EAHOLHS TIDNING SN : Onsdagen: den :28- januari- 1970 —=1T eriynnomma "Onsdagen den 28 8 Januari- 1970”. 1T= Triangeldramat i i öster - .'.' bevarar maktbalansen'" « Det är nu 15 år sedan de första - amerik på. ambassadörsnivå tog sin början. '; Detta skedde 1955 i Geneve fö i meddelat, att den 7:e amerikan-' ska flottan, som patrullerar ibla F har | Detta innebär givetvis icke, . att . ingen k att svi- att "sedan. fortsätta I W. För två år sedan avbröts denna | kontakt efter inte mindre än 134 " samtal. Något egentligt resultat ; äv dessa samtal mellan de båda . ländernas ambassadörer i den pol-: ska huvudstaden framkom inte. i Men det råder inget tvivel om att : det var kontakt i bästa diploma- ' tiska mening, genom vilken par-: - terna kunde diskutera sina kon= ; - fliktfrågor och känna varandra på, pulsen. 1 ka sin förpliktelse att försvara Formosa, om detta skulle bli nöd= : vändigt. - Vicepresidenten . Spiro Agnew gav klart besked under - sitt. nyårsbesök på Formosa, att ingen som. helst ändring skett på denna punkt i USA:s: politik... Men den' känsliga regeringen I Peking synes i alla fall ha häl- " sat meddelandet om 71:e flottans reduktion som en lämplig ameri=-, sk förberedelse : till den nya. I ikten i Warszawa, ... EM + Orsaken till, att k ave I bröts torde främst ha varit Mao. 'Tse-tungs s k kulturrevolution, vilken bl'& ledde till att Kina” isolerade sig från yttervärlden. Nu” har emellertid 'kontakten återupp- ' tagits seden den 20 januari. Det / skedde på kinesiskt initiativ, se-” dan Nixonregeringen förklarat att den önskade återknyta praktiska förbindelser med Kina. -- Redan 1966, efter USA:s massi- : va militärintervention i Vietnam, ' - gav... Washington kineserna .-en . lugnande, försäkran om, att buf- fertzonen:-« mellan Nordviet=.j namvögck Kina skulle respekteras, ". och att. gränskränkningar, om så= : " dana'skul:e förekomma, icke måt- " 1e uppfattas som 'ävsiktliga" utan " endast: som beklagliga 'följder : av ' felnavigering av de piloter, som deltog i" bumbraiderna mot Nord- | vielrlam.' Kinesisk fruktar för 'så-" i dana episoder, vilka skulle kun= ' nat medföra risken för Kina att” indragås” fökriget," ”undaänröjdes successivt genom den diplomatis-": ka kontakten i Warszåwa., lol Ib Själva. -huvudkonflikten mellan : ' Den: 71:e. flottans styrkereduk-= - tion får väl I det stora hela ses ” som ett led i den allmänna ned- trappning av, USA:s militära för- . pliktelser, som president Nixon - lovat att genomföra. USA:s för- ” svarsstyrkor, som nu inalles om- "fattar 3,5 miljon man, skall mins= kas ned till 2,6 miljoner. I Wash- ington hoppas man kunna finna . nya former av säkerhetsgarantier, som skall ersätta tidigare militära - engagemang. Beträffande Formo-=" sa : må också noteras, att Toklo nyligen förklarat, att ett angrepp” mot Formosa även kommer att : bli en sak, som”. angår :Japan N ; Bortser man tills. vidare. från Japan,” så är och förblir det. öst- .prok t ett tri j . drama, De tre | parterna | Kina, Sovjet och USA betraktar. vars. s andra -med misstro. och" fruktan. "Var .och er av. dem: ängslas in- - för möjligheten, att två'ska före-.: na "sig för att. slå ' den'. tredje Men hittills ”ter' sig dessa farhå=.:» gor tämligen onödiga, ty det finns... |- inget som tyder på att:tremiakts- ” balansen kommer att röbbas av k aktsallians.' Ameri-" " Denitia garanti; 'betraktas Pek Sn i . aom, ett' led.i i en, amerikansk, ”in- - ; ringning”. av .Kinä, Nu. har emfl-.! ” mare | precisérat;: produktionsmål "med ett minimum av. statlig hjälp. ” ternativet är att minska öknings "i Se TILLGANGEN I PA LA ML I att underkasta sig Moskvas ideo= i ; Jogiska diktatur, vilken" för dem ; Mao-Kina' utan att svika, och fö "råda Formosa; Kinéserna kan ine te bli "vänner" med ryssarna" u "ter sig lika förhatlig" och i imperia= listisk som" den”amerikanska "do! : larimperialismen, y v Och > svark : sovjetkommunismen ”velle kommunismen :kan';. anses . . dormisfris tillräckligt -att "alliera si "med USÄ-kapitalismén.” Det ins nebär kort: 'sagt,” att. den” väldiga .iDe multinationella företagen väx- -Ivisera ekonomi -Jom: man anlägger enbart effekti- .| Men. för. ett litet:land som. Sve- — De multinationelta företagen får all” större utbredning och inflytande över. världsekonomin. Vi står inför en epok som be tyder : inledningen till en stark Internationallsering av företags ägandet, hävdade centerns andre vice -ordförande Johannes Antons- son -1' ett uppmärksammat -anfö- rande:i riksdagens 'remissdebatt. er med. tio” procent. per är. Det är. dubbelt. så', mycket: som . till- växten "I. de” .natfonella. ekono- mierna. . Hr Antonsson. påpekade att det finns ekonomer som hävdar. att om den nuvarande tendensen fort- sätter så kommer 400—500 . fö- retag att om 30 år äga. 2/3 av ippnar helt nya och - hittils okända perspektiv. =" . De , multinationella : företagen bidrar helt" visst till att effekti- "och". produktion vitetsaspekter. på 'utvecklingen. rige finns det anledning att i tid observera” vad som händer. och 1: tid planera :och resa. frågan: Vilken . samhällsstruktur - "och: fö retagsstruktur. vill vi i framtiden . |ha:i vårt. land? För ett" litet; tand |. mäste, den: antydda. "utvecklingen innebära att den nationella suve- räniteten : över: den interna eko: nomin : minskar. väsentilgt. : Det .lggen:” en. uppenbar risk i AS de. i ternationella, -storföre- Di ir b stad. Per Nyström, 03; Götebos och "Valter . Aman; 05, örebro, Dessutom. skall. folkpartiledaren "Gunnar Helén ha enefterträda att” kvarsiå- 1- Östasien.” mt krig. iellan ; Kina". och" USA ters sig. ;ofänkbart: t.o.m för ön Förmosas ” och = nolikhet att söka bevara sin neu. tralitet.: Det har redan cffe; tligt rei Växjö och Mats” Lemne, som "flyttar till: Nyköping ” ersä i Vänersborg. Mot den” bokgdlnddr? skulle "ett regeringsskifte efter valet på »höstkanten: komma > riktigt ..1ä; ligt. Det. finns ju, en .uppsi reträttposter för. de .soclaldemo-: "kratiska statsråden” Om nu "jarha ville förstå det-ocks PRODUKTIONEN PER > "ARBETSTIMME: | :"-Finansplanen räknar. med -att 'produktlonen | per 'arbetstimme (produktlvit! en) « 1 år? skall öka med, knappt 4: ; procent "Veckans affäre Hd I fjol blev ökningentnära: 5 och 1968: hela. 6 procent. Den |: minskade" produktivitetsstegring: en är en tankeställare. för 70-ta. |' "lets ' ekonomiska utveckling. Till- | gången på arbetskraft kommer nämligen, 'med säkerhet att sjun- ka. Sedan, 40-timmarsveckan ge nornförts . 1973 får man räkna med högst en 3&timmars arbets- vecka under: ändra - hälften av 70-talét. "Och den reformen: berör inte som hittills bara'arbetarna utän: också tjänstemännen. Den minskade. arbetsvolymen; kräver troligen. en genomsnittlig” pro- duktivitetsökning ” på "5. procent |- per. år för att. BNP skall: kunna öka med 4, d v-s lika mycket ]-. som undér 60-talet, .Om detta. mål skall nås måste strukturomvanä- lingen fortsätta 'I'hög-takt.' Al- idektarerats i Washington; + Även .om en. kompakt. mar joritet vil "avskaffa ackorden "ochi stället. ha'en fast. tidlön; återstår” en. lång och: hård. kamp innan. arbetsgivarna.-kan tänkas acceptera tanken, på månadslön skriver, Metallarbetaren: "Äkta månadslön” innebär in- -nebär "inte" bara att lönen beta- las ut. en gång .i månaden; Den innebär också att lönen ska va- |. Ta lika stor i månader med: fär- re arbetsdagar som 1 ”långa” må- "Mader! Den innebär helst också "att-även övriga skillnader. mel- Jan tjänstemännens och .arbetar- nas anställningsformer fylls ut. — Det finns emellertid, :fort- sätter tidningen, ett klart arbets- givarintresse. av ' att . bibehålla |. klyftorna" mellan arbetare och nstemän, > Det: finns. till och med "exem. pel" på att företag som velat ge ”tjänsteniannaförmåner” till si” "na arbetare, riskerat att bli ute- .slutna ur. Verkstadsföreningen! - till att Jordbrukets Produktionska- pacitet, skall | utnyttjag': så långt av- sättningsmöjligheterna inom. och utom landet ' medger. Något: när- finns "inte. Inte heller har något särskilt mat för. jordbi komstnivå "fastställts, et Fram till slutet av 50-talet. 'kla- rade sig: det" danska jordbruket Producentpriserna fick i ”huvud- sak. variera med .världsmarknads- priserna, Pri iserna och åvsättnings- möjligheterna på världsmarknaden försämrades emellertid: efter” hand så starkt att det: inte; ; var möjligt att "möta detta "enbart "med för- bättrad effektivitet” inom "närliig: Priset, hålls på önskad” nivå ge. nom . monopol. till Priser som god- känns av" en monopolkommission.. Dessutom . utgår ett "belopp ' mot- svarande nära 600 miljoner. svens. ka kronor budgetäret. 1969/70 som. Tatliga ”Kontantbidrag) Hill jord- brukårna, -Trots detta ligger. pro ducentprisnivån i danskt jordbruk | jordlag” får två: "jordbruksegendo- idag?. Ger: OSS" värt ”böneliy den inre . frid - ;som. vi” ; upplevde. Då Gud: "och + få” gemenskap” med honom. Mi kan bedja tyst. eller högt," -men: :vilket, vi än. gör "så måste vårt hjärtas tankar. sam: lä” sig "hos Gud: ” rn : När vi lär -oss. att bedja lär vi. OSS. öckså”s€” vad” söm” finns i våra, egna "sinnen" och : hur. Gud ville. att.. det- skulle : vara ständiga enheter. Enligt 1967 järs brukningsenhet: om” den "nya en: I | hetens. areal överstiger. 35: ;ha; Ti-/ |digare" var” motsvarande: areal-, [gräns 21 + ” I sering av: lagen, väntas ske... « Staten ger kreditstöd i. form. av vi a kreditgarahti för. Jån, 1. sam- |band med att en jordbrukare etab- lerar sig första gången; vid komp-' j t «| letteringsköp av mark til r säkrade: den danske Jordbrukaren' örnar rimlig betalning för de Produkter jordbruk och till byggnadsförbätt- ringar, . . > Man kan säga. att den danska jordpalitiken snarast Kindrat jord- brukets ' strukturrationalisering sérna i övrigt till stöd för sådan rationalisering är mycket begrän- sade, Däremot har den. låga, pris- nivån särskilt under. 6O+talet ver- kat för.en snabb, avfolkning och ca 30 procent. under, den/svenska, Tordpönmtiken har "av: gammalt ka jordbruket, '. - Multinationella företagen SS svårt politiskt problem 135 stora företagsenheter på den världens produktionsresurser, Det- : Nn: ring; är. att uindvika” kraftig bear-'! Vilvetning : av” flytgödseln Inomhus er | och : att 'se till att. också 'utgöds- Tframhälla det. absolut, n a ta" sakkunskapen, på området tills [gen Själv "gjorde" jag ett” stört " Imisstag, när jag uraktlät' att sät- ta” vattenlås på gödselkulverten, Följden. blev att jag fick. gödsel gaserna .in I stallet,: Många ”lik- nande, -underlåtenhetssynder- kan undvikas cm man 'konfererar med och att "de direkta. statliga insat-|] struk! uromvandling. av det dans- i de internationella företagens In- träde på den svenska arenan. Även vårt lands näringsliv upp- visar klara tendenser i denna riktning. X Det -finns ekonomer som häv- dar at inom 10—15 är kommer över hälften av den svenska pro- duktionen att äga rum inom: ett 35tal stora produktionsenheter. Med hänsyn till de multinatio- nella företagens utveckling, som antytts, skulle det för Sverige innebära att ett 15-tal av dessa svenska marknaden om ett de cenrium , kommer att vara filia- ler till: utlandsbaserade multina- tionella koncerner, . H POLITIKERNAS : ANSVAR + ed ö7 Sitter vi - ansvariga -politiFer med armarha i: kors inför vad som här är på gång 'så kommer vi att få en h elt orimlig kon- centration. "av företagsamheten tiil” de redan " överexploaterade tunga befolkningscentra. Om den- na utveckling blir verklighet. så är de nu existerande. problemen bara milda 'västanfläktar mot vad vi kommer att. få 2 utpplevå. under ar DIALOGEN - På RUPmötet: gick : dis planlösningar.: för: flytgödsel. Du säväl som: Jag. vet” nog. hur. lätt eri me udomärke ytgödselhäntering, man ur askan:il och O vid flytgödselhante- lingskulwverten' - "försedd" med fläkt," För: övrigt »skulle : jag vilja ivändiga i. att grundligt diskutera : igenom alla” hithörande ' problem med så- väl byggnadskonsulenten som ma- skinkonsulenten'. hos; Jantbruks- nämnden. Det är enligt: mitt för- nienande” oansvarigt a inte göra de lärvidlag häller jag med a dig. för skall mån bygga em flytgödsel- anordning; så skall man "göra det sett "mot ”bokgrunden” av: alla de förr och allt det vetande som högs- nu är vi bara 'i port gången,” som" man: brukar: säga, men det innebär: ju inte att man själv "skall" sitta "med ' armarna i kors, Man mäste varar framåt och gärria höra fill dem som visar vä- -- Miljoner "oavlönade arbetstim- +: mar noteras årligen för Röda - - korsets medarbetare. - ters Hjälp « 088 s Hjälpa » Röda korset sr: Täns landstin; . 80.000 kr. > " Walter Bengsson; "vilken har 18 år bakom sig som arbetande konst- när, arbetar numera såväl: som mår lare och skulptör i'lera och me- -tall, Han har tidigare Jevererat ett par uppmärksammade monumental- verk, nämligen till Kaknästornet i Stockholm för' 100.000 kr (år: 1966) och ett till; ,Sannarpsskolan. i i "Hälm2 stad: för 90.000 kr (år 1969)., ”Tr -faldig vision” är, ett. rent "beställ k,. alltså. till t som Ng; står av. tre Ivudarupper, samtli- ga 2.30 m höga. nå sk y bolisera det akut ten placeras sängläget' och Hllh ger; slutligen," det” tekniska > förfa” randet:. på ' sjukvårdsinrättringen med röntgen, transfusion o 8 Vv. Över samtliga: finns den hoppingi- vande: fågeln 'och' vidare är inflä- tad ormslingan, den klassiska sym- bolen för läkekonsten. ot i På torsdag stuvas 'de tunga pjä- serna” in 'i en ' flyttningsbil:f vb till. Lund från Söndrum och” Bas- takärrsbrottet, som Waller, Bengts- son- kallar. sin" 'atelje. Den: är fö inrymd i-en f.d smedja, som ' dock utrustats. med alla. moderna. ågres manger, T o m;en travers löper alla de”. tunga ' grejor, med. vilka "| Walter Bengtsson ” och : hans "två medarbetare, :44-årige Erik Johåns- son och 23-årige Per Olof Nilsson, även -arbetar, svänger ”svetslågan " och”? är - utlärd ?Trefaldig. vi on” skall smycka Lunds nya ” centrallasaretts huvudentré. Härovan " flankerad av, Per OM Nilsson, t v, och Erik Johansson i Bastakärrsbrottet, nan han fyller a år levererar" skulplören Söndrum, Halmstad, till Malmöhus läns 1 sion”. Den skall pryda stora huvudentren' vid 'centrallasarettet i Lund. Beställare är,” förutom Malmöhus Statens "konstråd, Den har. tagit två år att arbeta fram och kostnaden belöper sig, på lä én upp, 50 i en ken J Olof lare det: som” afrik; taket . för "att lätt. kunna” flytta "Den + förstnämnde Vernissage; på i Walter. Behgtssona senaste skapelse. äger. rum -: på tis« .. dag nästa vecka. på Krognoshusét & Lund; varvid det omfattande skissa . arbetet, som föregått. det färdiga konstverk : Walter ' "Bengtsson Walter. Bengtsson, m han kallat” ””Trefaldig vis: plåtslagare .- — det behövs "numera modern konstnärsatelje, i vil- | Sr bl:a plåt; koppar och emalj ingår som integreraade delar, Per Nilsson. är' tecknare ' och mås och bistår sin läromästare, när ' gäller ' utsmyckningen av: de polycroma skul; urerna, Det i är som bekant en kenstnä lig uttrycksform, hade: sin blömning. redan hos antiken och som. ÅA vårä"dagat även har fräfnstående;; utövare inom den änska könsten."". <, malt 91. ”Björkedet 169 mn mot normalt 89 och: Fjällnäs 128 mim” mot normalt "57." Det dj: bredare” söderöver och i. södra Jämtland- förelåg. nederbördsöver- skott även öster” 'om: tjällöimradet. Däremot var ”nederbör den” mind- re: än: normålt. i hela "den övriga delen : av riket,:- och den: var mindre 7 än 150 "procent ' av” det normala i "södra "och mellersta Läpplands' inland, i | delar av Norr- bottem och. Västerbotten; : i Gäst rikland” och så: gott: som hela Svealand samt i: västra, "mellersta och södra -Götaland.. Inom- en del smärre områden, bl: a i sydöstra Götaland, ” i gränstrakterna" mellan Västmanlands" och "Dalarna samt i trakter av Lycksele "och Storu- man, "uppgick" nederbördsmängden bara. tär 15—30 procent. -av den normala. "Av de” 30 äderleksområden (län eller. länsdelar)" vari” Sveri ges meteorologiska : och : hydroto- giska institut Ändelar” länder var det bara ' två, övre "Norrbottens ä och? :Jämtlands' län,” som en / öreliggande statistiska "sammanställning under oktober "uppvisade mer. nederbörd än. normalt (meå ”normalt”” av- ses den: genomsnittliga nederbör- den inom 'ett .område under tids perioden ,1931—60), Lägsta neder- bördsmängden, noterade mellersta Västerbottens län med. "bara 28 procent, : :' - I hela riket- föll "under oktober 1969 'en - medelnederbörd! på . 33 mm, dvs. 63 procent av det för månaden normala. - Motsvarande siffror: var för Svealand -22 mm och 39 procent för. Götaland 27 mm och 44 procent, för. Norrland 38 mm och 81:procent, för Hal lands län 32 mm och 40 procent, för Kristianståds län 21-mm och 42 -procent, samt för. Kronobergs | " Giro 900 800 > hän 2 mm: och. 33 Procept, Bftekterna: av. dernäring i ti dig älder "hörde" till” de mest” dis- käterade” "frågorna "den ätton-: |" de" "internationella : äringsförsk- ningskongressen" som hölls, i-hös- tag i' Prag och” nu "återspeglas , i tidskriften - När ngsförskning. På | många häll i världen har man tå git. upp 'indersökningar som vi- sar hur minskat intag" av, äggvita hos: små barn ger irreparabla skar do på hjärnan. Man har kunnat konstatera att: ” cellbildningen i hjärnah” vanligen är "avslutad då” barnet är ett halvt år” gammalt. Om äggviteundernärlng ” drabbar ett barn; före- denna tid, blir an- talet celler i hjärnan mindre än normalt." Det medför att barnet aldrig, inte ens om det ”övernärs” hur mycket som helst senare" i H- vet, -kan komma .i' nivå med. väl: närda jämnåriga. i EM Om äggvitebrist ärabbar en hel befolkning kan detta leda till ofö- retagsamhet, : ödesdiger : likgiltig- het för egna levnådsförhållanden gas I wländerna är: det särskilt" viktigt att mödrarna ammar sina barn - länge och inte tar "arbete utanför hemmet så tidigt att am ningen måste" avbrytas. . Nutritionsinstitutet. i Guatemala har klarlägt att så snart barn får en infektion; en diarré t ex, ökar äggvitebehovet till minst.det dubb- la. I länder met dålig hygien, där de små barnen ideligen blir infek- terade, är deras äggvitebehov myc- ket stort, "För att få världens pro- teintillgångar att räcka till för den snabbt : växande : befolkningen är det av största betydelse att kunna förebygga infektioner, skaffa gott dricksvatten, " ordna - upp. avfalls- frågan etc. : Olika sätt att tidigt! diagnostice- ra äggviteundernäring diskutera- des, bl a ett aminosyraindex' och en metod att hos peruanska barn rycka "loss hårrötterna, mäta dia- metern och andra förändringar via roten samt grader av färgföränd- ring. Man tror sig här ha funnit ett enkelt fälttest för att mäta graden av . proteinundernäring. ” En polsk forskare rapporterade från det ”klasslösa” samhället rat själslig och kroppslig utveck- bakom järnridån. Han hade stude- UNDERNÄRING rr TiDIG ALDER.; li m.m. Detta borde kunna förebyg- I si tter trots "allt. Oavsett; utgången blir. vårt beroende av: de nordiska ” grannländerna- allt. större... Om en utvidgning 'av'. EEC: koramer till stånd, nu tycks högaktuellt, kommeér dä et att, accentueras, "Bakgrunden am allt" detta ges 1 en nyutkommen bök il .Temaz Ber rien, - ”Nordek. .och. lantbruket” (LT:s förlag: 9:50): Boken, är- ett :lutmärkt: hjälpmedel” för den som vill följa, med +” den” pressdebatt som säkerligen . plir ntenstv. fram- över. Författare i är .statskonsulent "Som titeln -angerrär' det! lant- bruksproblemen 'Y det "nordiska samarbetet; som? tas. Jupp . till granskning. Boken inleds -med en översikt" över tidigare - ansträng-. ningar att öka det nördiska sam- arbetet , och går sedan raskt in på den : aktuella- Nordek-planen, Ett rätt ”omfattande- avsnitt: i boken visar "opfnioneri” för och emot jord: bruksförslagen, i. Nordek-planen, Där” "återges" dels -Pressreaktionen, dels "yttranden. om --det - - nordiska samarbetet från mera betydande remissinstanser både i Sverige och i grannländerna, Inte. bara jorde bruksorganisationernas inställning komrvér fram utan även" synpunk- fer från de andra remissinstanser, som "yttrat sig "om. Jordprukspla- nen i Nordek.: VI ett mycket omfattande" avsnitt i boken med rubriken. ”Allmänna data om jordbruket”, '- skildras Sträkturförändringar, arealan- vändning / och -husdjursbeständ. Särskilt detta avsnitt 'bör. vara av : stort intresse-i de. olika nordiska länderna” "oberoende 'av vad som händer med Nordek eller EEC. CN ek och | förlag 1969, ””Pris"9:50, "Toina,” Gösta ' " Axelson,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.