2 "on LAHOLMS TIDNING "Fredagen: uden: i207 skansst 21820 T | Fretnger den 30 jannari 1970 LT =- ' President Nixon är i de ameri- Y kanska liberalernas ögon fortfa- rande en misstänkt och hårt kri- tiserad figur. Ett år av ämbetsut= övning i Vita huset har emeller-: tid. inte besannat” de 'farhågor som kom till synes när Nixon på "hösten 1968. Den 'snävt kon-' servative politikern, har visat sig 1 stånd: till en -moderation i sina politiska handlingar som ingen. lir beral tilltrodde honom, "4" - Parallellt med tveksamt in- i Nixons första år i Vita huset som var ämnade att bli en absoit lut höjdpunkt på vänsterkrafter- nas ditillsvarande aktioner. Nixon ingick inte i svarsmål i sak mot de angrepp som riktades mot hans Vietnampolitik. I ett tal, som kom: ' först den 3 november, nöjde” han sig med att konstatera att han in- te tänkte låta sin politik influeras av gatudemonstranter. Taktiken. gav utdeining. Miljoner väljare inom den av Nixon 'uppbådade: tysta” majoriteten” .i USA: ville ligen höra just detta. ' I för Nixons person-har därför vuxit fram ett erkännande i nästan alla politiska läger att hans första år i Vita höset varit framgångsrikt. « En blick" på resultatet av-'det ” första årets kraftmätning - med köngréssen '— "något 'som ' alltid . ger en mätare på presidentens po- ” Nitiska.. skicklighet — visar att Nixon ' vann tre fjärdedelar av de omröstningar ;i 2 vilka, han klart efterföljande .' opinionsundersök-- ningar visade det 'sig att presiden=' . ten tagit ett jättekliv framåt, Be- tydligt mer än 70 procent av opi- .nionen påstod sig ha förtroende för Vietnampolitiken. ' Vänstern hade' felbedömt både opinionslä- get. och presidentens skicklighet att utnyttja det. :.-. - Presidenten har alltså . skaffat sig ärmbågsrum för att lösa det öv ionella . proble-' hade markerat. sin p i för- > väg; Om'man beaktar: att presi-;, dentens' eget parti republikanerna är! i minoritet, måste; detta" be-' traktas: som en: prestation, Ett stort antal av'sina segrar i kon- . gressen - har. presidenten. vunnit ”-med massivt stöd från både de-': . mokrater och republikaner, Det rn tex, den viktiga omröst=' "som "ratificerade fördraget N DM förbud mot kärnvapensprid=, ning. I det stora flertalet. fall har Nixon. inkasserat 'sina' röstsegrar » med bistånd av moderats liberala politiker trån- det. demokratiska lägret, ofta hemmahörande: på ö ta kusten. Faktum tycks alltså vara att: presidenten lyckats mobilisera ” stöd från mitten i kongressen; me-' dan "det ultrakonåervativa : USA, ' tillhörandé: gruppen omkring män ofta gjort ce Nixon har 'utan- tvivel: flyttat " fram sina positioner när det gäl- Jet: den”, > amerikåjiska . opinionens + nen, som ff. raditionellt hölls i i för- ”mittgrupper:: "Han manövrerar "ef. . : ter' det försla året 4 Vita huset" 1 - ÄR politisk" atmosfär där' både den t" extrenia; högerns: och: dens extre- .- -ma vänsterns. krafter gått över på t rdefensiven., och . blivit , märkbart : "mindre.. . högljudda Åtminstone .vad /' beträffar na; kan presidenten tillskriva det- fa Vförhållande sin! egen "vånbsrika strategi: ' ot Trots" -dew pplitikrför avveck- re av USA:s militära engagemang så Vieln m,. som, N on. inledde” i : Hera ord om krafttag / för "1 "vänstergrupper- ; råm= Tran met Vietnam efter sina-egna re- dept. Men. det rör sig: 'naturligt- vis, bara :om en tidsfrist. I själva verket är det inte:särskilt uppen- bart att Nixon gjort reella fram- -steg .med Vietnamfrågan. Kriget ” förtsätter " som : förut, Jäven: om. USA-trupperna nu ”bantäts : ner : med: inemot 100.000: man. Några” fruktbärande « nyas- infallvinklar till fredsproblemet har Nixoh inte varit i stånd" ätt anvisa, Samma inaktivitet "har i; själva : verket”. präglat. :hemmapolitiken, trots , ståtliga verbala fasader. Inga. ra-. dikala krafttag har märkts för. att "lösa storstädernas slumproblem, ett problem som är nära förknip-. pat med negerfrågan och. på vars lösning USA:s framtid: verkligen . hänger I i hög grad. : i: + Det är nä dags att låta handling avlösa "de "vackra programförkla- fingarna; om fan får'tro:Nixons > programtal om tillståndet i unio-.' ra ,veckap. + Men, det talet" nehölr belyäligt I ordning” ”än'om Kraftigt ökade in. sätser. för. att :lösa -storstäderne problem, senera sociala - miss: flationen? te” heller” den, fram-' gångsrik | hi tills," kräver" samtidigt | enligt. Nixon "att man frångår | 605; talets; system 5. att > "överbalansera / budgeten. Nixons egen". första . j idget ska, bli: balanserad, vilket stel ; här det igäller försvarets | . der; Men idigt. har Nixonre- : ”R äsdemönstratto”" ae SE orgåniserades "Var stod "Sveriges :3 adio och TV, om- deri inte: hade. Olof ;Pal- me som stänklig Imedarbetara? Sanningen. att" säga tror :vi..att svenska :folket. långt mer. identi-. flerar Olof Palme än hr” Olof Rydbeck med ;TV. Vi häller före att det inte vore mer än rätt att br Palme med hänsyn till insat. serna $ etermedia avlönades med licensmedel, ' ett: » arrangemang som dessutom ” vore' ' praktiskt med tanke på "att :hr: Strängs |. statskassa är ansträngd till brist- ningsgränsen, medan: Sveriges Radio i' likhet. med Pippi; Lång: strump tycks ha Kappsäckar n med suldpeng . -När' man nu inte ens vill ge hr. Palma 'TV-pension;" så: moti- veras det med att det endast är skådespelare, regissörer.och för: fattare :som kan ifrågakomma. Det (kan väl hända att ihr Palme | inté.är så mycket :till regissör, och hur det är med -hans förfat- tartalang vet vi inte. Men som skådespelare är. han utan tvivel en dv samtidens > yppersta, erlnrar - om Utredningen o om: an. ställningstrygghet, tillsatt'av im- rikesminister Erie” "Holmqvist Den här utredningen är viktig därför .-att ' den kan väntas ut- mynna i ett lagförslag som bin- der 'arbetsgivarna vid att fram- förallt”ta.- hand om den äldre. ar betskraften på:ett, bättne sätt än hittills; Det kan komma att inne- bära att: arbetsgivarna blir för. hindrade 'att.avskeda: anställda efter eget godtycke eller placera i dem . på iskräpjobb efter lång |: tjänst i'fövetaget. ' i » Men' inrikesministern och jus: 1. titteministern. will inte stanna | där, Utredningen gäller också hur man ska gå tillväga för att sätta den återstående delen av den omdiskuterade . Paragraf "32 ur spel :Det”är inte möjligt. att ålägga SAF att ta" bort den ur geringen slagit -in på en väg mot” Suppröstning”av det ytterst dyrba- råa: "ABM-systemet; väntirobotför- sv t. Forifarande' är "presidenz" ill Kooperåtiva” förbundet bildar Mt 'vetenskapligt miljövårdsråd "rn: Kooperativa förbundet har stad- fäst bildandet av-ett -miljövärds- råd, som ska ifungera. som konsul- talivt , organ; ;för förbundets. alla industrier och "avdelningar samt för! landets . Konsumentföreningar. Det, innesluter företrädare för en rad vetenskapliga områden. Rådet ska det. Vid behandling av förekommande ären- den ska. representanter för när- mast , r berörda "kooperativa - instan- ser delta... + sera Sedan'drygt ett halvår tillbaka har: en ' grupp vetenskapsmän ' ar- betat! vid 'KF-företaget] AB Helios Kemisk” Tekniska" fabriker ' med problem kring tvättmedel. Derf har även vårit' fhriktad 'på att vinna erfarenheter 'av . lämpliga” arbets- former för verksamhet”. av angivet räda r Det” "nu bildade ; miljövärdsradet har följande sammansättning: ”/ - Professor: Åke Edfeldt; Informa- tionskonisult' AB. SUVI ev Docent Curt Forsberg, Institutio- nen” för "fysiologisk : "botanik vid Uppsala "universitet. Dr Bengt: Fristedt, Yrkesmedi- cinska kliniken;' Lunds Jasarett, Lprisnöreringar [a "BRÖDSAD : ” Enligt. - övereriskommels söännimålshandeln” noteras. till -pro- ducent "under iden 231 januari >-För kvalitetsvete. utgår. ett: kva Ktetstillägg imed -5. kr: per . 100 - kg. Samma prisstegringsskala och! prise ortsavdrag tillämp; m för” vete FODERSÄD : : :"Laåntbruksförbundet ' noterar :'den 26/1 1970 följande" producentpriser "på: fodersäd, försäljning från odlare, avseende genast leverans, fritt no= teringsorten för vara av normalkva= litet (vattenhalt' 15 procent)" kr 'per 100 kg: Falkenberg/Hälmistad, 'k 3 'vithavre' "44:90, > dena;.som bl a Hindrar båtleveran« | ning ja stadgarna.men. det är inte omöj ragrafen obrukbar 'och det torde också ” bli--ett resultat. av. utred- vägen för en företagsdemokrati oi verklig mening, och därmed ge de: anställda” reella möjligheter |. "att påverka sin egen, arbetssituar |" tion, framhåller ; tidningen, "som hävdar att det är en sådan lös- problemet,: vi: "måste Komma "fram till, antingen « Er . betsgivarna vill: medverka? till den eller De vilda Ströjkörna. oroar äg lönegrupperna inom LO, : fram- häller ; Dala- Demokraten "ST där” evinr ar om” att” "Valter . det "mäste" finnas solidaritet? in- om fackföreningsrörelsen och att löntagarna” mäste; bistå "vå Problemet är. aktuellt. mer hör äl då till. de äldsta inom fackför- K käne, gick: för . länge sedan bagarna i strejk för "att få högre löner. De lyckades och för 'att-/betala dessa" högre v löner :höjde ' mästarna" priset på brödet: Detta högre brödpris fick arbetarna 'i: kolgruvan, som re- dan förut hade lägre löner: än bagarna, - betala. Frågan var då: » var det rätt av bagarna, som ha- : de högre löner, vatt 'strejka för ännu högre, när detta fick be- talas genom högre brödpriser av arbetarna vid "kolgruvorna, som nedan tidigare hade lägre Jöner? 7 Rätt eller orätt: så blev det högre. priser: på brödet. - ä : förhållandet. omvänt... Nu :är. gruvarbetarna och . andra inom exportindustnin, som sitter med trumf på hand, medan livsme- dels-, textil- och: skogsarbetare |: sitter ”på: undérstol; De kan inte vinna ett öre genom vilda strej- -ker men får vara med och beta- la”de högre priser som blir” en följd av dem, ” ser av ål" från flertalet mäs : larhamnar;' ”bidrar”till. att efterfrå= -gan- på fodsrsäd alltjämt överstiger utbudet; .. Utbudet" av' svensk potatis har ökat något 'den senaste tiden; Till+ förseln av-importerad potatis, i syn=+ nerhet. holländsk vara; . har" ökat - ännu,starkare, Priserna på de kon= tinentala marknaderna har på mån= ga håll en något svagare tendens i och med "att leveranserna från od= larna ökat; och" exportpriset "har sänkts något jämfört med priserna vid årsskiftet, : ”. - På den svenska marknaden . har . prisskillnaden - mellan | sorterna Bintje och King Edward ökat och synes nu vara 6—10 öre per kg. NN "Stor knapphet råder på hö, Från . odlare inom .det. egentliga-.mälar= området "förekommer praktiskt ta- get inga utbud. "Som tidigare med- « delats avser noteringarna hö från de västligaste landskapen: För leve- rans till östra Sverige tillkommer således :'frakt-". .och' ' förmedlings- : kostnader. Import av hö sker-i.rin-. ga: omfattning till priser som i stort. sett överensstämmer med. de svens- synes .ha minskat -. något" den: senas+. te tiden.: Också av halm sker: viss import till. ungefär samma priser som på svensk vara, ” ÄGG - "En vis miriskning kan skönjas i tillförseln av ägg. Då samtidigt ef- terfrågan minskat - något är över- skottet för -export- av- oförändrad storlek. Vid 'stigande produktion på- kontinenten är prisutveckling en där oklar, något vilket vidi istort sett .oföränd- » rad: tillförsel innebär : att lageröki ningen är mindre än tidigare. Vad "gäller höns är balansen god mellan - ansvariga. inom i > rudistribution. Professar Alf Johnels, Naturhis- toriska Riksmuseet, Professor Lars Olof Kalling, i Hal Stavens ” belkteriotogists rium. ' ” : Docent Göran Löfroth, Strål- ningsblologt, Stockholms univerat- tet: "Professor Ake Nilzén, Allergolo- giska” kliniken, Karolinska sjukhu- set. . - Docent Claes Ramel," Genetiska institutionen, Stockholms univer- sitet, Vid behov utökas rådet med” yt terligare ledamöter och personsam- mansättningen kan varieras med hänsyn till de frågor som ska be- handlas. Fortlöpande kontakter kommer . att upprätthållas "med Statens naturvårdsverk." : iv Rådets ordförande är direktör Leif von Krogh vid KF:s Industri- sektor och 'sekreterare tekn:' lic Bernt-Olof "Carlsson vid KF:s Er- gonomi- och RINöVÄNSKborato- rium : « a Nr ANGELÄGNA, UPPGIFTER Bakgrunden till KF:s beslut 'om att inrätta detta vetenskapliga räd är den; snabbt ö konsumtio- nen ”av varor i'förenin; med en utveckling mot en. större” "mängd av "nya" "och: ur 'mi synpunkt olämpliga "eller tveksamma mate- rial, som ställer rav på mäljövär- | miljö mot skador såsom t ex för: giftning, nedsmutsning -och 'ned- Känner. ”Kooperationan Å i "miljövärdskomiplexe tionens målsättning i dessa frågor |. är: att. genom; -produktutveckling; vänuariskaffning;, marknadsföring och. information; med konkreta åt. gärder bidraga” tl en” förbättrad striers;;och i Fe mr förfogande. Då "miljövårdsfrågor |. inom KF eller föreningarna. Rådet . ska" sammanträda: regel |" bundet, : 'Dessutom; står vid behov rekta konsultationer.” i :Inleditingsvis” I kömmer - arbetet att koncentreras tin. frågor,” som rör konsumentvaror — deras Ppro- duktutveckling; ” "produktion, för- packning och + maptnadsföring. v dess olika medlemmar i viss ut-|- | sträckning , till "förfögande” för dir tad. Det är det bud valda av de lokala i de Kontakti vitet tema för: == "ungdomsting i 1 Halmstad HALMSTAD: Under den kommande helgen samlas 200 ungdomar från Göteborgé än till andra tinget som or bes ett stifts- sig i de hef; lokala föreningarna. dagskvällen kommer att öppnas av rå. Fi kvällen k » som” fortf sin linda; håller. Flera viktiga frågor kommer att ventileras och man hoppas på att sammankomsten ska nå ett gott resultat. Deltagarna, som kommer från hela stifte t, med hävudsak - In Göteborg, är' åt NH Brunnsåkerskolan kommer att tjänstgöra som huvudort för de deltagande, där, rådet också” på fre en å "att ffortsätta med ett anförande av pastor Torsten Malmeström som kommer att tala över tingets huvudtenia ”Kaontaktivitet”.: Ordet kontaktivitet är ett ord som rådet själv konstruerat. Ordet säger i sig själv en hel del. Kon- takt mellan människor och en ak- tiv verksamhet dem emellan. Ung- domsrådet vill framförallt skapa ett bättre och öppnare förhållande kyr- kans' medlemmar emellan. Som det nu är arbetar varje grupp för sig och det är en skriande brist på sammanhållning de olika arbets- grupperna emellan. ”— Vi . vill "försöka" överbrygga "Zenerationsmotsättningarna i kyr. kans arbete "och i samband härz med också - göra, oss starkare, säger tingets pressombudsman, Lasse Jo- hansson, - från . Göteborg, —— Det är beklagligt att vi människor med samma livsuppfattning och strävan- den inte 'ska 'xunha samarbeta me- ra än vi gör. Ta till exempel en kyrklig syförening och: en-ung- domsförening inom: kyrkan. Det är inte mycket' kontakt dem ' emellan. Vi-vill få till stånd denna gemen- skap och kanske på detta sätt bli starkare. - - GRUPPARBETE På lördagen startar man ”grupt arbete: -Där I att diskuteras ' ör h vad man kan görå för att förbättra sammanhållningen och ' aktiviteten utåt, För detta arbete har rådet satt upp fyra olika anfallspunkter. .Ungdomstinget har på. lördagen trivselkväll där man bland annat i Brunnsåkersskolans aula” får lyss- na "till tablåer, och . sångprogram, viktiga frågorna; Kvällen avslutas med ett fac keltåg Vill "S:t. Nikolai. kyrka där Jokannébergs . kyrkospelsgrupp kommer, att framföra ett kyrko- spel. Martin Luthers: ungdomskör kommer: äveh: a tinget i 'Habnstc , Göteborg, som lagt ner.ett stort arbete. på ill deltagarna vardsgudstjänst i, S:t Nikolai, kyrka, « Predikan hålls: av domprösten Ber- : til Gärtner frå får assistans av ätta präster, vilket är unikt för S:t Nikolai kyrka; .' att [nå nn Rön TLA ivslutas, på söndagen, då skall övervara natt= föra fram de öteborg 'och han som Falmétadufigdomarna : bjuder salsar. Hallands Köps | mMannaförbund på en: stor! utbild--: sångprograti trycket marknads öring, mot tan- passning till. konsumenten: .Tre av- ningsdrive ”bländ ”köpin ni ; länet, 'Den'1 febr sänds det fö, - sta TV-programmet i'Marknads-'; : spelet. 25" kärsen för Yöretagare :|- och medarbetare i inom handel och " butikshantverk "= "som. gi startar en fortbildningskurs i engelska med arbetsnamnet Serz vicespråket.: 2 ”Marknadsspelet omfattar 10" ras dioprogram, ; 3.TV-program och: en kurs- och: arbetsbol;- "Varje avsnitt BV, kursen tar upp problem som är ängelägna . för detaljhandelsföreta- : Barna ; och med ,. .också - för x lantt .Konkurreasmöj igheter, sortiments- snitt i.kursbokeh med. tre. komplet- terande radioprogram och ett TV- metoder och medel som är vettiga för honom - att "använda ö hans företag lönsamt. . : Marknadsspolet by: bygger deltagarna, "att "från, sin? å utgångspunkt stal följs upp i ett "radiopr sedan på en unik: kursmetod: som - aldrig, tidiga= re. prakt serats., i Sverige; Kursbo=» ken, . som är författad av; lektorer« na Staffan Henriksson toch : Olla EGR, helt autentiska” situa- esultatet, oh? 2 livit ”. en”, il . kombinerad peciella ställning; till: frå- 'Kkursbokén Bam för att N die as'i änt av. en. butik med: dålig 7 dö; 3 | anordnas ö över hela lande ..Servicespråket. är' det andra get; 1 kursak' iviteten i i engelska för detaljhar het, säger om- budsman -Berndt. Westberg: :i Köp- riktar mannaförbundet. Eh.” sådan butik har inte möjlighet att erbjuda: kon- st Uttning,” s k ip ing, förhållande till "leverantörer, rela- "tioner, till medarbetare "och kundö för närvarande ,så om- 'debatteråde imarknädsföringen tas också" upp. fil diskussion," både "i : radioprogram” bla d” annat säljs frågan” om det sig när det: kundkretsen' blir mindre' och ”mind- re och slutligen måste. butiken läg- "en! ryice, "vare vtimentssam- eller” andra typer "Följden ; "blir ätt et.” gas ner. Och. kunderna mister: ett righlon; dä inköpsställe'; som. de saliteten har latt praktisera: behov av; F ne butiker, "Vårens kurser, in= 3 ed ut- östen. fort=. ensika = : vidareutbild- ningen med branschspråket;' till: vil ket Ian Dunlop jutarbetat” materia= "Påföljande" höst ', kan, delfagarnå pröva sina kuriska=, per +] spri ket i 'Futentisk miljö, ge=" Hom" ckörs” ande djur måste” i prin- ci) betala mervärdeskatt. Från 5 nde mtags veterinärs för skattemyndigheterna ett gj : klarläggande | uttalande om. ”mer- 4 | värdeskattenis "tillämpning då man ORD” PA VÄGEN "Alt: -som vi "vill 'göra "riktigt = ETT oss en: mönsterbön där. den första -sanningen "lär oss till vem vi: beder: vår. Fader. En indisk” kristen kom till en - bönestund . i : vårt hem i | Mexico. Vi bad Feliciano leda i bön, Han svarade: ”Jag kän” inte. bedja. Jag har bara varit en kristen ett år”. Att "kunna tala: med Gud i bön är inte något som vi lär oss efter en viss tid, eller en gåva som gives oss 'i omvän- delsens. stund. - även .en nyom- vänd kan bedja, ' Orden kanske är stapplande, : men Gud som han ber till hör dem, : Kanske uttrycker "vi våra önskningar "Jdåligt, men vår Fader förstår oss bättre än någon annan:- Den: helige. Ande som skulle tindervisa: LEN "om allt, ' skall också lära” oss att bedja.” Han vill hjälpa Oss att' bedja så att utbud och efterfrågan. vi inte beder på orätt sätt, - bra ' fordrar” övning, "Jesus gav: Tyck gt star” hand” rom: djur: rf princip . f veligger ”skattskyt dighet -vidi tjänst som rör. sköt- ning "och. fodervärdskap "' "liksom då "man tar. emot! huhdar; 1: hund- gårdar . och s k hundpensionat | ” samt "då nägon' tar emot "betes- djur. - et ven - "Enbart. "upplåtelse ” av. böx-: spiltplats” anses inte” attepliktig. Men åtar sig upplåtaren därutö- ver utfodring och, normal. skötsel fonter tillsyn av:djur som -:tagits om hand än tjänsten skatteplik- leg. även: till den dek den avser upplåtelse av .stallplats,- Skoning av hästar samt pad ' och trim- ning av, hundar är i noga a skatte- pliktiga tjänster, Av ” hingsthållare : : uppburen sprängavgiet är" att” anse som vederlag) för skåttepliktig tjänst. Detta. uttalande är tillämpligt även .på parningsavgifter . som hundägare uppbär i. yrkesmässig verksamhet, Om tikägare som er-| sättning för parning i stället för kontant ersättning lämnar g k parningsvalp utgörs-beskattnings <M sel, :: vård ' och. tillsyn, , uppstall-' män" vid .: organisationer hjälper: stra medlemmar, desvis” näringsidkaré, Ikan: ” medför "svårigheter att få folk « till. sådant: servicearbete : a framtiden... Det hävdar, Lantbruks- andra” "organisätioner: i "en-skriv se: tin” Höatisministern, "De på” se kring som 3 grund "upprättar om- 200 000 : deklarationer värl MR 3 IE IS yttersyt otillfredeställande, - menar : nio organisationerna, värdet i av” valpens: beräknade 5ä- luvärde, - he . Enbart träning avuhundar för kaj pplöpning- eller .. dressyr. av djur medför, i och: för sig inte skattskyldighet ; för skatt: Men har ' tränaren :: eller|. dressören'” "hand "om : djuren: för utfodring" och vård får "frågan om /skattskyldighet. avgöras. med ledning av wad uppdraget väsent- ligen avsen Avgörande är storle- ken 'av det mottagna vederlaget. Att "exempelvis innehavare : av hundgård för träning låter hun- dar som tagits om hand" mot' hor- mal ”Inackorderingsavgift ' delta 1 jakt eller: jaktprov kan sålunda inte till någon del medföra -fri- het från: skatt. ' Samma synsätt läggas om hund fi samband. med Inackordering 'undergår " enklare lydnadsdressyr, larations-.; och: sbokförlngsfrågör] e förbundet” tillsammans: med; 'nio : mervärde-] > får, . säger riksskattenämnden, an. |” ruari,” Man på pa tå ”Ogantsa- tjonernas. "Servidgarbete som re get, sträcker sig över. hela året, "VALE ördslärtstårkt” ökat ansvar för ”medhjä på VIE deklaration och. därmed ka. straffrisken för dem 'vid olycksfall 1 arbetet, utan atp” "samtidigt ”ävigåva. skattemyn- digheterna äl got ökat -ansvar är - organisationerna”. F synnérhet som vt ex fön sent sblanketter — ökar tidspressen: a de skattskyl- digas' omhbyuä!erid 1 ende-. är : sår svåröverskädlig och svårtolkad," "att sklyjelinjen mellan oriktig” upp; Iden "oriktigt yr- kände är "utomördentiigt: svår att dra, Man anser.därför att om över huvud :tagét skatte och av- giftstillägg" 'sk ske. vid: oriktigt meddelande, / bör begränsas till. klart” preciseråde. fall. Sr LT:s annonsörer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.