LAHOLMS TIDNING - Fredagen - "den 6? februari 1970 IT Fredagen den G febrnart 1770 LT = Program för Under 1960-talet, har miljöpo- Atiken alltmer kommit i cent rum för den politiska debatten. Centern : förde: -n- miljöbegrep- pet &om en-samhällsfråga. första gången genom. sin stora parti- motion, vid 1902 årg riksdag. Kravet ” på ett” "amiljöpolitlskt handlingsprogram, , där, välfärds- begreppet kan ges en.ny: di mensfor', han. sedan förts fram vid / upprepade tillfällen.” Det hår smellertid varlt -evårt att få. palltikerna att 'vakna. Föråt ralferade: man. -bort. .centerns krav. på: "en j aktiv «miljöpolitik, men efterhanda :har tongångarna bävit något. annorlunda, Nu täv- -— — sm tiskt aktiva, men fortfarande förknippar .de: flesta begreppe et miljö endäst ingå ren luft och friskt vatten, Hela. miljöbegref I- pet: innefattande en-samlad- By. "på. människång sltöatlon. Ir det moderna. samhället" Xr "centern fortfafande. ensam . om. att. In- ' "tressera stig för. na I t "Det i miljöpolitlöka haj odngs Program som "centern krävt år majorite] "sagt nef. till; -ser - nu ut att konna komma. Häll: tänd på anära: vägar. El intressant tråttäffv har. nämligen tagits" av Förglikringsbolaget Trygg I sam- aärbete' "med, 'FN:g världshälsoor- ganfaatlön : (WHO): a Uppsala ningsproblem: Av ; spöclellt. - rerna i ärbetslivet,: d ka ;utvepklingen' och. : VE enkäl ner, dö arbetaren, satt ia till.. de utlåndska,. 2 om, Metall kunde varit bättre: = Att, sköta fler. grundläggande "fackliga Informationen via. fö " bundstidningen - är dock ol : ligt.” : - "Metal får varje vecka hund- ratals nva medlemmar, Just ni är det. kanske fler utlänningar än svenskar bland de nya Det är otänkbart att vf 1 varje num- mer skulle repetera 'faäckföre- . Ningsrörelsens. ABC ör. ala ny: " komlingar; - sn " För dem finna t et ändra tryoksaker, Lättfattliga broschy- rer "på alla aktuella språk; "Även avtalen. finns — tvärt N. anförande a” miljöfrågorria inför efter 7 r, men « Bom: riksdagens od Fra tet. bör. alltså Jäggas. på de; kon: | umentekonomiska'” och samhälls. «fram-till-ensstotalbedömning av Vi vanudistributionen:" egentli- ge intvebär, och "då + skall" inte bära. Xe företagsekönönilska 'syne " punkterna: utan, även: hushållens | 5 vinster, Insatser: och" uppoffi ng- t lr det: i ni) resse blir det 'symposlum so etrukturomvandling. i sådan rikti ingseffekterna |! "motverkas ock!" rimliga: ,könsu- ning. ati fätört- så är dö detidesto mera 1: glesbygd':' Där: har ju” butiks- Nedläggelserna oc handelns. kpn. Långa och "dyra. ”varutransporter "och relattvp: låg omsättning gjor- ner gill centralortena varuutbud, medan:. åldringar,” handikappade STRAI FF PLIER LAMPOR miljöpolitik -- är jatg definiera stressfaktorer. na I sarchället, sammanfatta 'da- gens vetande på detta område, diskutera" socialpolitiska åtgär der mot stressjukdomarna samt utfärda "rekommendationer om metoder och målsättning för fortsatt forskning!" När 'sympo- slernas föredrag och debatter finns att tillgå har förmodligen polltikerna 'fått en" värdefull källa att ösa ur när det ställs Inför att forma framtidens sam- hälle.” "Det initfativ" som här ta- gits ..är. mycket . välkommet, . Vi har alt för länge stannat vid att tala I allmänna ordalag om miljöproblemen," Se "Som ymposlernas geheralsök. reterare. kommer dr Lennart Le- vi. stressforskare vid Karolin- ska” sjukhuset, ' Stockholm, att fungera” Dr Levi. är välkänd, för de som” följt | miljödebatten. 1 vårt land. under: 1960-talet," Han "medverkade. vid utformningen av. "den första. ”miljömotionen” i riksdagen” 1962 'och-.hanfräm- | ' trädde möed ett” uppmärksammat "av. "Hasse. Enström Hare” 1 tldningen " ” Konsuménterig roll i varudist- ”ributtonen- —', vi ' är: alltså” den sista, allg längre länken :t den ketjan => skall. må bir föremål för, en statlig utredning. Handels; minister Gunnar ' Lange påvisar 1..slna. direktiv att handelns . fra- :tionallsering 1 :stor:.utsträck: ing "innebär jen. övervältring,' rudistributionsärbetet” år "Mmenterna;" och: på Å Tyngdpunkten: T-utredningsarbe- "ekonomiska ; äljedenia, följderna iv koncentrationen" nom; detälj: ”handelri. Ty; man;vill "ju: kömma "1 tid och;p gar b igen: vet” j Pa > då för” ratt; påverka: handelns ring: ännbara' i centration ; stilk - tralortér skar "de "att glesbygdens butiker inte »bara blev -mindre "lönsamma; "de | - 3 | gick inte ens" ihop'och stängdes alltså En bidragande. orsak var förståg att de' alltmer ' bilburna "hushållen: farit! förbi ' sin egen "lanthandel : "eller '/konsumbutik och. billösar fick -.bilda butikens allt. sämre sköpund 1 "SÄRÖ har: meddelat att. de vilda härdare” meder än: hittills. De an- j föras i två "etapper, dels'en studie- rv här| n tötalanalys kan. ge anledning vill] 'R att överväga behövet av. och for- menrna för samhälleliga: åtgärder, | strej erna "skall: sbekämpas med | ec Vad är detta, är det möjligt att. ordna studiecirklar kring så dant som de politska partierna ti- digare alltid själva fått svara för och även bekostat? . "Ja, det är inte bara möjligt utan också I allra högsta grad önskvärt att så-sker. — . Det studiematerial, som skall användas i denna kursverksamhet heter ”Val -70” och har gemen- Träna valarbete och > SS valinformation i cirkel har tillgång tm ”val-.20” finns inte; . .. soc . Med andra ord — träna aktivt valarbete i studiecirkeln! Jordbrukets prisnoteringar samt givits ut av Studieförbundet Vuxenskolan och Centerpartiet. . Den 20 september går svenska folket til ”val och väljaren möter där-en-hel-del nyheter. ur" valtek- nisk synpunkt, - Den 1 januari 1971 träder en 'del- vis ny författning i kraft; ”C Vad innebär dessa två ting och hur mycket .vet vi om dem? Det är för att Informera | om dem som statsmakterna” har. beslutat att med studieförbunderis och de poli- tiska partiernas - hjälp sätta igång en speciell Imformationskampanj kring vän nya: författning och kring de valtekniska nyheterna.” Nyheterna är så pass" stora och genomgripande; ” att . man : från statsmakternas. sida aviser: att en önskvärd. För att Klara av denna kampanj” har mån också ställt sär- skilda” statsmedel' till förfogande. : Kampanjen kömmer att genom- och konferenskampanj, som 1 förs: ta hand riktar sig til) partierhas medlemmar, valarbetare | och opi- nionsspridare : sämt” till: i serad allmänhet,” dels en 6 diakampanij; Den" första. etappen pågår. under våren 1970 och .utgö- säl skild ; ; inforrmationskampanj' är Brödsäd . : Enligt "överenskommelse ” inom spannmålshandeln noteras till pro= ducent under' tiden 1—10 februari 1970 för fullgod vara av såväl vete som råg, 50:80 kr per 100 kg. Un= der tiden 11—20 februari är priset 20 öre högre, Därefter höjs priset med 20 öre per 10-dagarsperiod fram till 1—10 april, då inlösen- prisnivån nåtts. > . Ovannämnda pris med avdrag av 50 öre per 100 kg tillämpas i.bl a Halmstad. Svensk Spannmålshandel inlöser per den' 1 april vete och råg av normalkvalitet (med '15 . procent vattenhalt) . till 52 kr per 100 kg i A-prisorterna. I övriga orter till- lämpas de avdrag som ovan angi- vits. . oc - För kvaliletsvete åtgår ett "kva. ktetstillägg med 5 kr per 100 kg. :Samma prisstegringsskala och pris- ortsavdrag tillämpas: .som v för vete äv 'normalkvalitet, ” Fodersäd .Läntbruksförbundet” noterär "den 272 följande: producentpriser på fo= dersäd, försäljning. från odlare, av= seende genast'leverans, fritt note=- ringsorten för vara: av normalkva= litet (vattenhalt 15 procent) kr per 100 kg: före ” Falkenberg/Halmstad kom 48:65, vithavre 45:15. - . "3. +. 7 Under hänsynstagande än Ioka- statsbidraget. skall utgå un rstu:, diecirkel t ” . omfattning, la förhållanden noterar . handeln i underskottsområdena iv vissa, fall terna fästställda stödpriserna. «: Tillförseln' av; 'spånnmål från 'od-" Tärna sker" i: för. årstiden? normal ” Utbudet . : understiger visserligen” fortfarande "efterfrågan för: omedelbar "leverans," men inom ' kört väntas bättre / ; balans. uppstå . på marknaden. . Matpotatis' Pola oå +. I Sverige. synes I "prisnivån" "på svensk” potatis av Smak prima kva- litet : ligga” stabil Huvudsakligen holländsk "importpotatis;" som ' köpts under: det utpräglade ”knapphetskä- get; i: början av januari, - har. för närvarande stor plats på den'sven- ska marknaden. "Den. notering som- anges” för holländsk - -Bintje: .utrör ett -medelpris på i Stockholm 'till- gänglig 'vara av, skiftande" kvalitet ? Loch delvis köpt i ett. ;marknadsläs ge. som var fastare, än det för till=: | fället rådande: Till följd ” av 'det' ringa. utbudet av: hö inom 'mälarområdet ' säknas' för närvarande underlag för. note=: ring .där.' .Noteringen, på: hö inom Västsvenska ;;' lantmäns ';' :område kvarstår ” däremot öförändrad.: Det. är ) troligt. att utbudet; av .& och förmögen- hetsskatternar körmmier- ora - RA i eller jeni gen. att den att öka” tillförseln medför," vid" oförändrad efterfrågan , reducerat . exportöver- skott. Export från kontinentala län- der till USA bidrar till stabiliteten på den västeuropeiska -exportmark= naden. ; : Stkttjädert ve : Efterfrågan på såväl broiler « som brå kan betraktas som rätt god och balanserar i stort seit med in- Undervisning i 1 sexualhygien skulle minska abörtsiffran HALMSTAD: Under 1969 utfördes i i Halland 336 aborter, varav 216 vid Kvinnokliniken i Halmstad. Det är en ök- ning från föregående år med beräknar man, om utvecklingen - fortsätter i samma takt som den gjort de senaste åren, att cirka 15.000 arborter kommer att utföras i hela landet. Många aspekter kan läg- - gas på frågan. Är det rätt med en fri abortlag, eller bör vi : få hårdare restriktioner på området? Man väntar att ett förslag skall iramläggas till mildare . abortlagstiftning. praktiken är det dock redan ” grundval av det sk tvåläkarintyget, intyg från gynekolog ” och psykiater som tillstyrker aborten, utföres de flesta'så- dana ingrepp i dag. Är indikationerna osäkra, remitteras ärendet till socialstyrelsen, som då avgör om ett ingrepp bör ske eller ej. Det nya förslaget skulle — om det går igenom — innebära en förverkling av att få abort i tidigt stadium, Varje kvinna skall få rätt att om hon så önskar få sitt havandeskap avbrutet. Dock med en reservation, Från den 12:e vec- "kan kommer det att bli betyd- ligt svårare att få abort än tidi- gare, oe "Nu är gränsen satt till 20:de vec- kan, i vissa komplicerade fal till 24: de veckan, ” st . " HUR SER EN LÄKARE "PÅ ABORTFRAGAN? "DOCENT; ERIK BLOCK vid . kvinnokliniken på Halmstads Jasa- rett är i. stort sett. positivt sinställd till det nya förslaget. . : — Kvinnan skall i princip ha rätt , att .få ävgöra om hon 'vill föda sitt barn cler ej. Dock måste hon få rådgivning. Många kvinnor: får även cm de intensivt önskar barn, under havandeskapets första måna- «der en depression och kan då ej adekvat bedöma sin situation, ' -— Det är enligt min mening, säger doc "Block, -ej läkarens uppgift : att "anlägga etiska eller movaliska synpunkter vid 'abort- bedömning, och. han "bör således ej. "påverka" en " abortsökande . kvinna i någon. riktning, Hon får - framlägga sina problem. och: syns | punkter - och vi: belyser. proble-' met ur medicinsk synvinkel och :redogö : för komplikationer som kän : inträffa, Psykiskt. eller" £y- siskt,'. SN 2 Det är alla: , tegorier' av kvinnor som söker "abort; Många unga. flickor, som står” mitt. i "sin - utbildning, men även gifta. kvin- . nor med-flera barn, ' kvinnor. med nervösa ' besvär konomis ki " svårigheter." - - I! .— Naturligtvis föreligger det vi - "sa risker -.som alltid vid ett operas - tivt ingrepp; bl a' för framtida ste- ” Tilitet; Riskerna blir vanligtvis stö re eju senåre Ingreppet uti öres "BEKLAG ; G UPPREP ING. — Tyvärr måste. man nog: säga "> att det händer, inte "alltför sällan, Satt en. kvinna. kan” komma" två, - kanske tre; gånger för att få abort. /+. Det är beklagligt, och. onödigt, tyc- | jag "ker". man: många gånger. Då :en "abort aldrig är ofarlig är: det yt- ”terst viktigt att kunskapen om de > olika preventiva åtgärder som finns -- att tillgå: sprids redan på skolsta- |. diet, Undervisning i.s k sexual- . "hygien medåelas: också av läkare ” på flertalet skolor; i Halmstad 'och .de flesta ' kvinnor: torde känna till bruket av preventiva medel Un- -. der sådana omständigheter "år det . oförklarligt . och i hög 'grad.be- klagligt : att 'så' många människor " nonchalerar ;"preventivfrågan. : Vi '' hoppas mycket. på att de;medel som : nu utexperimenteras torde komma att ha mindre biverkningar : än P-pillrern och så "småningom kommer. att göra Jeg” aborter onödiga,” " a alatt: det skulle. vara; svårt för mig. drygt '100-talet, "Under 1970 är I ras relativt enkelt att få abort. På . för annat som kan tänkas beröra den ' sökande ventileras under besöketN det 'mycket unga flickor som söker ' brukar" föräldrarna $i regel vara: med,. men vi håller hårt på diskretionen, Vill inte flickan att " föräldrarna ska underrättas gör vi inte det heller, — Har havandeskspet gått över 20:de veckan måste fallet remitte- till socialstyrelsen i Stockholm. Den sökande får då fylla i en an- sökan om avbrytande av havande- s skapet samt lämna uppgifter till en 3 k social utredning, vilka sedan . . skickas till socialstyrelsen. Efter "besöket hös kuratorn re- mitteras patienten 'till gynekologen en' undersökning, och därifrån » slutligen till 'psykiatern.” Före in- na föräldrar hjälpte mig! | Jag hade tur. Mamma och pappa förstod mig och försökte hjälpa mig. De var inte förebrående eller onda på mig. Det som har hänt går inte att ändra, sade ' de, ”Nu' ska vi göra det bästa 'av situationen. Vi disku- terade hur jag skulle göra och ef- tersom jag studerade skulle det ändra alla mina planer för framti- den med ett barn. ..-— Efter besöket : hos kuratorn kändes det mycket bättre. Hon för- stod min situation och jag kunde prata öppet med henne. Den vär- sta tiden var. mellan. besöken -hos kuratorn . och ? gynekologen, Det. skulle gå snabbare; Jag fick vänta tre veckor från det jag visste jag var gravid till aborten var klar. .— Ångrar Du dig? . 1— Nej, jag tror att det var bäst som hände, Nästa gång jag väntar ett barn vill jag vara beredd att ta emot det och glädja mig åt det, Nu hade . det blivit alldeles för mycket bekymmer, , a . — Skulle. Du göra'-om aborten? |! en Jag vet inte. Jag har blivit ' bränd. Den. situation, som jag var " i, kommer inte att hända i igen, Nä ta gång Konmer jag: att. tänka mi; för mer än en” gång, En: abort är ; en abort, man: kan inte: komma ifrån att det är en ganska. påfres- «tande histori hos tigt ka ne en sig v : GUN LLÅ, 35 ÅR, ' TREBARNSMOR, SKILD . — Varför sökte Du abort? . — Egentligen sökte jag inte abort, Jag" blev, rå ådd av min läkare att åvbryta'7T niltt 7 ” .havandeskap "på. 7: grund. av nervösa ; besvär. Jag dis." kuterade > » igenom : : problemet "med «< en psykiater och vi kom fram till ' med ;ännu ett. barn: Först var jag ' 2 negativt inställd «till. tanken, men '; efter diskussionén med psykiatern 3 kunde jag se klarare: på problemet; . ia Händer” det att Di blir deprit:.:, merad 1 när Dj tänker. tillbaka . på | händelsen?.. ? "> Ja, det händer. Speciellt” strax efter aborten var jag mycket känsa lig. Jag, började gråta bara jag hörs de ett barn som: grät eller skrat=' :-. tade; Nu; tre år efter; tror jag att i Yr. händer ibland att innena 'kornmer tillbaka; Jag" "såg - ett -TV-program" - om aborter. för en tid sedan, Det. : berörde mig mycket illa. PR - .— Skulle : Du "kunna tänka Dig göra om, aborten? .:-": 2: 2 ; — Aldrig! Jag skulle inte kunna människor reagerar väl olika, Jag" EA tillhör" dén typ' av: människa som Kär"lätt att bli "deprimetad "och er- gagerar. mig inte jag vill råda någon att göra. abort. Man .bör nog tänka sig Jör =: mer än en gång. " ” KURATOR EVA SVENSSON har sedan november i fjol arbetat - vid Halmstads lasarett och har haft hand om en del abortärendens..; - :" / - = Den sökande kommer i regel” greppet görs ytterligare ett besök var -.Å problem. Jag tror "|S kuratorn. Hela proceduren tar mellan tre till' fyra veckor från det patienten första gången besökte lä- karen till dess hon får aborten, PSYKIATER UNO LEDIN — Jag tycker det är mycket vik- att vi läkare inte söker påver- den .sökar.de;' Hon . får : vid" sitt besök här ligga fram sina problem och vår uppgift'är att hjälpa hen- se sin silvation -klarare, Genom diskussion får 'hon möjlighet att ventilera sina problem ': som trycker henne och själv i da a (Ställning. Be= en halvtimma 4 on vecka därefi brukar det bli för- dröjt ytterligare ett par veckor. — Jag "tycker! ' personligen det är äga att abort är lika med ' . an .skulle kunna uttrycka . så alt en tidig abort kan liknas vid att man: tar. bört en; vagga som frams tt säger han, öka möjligheterna för en riktig ef- terlevhad bör. 1 princip alla sådana refort pplas sairinian med en "styrelsen Bbl a: d igen; ätt en' dktuell, sak- gå igenom "det. en gång till. Men | | jlisstyrelsén. bra, Den eclakuwbildningen - för Säväl, > verkschefer: som infarma- tionspersonal hos: myndigheterna är. ett. viktigt Jed...1. sammaänhan- get anser, styrelsen att även beho- vet” av yidgadé samhällskunskaper hös "Jiopnallster' bör tillggdoses vid journalisthågsköldrna.” > örsta möjliga öppenhet” 1 verk- " ULLA, 17 ÅR, STUDERANDE hit först. Vi har då cirka en timmas - - samheten, åtgärder för en bättre, ”— Tänkte Du ” på abort så fort Du fick veta att Du var gravid? — Nja, först tänkte jag nog inte alls, 2 Jag. blev bara rädd, men mi- skal: ges ”en.” sädan omfattning "att det: Tubbar” det ' system, ' på vilket : vårp: näringsliv : bygger, --bör, regeringen ge. klara. besked "OM vart den syftar. Det är på mtet sätt förvånande” om en so- ”eialkdisk regering "vill: överföra företagen. i-samhällets ägo. "Men "då. bör den. målsättningen klart samtal, där patienten får lägga fram | sina problem. Vi diskuterar hennes '. situation, Ekonomi, framtidsplaner, anhörigas ' synpunkter och mycket vägningen." Vad gäller höns pågår stor "aktivitet inom 'detaljhandela vilket kan "väntas medföra ytterli= gare försäljningsökning,, . .slutna företagen vägras rätt att förhandla under, en vild" strejk |" eller då: det. '. hotas. med, en så- dan... oc. : Man kan £ förstå. äte SÅF- kän- ner sig. nödsakat att med de me- det.- som. ges | stoppa "de ” vilda emot vad som.påstäs I en del tidntngar; = översatta till "de största invandrarspråken.' - "Enligt em överenskommelse mellan; Verkstadsföreningenr och Metall..ska de nyanställda im” vandrarna få, en allsidig infor- mation om. sådana. här saker. DO rekordår för SJ färjorna form av -annonskampanjer; film- [FIT ORD. De .ska också presenteras för de sk - redövisas: I'längdeir går det inte produktion m har "hittills eko- fackliga. förtroendemännen, -.de 2 Sa um ar Tätt pröva : några” Balvmesyter, SJ:s färjor vå lederna Malmö—- | den: "Malmö" —Traveminide: Resenä- nomiska resursér faknåts men på 2 få sina. Pa SShyrer och de - hb. Me de "privatägda " företägen: >P Å VÄGEN Traveminde . och -Trelleborg— | rerna har ökat "med 59.400 från ska 'ges god tid:att'lära: känna] för er: stöten | "livskraft successivt urholkas med Sassnitz. kunde under 1969 notera | 109.800 under 1968 till 169.200 för- "företaget och det samhälle de| > Tyvärr måste dock ifrågasättag|. beskattningens hjälp, .Det. är in- Da indiske poeten Rabindra- mycket fina ökningar. Passagerar. ra. Det gäl ska" bli: nya medborgare I; ” om inte”BAF "är för sent 'utel te de: stora bolagens existens nath iTägore : skrev en gång: ma äret. För personbilarnas or au | Områden: fen "Många företag har "bevisligen och: om mån inte delvis-rekom- "sor står på Spel De klarar sig | AR siffrorna steg starkt, framför allt ökningen '.9,908, : från. 16.342" till | > por ätt ge töl ttg- tagit allt för lätt, på det Safe) menderar.fer. metod. Läget är| ' nog. Det: är 'alla: dessa. företag |... 2". är den fågel som känner på Travemindedelen:" Även: för |26.250. Lastbilarnas antal steg med | röroty ande - r samb år gandet "och Tinner ingen: anled-| redan, så irriterat, att, om. man| SOM arbetats upp: av en person | ljuset; och sjunger när gryning-|presonbilar och bussar är ökning- : yggande n 6.796, från 7.826 till 14.622, / i Wilhelm”. Scherman: "På leden Trelleborg—Sassnitz. har . antalet lastbilar ” fördubblats.” Passagerar. antalet har gått upp, 17 procent medan Personbilarnas "antal ökat med nära .4. procent..i— -.--. - ning att rapportera.” til stadsklubben 'eller ' fackförening |” en när de anställer t ex finlän- dare, : . med att. hya: dagar, och förörstning väljer, att sätta kan 'Svärighete för att minska" NM <] Statsminister. Olof Palme sade ien intervju på fredagen att det autoritära mönstret” fortfarande Jever” kvar I arbetslivet: "- " Iakttagelser gäller för: ätskil- - och som ägs av honom och hans familj. ”De har mycket svårt att "skydda sig mot:hr Strängs fram- fart: Och” de "sysselsätter" en akt- . Pingsvärd del' av. vårt folk... Tänker - hr; Sträng . medverka IE att dessa företag kommer. att Hårt mot, hårt växa di stället | en ännu är mörk”, : Jag: mirins hur jag som | barn ibland vaknade medan det ännu |och Hälsingborg Helsingör, ökade var "mörkt och visste att om även starkt.' ” jag somnade om skulle det'varat: > Intresset Matt? resa direkt ut' på ljust 'när -jag vaknade. Det är kontinenten--blir-allt större, note en anmärkningsvärd. Godstrafiken på . lederna ' Trelleborg—S slutning till. . Polisens trafiköverva- kande: insatser; för-att' Informera om polise "serviceverksamhet på det 's"K ”polismyndighetsområdet; . ja Upria människor”, behöver inte ha arbetstillstänä och : registreras” "äte som! andra invandrare, 3 blan cc | liga arbetsplatser, de-statliga in. -'avvecklas? Undrar HT: : - lätt satt tro på att gtyningen lar SJ:s distriktschef i Malmö, | ' Siffrorna för Trelleborg—Sass- med anka inn im sokala polislä- . » Detta är den Svagaste, länken |. oc fe Statsministern - har| > Han: hap två. månader Då gig kommer "efter varje natt. Men | wilhelm Scherman Till. exempel |nitz' under år: 1969: Passagerare | - i informatio skedjan.! SS = ocks vit överraskad över att|' att. fundera på saken. De stat-|det är inte lika lätt. att' tro att på Malmö —Travemiindeleden. Där |ca 232.000, personbilar nära nog | . I på sid. 7). Vi. måste också erkänn, fort: sätter . Metällarbetaren; att det]: finns” likadana brister r vän in. formation till avehska;, dagstid- |. nircgsjournålister, : Vid: "det här jäget borde ingen tidningsman | leva "kvar 1 föreställningen” att Metalls "ävtal. med 't.'ex' Verk- stadsföreningen. är en g åtskilliga invandrare "funnit" sig illa tillrätta -på de svenska: är > betsplatserna. :'Detta kanske : sin” tur "överraskar. : Mycket ty -der -på "att samtliga berörda : släppt in, placerat och sysselsatt) « den -"> utländska:..-arbetskraften | - utan att besinna" att den har andra "vanor och : andra tempe- ramen än svenskarna, ' : Sammantaget gör allt ' "detta att " man nog” bör försöka "gå "fram]: des? : Vore ' det - inte! bättre att liga” företagen "rosar inte” mark- naden, Statsråden får ' allt : svå- ”Tare att göra gällande "att "dessa , skulle representera en bättre fö- "retagsform än de Privata, 'Jämt och" ständigt ' vållar de. -bekym- rs Mer: -och -- obehag, "; Vågar. hr - Sträng tänka . efter vad "som . skulle. hända, om de flerdubbla- b "överlåta der direkta ansvaret. på . de privata företagarna? Men i Gud har omsorg om oss i allt. Ljuset ser vi, framtiden är utom synhåll,” Vi tänker ibland:. ”Vär & är han nu, just när jag behöver ho- nom?” Just vid sådana tillfällen ehöver vi ha tro, för han tycks inte. visa, sig så tydligt. Men han är alltid nära, Vi måste ökade . passagerarantalet ' med 54 procent, personbilarna med 61 pro- cent "och lastbilarna med 87 pro- cent under: 1969. Till det goda re. sultatet bidrar — förutom att vi från februari 1969 har kört direkt från Malmö till Travemiinde med båda "ordinarie färjorna. — insät- tandet av en tredje färja vid vec- 25.000 och lastbilar ca 4.000. - Godstrafiken, "som dimensione- rar. seglationen på Sassnitzleden, kan även uppylsa fina siffror” för 1969. ; Den totala 'godsmängden ökade från ca 1.634.000 ton till i det när. ökat fran? 4. TAbk800. till 1.833 100 ton, dv s.+ ”ea-25 procent.; H : Som jämförelse kan nämnas att antalet överförda” godston; på. de leden 882.527 ton och på HH- "eden båda” lederna” är 19607 var på TS ' maste 1.849.000 ton, dv & + 0213 850. 100 ton. ” | procent. ” sätta vår förtröstan till honom för han" vill uppehålla "oss lika visst som han är 053 nära, ' koskiftena under sommarens Samma "positiva utveckling kan trafik till och från Trelleborg, - |konstateras för leden-Hälsingborg så här ser siffrorna ut: för. 12 .—Helsingör,. skrift, endast 'avsedd- som :behärskar- svenska! — så fall mäste stater också ga sig vinn om att Inte” hindra: fö retagena” Teveekling mer ned -lämpor än :m räknar. vi. .under? :1970,; » med. ännu där " godsmängden finare siffror på SJ: fårjeleden nn år "ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.