NG bss Det. rådde. sannerligen . "mn gen: begravriingsstämning i. riks- dagens första kammare under ' "onsdagens remissdébatt, trots att den är. den 'sista' riktiga remiss- .. In "Glanstull ee 0 - - hétsfläckar. som hårdare beskatt- ning av ensamstående föräldrar, hemråafruar m fl få en inte önsk-. . värd 'effekt för" regeringspartiet, och sådana” fallgropar vill "nog . |. Btt stift. får dela det.som är. . veta. var man skall ta pengar. fi) : Och för de pengarna har. under vd institationer,, t om ett majoritetsparti debatten 'som: förekommer. där — ! : - Finans- och kreditpolitiken ut höstriksdagens är bara' surrogat,: Så snart centerledaren Gunnar : å Hedlund 'avverkat sitt nära tims- ' oppositionen. Centerledaren ”un- långa, sakhgt”tunga och i tradi= : tionell stil hållna remisstal i and=' ra kammaren, inriktades intresset ' helt: på raötet: mellan den i-re- i och detta är liktydigt med ' sats? missdebatttsammarihang' :, debu- ning på 'det privata "näringslivet, terande' folkpartiledaren .-Gunnar ; ty enskilda :och' kooperativa före-., Helén ovch gen. nästan lika färske, . statsministern, Olof Palme, Dess- förinnan' hade emellertid även 'de 3, " "förstak Jed och det srart är ökat utrymnåe'. li AV e ! nars få den uppfattningen att det ” är de" fem procenten” ”stätFgt nä - ringsliv som : betyder mest, men så är det inte, framhöll, herr Hed lund. "> Statsminister Oiof Palme gjor: de en politisk. återblick på 60-ta let och ironiserade över att op positionen spådde” ekonomisk olyckor i: «remissdebatten för: ti. år sedan; I verkligheten blev 60 "talet ett framgångsrikt decennium med stora. framsteg för. alla folk grupper, hövdäde' statsministern. Tyvärr besannas inte detta tal hel av den senaste tidens” oro på ar -betsmarknaden? "Mycket "återst: på jämlikhetspolitikens/ ”' "> Gösta" "Bohman ' hållit "ett" upp-" märksarimat.. tal,.. vilket gör. att veteranerna Hedlund 'och Sträng "i”den' folkvalda kammaren får bereda 'sig på hård konkurrens . om publikintresset såväl i'mass-' a media som i pressen från dé unga | . lejonen ,i, .senaten, .Herr Helén, angav: tonen : genom :sitt, annor-. lunda tal, där budgetsiffror . och. " budgetprognoser spelade” en un-" : derordnad -roll, - och" "där "de" : mänskliga aspektoriia fick friare - spelrum'' än som brukar vara” ". vanligt Herr Palme ' fortsatte med - samma språk och gav därmed de- ”batten liv och färg, vilket lovar gott inte minst för den komman" : de. valrörelsen; Svenska folket får. känske t o m uppleva 'att förspe-' let till denna kommer att utkä pas i den dödsdömda första kam” maten: i:stället” för traditionellt ändra karmimaren, En glansfullare, nappast x vår, : också. är medveten 'om, även: om”: detta inte passade ini den bild av det ,välfärdssamhälle i regeri ad katten;- Så kom denna i hög grad! "nit ysyssla” med" finansmini: lerns” : "ofullbordade skattereform'' : tionén. som” inte: är. vanligt från det hållet. ' Han ansåg sattes också för hård kritik från: . derströk bl a att vad vi behöver.” . för satsning på vårt näringsliv, Bg omfattar - 95; procent. av hela f än fegeringshåll kan mari. an" de, "vilket herr" Palme: säkerligen ', | : Ti dem' hör arbetsfönden, som vår? gemensåmnia Kyrkokassa. Ur den har" stora 7 anslag” givits: till nya initiativ. .: Utan den skulle vi inté havår” stiftsbyrå, som” få sköta. em :lång rad av -församling- -larnas" gemensamma” angelägenhe- ter, sordna "kurser. och "läger föl ungdom, utbildning för medhjäl- pare”: och". materialanskaffning åt söndagsskolor- och = studiecirklar: ; Sådant kan man inte göra utan att ha. pengår till hyror” och lö ner, télefon och material, Det kan |1 - - SUPTETS: "STÄNDIGA "BEKYMMER. . har, Ånga. fasta' inkomster, . ingen i "medlemmar. Alltså får man samla. in. det. mesta kollektvägen. alla, fattigas bekymmer: att- inte 1. sina ordinarie utgifter. Stiftet .. tt, att. ta ut. avgifter av sina årens Iopp byggts. upp en rad ferdagen stiftets söetotond. Förra året fick vi över" 100.000 kronor / till ”arbetsfonden; därav 3/4 gerrom kyndelsmässodagens kollekt. ” "vi Dehöver” ett lika gott resultat i år, om vi 'skalr kunna -— hoppas: vi: från: Församlingarna.” "Hur det då ys är vi svenskar musikaliska! musikaliska . -underbarnén, ' de mu- Om man räknar tillsammans de ide -musikk och musikfantasterna. Denna arti- kel skall handla om detta aktuell ämne — inte lärt och vetenskap ligt, utan enkelt -och populärt — med ' ett: ärligt försök" att väcka intresse hos” någon, somi Rittills ba musikalitet heter. För enligt Kon: sertbyråutredningens slutbetänkan= le av år 1967 är det fortfarande 3 procent ' av befolkningen i lan- det i åldern 16—70 år, som är totalt inaktiva I ' musikaliskt hänseende med undantag av lyssnande” på mM siki i massmedi börja: få "bidrag: " var ett musikaliskt underbarn, det I lintresserad | av att spela piano./Han ' var fyra, när han skrev sina första ' rynkat på: näsan: åt allt' vad: DE I MUSIKALISKA ;UNDERBARNEN. > Att Wolfgang « Amadeus Mozart vet .vi, Redan som 3-åring var han... . Hans far gav honom” i "Stockholm (TT). i. ”Sjukronorsreformens Nn kritiker : kritiseras ' "starkt' ir ledaren i: pen vår kommer. T.krönorsrefor- is men” afbuspela' en "viktig roll;.: På längre isikt. bö andra jetfekte att det bör finnas goda m ter' för de 'borgerliga .opposi' förekommit 2. ifrån”. . [ Sinokratiskt häll; och” at" finds rv dl Carlsson: däri ta ruvida 'sädan. informåtton'” pla-) ', neras ; genom "press; radio och)" TV. eler genom broschyr ; fin föräldrar och målsmän, dena -Interpellanten anser; get vara angeläget att allmänheten också får så god kännedom” som möj ngt om de förändringar som ge- 1. skolan öch 'nåturligt-|- av; alldeles särskild igen är värt" att satsa på genom2z.gös'»tillfäl.Å. de stora skolreformernas- tid in- |” te varit.:vad den borde ha. varit, . - ken, "men här liksom, beträffan-. ” de-andra' myndigheter. har. man saknat” de 'resurser som" behövts för att verksamheten skulle””ha : blivit. så. effektiv som man öns- "Kat? "den, Det, än på” "tiden ati]. " statsmakterna inser 'att det ock- iså här är fråga om. en. 'sam-] . hällsinformation som det verk. . LKAB:S - KVALIFIKATIONER ..som” socialt ansvarskännande företag, vad "man än tänker om dem så lär väl en sak stå fast, menar. Handelstidningen|; " (fp); Själva det-faktum att bo- ”ningsvärda; Det är tacksamt att "driva: arnonsterföretag.. om. det. i mt: synes vilja" tillerkänna- det statiiga företagandet" en' plonjärd|g "roll "på företagsdemokrating om: ”åde,s:så: är: det på sin höjd, en from” förhoppning ny under rå- "dande omständigheter . dessutom får, kallas Aristig;: Hr: Wickman kan; inte oegära tt få alla fördelar” av deg." stat- - "liga företagandet” och inga nack- Ju rosvissare han ne fre lagens ' Luleå-tal- yttrar, sig om : detta » företagarides: mwmälsignelser för, den .. enskilda . människan, desto mer. beslutsamt kommer 'samma mänmiska. att hålla ho- nom. ansvarig för. sina negativa "erfarenheter ' äv ägaren staten. till exempel: en banksocialise- öring vara, särsklit i LKAB-kon- : fliktens ljus.. En regering kan väl” hitta "på någonting ' lönsam- i mare än att bli måltavla för alla missnöjda” låntagare 1 landet.: SM AL 08: Direkt till: ingen era 7 blazers, re TILLKOMMER - Öppet varje dag kl.10- 20, lördagar: 10- 18. Tel. 0431/13810 NU ÄVEN DAMKAPPOR TILL FABRIKSPRIS' z - Föratt tillmötesgå våra kunder har' vi tagit in 500 'damkåppör från Kleist Konfektion.” Hur politiskt oklokt: skulle intel Yr rationell, sam. Årdst och fungerande" sätt. övriga upp- kommande situationer torde” få: lö: tt. det” skall bli fred på jorden och många böner uppsändas i om detta; . Man. försöker tjäna fre den ' på olika. sätt: .envis kamp |: I för satt. nå detta 'mål eller hög: ljuddå” protester mot. allt: slagsk våld. "Vi: säger : att: allting här” sin grund, Låt oss för ett ögonblick betänka vad det kan vara som är grunden till:fred? Jesus: lär- '; de oss att det är kärleken; kär- Nm leken: till både medmänniskor ”Älskär" vi > alla: människor " Jöverallt i: världen -lika- mycket som "oss. själva? .Beder.' vi..om Guds välsignelse djupt och, all: varligt' för. hela' mänskligheten. | ' .|Beder; vi särskilt för” dem: som vi ogillar; dem som vi är rädda | för. och kanske räknar. som, vå: |. fra. ;flender? Våra "böner ; skall inte komma , från; ängsliga hjär- tan, utan: hjärtan fyllda: av. den kärlek som Gud: er genom sin ide, lektioner, "och han gjorde: sådana "framsteg, : att han” efter kort tid igick förbi sin fem år äldre syster; som också räknades som. musika- "liskt underbarn; Hos Mozart: kan man sålunda spåra ett direkt arvs- anlag och en direkt miljöpåverkan: praktisk. och "teoretisk - utbildning, ' som "förmedlades" till” 'sonen/v Me Georg: Friedrich > > Händel, : själve ” Mozart - betecknades .; ”den störste bland oss samtida to sät arvsanlag att. brås. på... Inte helle: någon" far, som inspirerade! honom atti.bli” musiker, : Tvärtom,” fadern gjorde" allt för. att. hindra honom, eftersom en: musiker på den tiden. betraktades som: ett - slags. >land- strykare och”: rang under: tjäna- ren. Och ändå —' det gick-som det gick;; genom; nöd, "umbäranden" och underliga 7. . omständigheter Händel in" rå. .den.. bana; skulle. bli ' den ”stö motiv, som driver: de -musikintres- serade: till” våra” konserter;" skulle]: .det bli en”lång; intressant : och :di- ger "förteckning; ;"Intréssant;” därför "att" man blir förvånad över: att”så spökar” i bakgrunden.: Har man: vä- Tit med: om" att "organisera konser« ter; har mari också kommit”under- find” med att: frögheten: och ber kyämligheten regerar : mänga, får: Visserligen. stå för min” egen personliga räkning, och” om. någon I: ”där igenom blivit-e; snobbarna". "och. 'de oäk "och applådera en stor "dirigent 'el- ler: en :betömid sängerska”, Igor Stravinskij. Men 'det har det goda - med sig,. att dessa solister tvingar. orkestern att' spela bättre än den annars gör, och: "därmed 'stiger.. det: ' konstnärliga :helhetsin- trycket: ' Ett ändamål / som "helgar medlen, er ta” hänsyn till solisternas popula- ritet.: Men även om dessa : solister blir dyrare, så lönar det sig, där-| > för. att” de” ”säljer” fler" lösbiljetter | : än: den mindre prominente solis- ten” gör. : Det ' är också märkligt, att solistens popularitet är . viktiga= att min man eller min dotter sitter med i orkestern, är också ett. känt faktum, -Om föräldrastoltheten är legitim i psykologiska sammanhang, .så lär den vara” det också i mu- "sikaliska...Den personliga relatiohen spelar en.större roll i sammanhan- get än man trodde, Eller att che- fens fru går på konsert, eller gran- nen, eller, att man får sö ”och träf fa'den och den. Om detta är "ren eller oren” motivation, vad vet jag? Som' bekant förekommer det ' ock- så: i politiska och religiösa sam- manhang,. så varför inte kaliska? - sugen, utan låta intuitionen, beräk- ningen och slugheten 'vara-med i spelet" 'om . de: musikintresserade, Gör det bekvämt för dem; uppvak- ta dem gärna :personligen, tala om vem som spelar och vad som spe- las, "och: glöm inte nyfikenheten, "fåra som” av. ;som- " hade inga ' musikaliska reria' och”; orena”. motiv taljer.. Men ligen / inte vet, - att” ändra å är det synd. om dessa mu= ar Haglund och Johannes" Norr- by. gjort oss” bekanta' med. . många musikkunniga: människor. - Man har häpnat” över vad 'en : hjärna kan magisinera .v.. namn, "data. och :dei usikminnet är 'egent-n ärkligt; när, ran änniskor kan ha å lika: speciellt sinne och: minn för och minne för namn, data. och detaljer eller «on det var det + absoluta: gehöret,:.som dem till de mästare dé blev. ; Jag på Jäkaren/di genten, ingenjö= sty innersta: -väsen" "väckakänslor : och ge hjärtat inspiration,” tröst :och . längtan mot. den fullkomliga skör« heten, "liksom, solens: strålar: om vå=: ren: Jockar. fram? blad oc .blom=" sikkunniga: smänniskol fantaster”. Jar: av..de på dem: Bland? yrkebiiu- sikernas men /likå' ofta råkar: nån + dem blånd läka V dax£) på: tänker "Men De konsertbesöka- dilettan- också de, tröga och' be- kommer” för 'att visa sig "säger |» ena [RER : Radio/TV. har också tvingat oss en tia. musi- "Det gäller "Herr hol "och : så länge vi "ska fortsätta "med kon- sertlivet i de vedertagna formerna, så länge miste vi också spela på de "mänskliga strängarna, äs , person. > Dagstidningarna 2 största rollen som nyhetsförmedla-, re : och. informationskälla. 'av att samhället underlättar sprid- ningen av. dagstidningar har un- derstrukits, i föreslagna Å — Jag kan tyvärr inte vi ala, de konstapeln, - 2nöö : — Det gör ingenting: behåll res- ten ; och : begrav, nio poliser ' till, genmälde donatorsgest. "spela Vikten säger taxeutredningens förslag öm subven- tion till dagstidningar "med 2-7 nr/ vecka' och tidningar; av. dagspress- karaktär med 1 nr/vecka, uppska ningsvis ca 27 milj kr årligen. generella En gammal poliskonstapel” hade! : dött, och då hans efterlevande 'ha>- de det skralt, anordnade kamra: re än ett: aldrig så intressant, pros |terna : en.” ”enkronasinsamling . till)” gram. : i häns' begravning. En av dessa gick: Att folk går på konsert, då omkring i affärerna i distriktet, där den ävlidne tjänstgjort, och en hel det enkronor rullade in, & > En dag kom polismannen in i en hutik,:-vars -innehaväre' nyss hade fått böta, emedan han hade fel-|! parkerat 'sin bil. ”Affärsmannen varl följaktligen inte" så. god: på. poli: sen just då, Men. när han fick höra att det gällde begravningskostna- der sken han upp och'tog flott upp sm He nspnt affär: N siken - -Iforme "samt "tolerans för" vär joch en ” subventione- ” ; I människa? sitt: köänande, vidsynthet för mus ialla "dess" olika: uttryckse i. På; levande musiken.i våra. "kyrkorum, konsertsalar och musiksalonger. ..: Edvi mindre "SJ-verkstad hit | tade' en -av: gubbarna: eri skruv gå pF cirkus där" det: uppträdde. dansan- de elefanter," De hade" säkert gått i samma "dansskola. som min Rn: glad" men steg in och bad/'atv få bli kö let.; ; Plötsligt, märker haufören ätt hans ' passagerare, börjar klä. av sig. — Vad i fridens: namn. gör ni Larsson "satt och var. a över herr Svensson, 7" 7 -"n- on = Han irriterar mig; ja, jag säger det öppet: och "ärligt," Han är:en' ingående" av kamraterna och då de stvallerbytta ” sj och "en" obehagti ig Noa — Varför säger du inte det tilll: konom, undrade den som hörde” på. va trot du di + = Varför: och varförs— karlen| har ju inte telefon! NR teridrotter. ". Dessa ' hade" emelleitid. båda skåningarna kom få va, frågade den ene: — Du, "det." är” .— Jag vet, nått nytt Jaxérmed
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.