> de 'accepterat fen; moderat: mo- te. Hon var "redan -flinkane” "med ; tetg socialdemokrater I karskat Under 1960-talet har. miljöpo- | Fö för miljöpolitik främsta vetenskapsmän och fors- +. Jitiken alltmer "kommit i i centrum kare att samlas för att försöka ge. för den politiska” debatten. Cen-; | - en samhällsfråga första gången i genom sin stora ”partimotion vid 1962 års riksdag. Kravet- på ett ' miljöpolitiskt ; handlingsprogram, > där .välfärdsbegreppet kan ges en ny dimension har sedan förts fram : vid upprepade tillfällen. Det har emellertid, varit svårt att få po- litikerna. alt vakna. Först ralje- ; rade, man bort centerns krav på en sktiv miljöpolitik, men: efterhand har tongångarna plivit något annorlunda. Nu” tävlar alla om att vara milj olitiskt aktiva, men : fortfarande förknippar de flésta begreppet miljö andast med ren, luft och friskt vatten. Hela miljöbegreppet innefattande en samlad syn på människans situa- tion i det moderna samhället är centern fortfarande ensam om att inlressera sig för. : . . " Det miljöpolitiska håndlingspr "gråm som centern krävt år- et-' ; svar på frågan hur framtidens komplicerade. samhälle skall kun- tern förde in miljöbegreppet som na göras människovänligt.- Män- niskan är anpassningsbar till en viss gräns, men det finns biolo- giska Jagar som är orubbliga. Samhället måste anpassas till människan och inte tvärtom. DL. . Symposierna ' kommer att be- handla stressen — det moderna samhällets gissel — och de fak- torer som framkallar stress. Vi- dare kommer barnens skol- och : hemmiljö att behandlas liksom. den åldrade människans anpass-” . ningsprobiem. "Av speciellt in-. tresse blir 'det symposium som” kommer att ta upp stressfakto-: : rerna i arbetslivet, den tekniska utveckli och nen .av människor till storstäder.;- Syftet med dessa symposier' är; at? definiera stressfaktorerna' i, samhället, sammanfatta 'dageris. ' vetande på detta område, disku-:” tera socialpolitiska" åtgärder mot” stressjukdomarna sarht- ötfärda : 1 a 3, atio-)" ter år, men som riksd ritet sagt nej till, ser nu ut att: ra” vägar, Ett. intressant initiativ, « | har nämligen: tagits av Försäk= ftingsbolaget Trygg. i samarbete - med FN:s världshälsoorgånisation (WHO) och. Uppsala: univeristet genom den serie symposier. son ' kommer att anordnas med start' i under april månad i år. Vid deés- Me Läymposier korhiner' världehs” mäjo=., kunna kornma till stånd på and « ioner . om . I och" målsättning” för; fortsatt. forskning. När symposiernas för: redrag och debatter finns att till- gå har "formodligen politikerna”, fått en värdefull källa att ösa ur när- de. ställs inför ;att; forma - framtidens 'samhälle. , Det. initia=, :: tiv som här tagits är mycket väl-. kommet, Vi har allt. för länge : stannat, vid att: tala i all ordalag « om | miljöproblemon It. sl t et, ger finat i Pen Sår skedde " kehomförs, 'ekriver : gb i ade bin Nu skalt; ingen: tro: att sutskot- upp. sig till den: milda; grad att tlon, om inte firansministern. på |: got: sätt. -sanktlonerat det. he-l Både utskottets.” socialderno- |. i Yohällbar "siktat Xtena sidan . bar.hry Sträng. klart. tätib förstå, | att: den kommande" skättereför- Jan Lär kän inte” undan skymma: detta: Finansministern skall emellertid' inte inbilla” sig alt stormen "mhojnar” för den l terglft. han nu. gjo ATER TILL: ARBETET, "Gruvar bétarnas” förhandlings: sits är utomordentligt: god", har, : : den "fackliga ledningen konstate- « vat," oeriver, "Dagens; Nyher ter (fp): i I fråga. om | naterlella förmå ner: ;komther. Säkerligen bolaget alt gå. så "långt som. det är möj- . Het utan att ramen för: lönepoli- tills SA stora | skatterefornien ” ”betydelsefulläre”, är 'känske"” vad . som'kan"'uppna+ miljömässigt, I förbättrat arbetsklimat: och ut- byggd samverkan; Det: skulle! f väna om inte företagsledningen gör en 'mycket" hård 'satsning på|" hä . persomalpolitik! och, förbättrade . relationer till de: anställda med » allt vad det inhebär av 'hänsyns- "tagande till" psykologiskar. reall- flytande, I Under de | närmaste” åren. kommer: utveck- -. Högen” vi gruvorna att” bii.för | Avfallskonvertering.sAB än ( SAR- ” AB) har 7 bildats med: staten, Älfa: Lavar: sorå delägare för att tar hand, om Kemixaller och "olje problem;” "Väder. "innevarande 'år "beräknas. 75:000 ton” av. dylika "hand - Avfallstörstörla gen. E småningom att ; sysselsätta: ett par "hundra "personer :och: med > stigande "förödelse. förmodligen iu: flera; Detta bidrar på sam- sätt "som; t ex reparationen "äv: sönderkörda bilar till ökning. "en. av.den'nationalprodukt,' som sutgör:: måttet :på vårt. välstånd. Nationalekonomi: är: - verkligen en underbar. vetenskap. LKABSTREJKEN : VIS RR” retag att intet ha. den rät: tal én: med .och förståelsen för : åö framhåller öv norr, "Ingen, organis får riske- "ra :att stelna i formerna utan : fett än” andra sorter « oci är det i SVALÖFSBOLAGETS nyutkomna sortbeskrivning, upp- lagd efter ett helt nytt system Genom sin överskådlighet medger den en snabb och exakt oriente: ring om de viktigaste egenskaper- na hos alla de sorter äv skilda växtslag, som SVALÖF-HAMMEN- HöG erbjuder vårt lantbruk. - För: de olika växtslagen har uppgjorts tabeller, i vilka de fö refintliga sörterna egenskap för egenskap '— direkt kan jäm- föras med varandra. Det kan gäl- la ' odlingsomräåde, tidighet,” tork- resistens, anspråk på jorda, utsä- . |desmängå, lämplig ”kvävegiva, så- tid, 'strålängd och strästyrka, mot- taglighet och resistens” mot sjuk- domar och skadedjur; kärnkvali- tet; proteinhalt, relativ. skörd ete. Till tabellerna" är fogade lagom låhga ”sortbeskrivningar med ton- vikt på det väsentliga både vad beträffar äldre” och nyare sorter. vad gäller” havre ' kan :i” denna korta” "överblick "nämnas" sorten TITUS, söm mognar: 2-3 veckor före ”Sor II, den "högt . ävkastande LINDA och den nya sorten SÖR: BO, särskillt ävsedd' för södra Sve- rige, sonr väl manifesterat sin höga. avkastning och sin ddlings. säkerhet: ": | ua På kornsidan är "ätt "notera: den extremt tidiga sorten MARI,: som 1969 visat sig -— trots sin korta vegetationsperiod. — kunna” 'på god" jord” och "med riklig : kväve- gödsling ge förvånande, hög av- kastning:' Den strästyvåste” sorten i landet: är. HELLAS. "Tidigare än denna; och" särskilt” förnöjsam är BIRGITTA, Bland; sexradssorterna skilt visat 'sig förddra torka. Sva- löfs” "stora nyhet fi "1970 är höst |: vätet .VIRGO; avsett för. Svealand, södra" "Norrlands: nhordvästra :Göta-J, Tand tsamt'-småläridska” höglandet. | även denna sort slår i savkästning]; något - tidigare, därtill ;den Alan styvaste : av alla :sorter;> avetytsan mer: >. sorten :VÄRNE: med, oenpny elit, som: är än ;mer. resistent mot "fröavkastning: 'och gå halt-av. det gröna rofyll. gör: "sorten :- särskilt. lämp- lig. som margarinråvara. 'Den 'and- IL. som; ger. 7-8 procent r är klart” strästyvare,'; . På vallväxternas område nämna — vid sidan, av det kän- kväm att konsultera. Fakta ä ta avt hitta. Den är också ettj imponerande dokument över växt- förädlingens ”oavlätliga 'och 'mål- medvetna arbete mot” ett''1 -alla hänseenden allt. "bättre ; odlings "Starkes" och här säl |: -JlÖf + lån två nyhetér, Det. är. GY AGE: LE: "Vårraps, överlägsen. alla. and-|: ra: sorter: i vek och, blöt, . Hm den vinterhärdiga HERMES och för den uthålliga DISA. Av gräsen skall här vid sidan av den ' dominerande' OMNIA, spridd över stora delar av världen, nämnas den högt av- kastande VANADIS med sin go- "Ida äterväxt, det vinterhärdiga engelska rajgräset VIVA samt det italienska rajgräset NOVITA. Svealand och Norrland timotejsorten Svalöfs kokärt TORSDAGS II kommer inom de närmaste åren att avlösas av LOTTA, som ger bäde mer skörg och bättre kok- kvalitet. märker sig för stor tidighet och rik avkastning. . Foderärten BELLO ut- - Av foderraps erbjuder Svalöf sorten FORA för ensilering samt SILONA för avbetning. Den tet raploida . fodermärgkäten : TEMA ger 10 procent mer torrämne än nuvarande marknadssorter.' . Bland praktiska tabeller i öv: rigt i -Svalöfs nya sortbeskrivning kan nämnas” en över genomsnitt- N lig avkastning ”av de olika" vall växtslagen, en om lämpligaste ut- sädesmängder för. sorter av alla växtslag samt en som ”exemiplifie- rar minimifordringarna 'och obru- tet samband. för de" olika stats- plomberingsklasserna,. Vidare läm- nas' 'en ; intressant: översikt av åkerjordens "användning . i hela landet sommären .1969. Med 'sin systematiska” upplägg: ning ger Svalöfs nya sortbeskriv- ning en «komplet: ; information, som i sin. överskädlighet” är. be- material, Kommunalnämndsordförande Har- ry Johansson säger till HN, att det på grund av tjälen inte går att an- lägga fundamenten till verkstads-' hallen ifråga. Dessutom måste man ansluta VA-utbyggnaden till om-' rådet. Om någon månad blir det: kanske möjligt att börja arbetena med uppförandet av den monte-. — —=L LT Prb ae7 töbrart "LT: = [ LÄTT "ATT: HITTA RÄTT | Vintern försenar industribygge i 1. Getingå Växtorpfirma backar ur från etablering? GETINGE: Den stränga vintern har försenat fet I höstas beslutade kommunala industribygget I kvarteret Snödroppen i Getinge samhälle, En monteringsfärdig verkstadslokal skulle. redan stått klar -. där, men ännu dröjer det omkring en månad innan man i bästa fall kan påbörja bygget. En Våxtorps- | firma som förhandlat med kommunen om etablering nad, börjar bli otålig över dröjsmålet; Enligt vad HN erfarit övervä. annan ort för att få lokaler. Man kan inte vänta lä Denna firma skulle sysselsatt 20—30 man i första omgången, av byggelementtillverkning- i -frågavarande bygg-- ger detta företag att -söka sig till ingre med att påbörja fabrikationen, 7 säger "man, exPkaal et ent”, "RYOR I MILJÖ lo Föreningen » Svensk ' Hemslöjd och LT:s förlag. Presenterar en.ny ringsfärdiga ' fabrikshall - säger han. ” Kommunalnämndsordföranden sä-! ger också, att Våxtorpsföretaget — P U Byggelement AB — inte är den enda firma som reflekterar på: etablering i Getinge, "Det finns även -andra intressenter, som kan; tänkas hyra lokalerna i den bli-j vande verkstadsbyggnaden, . "MASTE KOMMA IGÅNG NÄSTAN OMEDELBART En av. delägarna: i -Våxtorps-bo- - laget, som övervägt att flytta hela rörelsen ., till Getinge, . fabrikör H . Malmström säger, att hans företag inte kan vänta mycket längre med att komma: igång med fabrikatio- nen av byggelement, Man, har inga lokaler i Våxtorp! för ' att: kunna: starta den produktion; som man är överhopad 'med ' beställningar på. Dét gäller för bolaget att så snabbt, .som möjligt komma' över en lokal 'på ca 500. kvm golvyta. Fabrikör Malmström uppger. också, ' att fir- man snart måste se sig om efter 1o- kaler på annat håll, såvida det inte kan bli klart med bygget i Getinge och man får överta dessa lokaler; som man. f handlat med kommu- VI” skulle kanske mer i fallet. lär: 'osö att: 'se Kristus. så som hjälten. Dét "är: "mänga män- niskor .;som, "står : tvekande . inför ” kristendomen, därför att de krist- na så. ofta | förfuskat sin' Herre, -Man har gjo iden. »aV "Kristus man: har avklätt | Kän hav stred: renodlade, 8 - rätträråigliet, dej da rödklöversorten MERKUR, re- sislent : mot "nematoder ”och . röta samt landets mest odlade "sort — ö- | den: tidiga, rikt åter ä ande ESSI honom "all ? : manligt t, det. har blivit : något. menlöst ' öven hela hans : gestalt, Därfön har: många tägit avständ 7 från Kristus. Och ändå, är han: hjälten. . Sådant mö ter han oss I dag, då han utan « främst. gäller "det. att: öka "med- . lemmarnas aktivitet och medin- flytande, Inom. hyresgäströrelsen och. HSB "måste detta beaktas, måste ta. upp. sin "verksamhet till ” omprövning,'. Först - och - Och så kommer pomigen ock. så att-ske, > . Det” jämmer: eller”klagan,'”utan någon självömkan drar ut $é kampen mot de 'makter,'' som "hindrar Guds verk . och binder. människorna. .-maktvilj Ng. . symbol, Där. van 'sadducéebna,- tempelaris- p fofralin representatterna" för den var de -värsta- av: alla; fariseerna, den fromhet. som som binder 0559 -äp just de. som Kristus” nu: ' går i strid mot "och som ' han. besegrar på? Golgata. Kristus "vill "frälsa 0ss., Och" han kan, Ty hamn är inte "bara hjälten och hjälparen utan också segra- Segrare! kan". aldrig: med egen kraft” övervinna vår: synd. Men Kristus kan det, Ty när” han nu går Upp: mot Jerusalem iche liga fastetider går han! i syndares ;| rien i bökforny, . Tidigare” hår två Völymer "An; SÅ ställe, 'Jag kan" aldrig 'T klara tan- ; . Boken by, gger. på en ser ie ryå mönster som är samstämda i fär- ger, i mönster och mått så att de Kan kombineras då olika sätt. Alla ryans vänner, som vil knyta, fle- va :mattor; - får , här förslag på så- dana som också kan placeras: å sämma, rum. > N . Färgbildernas ”hämmiljöck. "de historiska kapitlenå ryor - från: gångna” tider, textilformgivarnas växter som . Insplrérat 'och fakta om matertal och teknik vil stimu- lera många att knyta” fyor; till den egna hemmiljön. Mättorna Ängs- ruta, Ranunkel, Sallva, Kungsljus och Vinda kän. bli resultatet av en rolig” och meningsfull: sysfelsad: ning fön många. : De uppsydda ryorna visas vid en utställning i Svensk Hemslöjds butikslokåler Sveavägen 44, Stock- holm den 5—14 februari 1970. VETTIGT ock ÄNGELXGET | (>. -FRÅN- RADION | När "radioserien" Angeläget star- tade i'juli 1967, var det knappast meningen, att "den skulle gå längre Jän”nägra” -månader. eller så. Men Angeläget blev: snart: enligt "tidi ningarna ”ett. av. vecköslutets an gelägnaste: program” « denikvart av 'söndagsprogrammet ma Kan undvara” "och. man ville läget -böcker” givits ut av. Sveriges Radios förlag 'och "den föreliggan- de” "volymen ANGELAGET NU är nummer; tre Denna; "gång mied.. bi- mot "tillhandahåller. "ANGELÄGET NU ett brett spektrum äv. Kontrast: 3 | färger, som: kan hjälpa, till att. hy: Gunnar Svärd, när, hän talar "öm traditionernas. vikt” och " värde, med' sett ”travistérat”; Ferlin- ritat få ett bröd från. Frälsningsarmén ligt att han: har rätt... Men Clarté kan i'så fall få sitt” ord med ä la- get förslagsvis genom. Sture Käll- berg eller. Göran Palm.. ANGELA- keformer - -reda hemlighet, Kristus, ser jag, vet” jag, a att I det intet finns som Åcke vi av kärleken z örsoningen s angera ' helhetsbilder. ” Om sansa] misstänker att han "möjligen kan K men» när. Jag; möter | . I - NYA BÖCKER | KOST GET "NU "inrichåller tjugo inlägg av tjugo författare skärpta, Pprovo- cerande och stlmulerande, . ” ANGELAGET : "NU" red. Ulf Sör Sveriges Radios förlag VITA I ERIEN "Vissa pc er har en alkleles gär. skild. förmåga att dröja sig kvar I med. också” på. den; svenska bok- marknaden — under "mycket läng tid. Dit" hö: de "Kikarrorhaner som Wi enfierbergs: Förlag utger under nu utkommen. med sin etthundrä- de titok: 3 -pröblempatlenter, a r "böckörna 1 Vita serien utgavs. 196 ih den sammanlagda upplagan än. nustvå miljoner ex, Serleh har! säledes. blivit en stor framgång” på. dén' svenska pocket. marknaden, Ahledningen är att sö- kal de :allmänskliga. problem se fen behandla Visst: "handlar ”böckerna om: het k "över alt, förnuft - mellan kvinna geh. mar, 'men de handlar också' om” käntöke” Ull nästan, Det är "ct son gör” den Vita serien till en mäktig serie, varm, realls- tisk: "och I frmäiåeklig. Medicinska n något. att säga dirför den drös, sökt I ri smari, Rune G i Alvesta. till” årets” fr Melt fler! politiska hanget kan; även "nämnas den pro= 'gramskrift om Sysselsättning och, trygghet” .:som - utarbetades under hans ordförandeskap samt hans kri= ' tik .mot vissa riksdagsmäns dubbla löner. - f Hjälp oss hjälpa ; Röda korset .:.Giro. 900 800. Skottet m Rv Åv, INGVAR WAHLEN Hemma hade han själv fått. 038 sina kläder. Det var "mest. grovä vadmalskläder, och han. minns, hur han suttit i skenet från" den öppna” ” brasan ” och sytt må - bennäl, som fadern tillverkat;-Det fanns ett litet. jack i. grovändan,; där träden kunde fästas," gå "den drogs' genom tyget. we Matilda hade sett på hans arbe: nålen. än han. Och modern; som hade en så förunderligt lätt hand” till kläderna efter" ögonmaått; Jösse minns. med saknad. kvällarnas FO, Det svår. mörkt "borta i vråtarna; Gammel-Guståv låg på träbänken ackelll ot D ble ibland ill ”snarkningar, Far satt. oftast på en låg pall och tälj- de skedar” och skålar ur trä. Han var mycket skicklig 4 det arbetet, Eldskenet hade gjort allt. rött och :varmt:! "Fars, mörka skägg: såg rött "ut. ”Trefotsgrytan -lyste” röd, Å fast den egentligen” Var svart. Ofta puttrade” eft köttstycke i i grytan, Elden brann : sprakande, Uppe mot: -taket var det skymning! Där satt ett par höns och Sov, sd "Hunden "låg "jämte" Jösse, "och även. den brukade” sova 'med slut- na "ögon. 'Tblanid "då det blev ärygt att slöjda. eller By; brukade Jösse ock hunden rulla: runt på golvet, som "vär ”bestrött med enriö; Det och "sov Hans” snusande” andetag Iuktade” gött” Håänden' bet "lekfullt "| var samlade runt kring den. Men och morrade: som . om det: "varit. allvär. "Men" set'ivar alltid ” "bara lek. Sia i Hur hade de det hemma” ia stu- ;gan' nu? Dessa" kvällar; då alla |" » varit: samlade, stod för Jösse som lyckliga stunder; som kanske ald- rig. skulle komma tillbaka, ==: ' "Ibland längtade han hem. ; . > Det var liv i lägret. Jösse var klar med byxorna och "drog dem På sig, Mitt på röjningen flamma- de en munter brasa. Många män de" satt långt ifrån, för trots att våren var kall; blev det för varmt hära inpå elden. Bara några, som tjänstgjorde som kockar, stod nä. ra. De' hade fäst hela' griskroppar på "stänger som snurrades runt. Fettet "rann" från griskropparna om man inte snurrade fort. nog. Kropparna ' blev knaprigt bruna, och det doftade härligt. Jösse kun- de känna doften av | mat. ända hit där han satt. M ”Immne bland, träden fanns några hyddor. De 'var "gjorda. av störar, |sorh pests "mot varandrä, och tar ket hade flätats av. ris. och tätats med ”möksa. "På ett par "äv dem hade väldiga älghudar spänts över för att skydda" för regn. : Men” massan "äv: bönderna äg bara under” vindskydd. Det vår inte" sä. farligt kallt om nätterna; Hadé man ' bara något bra: varg- skinn att krypa in i klarade man sig gott. =: : - -En del ”björnskinn fanns också. De var stora och tunga "och värm- de nästan för mycket.” Många nätter kunde de höra vargarna, som ännu var i flock, Men nu skulle de snart skingras. ; Det var en god tid nu för det vilda. Vargarna hade varit i flock länge denna kalla och regniga vår. De hade jagat tillsammans Jängre än vanligt om vårarna. Det bådade inte gott, menade de bönder, som kände gamla tec- ken. Sommaren skulle bli svär. "Kanske skulle det bli hungers- nöd. Jösse ryste. Han mindes ti | digare. somrar och vintrar, då många | svält " Kär Hemma på Älgäs hade det aldrig varit farligt, Man hade så man klarade stg. Man fick också- a hand om and- — Jösse! Jösset Det var Dacke, som rop se spratt till och rusade. iväg. «= = Det var bra att du kom; så de' Dacke och log. Jag vill sända dej med bud till Väckelsäng: Du har. nog hört, att. fogden” Lars Månsson, där. har. "gått - till: över- grepp mot några bönder: Jag vet inte hur det har. hänt. Det ska du ta reda på åt mej. Det blir som vanligt att lyssna. och röna ut, om" jag bör skicka dit någon värvare, Lars Månsson tillhör de värsta av kungens fogdar här ne- re. Kanske måste vi.se till att näpsa honom, Men du ska leta rätt på Knos-Johanna, hon är en gammal 'kvinna, som jag vet att jag kan lita på: Lille: Jösse kom- mer att förklara vägen. Hos Knos- Johanna kan du bo och,få mat, medan du lyssnar utvad som sker. — Jag ska göra vad. jag kan, svarade Jösse kort. — Bra. Gör dej redo och stick iväg, Lille Jösse häller nog til nere vid elden, Lycka till! | "Ett blekt leende flög över Nils Dackes drag." Han tyckte”om sin gjort honom” många fina» tjänstér redan; - är ir. Och Jösse : 'kunde”inte låta: bli att känna stolthet över att vara en av Dackes: förtrogna, Han gick satt Lille. Jösse tillsammans med. ett helt: gäng 'karlar, en «= Jaså, din Nille luring, sl ska du Är du inte rädd, att en fogde kni: per dej en dåg? "= "5. 2 OL Jag ska nde &e till att klara mej. a — Aja, var lagom' morsk, mer än en av oss har åkt dit, ytterst få har klarat halsen. Vet du vad som händer, om du åker fast? .. Någon av männen skrattade till, Man väntade på Lille Jösses kvick- heter, Han brukade ha lätt ' för att skoja också om allvarliga ting. — De är väl göra "detsamma med mef likaväl "som ' med dej orden: lått; unge kurir. Och vissté, att Jösse )Jöss med långa kliv'ner till elden. Där |: ' nu ut på: äventyr igen! grinade i han, då 'han hörde Jösses ärende. . svarade Jösse som brukade” hitta | Du är slängd i truten, och det. är gott och” An tar vi dej joppe: i trädkrona en vacker” dag, som; en ahnan ekorre, bira ned den". skillnaden, att” du kom det flinkt.; från Jösse; Nu Bkrattad män: i röntom. Nå- — Den du! Där. blir äv allt back, fast. du är: -kvick med sorden, Lille srikttgt och hederligt ju! också ett namn: Men. är? du nu "kommer till" ;Knos, Johannå ” får du. passa dej, 'så du. inte: blir kvar där som r du någon käres- sina ; läsare” hjärtan — och där. rubriken” Sya, Serien” och som ' 3 problempa: . menade" Lille Jösse, det :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.