, en. debat" som; syf- . tar till att samla, inte till att splittra, Kanske är det nödvän- "digt 20 förändra ”Organisatio- nen? Kanske har ongantsationen | "inte följt--med -L- den. tekniska | . Och sociala utvecklinge på ett "sätt som vore önskvärt "Eller kanske måste ' fackföreningsrö relsen mera kraftfullt än nit ig : varit: faller spänna över ett - vidare fält?. .Den debatt :som tt det-blir allt "svårare att sär- skilja” vad som är. att” betrakta : som: Tenodlat fackliga I frågor. :;Kanskle bör "till" och med den "”"samarbeltsfilosofi” . som hittills "varit rådaride' på” den svenska arbetsmarknaden, til träck in till: oss;. vilket - -ju inte var så trevligt. Jag minns inte hur stor lönen blev för sommaren men det var väl ett par tior... Aret därpå hade jag en liknan. de ' plats, : men: då - hette det :inte vallpojke utan 1 stället något : som ryktare, em gradering antagligen. Här fick; jag hjälpa til, med - de inte: något om, ? men' dessa hade Jordbruk och arrendatorer. 'så de hävdade sig säkert ifråga om in- komét. Vad en kroppsarbetare fick att leva av förmäles inte hellre, |. mer: att de var: mycket” lågavlöna- om. ,. Cen, de det kan. man vara övertygad ve ka att mycket som” som tillgångar. i. själva verket är skulder, har väl "också vi, stackars män- niskor gjort. ' ”" Förlåt. — jag äknat g ömde ”klädsta- dyrt .och extremt klädd, men om ni har någon av. de nämnda sta- tussymbolerna, kan ni lugnt strun- "fa i;klädseln.;Ni accepteras ändå. . Gösta Backstroem tussymbolen”: ' Det gäller . att vara '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.