LAHOLMS TIDNING "Tisdagen den SIT: Pensionsäldern 1) Centerns krav på en" sänkning av der: allmänna pensionsåldern till 65. är från 1 januari 1972|7 har föranlett en -del' syrliga | kommentarer ..i- pressen ” och bland vissarsledande politiker. Det har "alats' öm att man istär let för 'Sankning” av pénsionsål” dern bör göra denna rörlig samt att ökade möjligheter still för- » tidspenslon : 'skulle vara" bättre vägar "att slå in på . " Resohemanget är något förvir- rat, -Vad först rörligheten' be- träffar så finns den redan en: ligt -nuvarände' regler. Det går aty' ta ut pension , redan från 63 års ålder och det gäår'att skjuta -pensfoneringen . -till..70 år: Här "här den enskilde individen: full : bestämmanderätt, det är . bara den Inté”' ov sentliga” Maken il ”sammanha et. att. den som tar ur folkpension före 67-årsdagen | får" sin penslon: reducerad med 0,6 procent för varje: "månad I . som » återstår . till ' 67: årsdagen. I Den. som skjuter sin peniione- |. ring till efter Sr årsdagen tär | . motsvarande I "ökning, . : Vad: det nu sion” "från 67 till 65 är. Då "Ska: ; par man rättvisa. Det är ju 'näm-'I ligen” så avb.” Halva" svenska "fol- "ket — den del som”har det lät taste arbetet och den högsta lö- nen — redan genom avtal har sin pensiorisålder satt til 65 är. Nn 4 (ATP cn lp "som följt” der politiska debatten : i vårt. land Ikdnsinternaciund- attt V Mppmärksäarna I nkn Ir q ch ”förligheten”. "repade , tillfällen" -mader hela 1960-talet, bt oo + Inte :ens' den: nå gjorda. pre ciseringen till. i januari. 1972 är någon , nyhet . för. den. .som följt "den politiska debatten. I .höstriksdagens remilssdebatt den "29 "oktober + fjol . förklarade Gunnar" Hedlund ti .replikväxling "med. statsminister Palme att cen- tern ämnade föreslå en sänkning "av: penstonsåldern | under . det "budgetår som börjar : 1971. Det "är. precis: vad partiet. nu; "före slagit I is sin motion. . ATP-orättvisor "I motion återkommer” ”nasson i Ekshärad" (cp) m. n "til" kravet” omen! sådan reror -mering av regl I pensioneringen ' av deti 'nuva- : rande : disproportionen'” mellan "avgift ' och - förmänr fö > deltids- "och. korttidsanställda samt "inkomsttagare : avlägsnas -näverna"” änser::att.' så. lång - tid måste 'anses--ha- förflutit. sedan | reglerna trädde i kraft: ätt :en -Översyn bör komma. till” stånd, . När tidigare motioner: från. cen- terhåll om sådlan! översyn. avsla: |i ”gits har man ”härvisat till pågå- ende” utredningsarbete. Det har - emellertid nu avslutats - -utan. att någon tgärd i i det anförda; se tet widtagits,.. Till. de grupper: som: drabbas fav de” otillfredsställande - :regler- | na hör hemmafruar och stude! rande. som. har förvärvsarbete "på. deltid” eller som arbetar visa ” inissgynna; täginkomistgrupperna ; som ve omer. Fub” i; före "I det traditidnella ; äktenskapet är FÖRE GRUPPAKTENSKAPET.. Fataburen — Nordiska museets och Skansens”årsbok — har. i år gett sig i kast med ett fortfaran- de aktuellt tema — giftas. Boken anknyter” till. Nordiska. museets egen . utställning ”Giftas — "eller ej”. Kanske kan' man 'misstänka ätt. den av massmedia' så 'omhul- dade diskussionen om gruppäkten- skap, s k. storfamiljer. och. andra fria sarnlevnadsformer contra tra- ditionella .: äktenskap ” egentligen mest är ett exempel på den psöu- doproblematik som så ota Uppsftår på .samhällsområdet,: när pikahta underhållningsvärden, kan 'utvin- nas. Men: vare, sig debatten. "kring ineningstjll”. eller änte'” så: fång tar brön, vid det här laget är nog den största” ä I Biropa (ce Pi "en trafikknut : 7 närheten av ”Olympia-tornet. Från översta; planet, den 10' mer ter över” marker belägna ” bron kommer” bilisterna sedan att få en' härlig utsikt över de [gl piska Hrottsanläggningaria, . er äm. stånd." och att. ol ättvisorna : : som drabbar” främst de sämst 41.) Vv os FN:s .generalsekreterare: kände han. mycket Starkt tryöket” äv sin svåra" uppgift. I. Vägmärken . läser han "ser. varje dag s im; en gå: va från Gud: och ' "känner ; sig : själv innesluter; i'Guds nåd. hur) vi trycks” "ned: av: krafter som " är ' Oss - övermäktiga; Vi känner oss stressade "när: pro- hi blemen' är:för. svåra att - lösa. Kanske! har vi besvär' méd "nå: Bon :på vår arbetsplats eller bet, finner vi: oss -i' någon ' anhan '|svår. situation. .Vi. kan” känna oss bundna av. olika ' omständig- heter, sjukdomar-.. eller ; ”handi ”Ikapp. . Vi kanske ' är. missnöjda "med livets” krav, lagar, seder, skatter. vi kan, vinnä:seger, Istället för]: att. göra. vad: man | fordrar. av oss; kan vi gå den..andra 'Tiiled och söka . «problemets: - lösning]; Vickan IG ' hur en”svår ett” plus, Vi"får' möjlighet 'att berika livet genom att, -bidraga "Om någon. tvingar. 'diga att till hääis' tjänst gå "med en mil så gå: två: med honom: (Matt. Ku När. Dag: Hammarskjöld . "var Om '"hur sIbländ' får : också vi uppleva Vi. kan . inte” fly: undan. Men uds : kraft uppleva |? ituation' kan bli med mer ån det kräve; ;standa — med det snaraste: eli- = keln slutits. lästa bli. gott, "Det & och | "Skansens Å Inb, 18:--.... och ”nutidssituation,” och han far "direkt Pethrus: utanför i Likartade exempel Arvid Bringéus i sin artikel om lysning. Här kan nämnas t ex lys- ningsannonsernas sociala : sprid- ning -fr.:o. m, århundradets början från: akademiker och officerare till" övriga ' giftaslystna.: Bringéus påpekar också! hur annonsen ten- derar att ersätta den nu inte läng- re” obligatoriska . kyrkolysnfingen. Bringéus "nja bidrag kan framhä- vas. såsom ett gott bevis för att det går att skriva både 'vetenskap- | ligt vederhäftigt och lättillgängligt underhållande, ' Mindre :stringenta |- är då t ex Orvar-Löfgrens artikel ”från: nåttfrieri- till tonårskvltur” och Mats Heéllspongs "betraktelse över; Svetisexor - och möhippor. Men både ämnet och deni vingdom- liga friskheten i refléxionerna ger - bägge bidragen ett gott läsvärde.' lutomdömet om” -årets' Fatabur Är en fin av- vägning. man här gjort och: den TIDER. -— .SEGERTIDER, Le. NYA. BÖCKER. ger Nils "livsmedel för närmare 17,5 mil jarder kr. Tyvärr var emellertid 10—15 procent av dessa ur nä-: -ringssynpunkt direkt olämpliga, 'i vissa fall rentav skadliga, köns. staterar docent Björn Isaksson vid Sahlgrenska ' sjukhuset i i Gö- .teborg. Han är en av våra främis- ta' förespråkare för ökad vete skaplig forskning: när: det gäller t > kost--hälsa, : kost—" NY BOK: av LEWI 'PETHRUS Boken,” "söm omfattar 251 sidor, behandlar , kyrkornas, - samhällets, individens :och förkunnelsens kris samt ”pingstväckelsens' framväxt För "Pethrus hör. religion och -politik, samman eller. indirekt ställning, i flera kontroversiella po- BRYTNINGS- Storbesättningar - ordbruket "Hösten. 1969 nade” vi ca 230. icke ; jordbruksföretag med mer än 1.000 höns, De. representerade. 43 pro- cent av landets unghöns och kyck- lingar" samt” 12 procent åv. hönsen, Totalt "fanns "inom. dessa : företag drygt. 33 milj, höns och kyckling- 'ar, medan motsvarande antal för |fördbruksföretagen låg på 8,5 milj. Det” fanns samtidigt: 46: besätt- Iningar, utanför Jordbruket, 'med :minst 250 svin. De” svarade för nära 3: procent av' alla slaktsvin ärren > erlast 1 procent-av' avelssvi- nen.” Antalet. svin i dessa -Hesätt- med de! ica 2.080.000 svin! som var på: jordbruks retag med mer än 2 årsbok 1969. sjukdom, .kost—prestationsförmå- ga.: Eller populärt, uttryckt: hur . vi skall äta bättre och därigenom må bättre, bli friskare och leva ' -längret; 0 c7 VR « Prognoserna för: "der "närmaste jframtiden; "visar att vi kommer att 1 imedelsberedningen antal måltider När det gäller. våra kostva- ; ; svenskarnas” kardinalsynd —"och- Jen: mycket. farlig..sådan .— alltför: »många nöjer sig med ati till"frukost- nöja: sig -med ”ett ? par mackor” "ochiett par: :koppar - kaf- fe, vilket; i "Jängden.. är direkt, häl- sofarligt. Istället .bör vi äta'en re- jäl. och" välsmakaride frukost, / som gäller: djuruppfödning r både. (forskning? och ommer : att. sinta -ett |; människans hälsa. Vi: poet blir vanligare år: från är. Om fem är når vi i Sverige siffran 125 miljarder, ”utemåltider” ” per « är, MOPAR Se RA är i Kroppen. man blir fat. — mödan andra viktiga” häringsämnen ' förs brukas-förbränns.: ... För många .personer är Kaloribe- hovet”inte mer; 2.000 kalorier per dag. För en del med :”lätt”- arbete är behovet: ännu” lägre ' och: 'hos somliga ' inte" mer” än 1500. kälo- rier pr "dag. En 'så liten föda i form ensk : "husmanskost ger inte 'tillrö kligt' med" näring "även om proteinet är av toppklass, t ex består av mjölk och kött, . . «Vid konsumtion av 2.000 kalorier är speciellt nmängden: otillräck= lig, särskilt när. det ' gäller. kvinnor i.de fruktbara åldrarna, Det gäller alltså att: se” upp med” maten; Det! "; ökad ;”industialise=] mä sätt; vd v fav rätt samman; att kost! skaperna. ull hela” folket, : nom---modebetonade nen antnings-. Program : och: exklusiva" exotiska; matrecept | utan genom på 'forsknin>| gen grundade” sakuppgifter" om rät- ta. matsedlar. d CT skillnad, inot a grår and Finland har; vii Sverige än; urinte nens. motionens 'o s vi inverkan: på behöver, , veta, mera och sprida -kun- a C tyvärr alltför. vanlig. i i vårt Jand, « hoppas emel- i ” Kostvanorna ofta Eg utan större svårigheter kan skaffa sig” en rätt” -sammansatt föda som I ger maximal. hälsa . och. arbetsför= måga, I Sverige har vi alla resurser att låta. våra matvanor bestämrnas av "vad. männi kan Nerkligen behö ver. Våra kostyanor skall inte få be- |nande' för nationen eller” enskilda | företag att produgera, sälja och gö- ra köpreklam för;'utan av vad Som verkligen "är nyttigt för folk i ioli åldrar och med. olika: arbetsuppfif= ter, vilket : öckså' innebär” att. barn och "åldringar skall få då mest Jämpligå föda H " FRUKOSTEN: MEST EFTERSÅTT ; I målet, 855 45 å Junche "ock 25 grodgent på middege frukosten. Slärv- med frököste: en elle åvå' smörgåsar soch” vett par koppar kaffe 'på Morgonen. frost behöver” . Utfod> en,. har kondition och egenskaper” som rå: . vara för mat åt människor: 7, ar Så enkelt är det inte när det gäl-. ler. människan. Forskningsresulta- ten man nått ifråga om djur är inte direkt tillämpliga på människor, Vi har ju också begåvats! med möj- ligheter ; att anlägga. kulinaris- ka, för att inte säga njutningsmäs+ siga synpunkter på vår" föda, åt- minstone i ivä älståndsländerna. : ' LÄR KÄNNA DINA EG . i "BEHOV. AV MAT! . . Dagens människa i Sverige är inte'så fysiskt aktiv som gårdagens 'måskiner. har ersatt - behovet av. kroppskrafter i hög grad.-Vi be- höver mindre fett och- kolhydrater än våra tungt kroppsarbetande för- fåder. Behovet åv vitaminer, ägg- viteämnen” och mineraler är .där- 4 ”Dagsbehovet « av kalorier. varierar naturligtvis' med' ålder; kön och ar- ten av arbeté, En skogsarbetare be- höver" en annan. köst-än en". kon- törsflicka,- Behovet av de: nödvän- diga' näringsämnena. som protein, vitarnin, mineral och kolhydrat va- divid till individ. än behovet. 'av kalorier. Ju mindre. kalorier vi till- att "man "äter valavpassad närings- rik. föda. : KAN NÄRINGSBRIST a - "ORSAKA FETMA? — Jag tror, fortsätter '' docent Isaksson, att många människor inte blir feta: bara därför. att de'äter för många kalorier och kanske fri. villigt är lata, & v s motionerar för litet. Istället kan det ofta bero på en nedsatt fysisk aktivitet orsakad av. näringsfattig kost, Den” dåliga kosten nedbringar den fysiska ak- tiviteten så att kaloriintaget blir för högt. Överskottet på kalorier lagras noggrant "åvvägda ' så |) der "sin uppväxttid]jl: egenskaper som i bäst - avgörande. . inverkan 7 på 7 djurens > rierar emellertid . mindre. från in-|'. för kroppen, desto viktigare är det |” ställts i'det nu utfärdade” ”Kö gå. ögtidliga- tackrägelse-, fes Sveriges rike 'skall: hållas "oz har ärkebiskopen som vanligt sefsson skriver: "Kyrkans, folk har "fått den oer- hörda kallelsen 'att förkunna Guds ingar. Den kristna för- r. inget självändamål. Den har att i sin Herred efterföljd föra "ut förlåt Isens ord: och barm- härtighetens - gärningar > till. den!|: värld, . som hän” méd” sin . kär- lek trädde in i och skänkte fräls- ningens möjlighe inna : kallelse gäller alla i den 7 ia församlin- gen, "såväl präster som lekmän. Tecken -tyder- på. -att- allt större grupper, inte minst inom den;unga generationen; . också. har nåtts av - = Varför väckte du mej inté när du påstår att jag 'snarkade.så illa? - Jag: tyckte du. var nog hög- Hyad som du var! -— Hår många "grader har I ni. på logementet? vc: —' Saxton; sergeant. : — Var finns termometern? 7 tv — De' har vi inger,' sergeant. — Men hur vet. ni då att det är sexton grader? ' från predikstolen i kyrkorna på. nyårsdage makt och vähmakt.” het. och. elände, ; :på-- ett "nytt och radikalt - sätt har ; människans och Maj:ts” plakat” om fyra allmänna; voch ”böndagar - som:. ö egås år: 1$70”.; 1 anslutning till | dettå” rivit ned en maning som skall lä as Ärkebiskop" Ruben Jos denna kallelse. Den Hard trängt ned i människors samveten,.'och många spanar, otåligt. efter, de: väger,.som kyrkan måste gå, för att kallelsen skall kunna förverkli Många, hinder” måste brytas ned, inom kyrkor och samfund” och ute i världen: : Mänskligheténs längtan sträcker sig mot: ett rike av? fred och frid, av rättfärdighet och barm- härtighet, Den: kristna kyrkan; som är ställd i detta rikes tjänst, vet.att det. endast kan förverkligas i kamp mot: de tjllvärons emöniskar rak. ter, som. vill ”hehärska” "strukturer, i samhällsordringar. i och « enskilda Därför -är det. för and ch uppdrägets :-skull” "nödvändigt; -att denna vetskap” "hålles" levande, Ge- nom; den” moderna tekniken människan fått hittills. oanade 'möj= ligheter " att förverkliga." Skaparens bud att råda över 'jorde; 1 Stolthe- het; som kåller' på att. bem iktiga stämmas. av 'vad som. är: mest lös: "Iten: över. att tillhöra en mi sklig- MN + sig ärldehs och universums' hem- ' ” ligheter, förenas "med öro och' sfruk= kunskap och klokhet..x - Vi "idag. 1 hennes: ppl hög= av | värderingsfrågor. aktualiserats, Här Jhar :kyrkan' i vår tid med sitt. b Id< skap och med sina erfarenheter « en särskild kallelse; Den:tekriska "tids åldern ropår efter ande: : — Det" står på kompaniordern Sergeant, . - NM Detta : röp tränger ojn i kyrkan "Ne(Forts; på sid: 7).
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.