Innan Hitler-regimen började . sid Utrotning av det judiska ket var Polen centrum för darna 'i Europa 'Före andra världskriget utgjorde antalet ju- "dar i'Polén cirka 3 "miljoner men: ” endäåst omkring 220.000 överlevde 75.000 Personer stannade” kva Polen, Under tiden fram till mit fi . -Ju- "det nazistiska folkmordet. Endast: en "tredjedel: av "dessa eller cirka . Tr öljelse judarna i Po- Jen varit utsatta för under de se- naste två åren har inte tagit sig uttryck .- i kroppslig. misshandel . men väl psykisk, Den. antisemi-. 2 tiska" kampanjen ; släpptes loss avi” partiledaren Gomulka av inrikes: politiska skäl hösten '1967: Go möilka var:då invecklad. i en' bit: ter makth med, sin 'stalini: inrik Moczar. ' ten av. 1960-talet utvandrade un-" gefär 50.000, de. flesta till'Israej.' Sedan dess har ytterligare cirka 15.000 personer . av judisk "börd ' + . lämnat Polen; Orsaken är den an- . tisemistiska - kampanj ” som. det "polska ' kommunistpartiet har be-: drivit sedan 'år : 1967.5 Nu' finns alltså endast omkring 10.000 judar "ka" som "inte . har "möjlighet att " emigrera, Ironiskt nog har den polska Kommunistregimen ” lyckats med ' det som, nazis erna, kvar i Polen, mest gamla och sju- : Denne hade gjort sig. känd som judehatare, vilket; Gomulka” i Jämp] gt for, att säkra sin: egen" ställning som partichef att. .kast .skulden för Polens inre svå heter på en konspiration av ”sio- nister”. .Studentoroligheter vid de” polska. universiteten. och många' ' studenters klart. uttalade .sympa=" . tier för, Israel efter fam äng :strået i sin. konflikt :med Motzar fortsatte . angreppen; mot. Högtrycket "över "Polen" och sydvästra ” Ryssland. försvagas | och "rör sig österut, Ett djupt lågtryck vid Island rör sig till 1 Norska havet, , Ett nederbörds- område över Brittiska ö öarna och västra Nordsjön förskjuts? "snabbt mot öster och nordost väntas " under” måndagen ' ge" snöfall” i stora delar av” landet. Samtidigt väntas tilltagande sydlig vindar »:i: Sverige ' med omgiv; inde dare. rikligt NN; vid "kusten: möj=: ligen övergående i: regn. Senare . | under: dagen: hård sydlig. vind; 1 -uppspriekande , me Intäcke Sa . gatt. och. nérn: Bris omkring. .syd, som ökar till kuling. Disigt” "och Iokal dimma, senare under "dagen nederbörd västerifrå: fö Solen? går >upp : ; väskorna. packats .upp av nitiska - från” konmunistpartiet anklag; des, de, för, att, Nara hemli Ailedda :tidningspressen' spådde vå mäd, :béskyllningar.. för > politiska”, och ekonomiska, brott, fas än inga. - har. visat några .tecken på att: vilja avblåsa kampanjen mot. jur, de” har måst uppge att de tänkte "resa till Israel .och därmed-anser” bevis "för attz «de. alltid har : varit begagnade dagligen, Ville de '. ta med, sig värdefullare föremål. som shöbler;: konstverk: ell likt har de måst betala höga tull ävgifter;: som:'varit . överkomlig: Endast för mycket förmögna. per soner; Vid gränsstationerna: har tulltjänstemälj än: derna," Bland emigranterna” finns imånga av desså Kategorier, & en av? de” mest -kända är: Polens förut 'varande:ambassadör: vid Fi "tiské men samtidigt "starkt natjo-.. | . de påstådda brotten darna har dessa i'ökad 'omfatt-” ning lämnat sitt, hemland.; De. har. | 37: inte :vägrats' utresetillstånd ”men 7” '" sig” komministregimen” ha funnit” åvsäga'sig sitt polska medborgar-: / skap. och de har inte fått ta med -:. sig..andra'.saker. än :sådana" som ” världsberömd både som uppfinna- ma med överraskande nyheter. Nu -|har han.skapat en lampa, som »Ibryter mot alla hittills kända be- lysningstekniska. principer. Den nya' lampan — det är frågan om en .hänglampa som belysningskäl- la — är bländfri i betydligt högre grad än -vad som är vanligt för ningen är att ljuset fördelas full- [ständigt jämnt över skärmens yta. Detta' är möjligt därför att Piet Hein utnyttjat. rymidgeometriska ytor, som han själv upptäckt. solgud. Tidigare har Piet Hein: 'bli- » I vit internationellt berömd för upp- baseras på nyupptäckta geometris- ka "kurvor och ytor. Speciellt: väl- run! planering, . arkitektur: "och indu-, + . "Sedan får man: näturligtvis inte glömma: håns: Gruk;; en "underfun- . Över 'hävug taget. "kan man sn ga: om: Piet: Heins Skapelser att re och diktare, fortsätter att kom-. armaturer . av detta: slag. . Anled-' Piet Hien kallar sin lampa Ra-. lampan efter de gamla egypternas . finningar. och "konstruktioner; som - känd är (hans, supetellips. Jorden : ar:den utnyttjats för stads: utnyttjas för bländfria lampor] = Piet Hein, dänsken. som. blivit i.” varit möjligt därför: att den fördelar -över hela skärmen, Piet Hein. (bilden) har lyckats med detta där. - för att han utnyttjat rymdgeometri ka. ytoi blir bet : ljuskälla i i centrum, blir: Ka-starkt 2 gre grad än vad som hittills ljuset : fullständigt. jämnt ; som han sepp ckt. : : | belysta” överallt" och åstadkommer 3 Sr sr aodieineka - anstelt;” Av Isak. till.att mänga : "levrar måste kasseras på. grund av 'parasit- tidigare ägnats . . spolmaskproble: |. met, lungmask, Jöda :magmasken.- och skabb. ” Knatmåsk- - vanligast " Knut Oo mum) är grisens. vänligaste, mask. Ca 80 "procent. av: "våra "svin är angripna. Masken är: mycket - Il ten, endast; omkring en centime- ter. lång.” Namnet här: den , fått därför "att den under larvstadiet lever. i knutbildningår. på : grov: tarmens insida... «Trots: .sin' stora utbredning, an ses skådorna Inte ' vara av så stor! ekonomisk betydelse.” Inflamma- tionerna 1 knutbildningarna . gör att" grovtarmen vfta spricker "då den skall användas som: Körväjäls- ter. Piskmask vid dålig : hygien "Piskmasken - ' (Tr ichurls) . är ovanlig,” Den”. förekörnimer' ' döck ofta i” 'slaktsvinsbesättringar med dålig. hygien Maskäén - fyrå centimeter: lång ' ochi ser ut” som en piska” Framänden än trådlikt avémalnande "och denna "har mas- ker". inborrad 1" tarmslémhinnan: Vid ”massförekomst uppstår. svår: artade : .Inflämmationer Brovtar Läingmask : ha som mellanvärd '. Lungmasken s(Metastrongylus) är här i.landet lokalbunden,” Den förekommer i :en. del' besättnin- gar, oftast i landets : södra - delar. E softa .upp lång; ligger hoprullad:. 1 inflammatoriska .här- i. lungorna Seller; ligger --vid bronkför- dagmask: grening gard” "För att lungmaske veckla: mäste” larvstadis Spolmasken .-är -svinets. besvär-|ras, ligaste parasit. Den påverkar grt svårt att: hålla hullet, det blr sens . allmäntillstånd. och. är .or-| mager. Likaså :kar suggans laktas. tlonsförmägra” menligt” påverkas. härdar. En. speciell. artikel ' har Skabb "En angripe fb. Sig bar” ofta n. - Bylnskabb orsakas: av : skabb. Denna ' gång . behandlar ” vi kvalstrét: (Sarcopses). Det är 'ett därför några andra-svinparasiter. mycket: vänligt ' lidande och 'finns Det : blir : knutmask,: piskmask; på "alla. åldran av: svin. Möjligen kan s & svint MN frånräkhas” hinner ; utvecklag. under fjorton . dagar "då det på dessa Inte vem påävlsbar kabb: Skabbdjuret' är osynligt .På;- smågrisar ser. man skabben bäst på den tunna bukhuden. Den uppträder "dä "som ' röda, små runda fläckar ca en halv centi- meter. I genomskärning... I. has- 5] veckeni. på , bakbenens framsida 'skabber ;som bruna skorp: ig: beläggningar. "På istörre svin "är: skabben' i förstå" hands-lokaliserad. till - bak. benens; framsida, men. finns ock- så-i.och bakom öronen, speciellt på :lantras, i-form' av: bruna "be. " utbredd: över hela rn ÄN antid förenad med, händer. ofta att: suggor - -Infel teras med, skabb av galten : br samband. med. be- täckningen. "Skabben Jorsakar "vår svitiuppfödnh g genom om. siändiga. oro > och stress som. Nja än effektivt "speciella ke ; Vid behand- ÖT och ' att behändling- nd 'pobepad en: eller flera gång- er med” Ho'Nlagars intervall: Dess en: mekaniskt ör. blotta "ögat. Det lever I borr. . gångar "I överhuden” och ger värd djurer "en Intensiv: klåda. >.< + > - "Nationerna: Juliusz: Kats-i -Suchy: länder. Danmark är det land som ..fört, den: mest generösa invand= 'rihgspolitiken” gent emot dessa v e än 1400 polacker, av judisk här-: komst: har under de senaste två, : åren anlänt till Köpenhamn, Hur. ånga av dessa som stannat. kvar... i Danmark 'och. hur många som ned KL 16:39. "grationen i högre eller: lägre” grad n personlig tragedi... , fest dig utan begett sig till andra . fest, vidare - till "andra" länder är'' obekant; För ” alla innebär, emi-. . böskriver sin nya” dämpa Därför är det "kanske - betyds ljus., Isolux: ytor, Har deh egenskapen. att "de blir: Jämnt: be- lysta trots att de. inte är sfäriska, Dessa ytor har ingen ti : någon kännedom. om. ma på få målen, inom, dess, räckvidd. Där ' har : ni. skillnaden. Och den visar" den.” "enorma" betydelsen" av i ländr ng. minskar. ögats "käns: lighet-i hög grad; Många gånger kan det" vård frågan om en reduk- tidnbfaktor:' på 10 eller: 100.7F det: gamla - "soltecknet i? cirkeln ned markörat” centrum. SS ckten. av "ett rymdgeometriskt. fe nomen; som. man, hittills inte alls ytor. är en” lång” historia, |. där" datateknik och Praktiska ; ex- periment'spelar en viktig roll. Den viktigaste egenskapen hos de ny- upptäckta” ytorna : är att de blir t | jämnt ' belysta.” Nu finns 'det för all del redan en sådan yta, som är välkänd för alla — den klot- formiga 'ytan. Men om man bort- ser' från den har. man. tidigare inte vetat att det finns andra ytor som har den” viktiga egenskapen at nytt. "Ordet! isolux. däremo är. ng. en” nyhet:: Det» an nds. som" be- teckning" på 'kuivör som man kän dra: genom .; ika. starkt bejysta punkter på en i övrigt öjämnt be : - grad a bläncning! = är mycket vik: : tigare n att. spara 10' eller ..20 procent av. ljuset, vilket annars naturligtvis är' ett alternativ till bländninge Vid bländning mins: "ögats känslighet kraftigt, 'där- sig Frama Samtidigt somr näthin- mätas med, en: ljusmätare: > : -Effek- ten är. ett samspel mellan lampan och "den" mänskliga organismen, det fysiska och det psykologiska, : Själv säger Piet Hein "så här i en, Gruk: ; Man tär a sit Mort på ordet” hvor ofte dets budskab Igjet: : lyst: yta. Märkligt: nog' har ingen t ” larverna: Det är: mest suggor som för atf-ljuset: får pupillen att dra nödvändig Tasllanvärd" blir: grisar” som vistas "utomhus: an] 'Svårartad- ;lunginflamma- ed” tskrällände:, hosta. kan | har: under de senaste åren mycket: ten,” mindre ? jän centimeter: He trådein och 1 tat gräs för I sig: decsmitofarliga [4 Lyfta. Electric, som svarar för den svenska. " försäljningen, or med att det skall bli stort” intres: se även" här.” I” första "hand' tror : | man "att. lampan: skall”. användas i | för inredning av. "offentliga l0kä- ” ler och institutioner" men den kan givetvis! även anväridas. i hemmen. || ' Röda” mägrhåsken:' F(Tyostrongy- ben "" Svinen; smittas- då - med be - räknar Å AN nee Nl istället. fråga m sg skadåt andra. För ine. hade. Kliat sig r | skägget c och ” Jösse hade fått: följa med: "fadern och drängen > "till utskiftet. DÅ hönj, på med att hacka för såddén. So- len Hag på och: det var "varmt. |1 för kinderna; I har "händer, Detta” var mark som | iår skulle sås för första gången. Jösse säg" fadern stå längre bort. Den satta fralten såg trygg ut. t skulle få på denna biten, Den var inte stor, men jord Jässe böjde sig och | hand. Kände på den fuktiga, "mör: ka, Ute mossblandade jorden, ” Själva. Tamnet gjörde . lig! Hang femtonåriga sinné hadé 7 r så lätt för. att tänka på Nils Dacke. tänkte. Nog. på hur, smycket såg de ve tyckte” drängen mer: om kungel in 'på sådana tankar, I Det hade tar, lats så. mycket om. . kungeti ock. öm ofred. Om Nils Dacke! , jade: fadern; arbeta ågen. ÖSSE såg hur hackan svängde ge nom Täften. själv orkade inte Jös- "Gammaldränigen . hette "Gustav. Det" var som, 'kungen;., men inte sett på Jösse och sagt: Jag är bonde,” act vet du. "Nils Dacke står 'på -vår sida äns” än (och hörrekar våren,' "1542, hade. många | "rykten nått- ner genom" skogarna i Små- | lahd:" Bara nägra mil: bort 'skulle Nils .Dacke ha samlat en "stor bon- deskära." "Det var [0 luften. Kungens; män, var på väg för att göra räfs t t Småland; - : CPå väg hit för. att Plundra kyr. kor och kloster. hade de varit « 5e- dan år tillbaka” i ”"Jösse visste'att' "hemma på Älgås gömde de'en del av kyrkans kle- noder, Herr:Peder 1 örsjö kunde bevara sina' heliga kalkar, "De var inte till för kungens Skattkamma; re.uppe 1 Stockholm..." "Men fadern” ville Inte visa, att han. redan fattat . Ställning, Jösse Visste; : att .fadern höll" med" Nils , | Dacka Men för' Torulf på ' Älgås var det viktigaste a att Sköta gården och” djuren." " började” "häcka på "nytt. 235 svår, ska alla |” drängen. Lärkorna -sjöng, Vintern hade släppt sitt grepp, På mörgonen ha- de tjädern spelat uppe i skogen, Då hade Jösse och fadern: stått hemma vid logen, och fadern hade SS Vi borde. ta c 088 ut I i skogen och. skjuta mågpn - tjäder - innan spelet är över, Få se.i morgon bitti... : Kanske Jösse skulle få följa med och-.se, om de kunde skjuta nä. gon tjäder med armborst. Kanske Jösse själv fick skjuta. Han hade bara gjort det ett par vr gånger mot döda föremål, " Gustav: Andersson rätade på ryggen. Vem kom där. ..? Det ' komy'en man springande från skogen. Det var Nils i Hylte. Han' flämtade' och svetten dröp neråt ansiktét. — Torulf! Torulf! "Jösse såg fadern räta på ryggen och gå fram. Hackan höll han I sin hand, —- Tjuvpacket är på väg mot Örsjö kyrka, Dom har' tagit alt som fans ir andra” , Sockenikyr. kor... Mannen flämtade ' av trötthet, Han hade sprungit långt. ; [Tog allt han 'örkade. Han: villé "mm Jaså, kungens män komnrer inte vara sämre än fadern öch nu. Torulf. talade lägt. Han. såg fundersam ut. Nå, i kyrkan fin- ner de inte mycket, ” Men herr Peder måste varnas... ”« . . — Jag skulle springa dit, fläm- tade Nils, men jag är. färdig. -En börjar bli till även. '. : — Vila dej lugnt, Nils.' Jösse springer över skogen på en liten stund. Säg herr Peder att: nu är det tid... stanna sedan där tills det är över och sappoltera till mig. Jösse kände sig stolt. Han var bara femton är, men nu fick han ett stort förtroende av "fadern, Han sprang "med klappande hjärta. Flämtade av trötthet. Han måste hinna till herr Peder for tare än kungens män, Nu kom det an på honom om prästen skul- le veta hur det låg till, så han inte överraskades. Jösse tog full fart över Högsjö- mossen, Vattnet stänkte kring be- bar om man . bara landade på de gräsliga tuvorna. Rakt över var det bara halva vägen. Och nu var det brått, > + ; . " Jösse lekte att han var en av Nils Dackes män, :Han hjälpte bönderna till rättvisa inot den där tyrannen i Stockholm, Han. som nen, Men han visste att mossen|:; inte ens ville låta dem sälja. oxar till dänskarna som-de alltid” "Hade mot Blekinge och, ville, att ' de skulle sälja oxar. till underpris Kalmar. Sä. "kungen fick! ten, » Jösse vär inte” "gaminal, här saker." Onda” ord” ont "kung Gustav hade han "alltid hört. Elle; kung Gösta, som han kallades! " Vasen” på tronen... han. som mördade och brände och förstörde |, bara för att själv få all makt, .'-. Hur mycket hade inte berättats han ville; höll han inget, av; sina löften, el åsen, Han for som'en hare: stannade han för. ett ögonblick. Här såg han "den ljusa. kyrkan, Nu skulle han snart vara hos] herr Peder, ' ” . Herr Peder stod på trappan och såg hönsen plocka på gårdsplanen. de kommit och "det kändes" Huv: ligt. Då säg han en "pojke komma gjort. Som bevakade” vägarna ner |: han visste en hel 'der-om "sådana om kungen. Han: lovade så: myc- - ket, men då "han bara” "fatt "vad v allt, däg. uppe.å lan klippblocken, Uppe på krönet |:- skogen? Naåaåå, det är: ju > tur:: satt Kunge: kn r Jösse rusade. nu L uppför Tavel- båh j kl ns ekta kring” gravarna, sade, herr Peder., Det är väl kyrkans silversaker de Han kände sig tillfreds, våren ha: | vill åt: kan"jag tro, " farande. "uppe från - "skogar.- Han OR vilken plunkt MÅ mtnmmant, då TTT EERO håd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.