| Tisdagen” den 2 : januärt- 1970 | IT : Det finns ekonomer -som i dag, hävdar, att om. den nuvarande . "tendensen. fortsätter med inter- nationell utbyggnad och ökat in- ternatione!lt ägande av företag, så kommer 400—500 stora företag att om? 30 år äga vå” tredjedelar: av. Pri Å '€- : "surser, Detta perspektiv med alla ".dess följdverkningar,; ställde cen- 'tems andre vice ordförande, Jo- hannes Antonsson”i' Dahla,: fram "Se upp för överriskningar "+ utveckling medföra' att: den na- tionella svveräniteten : över "det egna -landets - ekonomi ' minskar väsentligt, - - ed fe ER NM 'Det finns risker för, att de in-: ternationella storföretagen köpet». in sig på marknaden i många län- der och befäster.én klar. mono- AäntInd FR på vissa Pr ev > Laholms "folkpartiavdelning höll på måndagen årsmöte un- der 'ördförandeskap av ”KarlFi- lip Hägerström som, avsagt ord: förandeposten, I hans ställe val gerström står kvar i styrelsen som i övrigt har denna sam: .områden,. Skulle eri lågkonjurik. fur sätta in med produktionsin= .ekränkningar "som ' följd, finns ira risker för" att dessa. . . till beskådande i årets r ”batt, Att det inte endast är frå- ”ga- om. teoretiska spekulationer . " utan om en utveckling 'som är; i "full. gång, bestyrkte talaren med ". siffror söm: visar, att de multina- .tionella företagen växer med om- kring tio procent. pr år, under det att tillväxten i de nationella eko- ”" nomieina "stånnar "vid "omkring : hälften, eller fem procent, . .,., IE! "Ur effektivitetssynpunkter : kan en: sådan utveckling hälsas med: - tillfredsställelse, åtminstone upp- "till en viss gräns. Förutsättningar « till: lönsam och förbilligad pro- duktion stärks .och därmed även «' konkurrenskraften : för dessa för Tetag, ' som" växer ut över ”grän= serna: '— Men, framhöll Johan-= : "nes Antonsson; för ett litet land som Sverige finns det: anledning .r ett i tid observera vad som hän- ”:der och i tid planera och resa "frågan " vilkeh ” samhällsstruktur'. . och företansstruktur vi själva ön «; skar i vårt land, Speciellt för små - "stater måste nämligen ' en. sådan å fe Rel "LOKALRÅDION, OCH "LOKALPRESSEN - Ner ” TO-talet ” skall. änte - minst” "Iokalrådlons ” "decennium, säger Per Persson I Sveriges -Rädio/ TV. Jordbrukarnas. Fö: reningsblad: 'undrar om det- Å i Med "hänsynz:till. att.:eri "nyhets "grepp om: ;människan-- hänger ih medi: närheten” till ekåde-' med: sig. en: liten radio ie "kad eller! handväskan och ur den hämta den; pygdekrönika, somi-de | vill: och förmår de dai "ningar .som' mänskligt att dö . haft-goda-utsikter ratt" med fa ju liv..överleva -70-talet genomföra" "den. omläggning, de förämdring:/ 'ar son kan”bli nödvändiga?" :-; storföretag koncentrerar sin till+ verkning till exempelvis moder- landet, som förmodligen- inte -är : småländerna utan de. störa sta-, terna. Följden. blir'£: så fall ber -FRIA:ORD :.''-. HERR "EEDAKTGöÖR. - ; Urkdertecknade. ber 'att få göra Laholms” Tidning” -halde - infört: i månd: tidning. Enligt. denna svärliga arb som de drabbade länderna natur- ligtvis får klara själva. Det in- > ternationella kapitalets ägare. har givetvis inget intresse härav. Men Jobannes "Antonsson ställ- de inte endast fram de multina- tionella företagens -'utveckling i... blickpunkten i i sitt "remissdehatts-.. va tal.. Han "pekade även på att det: finns klara tendenser till en” allt” mer markerad utveckling mot . storföretag även i vårt eget lari Ekonomer räknar med att, på s oblem, skulle .:. söndagsskolan: nu Ania kopplas in. till: söndag skolan Mellby”. Så är dock" inte. fallet. "| Sedan ett par. år tillbäka har: vi haft en. mycket livaktig söndags- ru skola i Ahla, då ett par unga flic- kor däruppe ,med- liv - och; Just deltog i. detta mycket behjärtans- värda arbete. -Men på: grund. av ”Javflyttning från platsen, mäste "I tyvärr: arbetet) där "avbrytas! "T Skogaby .däremog ' har - vi" tänkt .minstone tills. vidare, r varje fall 'så "länge vi hår barn d. koleåldern.' Där. har «vi kort sikt som 10-15 år'k ett 35-tal storföretag att svara för mer än ' hälften av den svenska" produktionen. Tar man samtidigt: i "beaktande ; den:' internationella företagsutvecklingen : skulle dett. ; innebära, att omkring 15 av de sa. 35 storFiretag « då är. filialer til 1 Redan nu är vi starkt medvét ä om: att industrin 'koncentrera "Gill stora befolkningscentra fram för, allt kring våra tre. största s "der, med "alla "de problem" detta med sig, för, såväl storstäder=.; vå som Blesbygden.. ; Men, I vakt :öom denna, fe tioåriga gu ju Också ett. litet vackert. kapell, en klenodi;.som, vi. har; alt: anled: ning att vara glada över. Så länge vi får behålla det, mäste. vi slå tjänstlokal; =, ..- i. kunde sammankoppla sö! han. i Ahla med Skogaby, 1'så fall skulle: vi; försöka ' ordna" skjuts, Utg från exempelvis" Ahla "vi sedan åter avlämnar tig 'sönt " men: på "grund IL Joh : a "bara" milda ' västanfl t' vad. vi- kommer att: få vecklingen >, 3 fortsätter z tivt genomförd” lokaliseringspo-' litik,: som ger -utrymme : för” C mer differentierad produktion," - rétag får livsrum. Men "då ite den: ekonomiska politiken | Hänsyn även. till j (gär tagsformérs” behö ter, vilket stark kan ihågast sker nu, 3 Johännes "Antonsson ;tog. + "Öppleva. under 1970-talét, om ut- dn i. dagsskolearbete,.: om: av lärarbrist måste. även den upp; skulle- rårktrafter rt Faänmälde. nas fom inte'wvarje söndag så var: H annan n söndag: Kontakt" med” hein- | ; rpoligen; gvarår Å . KONTRASTEN tv - nellån Volvos... av sin: :strejsituatio och" statliga LKAB: s Vär” uppenbar bfraåmihar] NorrbottensKurlfen debattstal upp ett i 7 dentligt siktigt problem; som Poe. litikerna. måste möta med. öppna + ögon och "frisk! inittativkraft: A närs "kan. det" bli så att utvec ik nskild IC Tbetsgivar 'e så fruktansvärd mot-' "part" söm der. svenska: istäten; JHigen "kan ha råd. att visad, sådan. tjänar. -begrundas . möt. bakgrund | "av; de. vilda :strejker..sony sägt.]- rum. den senaste : tiden ,och ur På vad sätt.kan de anställda gö- rå: sig: gällande - mot> en statlig motpart, som 'vill'-vara' Vrång, och hur vrång ska eri sådan mot- Part: kunna: tillåtas vara med skattebetalarnas pengar?. Detta är principiellt viktiga frågor som | ' snä de "senaste" arbetskonflikterna: I vårt. land ställer.” Den” Väsentliga; skillnaden ätt” Volvo- är enskilt--ägt, LKAB. är ett: I statligt ff g.: ” Likheter "finns "också. Volvo:är' den ” svenska, börsens "kelgris, dem 7 enskilda företagsamhetens. flaggskepp, : likaväl som LKAB den " tatligas:” Både LKAB och fär "enormt" exportberoen- de, måste vara angelägna om &0- da "kundförbindelser. och" åtnju- ter en efterfrågan som:är större än tillgången. Stora pengar finns alltså att hämta på snabbt freds- slut, 1 annat fall: satt förlora, n SSKOMMENTÅRER” an jar ,Heléns. återkomst till nu "som ledare” för innebar. i sak inte någon förstärkning av borgerlig- heten "i: gpemiissdebatten, Bortsett bladet. (9. i. sin kommentar till remissdebatten:: ed let "ETed högerglidning har ” dock : gjort! märkbar sedan den nye partiledaren trädde till: Han har fråry' förstä”stund gjort älskvär- åa inviter till . moderaterna, sär- skilt till” Gösta "Bohman, om "ett framtida? regeringssamårbete. Det intrycket: förstärktes i Sår — och" det" var ' måhända trots allt något litet nytt inom OM sitionien.. Dels. ..samspelade Hj " lén -och "Bohman genom - att Dä nytt utväxla vänligheter om var- andras personer: de: borde även! i framtiden kunna bli utmärkta - parhästar i-svensk politik; Dels fanns I Heléns visserligen ' otyd-: liga budskap tongångar som. he- a tiden drog åt höger... -;. " Mötet mellan, .hrr Palme, He 160, och Bohman 1 första kamma- ren "hade. motsetts- med - stort: in. = HTF- -tläntnge j £ och därmed ” OCKSÅ ide ; egentliga :- "budgetfrågorna, - kom :Mågot i skymundan. I första kam- maren /sökte visserligen: hr: Boh-" iman fånga in statsministern. på bildgetomraådet,' "men denne -gled -.ur. greppet in. på de: ideologier. Hr Helén. hade en klok” upplägg- "ning: av' sitt: anförande . utan överdrifter" och: personliga utfall. nye. "partiledaren 7 skulle ' skapa framgång inte bara för. sitt eget Parti, utan för hela den icke.so- .cialistiska :» oppositionen, : Själv "hade. hr.:Bohman en lyckad de- sbut;: som : ;gruppleda ok. första. kammaren, T OCH UTANFÖR GRUVAN » i: vida” strejker och Jångtidsav- tal kommeteras” på. ledande” plats bla heter: Present a "Det är underligt, att den vilda gruvstrejken och industritjänste- mänhens femårsavtal skulle sam- manfalla i tiden, Om femårsupp- |. görelsen som sådan finns i sak : ingenting att säga, annat än att den vid en närmare är "magrare än den föreföll vid första anblicken ' Det är konse- kvenserna; principerna, som in- ger farhågor, Genom femårsupp- , görelsen är. industritjänstemän- |. - nen bundna:i fem är I ett sys- tem; soni:heller, inte medger nå- | > Det. låter. si och, områden emellan. Häri lig- | ' 2. gon" större. flexiblitet. branscher ger en fara att fenomenet med "vilda" strejker . kän ” överföras räven till'tjänstemannaområdet. Företeelsen ingér berättigad oro | « hos: bedömare, av ”arbetsmark- nadsfrågor. Tåt" oss" hoppas: för «hela den, fackliga rörelsens skull och för dese möjlighet" att" fort- Sätta sitt : evolutionistiska arbe- » te, att de vilda strejkerna inte eskalerar som":så -mycket annat i vår tid till att bli en modesak eller en epidemi, EP övrigt kan .onstateras, att vad. :som framför: allt" varit "drivsfjä rn 1” uppgörelsen för "industritjänstemännen "är" mot. viljan mot att drivas in 1 en sam- ordning med LO.” Självfallet ha- de detta — inte' minst mot bak- ” grunden av händelserna 1 Norr- "botten ”— inte varit en' bra lö8- ming- för berörda . medlemmar. Men frågan står öppen om ett avtal! på fem” är är ett” bättre; | ”ålernativ, ” vudansvaret för” barnens : ende livsvärde; Här måste" vi äldrärna;:t som trots ; allt; dervisning: i skolan:. » Läroplanen, är. sedan dess” helt: -omlagd.” Detta förty måste” yi i .satmningens. nam det kommer. tider i vårt Tv, då man prisar. sig lycklig att äga en god kristendomskunskap.. Då först kanske "mån" med "rätta ' förstår, vad: hemmet .-epentligen.-"betydde; vad. skolan gav, -och. vad. Kyrkan I min hembygd få bära "ill öndagsskolan. söle! för- klara för dem glädjen. att få den- na kunskap: Det. är. utan tvekan dem bästa hjälp NI "kan ge dem, en barlast, som gör, att ”skeppet” på livets: stora och ofta stormiga hav inte behöver gå i-kvav, :-. ':Med varm. och. hjärtlig hölsning ->Arthur : Nihlén; 245. eri :Sten-Eric; Frantzich, STRANGE. SKATTEREFORM ”Z. Särbeskattningen-. missgynnar barnfamiljer med hemmavarände make, .: framhåller .- TCO- tid: ningen i ein- kominentar , till Äg: här” situation att den' hemma- "varande ' maken. kan gå ut på ;arbetsmarkhägen, men det kan finnas: flera "skäl —- både -prak- . tiska: och andra.— som. gör, en .sådan lösning omöjlig eller svår att realisera. En. väg -ur detta jdilemma vore "att kraftigt "höja - barnbidraget. ;: Den - ", höjningen , på 1300: + ger. inte alls barnfamiljerna någon ökad "standard. Den innebär eridast en "rättställning av nivån till 'genas- i te:-höjningen - 1965, -:som - TCO:s ”-utredningschef. Olof. "Sundström påpekade i gebatten på .buäget- "stämman. ” ”Skatteréformen beräknas". Kos sta" 3,54 -miljarder. 'kr. och. den "kostnaden skall -i första hand täckas 'av momshöjningen. Om- fördelningen. .av. skattetrycket . sker alltså huvudsakligast inom - löntagarskiktet, Visserligen : forna drabbas Inte På den senar skärps, skatten . på. förmögenhe- ter och arv, men företagsvins. des Ove, Klittby.. Karl-Filip Hä |- sz ett tillägg till den” artikel, som |: - koncentreras: till .slättbygde ; äkerbruksdominerade r - [Ordförandeskifte ilaholmso. 0. Veinge folkportigrupper | mansättning: Sune Broms, Mar- git. Molén,' Gösta Pauli Nilsson, |- Eric Stellnert och S. G.' Nils-|. sön, Revisorer:” Nithard” öhnell och: "August Engström. ' TA "Ledamöter: i förtroenderådet: Ove Klittby och Margit Molén] - och i Landstingskretsen Lars Edén och" Ove Klittby:' Valbe- ' redning: Lars Edén, Astrid Nils- son och S. G "Nilsson, ”Arsav- giften' fastställdes till: 20 kr. ÖVEINGE FP: "Harry Nilsson" ledde ärsmö- . tesförhandlingarna; Fru. Ingrid Axelsson . valdes till . ny. ordfö-|-” rande efter Lennart Eliasson.;I styrelsen. omvaldes vice" ordfö- rande Bertil Nilsson, kassör Sir mon” Kullberg". samt. nyvaldes sekreterare : Greta Nilsson och Elsa: Hansson: Revisorer: Åke Karlsson och" Solweig Nilsson. Ombud i valkretsförbundet: Sti- ra Carlsson, Åke Karlsson, Ber- til: Nilsson och; Harry Nilsson. Ledamöter. -i:« förtroenderådet: Greta: "Nilsson och Simon Kull berg, ' i landstingskretsen : Har: ry "Nilsson . och Bertil Nilsson. : Lektor: Arne Remgård,; Falken | :: i berg,. höll ett: anförande: Petit: lat ”Kommunreform : och - sam- manslagningsproblem”. Sam- mankomsterna hölls i Medbor- s garhuset, : Laholm; . och -efter förhandlingar och föredrag . vid- tog gemensamt kaffesamkväm. | Folenbergibo. studerade Er CA "Ombud: Helge Andi : 4 Falkenberg återvände. på sön- ' dagskvällen till hemstaden efter att i tre veckors tid ha studerat - u-landsförhållanden ' och - svensk u-landshjälp i Etiopien. Han har I "där deltagit i ett av SIDA arran- | gerat seminarium i u-landsfrå- gor, och det har verkligen" gett ” en myckenhet av -: erfarenheter "och intressanta upplevelser. Hr "Andersson har lovat att i kom- . mande artiklar i HN ytterligare : redogö Ta för, sina intryck, ec tVi har: varit en ganska stor grupp svenskar, sont deltagit i se- minariet i "Etiopien, berätar herr Andersson. Det var: "sålunda sju $ . :" representanter uttagna av Svenska & FN- -förbundet, sju från. Svenska j Unsgd 2d samt fem representanter ör ika "> tidningar. Seminarieledare var che- $ » fen för -FN:s nordiska upplysnings- " kontor i Köpenhamn Karl Rein hold Hellkvist med-avdelningssek- -Teterare" Roit : Örjes.. som ansvarig jets tekniska fö rande.” Den sistnämnde har 'bl 'a ordnat studiebesök, . "lokaler "och medverkande.” Mir TT : Helge. Andi > som just återvänt rån några soliga veckor. i Eti studera dels or "bistånd. alla: "avseende lider Etiopien sist eller näst sist av, alla Afrikas fria stater, Trots: kolonialmakternas. ut- sugning, har de gett underlag för . en ' viss "utveckling, som: givit dem en god start som fria stater, — - i "Nu håller. den. nuvarande stats- dåligt. förvältat sin, frihet, Utveck- 3 land, dels: söka. få, fram' resultatet :av biståndsverksamheten, i i motta-]" arlandet i nuet och för framtiden. När man gör en :' resa, till ett :U- land är det 'som eri resa seklér bak- |" åt i tiden.” Etiopien är inte något undantag. Landet är en av de; två tater Afrika; som "inte” någon gon "europeisk stormakt. Dess hi- toriska bakgrund uppskattas! vila på tretusenåriga traditioner, - 5 ": När man nu får stifta bekant- |; skap I med landet och dess utveck- ling ' får "man intryck” av att det ledningen i Etiopien. på. att vakna | gen har slå a, och i nästan längre tid varit "ockuperat av nå- bara brukningscinoter: Men I "Ia gen; bör. också. kunna "hindra: att mt Område" méd delvis” ymnigt snöfall täckte på måndagskväl-' "len 'norra. Götaland och större. delen av Svealand; Det fortsät- ter i nordgstlig riktning, liksom ett mindre: lågtryck över -Katte-. gatt. Södra Götaland, "västkustom- "rådet" utom - Bohuslän: Något tilltågande , vind omkring nord-:; väst. Dis eller dimma och tid-' vis duggregn. Omkring noll gra- der. så : Kattegatt: Efterhand bris mel- Jan : väst : och nord, tillfälligt ökande ' till. frisk eller styv. Di-. sigt och flerstädes dimma, ' Utsikter "för : onsdagen: . Väx- lahde. vind, Mest mulet och tid- vis något snö eller .underkylt duggregn. Något kallare: st . Varning för halt väglag. "eller andra .trafiksvårigheter i norra Götaland. Halt väglag kan ock- så förekomma i. övriga Götaland i samband med fuktig väderlek d och temperaturer nära noll gra- upp ur den tusenåriga törnrosa- —:, sömnen och försö er på olika sät vidtaga åtgärder för att behålla 'en - +] ledande ställning på den afrikan- :] ska kontinenten; vt Viljan är: god, men” förutsättnin- garna och förmågan räcker inte = ;) ka långt. Ett exempel, mitt i 'hu= planerat” och byggt "ett ” sjukhus, ' som ”rär det är färdigt skall: svåra ö arutbildningen; :s Byggandet ' påbörjades - för tio år. avdelningar äro färdigbyggda, men Pyggherren, avbröt ar! | Om den odlåde dordéne, håva” ute: ur jordbrukspolitisk I Punkt; Den "kan inte! tillgri- då” man med hänsyn' "endast "landskapsbilden vill-hindra. er : örbusknihg "eHer: :skogsplantering av” ddlad -jord.= Naturvårdsintres- set skall i stället tillgodoses ge-l. nom naturvårdslagen och de. spe. vå ciella, medel, statsmakterna ställer | nationen Pr klar > och - sjukhuset ftir örfogande för detta ändamål. överlämnat till. staten 'uppdragsgi= . "skattas 'i dag till "25 tnilj etiopiska . | döllars; "Även "uppgiften att klara :| döftsutgifterna & är i dag omöjlig för, Etiopien att, klara; Därtill kommer; läkarbristen. Nu finnés-en' läkare '£ Mest'- slående ”när”man "gör: en rundtur: i: Addis 'Abeba är de. stora| - konfråsterna.:."' Skrytbyggena” - för | forgödselmedel ag Procent och k ; | Humgödselmedel 98 procent tid. med" mindre än v. får uppleva och se, > breda avenyerna, ölja der” "värsta slum: ken och efterträdes av, resignation "20 | och: eftertanke, Vad kan vi. göra, och- hur. skall ” vi. arbeta ; för . att hjälpa utvecklingen i. gång för. att få "utkomst och. Irygghet även - åt Etiopiens folk? :- ; Framtidssynen han "blir: i' tillfä t det arbete'; sum pågår på olika fron- ter. Uppmuiätrande 'ä är det också att Jå träffa ”de' människor, söm "inom olika områden arbetaf för: att Pa. ; skola, "undervisa och trän använts Ör slåtter eller "bete: Det- samma "gäller 7 "givetvis : om . den oftade” jo skogsplanteras. Den orska kököntröllen cv "Nära hälften av alla kor i Nor- ge är 'anslutna till kokontrollen. "| Arsproduktionen: per kontrollerad Ko ligger för närvarande på 4.992 kg A-procentig mjölk och 202 kg smörfett. Detta är en ökning med : LÖNSÄMHETEN. AVGÖR > Man får ingripa mot "nedläggr- ljusare, "när brukrni gen. "kan: beräknas. vara lönsam för nuvarande ägaren e1-150 kg njöt h 2,5 kg smörfett ler som. komplement till närlig- | På ett år. gande "bru! ningsenhet: Lönsamhe- | vudstaden : Addis ”Abiba har” man '. ten skall alltså ”inté' som. hittills Märkvärdestegring i USA begränsas tllt . själva bruknings- enheten utan” man måste också räkna med att marken kan få ra- tionellare : användning inom . an- nan enhet, Men. intresset. av, en storleksrationalisering skall alltid vägas mot: den -: nytta ägaren kan ha av att. behålla å arken. som skogsmårk.:;: > Det är Jäntbruksnämnderna som prövar och" avgör "när. lagen. är tillämplig,” är. så fallet. föreläggs ägaren” eller". brukaren satt vidta erforderliga. åtgärder för att åter. ställa" hävden, , : '- MATJORDSTÄKT. KAN 7 STOPPAS ' piss Lantbruksnämnden kan "också förordna att matjordstäkt inte får ske utan närindens. tillstånd inom område som redar ingår i effek. tiv brukmingsenhet . eller gom 'be- hövs för" att 'undenlätta blidandet av en' sådan, Bestämmelsen har | der. on ansetts nödvändig då man I dag re punkten ställer finansminis- tern I utsikt en utredning. + > : -Jämlikhetstanken i Gunnar tappning har sin givna snabbt” kan föra bort matjord och att det sedan” är omöjligt eller I varje fall mycket : "dyrbart att återställa marken r ursprungligt skick. > begränsning: slutar tldni lagen b sdön ; frigan "Värdet på åkermark har i USA stigit med 175. procent på tjugo år. - Höjningen av den allmänna prisnivän har samtidigt varit 52 Risberg I i Japan . : Överprodulktion av: ris i Japan har blivit ett problem, De tre sis- ta åren; gav Tisskördar på 14 milj ton per år, vilket, är 2 milj ton mer än "deh "inhemska förbruk- ningen. Under 1970 skall man där- för skära, ned skörden. med ca 1,5 fill tom: cs . [ETT ORD: PA VÄ (CEN Om” EN bara beder av plikt kommer vi säkert att få ut mycket lite av hönen. Vi kan- ske känner osy nöjda.på sam |ö ma sätt som mär 'vi betalat till- Paka :; ett "lån ' eller fullgjort en tråkig uppgift, som vi' länge hade skjutit upp. Men den be- hagliga känslan när'ett lån är betalt eller. en pliktv 'utförd får "|dragsgivaré,” plerna för att klara olika "arbe -uppgifter. i produktionen och sam-> i hällsarbetet, Här kan man inte vän- ta -omedelbara. resultat. .Det måste ' bli ett arbete på längre sikt, > Om jag nu har.målat med svar-' ta färger, hoppas jag i andra.sam- .. mänhang . få: tillfälle- att : närmare - presentera ” mer - konkreta ' bilder "från den svénska, biståndsverksam- . heten i landet: Etiopien; Bilder som då "känske' blir. ljusare mörka bakgrund." oss” inte ' alls - att: älska. .bank- tjänsterahheris' eller vår” Jupp: " "skall » inte upplevas plikt Jutan "söm. en AA förmån. vi skall känna det som när vi öppnar en ny spännan- de” bok,” eller. som” att. få en ny. skiva; "av ' fåvoritorkestern eller -kanske som -att resa. en alldeles ny väg. Bönen kan va- åter göra. levande. för oss ett rikt ögonblick, -Vår 'trö stärkes och vi får förbida: "Herrens -när- het. Er .sädan' bön” är levande och : kraftig och vi får, lust. att Imöäja shera, ve : denna enhet in I verksamhet upps eve den allmänna förvaltningen; statens, . ' d onda osm Ö aumostste. Å SEA Å set Åå dn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.