N s APredagen den” 3 januari 970 till budgetåret 1974/75, dådet sk: : målsättningen för u-bjälpen, un=/ enprocentsmålet skall vara upp- nått. För nästkommande. budget-". kommande ” budgetår; rent. finansiella u-hjälpen erhål ler 364 milj kr, varav 215'milj, går till bilateralt bistånd, d v s sådan : hjälp som, Sverige 'ensamt. svarar ” för, medan resten fördelas av in- ionell | organ. Den b = - Enligt: tidigare antagna riktlin-" jer:.för. den: svenska 'u-hjälpen': det'arbete, som nu pågår inom skall denna successivt öka fram ferkproposition en. ök” ning” av u-hjälpen med 26 procent” eller från 634 milj kr innevarans. . de budgetår till 800 milj kr näst- FN-orga= tiens . biståndsverksamhet får” 133 . milj. och: Sida får för sin fält- : verksamhet '275 milj kr, varav 257 en "ekonomisk och?'social. utjäm. + milj kr beräknas för humanitärt '- ning inom u-länderna; dvs min bistånd - till .. Nordvietnam. > Den ralsekreterare med Nänvisning till - olika FN-organ: för att utforma ” der 1970-talet. Under detta ar- bete har det framträtt två olika ' om ' u-hjäl "gien. Enligt den ena ör "te, liksom hittil ; å u-hjälpen enbart framåtskridande, snabbast möjliga” tillväxt av 'ha tionalinkormsten:" Enligt 'den ' and "ra bör man först söka få till:ståns I beredelser för en kommande” betsmodell som skall” tillämpas. - - ska. klyftorna: mellan: olika sam. " Hällsklasser ifråga öm förm heter och inkomster, Den vel regeringen anslöt sig nämnda Uppfattningen och: a såg, att. ekonomisk" och: w de två därefter. närmast följan- de' budgetåren till respektive - 250 "ek och 300 milj kr; varav-50 milj, kr vartdera , året till Nordvietham.; Det, finansiella biståndet har över förts”: till - utrikesdépartementets huvudtitel från finansdepartemen- tets,. vilket bör: medge: en - bättre samordning av vår u-hjälp; > Den direkta svenska' bistånds verksamheten "är "för närvarande -koncentrerad till följand länder, Etiopi In=- n- dien, : Kenya;' Lesotho,» Pakistan, Sudan, Swaziland, Tanzania, eTu-: : » nisien'- och Zambia; trätionen”. till dessa fortsätta : men "det > £ statsverkspropositionen mma . I] andra” länder, ' "det en: "intressant. fråga” ” der.som skall bli motta... gare” av den bilaterala find ; ov "Kuvudtaget den finansiella u-hjäl. 4 "utan också. en" förutsättning att: kunna nå en "ekonomisk tillväxt, » I Pås Jängre: sikt. är: komligt "" att > den "rika; eller” åt- minstone "relativt" sett: rika över= avsikt att under våren 1970 fatta : beslut? om- jen "grundläggande" ar-' "Innan ”en sädan” änbetsplat” fast: ställs, finner Sö -det ahgeläget ätt mot: bakgrund av tidigåre erfaren ' heter och. med "hänsyn til den all- ” männa utvecklingen: på Järoplan& Milda! "nen 80 arbetar. redan på nästa - Höstterminen 1970 börjar den Inyå läroplanén ' för" grundskolan Tati: tillämpas. Därmed. aktualiseras på nytt frågan om en "uppföljning dav den "nya reform- och 'om för- | ges formen av ett idéprogram, som |läroplansrevisionens - principiella utformning. . ” Det är önskvärt, säger Sö, att synpunkterna 1 första ' omgången senare kan precisera till mer kon- "I kreta arbetsplaner. Sö utgår från att ett i flertal bidrag bör kunna komma: i fråga för vidare bear- båtning och räknar med möjlig- | heten att detta i så fall kan ske inom en "arbetsgrupp i vilken bi- |dragsgivarna kan ingå. od ergripande målet för idé- programmet. bör enligt Sö vara att ge en samlad bild äv det för den nya” teformfasen mest relevanta behovet av "underlag för den fort- satta": läroplansrevisioneri " på Tgrundskolestadiet” samt att; ange huvuddragen; ieh lämplig: organi- Isation' och beslutsgång" från infor- mationssamling ; till principbeslut och. deras förverkligande i olika konkreta :progra + . klass, som finns. i många U-lä "der, berövas ' sina : privilegier till förmån” n rättvisare fördel-'- av "förmt genheter” och - in- ', men bör och kan över- pen. användas för. att ämjå sådan” .utjämningspolitik inom ' u länderna, Bör' inte varje u-land självt få genomföra och bära' an<: svaret . för "denna," Vi” får "inte ö "-att ? nationalstolthete: "Lämnat 1969. "och trätt im 3 1970; . underutvecklade; deras : folk : "ytterst: känsliga för inflytande från de vita folken och 'sér me a på att dessa söker blanda sig" i "deras angelägenheter." Sidd'” har -i sina: anslagsäskanden” dis Smärtsamma" minnen ” och - bittra hjälpen. från: Sverige, "Efter vilka, grunder, skall dessa länder må poet? i Ul 2 | tankar” följer | oss och vi har" sam- ma pörsoniiga problem i det. nya kuterat na för samar] tet "mellan " givare" 'och Jmnottagar Å för en utveckling, pråglad av ekox' vid . Tingör:som' skapar" förutsättningar, "k T Och ute världen? Kri get i Viet] satser-i. - första ; :hanc kommer; åfråga i i sådana: länder, rstry ok näm "fortsätter, Sj änningen, i Mel-| lan: Nigeria: och: "Biafra” med: skri ande lidande och nöd; 1. följe; -ras- kampen 4" "USA; orölighetel Partérn och? en; klär” ansvarsfö - Oro "på dem svenska arbetsmark- vånarantak..-åtta-- «smiljonerstrec: ket, Det hade inte hönnit-inträf- fa under: €0-talet om . inter vandiiitgeri”1, fjol varit” "ovänligt" stor (66.000 personer) > öchtut- vandringen : ” »ovanligt (20.000). > Därigenom kompense- rades - den. rekordlåga' hativite- ten, Antalet födslar under: 1969 var inte: större än 107.000: mot dosstörlor år 1968" och 121, 400. året wi mille” (antal”födstär per 1.000 tiivänare). 193435, låg; för delsetalet på 14.1" promill ket då orsakäde en" ”kri folkningsfrågan/"; . Det" bottenäret,; 1960, Appgi till" 13,7. - Visserligén kan: nativi- teten vända uppåt igen:ganska snart. Men den långsiktiga tren- den går alldeles- klar+' mot" sjun- kande födelsetal. Därmed ökar också invandringens " betydelse för befolkningstillväxten, OJAÄMLIKHETEN ÖKAR Norrbotti ens: Kur ren (m) under tryker att”hr Strängs budget 1 vissa avseenden mins- kar i. stället för ökar jämlikhe- tent : - Den. åglonala ; :0 ättvisar för- stärks. med! varje 'momsköjning, eftersom "kommunerna - 't. -Norr- land". har "högre -kostnadsläge. Procentuella påslag ovanpå: va- ror: och, jänsten blir. därför stör- re, Alldeles, särskilt drabbar emer. lertid att ävdragsrätten för kom- munalskatternd--slopas," eftersom dessa gre i Norrlandskom- munerna "särskilt 'dä+f Norrbot- ten, Vi Instämmer: "méd: Yngve Holmberg "att detta' varken är rättvist: eller jämlikt. 'Finansmi- nistern:zurskuldar sig med att skatteutjämning. skett. Detta är riktigt, men skillnaden .metlan lägsta och högsta, skattenotering I landet är ändå så stor som nio kronor ingar småsaker . alltså, > ' Skattepåketet kommer förmod- Ngen .att>;föra det. med ;gig. att oron: på arbetsmarknaden, "ökar, fortsätter. NK: Alldeles, uppenbart äddar s0- claldemokraterna för”tilltagande naden” trots att' strejken 1 malm. | fälten""borde hä. lärt dem. hur riskabelt! det” är satt" driva: sk jämlikhetspolitik.. Nu: kommer första: kommentarnina ivederläg- ger > finansmirlisterns ”” örhöpp: ningar. atp. de inte tänker räva Sj också LOBrippens fick: ju ja "sig :med sänkt "realutbyte. ide Senaste” avtalen, FÖRSLAGET OM HöjD: - å + FÖRDONSSKATT i "som nyligen framlagts: bygger "älltför Tösa grynen, påp tenta goa at ”Kristus'ikom och: dagen fändes, ” 1 I öl det” möjligt. att tillfredsställande | "2! av sanning och av nåd: beräkna. de olika. fordonskatego. Saiining för de trognas, blickar, riernas andet av vägkostnaderna. | nåd för: ångerfulla bröst; n "utredning ' arbetar 'emeller- så fick jorden ljus och trös tid "med;”alt fastställa - de-olika Kristus kom och ; vid hans ad fordonskategorlernas' ansvar: för MÅ ne Sida kostnaderna." Under dessa; för. | Kärlek gick och helgelse, i: hållanden : hade .det'.varit. mera | Helgelse - blev. hjärtats yrke, vettigt. att avvakta. vägkostnads- kärlek slöt begärens strid, ' «utredningens resultat innan änd- så fick Jorden dyga och frid”. Tar vi Jesus med Oss under det "ringar. +1' (fordonsbeskattningen nya året som vår följeslagare, bli görs, det ett gott nytt är. De första ord » Det förefaller helt: "enkelt hor- » ribelt att framlägga” "förslag . om vi: möter i varje årg almanack ? är böneorden: Giv, o Jesu, fröjd och - omfördelning av skattetrycket för "lastbilar och bussar när det lycka!” Och därefter står: ”I Jesu namn”, Att. verkligen börja £'Je- grundläggande 'värderingsmate- rialet" saknas, Det blir i så" falt bara "ökyn öskräniger" med ”bll- skatter su namn innebär: en revolution i mitt. liv: Det betyder jag helt över- låten mig och mitt liv i hang hän- der.och hans' . Andes ledning. För envar/'som så "gör,; blir ' året” det som.;vi mer eller mindre tanklöst önskar. varandra :1.:nyårstiä:. ETT ; 0 YTT . driver en. politisk” linje inom GOTT N AR Ty då "skall fri. förbundets - ram: skriver: .Svens- ka: ; Journalfstförbundetg tidning Journalisten och fortsätter: Att det inte finns: -någon' syn- lg organisation bakom -aktivite- ten förändrar inte" detta” faktum. Detta: inslag I en annars gläd-|: jande aktivering av. insatserna |: från. medlemmarnas : sida - bör även tas upp. till .en öppen. de batt- Inom. förbundet, ,.: +. A+ i Journallstförbundets. >" uppgift är, enligt .stadgarna att tillvarata sina . medlemmars ', ekonomiska, fackliga 'sociala och ideella . in- "trassen," Detta . kan naturligtvis «Inte ske.utan.. "värderingar som vid mening: är” politiska,” Ett ställningstagande - mot: en viss tänkt ökning av. journallstutbild- ningen kan Ju” exempelvis -be- tecknas som .ett utbildningspoll. |” d HD, ställningstagande. Men det VÄNSTERJ OURNALISTER” lä De” livliga debatterna: inom "Journalistförbundet > om: företags- : demokrati och: den pågående de. batten om "fredsavtalet; har visat ev onkad €m: viss” politisk ”doktrh fackliga. rörelsen; På ”den' ; skalan: frän: mörkaste röty til blåaste blått... Det är orimligt att "tänka, sig at förbundet + skulle politiska” i a i kunna” verk; inder:'en "politisk : doktrin "med ;ätföljanide ;färgsätt- i ning; Därför! fastslås "det också i stadgarna att SIE är barti s tiskt 'obumdet; = > Det -bonde 'vära; "att en fraktlönspolltik / som drivs till: sin.spetg Ylsköraw att: leda till splittring: av. jourtalisternas fackliga : organisation! En; sådan | Mtvecklingskälle givetvis; "allvar. skattereformen att skapa” oro ge försvaga sanbetot fön: fourna-. -Mstkårens fackliga, Intressen, er: -Avgörandg . skillnad: ett sådant ”poutiskt”]. det, egentligen; med | : FORD "Arsskifte” efter” Ianöstern:' tillf ger, 'striderna :mel- Miss nöje, :svält, "olyckor, och: nHaturka- ” tastrofer:är mörka möln och skug visa den: tillvälla:- "0Ss/ såsom en" ström k I + handlande c och att arbeta ätter] rel - utbilaning; ; ker mf | vi vad den: Helige begärt; de söm, Je Deras kro skäll övervinna: tidens 'otro,. jordens Härd, | deras kärlek skön skall brinna” 085 en: "Tjösare rid med hemmet, arbetsplatsen; . folket, . « världen: un- der. Guds köntroll.' "Mästare,; Fräl i Oibstarskyda öre |: tägshälsovård framställts.: Det är JArbetarskyddsnämnden ” som: "nu "| erbjuder” företag "och fackförening. ar ett ”paket”. bestående. av, tre grundkurser. i ämnet. : ”Arbetsmil- Jjö”, en specialkurs 1 buller. och en I ergonomi och arbetshygien. + Kursplanerna' har en allmän in- riktning utan. hänsyn till. branseh eller: = . organisattonstillhörighet, men kan ' anpassas" "till. enskilda företags, — organisationers eller branschers speciella: problem, Av- sikten : med kursplaneina” är att försöka få en förnyelse” I utbild- ningsarbetet ' och. att" vara” till hjälp vid lokal, "decentraliserad utbildning" 1 arbetsmiljöfrågor, En: kurs: "vänder: "sig. första hand; "till! de personer I företag och "organisationer ” som behöver en allmän, Inblick i arbetsmiljöfrå- "skyddsombud . I : rkesskaderis: den mest omfattande med sina 35 timmar, . Den" 'wänder. sig främst till huvudskyddsombud; . - anbetsle- på "olika nivåen, skyddstekni- ken, i arbötsföreständare, arbetsgl- vare: m fl. " | a Speclalkursen : å. "ergonomt, och ; arbetshyglen”. . (0 timmar) och buller” (7 :timmar) är avsedda för samtliga - " Perbonalkategorier som, behöven. inblick 1 dessa frå. gor, exempelvis” skyddsombud, ar. bets. och driftsledare- av > skilda kategorier, - ” personaltjänstemän, konstruktörer, ”produktionstekni- Vilda djuren måste få Jivsrätn Bara överskottsdjur bör fällas: Visenten,” även kallad europeisk bison, djurparker och naturreservi | Sema? 'och teknikens utveck- ling har obönhörligt . minskat de vilda djurens livsrum. Hur man skall ”öka jaktmarkernas biologis- ka produktivitet” gjordes . därför inte' utan orsak 'till huvudtema vid den : internationella " biolog- — : och jaktvårdarkongress, ” som :' nyligen hölls i" Moskva. Kämpen mot .de vilda djurens sjukdomar kom där- vid att inta en väsentlig plats." . Jakt. var "lång tid människans främsta. sysselsättning, och först på ett sent: sfadium övergick Hon till åkerbruk, ; hantverk och slutligen industri; Från alt ha varit en livs- betingelse; blev jakten till -stor delj: tidsfördriv: för "några få, |” enbart ' värände många: ärter njur och fåg- "len! döäligt: farlig -inälvsmask.- Lar- verna levde i. mollusker i floden Protva dit. älgarna kom för "att av: inölvsmask borde enligt de-i kongressen : : deltagande - 'sovjetis- ka. forskarna vara 'en huvudupp- gift: för biologer och jaktvårdare, ”Helminternas,. roll ' har särskilt belysts i' arbeten av den” nu 91- årige sovjetiske forskaren och aka- att förekom en gång övet hela Europa. Nä påträffas den” endast i at samt i vilt tillstånd huvudsakligen i Sovjet. : . många gr nser och ekologiskt lags bundna . förhållanderi "går! det inte 2 öka ' antalet. djur" av. ett visst slag: hur : mycket som” helst, Det finns : nämligen éett:be lan antalet djur och möjligheten till nde - mels d . Ned= , demiledamoten ' Könståntin Skrija- bin, som sysslat i över ett halvsekel med denna fråga. "Han betraktas som 'helmintologins- grundare och har tagit initiativet” till organise- smittningen tilltar i proportion till .. ökningen av. antalet djur i'ett om= - råde, Koncentrationen av. parasiter hos : en: och i samma; individ når slutligen : ett "sådant stadium, att ring: av > helmirtol iska, forsk- or ningsinstitut. - DAMMAR I SKÖGEN i RÄDDADE ÄLGAR | SÅL. : Kalusaområdet började en'far- sot bland älgarna, som angreps av kom” underfund med var. smitt- källan fanns; grävde” de. konstgjor- de. d — uröxe, "Men: "redan 500 år. däref- ter "var detta: djur "helt" utplånat. "Vid de av"dänsken Vitus Bering] för "drygt : 200 år? sedan upptäckta |: av Stellers” sjöko' omkring på den tiden. -Knåppt trettio år: " därefter vissa .'råvaror ' äl industrinr” Men innan . man tarnågot. från. .djur- världen i skog + och. -mark, .;måstel, >: FE? början av ; detta Shundrade "räddades många djur från fullstän- dig: utrotning. genom. att. man, bör-| Jade. införa: jaktförbud, skapa na- turreservat :och områden med frid- ;lysningar på viss tid samt lagar för ärdefullaste” arterna djur, fåglar och fiskar. "SJUKDOMAR HINDRAR . DJURSTAMMENS ÖKNING De: sovjetiska jaktvårdarna ut- nyttjar. sig åv vetenskapens: senas- 2 skogsbryn. Mytor, som i detta fall fåglarna lämnades i fred, och fick gen, "och? älgarna föredrog "därefter dessa närmare belägna vattenstäl- len" om tan " För”att klara '€ en ”ofrstam använ- des;en: annan metod, Orrar, håller till i ungskogar, vid gamla. skogs- hyggen ;' och ''.intill.. gläntor och lertid. de 'omtycktaå' 'gläntorna med björk” och. asp "blev: upptagna. vid familjebildningeri måste 'ungfåglar- na bege; sig. in i sko ägK, åt dem och förgi : --Man + kunde, naturligtvis , "utrota de farliga ; myrorna med ; kemiska medel, men ”då skölle många oskyl- diga- -och-nyttiga--kryp' också stry-|- ka med.. Vetenskapsmännen före- Islog "därför" en" "ännan” visserligen inte särskilt radikal men dock Hill-|s räckligt effektiv! metod:' jakt + pålm tamdjur,” och uppfödning ' - : Déssa” djur” Belöver: intesk kyrara” a Det: var. r på "g0:tale jetiska biologerna:: pri föda upp''sobell Ma el digt” antal djur;-+ livskraftörna soch'-| : inte: längre förtåår 1e- «| verera . tillräckligt 'motstånd:>. Det hela kän sluta? med ' katastrof för Genom, att hålla än= = vetenskapligt be= vilda dj de sig. Den sovjetiske" pro fessoF I Pjotr Manteufel- lyckades. eméllera= - ter. den"stränga vintern, aktiviseras "sorganismens, hor= Vågon "före- fåglarna 1; de” nedsmittade sko- garna samtidigt" som de "friska föröka ' sig. - [SMITTFARA MED ALLTFÖR -. MANGA DJUR te. röp och. resultaten har visatl. ir "Jaktvårdsområdena med” deras kommer dock! ännu inte, "Me djurfärimerna flyttade man ust på våren: över hanen: till: honan. Sex -, -1dan gåtan -lösts : har; man .organi« serat- uppfödning: äv. .sobel.i. stor "Jskalar och efter: iädustriella- metos der. sa 'på - : "Alésander Fskovsklj N sig fett väsentligt ökat viltbestånd, ' Likväl kan det härda, att'djur- beståndet i”en trakt upphör, att öka, . då det - nått ett. visst antal. Föda, :. boplatser: och + utrymmen räcker inte tilll Man kan då på olika :sätt skaffa 'fram "födoämnen" |" och boplatser samt. flytta över en. del av viltet till andra trakter, Dju- rens ' antal växer därvid återigen, Men efterhand sätts ånyo en gräns för ökningen, Vildsvinen t ex hind- rag kanske av djupsnö inom: sitt- nya -område, andra djur av. något annat. Farligast av de hämmande faktorerna är. dock 'sjukdomarna; Djur insjuknar och dör:i tuber- kulos, brucelloser, mul- och klöv- sjuka, pest, rabies o s v. , Ibland” uppstår epizootier, djurfarsoter, då ' massor av djur smittas ned. Den sovjetiska veterinärtjänsten kon- trollerar emellertid numera .- nog-" grant dessa' epizootiers spridning," ingriper med karantänåtgärder och utnyttjar sig av senaste profylax ch vårdmetoder,: M - 40 PROCENT AV UNGDJUREN DÖR AV INÄLVSMASK: . Mycket besvärliga : är: invasions- sjukdomar, som orsakas av inälvs= mask, helminter; I många länder dör upp till 40 procent av ung-. djuren . genom "dem. - Bekämpandet - och två för arbetarna, >> SÅ Skogsbrukets Yrkesnämnd skall till sin. huvudsakliga uppgift : ha att främja rekryteringen och ut bildningen "inom branschen, . att medverka 'i utarbetandet av rikt linjer för yrkésutbildningen samt att upprätthålla kontakt med skol myndigheter och skolor, Tillkomsten. av Skogsbrukets Yrkesnämnd får. ses mot bakgrun- den av. att från halvårsskiftet 1971: 'skogsbmikets. "grundläggande yrkesutbildning". kommer ' att in- ordnas under. Utbildningsdeparte- mentet .. sam - Skolöverstyrelsens centrala: och Länsskolnämndernas regionala ledning och tillsyn. Den "offentliga atbildningen . av ot GODA RAD Anders skulle gifta sig och kväl- len "föra bröllopet hade han. ett H- tet.samtal med sin, far, , — Nå, sa han, har du nägra go da räd'att ge 'mej?. i » —" "Tja, svarade pappan; en sak det "är-att du absolut skall hålla på en ledig kväll i veckan för att träffa grabbarna; Men.— då skall du inte slänga . bort; den. kvällen på grabbarna ... . i c skogsarbetare . har I huvudsak -Ihandhafts. av: Skögsstyrelsen och skogsvårdsstyr elserna, Att. N dessa |v riga för. utbildningen har natur: ligb nog inneburit att goda kon- takter kunnat åppr ätthållas I däs-]1 skogsbrukets arbetsmarknadspar. ter utan att. någon: formell orga. nisatlon av samarbetet. förelegat väl nämnden” knyts” en sekrete- rare, "Nämndens - --kansll > förläggs ”vareföreningen, ' Sveriges : Skogsäg Svenska Skogsarbetareförbundet . 2 kesnärmnd för; att tillvarata / "gemensamma. rent, skogliga organ. varit ansva- S sa frågor "mellan avtbildare . och i för ningar” Riksförbund och . har, bildat, Skogsbrukete Yr. till betsgivares'. lokalen. 114 32 Stockholm. - En. liten flicka jag kände var så” godhjärtad. mot "sina .kamra» ter att hon' aldrig kunde ge till baka när de var: elaka mot hen: ne, "Andra. barn” kunde uppma- na--henne- att.- hon-. skulle ”ge igen?: för 'att de. var. så dumma. ; Hennes: endå reaktion. var ofta bar ä kortvari iga nes sätt att: umgås med sina medmänniskor, Ne: Måtte vi alla betä lek. är något "som, vi: har fått för intet av; vår. Frälsare Det : är. genom 'hans nåd som vi kan älska andr hur, de. än. handlar emot. 2055,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.