LAHOLMS TIDNING" Seesgesgen Debra 0 Måndagen den fa Köpa "per har gjort en kalkyl över kri- tiska tidpunkter i världssvälten "och komrrit fram till att sådana kan drabba' mänskligheten ' redan . " omkring 1975: och 1980. En svensk professor, Carl-Göran Hedén wid - Karolinska institutet, . tog dessa teorier gom utgångspunkt för sin "syn "på vilka: forskningsprojekt .: «som bör prioriteras inom protein- ' forskningen då han talade vid en » proteindag i Göteborg i torsdags. Professor ,Hedén underströk, att" vi inte har lång tid på oss utan ' 2 måste satsa på korta projekt. Det | p Ta amerikanska forskargrup- EC februari 190 . iT= .: Häöngerkatastfofteorier och livsmedelsproduktion - Men professor Thomé. framhöll,.. . att bortsett från fisk. är mjölken-.- vårt billigaste animala protein, : Dessutom är det billigt att ut veckla till halvfabrikat, : Det må vara hur som helst med de amerikanska forskargrupper- .nas kaätastrofteorier om världs- svält inom en näraliggande fram- tid, faktum är att vi vet att mas- sor med människor -'nu -lider av ' undernäring och åtskilliga av des- 7 sa'av ren svält. Ställer man den jordbrukspolitik ' som '” bedrivs ' & vårt land mot dessa förhållan=' den,'så är det något i denna son äl Vi inriktar oss mål- tar nämli 15 år att . inte = projekt” från låboratoriestadiet . . 1 "skala, Mänskligh bruksproduktis medvetet vå att sänka” vår Hord-', så att ' den. : ten får alltså sätta sin lit till det : konventionella sättet att angripa svälten, Samtidigt måste emeller-, ' . tid forskningen fortsätta med att ' utveckla. de' okonventionella mer ' toderna. -Professorn menade tyd- : . ligen att. bådadera behövs om för- sörjningsproblemet - skall klaras, ;" åtminstone - på kortare. sikt, Själv forskar” professor. Hedén "i - vecklingen av kolväten som pro- teinkällor, vilket han ansåg. kan, "> bli den "slutliga lösningen av pro= - | . ' skottsmarknad, vad kostar då des- ' teinproblemet, va Av de nu viktigaste protein käl-. . Torna "1. världen .kommer. mjölken främst med 11 milj, tön protein pr - år, framhöll. en annan -talare vid proteindagen, professor Karl Erik - Thomé, Lund, - Därnäst ' kommer : " kött med '10 milj ton, fisk med 9 och ägg med 1,5' milj ton protein pr 'år, Utslaget pr världsinnevå= nare ger'detta 30 ' gram. pr: person "och dag, vilket inte är 'så litet 'om ” . proteinet kunde fördelas jämnt ' " över bela jordklo' Men det kan" M det som bekant int vilket är en ' annan och även' den ' 2 svårlöst / : historia.” ,'.. . an pet. I brukar. utz endast täcker 80 procent av vårt . eget behov. Vad vi därutöver be- .. höver skall vi importera... Men. vilka möjFgheter härtill finns 'om - : fem eller tio år? "Det 'vet vi inte.! I dag pekar vi kanske på Nordek " och säger, att vår eget underskott ” täcks. av Danmarks. överskott. Men .om Danmark om fem eller ” tio-år är medlem i EEC och kan-'. ske kan få ut goda priser på den: » marknaden i en situation som in= te är densamma som dagens över- " ' .sa livsmedel? Eller är det så sä 'kert att de står till vårt förfogan "de då? -- om är har I jet i händelse av krig: och avspärr-:- ning spelat en viss roll i debatten "" om vår livsmedelsförsörjning. Det | ; argumentet är självklart. alltjämt - aktuellt. . Men frågan. är om inte: ett stegrat, kanske akut behov av - mat, 'utöver” det existerande -u=:" landsbehovet, . måste" ; uppmärk-"7 sammas långt mer än: vad som nu är fallet. Är då vår svenska jord- ' pr Spoltr en klok och ansvars- a ONE | Vindelivsträgan "hår kömniers: " Kolfeglum ta en, fräs som om, Guds trofästhet!. mit vär ängslan. fö 1 Gud. kläder och om sin .skåpelse och s n Om han har detta. om det ma: teriella som. örgär; hur": myc: ket större kärlek - och Omsorg har han inte: då ' för människan som är skapad ' till hans" avbild! Jesus fördömer inte ”de klen- trogna”, Men han utmanar dem. Jesus "förvånas ”oftå' När” han |" finner tro. och sörjer” när han inte” kan finna. den... Detta .be- ror inte på att idet är svårt: att komma till tro, utan därpå att den användes att leva av." : . 'Tron är ett steg emöt klarhet, "och kunskapen om att Guds om: sorg omsluter var och ”en på ett särskilt sätt, Vi kan se tron som en väg att finna fram till honom att få den hjälp. vi behöver: Även om vi bara har en liten trö så kan Gud komma oss till mötes och lyfta: 083 över Arbetsmarknadsstynelsens.- -sto- : farosäkerhet beträffande .syssel- " sättningseffekterna. och -- kom: : merskollegiets bestämda. avstyr- kande'! faktorer : som > väger färsen självklarhet 51 ig iden mån: Vatten- och trogna. anbetarkär + en dag :står :wtan ' ånbete: i sam- band" med "att pågående utbygg- i nadsprojekt blir klara, skall na- ; turligtvis de ”Iksom ändra bere- > dag: sysselsättning; -', : "För. anläggningsarbetare: : just nu : utmärkta arbetsmöjlig- ” heter, vid. Vattenfalls och "svenska ”Jskogsägarnats. läggningar på Västkusten, , Vat- tenrallanna är : långt iver vana vid, flyttningar än. den bofasta " befolkningen längs Vindelälven, ”iVi kan inte se någon saklig motivering för. .en ordning som huvudsakligen '”skulle ; innebära att vattenbyggarna från kraft verk längs Lule' och :eventuella andra. älvar skulle placeras. vid . Vindelälveni- medan folket. längs . Vindelälven, finge, välja mellan arbetslöshetskassa/äldrestöd . och "flyttning till storstadsregionernå. :." Nej, vi håller fast Vid vad vi sagt förut: Det blir ett underbe- tyg för-> socialdemokratisk nä- ringspölitik om man "inte "kan klara” sysselsättningen! ” i norr på anna»: sätt än genom den från så : många. synpunkter: olyckliga utbyggnaden av: Vindelälven, Bs N Nykter ungdom all, ängslan; - framtidsungdom i: ”miden är inne: för - årets "faste- aktion. Lutherhjälpen sätter den- na gång ' målet till tio. miljoner krohor;' vilket 'skulle innebära att en tredjedel av buågeten kan täc kas: genom denna; i amling; .som avslutas .. omkring .Palmsöndagen der 22 'mars.. Då 'skall de. 3,1 mil joner. fastesparbössonr : som” detta är”delas. ut till” de :svenska hem: imnas- In. och -tömimas, och [ldå: uträknås också "resultatet av den traditionella” ”tävlingen”'. mel: am” de tretton stiften. .De.:: många aktiviteterna. "ute i landet till förmån för: Lutherhjäl- pens: fasteinsamling sker: mot. en allvarlig bakgrund. Nöden "i. de fattiga- länderna . har - på ”åtskilli- ga, håll: snarast; tilltagit.: Samtidigt förmärks: en tydlig ljusning: på de ställen : "där. positiva” och 'realig tiska, "hjälpinsatser har', satts : Ar, god: garanti.” för. som ;. tillämpas: de unga. kristna kyrkorna tar själva initiativet. till och "ansvaret för projekten ”.och vet. vad som behövs mest och går. att genomföra. ':- Det. blir : något. mera ; hållfast län: teoretiska skrivbordsproduk- ter; säger" kritiskt granskande svenska . journalister. efter” åter- komsten. från. resor där: detta: ar- bete studerats, imponerade! av ef. fektiviteten "och dem- rättvisa fö delningen, ” Lutherska. :världsför- bundet och : Kyrkornas. världsråd, sin: mesta : u-hjälp genom, ordnar och kontrollerar. -Tenden- sen "till -ökad inriktning på: rena utvecklingsprojekt. . med. sikte: på framtiden. är . fullt märkbar.” pen stöbp 117 sådana projekt. NYA SJÄLVHJÄLPS "PROJEKT. I år är de största nya, ”projek- ten av denna typ. nu. och om- Brasilien . för nära en miljon kro- nor och uppföljningen "av arbetet i Backo, Etiopien, för nästan lika mycket, I: Sagar, Indien,» går -1600.000 kronor till ett läroverk. Ett litey men intressant projekt är hjälp med -: : marknadsföring åt småföretagare .i Nya Guinea ' I Brasilien 'betalan Lutherhjälpen en 'stor- del" av kostnaderna för ett. .' undervisningsprogram > för Haingangindfanerna. En r läng rad "En etiopisk Pojke med en ABC-bok, Han repr ”Spontana glädje de flesta- u-landsbarn känner över . att . få stu. - dera, : Liwtherhjälpent. "har "en. ovanligt | > att: .-pengarna I: hamnar ' rätt genom: det : system |- som .;' "Lutherhjälpen ' kanaliserar |-. sam: |” senaste tre åren har Luthorhjäl- Prrn byggnaden av två. yrkesskolor: il. nterar hela den ” Hordbrul koprojekt Dågår « neras, . tigt upplagda kyrkliga program ofta visat sig få en myc et: stor de har tagit efter. och m'— lämnar: Luther- bskornå man ” vill. hjälpa. o oc förwtsättningar att hävda si förmedlas . pengarna ;”till - lä med de” mh skilda, . Sypera av: re: gimer: - Taste och : mödrar) - minoritetskyrkor ; av” Luther- hjälpens . verksamhet sker. bland flyktingar .— 4: Hong” König, Mel- lanöstern,: Indien, -Zambia,; Nige- < onormalt goda livsbetingelser och [ning av sågutbytet. | kan' befaras i Halland i. vår på Då det kan förutsättas att. en mycket stor del av det stormfäll- da Virket inte hinner upparbetas eller komma ur skogen till. vå ren, får skogens skadeinsekter en akut risk för massförökning- ar och katastrofskador kan kom- ma att föreligga. : Enligt professor Bertil Lekan- der, Skogshögskolan, kan för västra Sverige följande tre in- sektsarter befarans bli de största skadegörarna, - 1. Randiga vedborren. Angri- per i-första hand granvirke där den gör gängar in i veden, vil ket obönhörligt medför nedklass- Arten är mycket nyckfull isitt uppträdande. Avsevärda angrepp v sådana som "återvänt till Eftersom. relativy- Små n men "rik. ” te | Te; hö starkt. bidragit; Hr "kapital "I fastesparbössan!- DeX dera "dagen i. Laholms! kontra t. Ae | rekt beroende. av resultatet i "första :hand - högstubbar öch ria, "för: att ta några exempél. Men även här vill man ge en så självhjälpsbetonad —, hjälp; ; som möjligt. I-bl, a Hong: Kong finns en brett: .upplagd Yrkesskoleur- dervisning..I indien räcker ”2.000 kronor still ett hus, mark, utsäde och. redskap åt. en :östpakistansk flyktingfamilj —- åtskilliga sven- skar har skänkt ett sådant hus. Mozambique flyktingarna i i 'Tanza- nia har visar sig bli självförsör- ”jande efter. två > I Nigeri gå fuftbron:? stoppats, via” esta a "kristna råd, som! ni ”satt igång "ett" Jångsiktigt' rehablliteringspro- gram både för flyktingar och. för sina hem.: Dessutom driver "Lutherska världsförbundet :” i- Nigeria flera "projekt: Även. här är Lutherhjäl- nerna CN fora kyr och "Etiopien -si- na” program på: ett: 20-tal.-sprö k: vecklingspåverkan genom”: sin” un: dervisning? i : mödrar "och barna. värd, geografi” "ekonomi, jörabruk och mycket: annat; Lutherhjälpen stöder detta arbete: med 300.000 5 onor - varje "år: efter. att” tidigå- : nu: använd utsändes:-en- I "Lutherhjälpen bi Hundratusentals människor r årets fasteaktion.: Temat; är iår Uträckta)' händer — -uträckta' till pen en. av, de störst. finansiärer. t Mö Vattenläggning (bä D e De har. visat sig ha en: stor. ut; där. de" kan” besprätas med bilbur: vindbrott i skuggiga -lägen, 2 Granbarkborren, Denna in- sekt har vid nägra tillfällen vi- sat benägenhet för massförökning med omfattande angrepp också på helt frisk skog. Riskerna för massförökning lär enligt. exper |" tisen vara störsy i mellersta Sve- rige men de kan ej heller för Hallands det helt uteslutas, Angreppen medför De a. miss färgning av veden.- 3. Större märgborren. Angri- per tall i form av. gångsystem under barken (medför blåäyta) och tillväxtnedsättande gnag I” tallkronornas ” ärsskott. Inom tallområdena kan de re dan svåra . märgborreangreppen]. befaras komma att öka högst be- tänkligt, - > " Deb har visat sig att ”rotstjälp- ta granar I regel klarar en .vege- tatfonsperiod utan: nämnvärda in: sektsangrepp. Detta" gäller emel- lertid i anmänhet inte tall och inté s 'stambrott. Vidare + "synes upparbetade "hyggen bli: mera an- gripna : än orörda, Med tanke "på faran för värde nedsättande insektsekador och 'en evehtuell, mi: kning bör där- för. följandå ning Hakttag - vid avverkning". i stormfälla” skog: e rotstjälpt. 4, "Stormhyggen, som ej beräk- : nas: kunna upparbetas helt fö- + fe insekternas svärmning,. läm: nas: orördat > . : Följande / skyddsmöjligheter är hand; I j Er om stora vältor ”utme; nä a motor rutor, DDT-I naltiga prel. påfat : ningspreparat lär "komma i. han: deln,' Sprut: ingen . pör: wara' av: slutäd för igt "att övervaka | åniselcts- närings]: Idäs. längre: men godkända; ersätt-1: situationen, som de. ;stormhär; far Halmstad. blir. sydsvenskt - bilskrötcentrumi 2 I -Karlskföna diskuterades på | törsdagen samhällsplanering och / naturvård :på länsplanet, I kons ferensen deRhog inte' mindre än sju landshövdingar från Rlekin- , ge, Halländs, Jönköpings, Kal mar, '; Kristianstads, : Kronoberg och Malmöhus Jän, För att pla- "nera: det samarbete på länspla- net som inleddes för ett år, se- dan, infann sig ungefär 50 per- soner: Ny "På konferensen beslöt man att varje -komuiunblock. skulle ord- na 'ett skrotupplag, förutom den' + centrala uppsamlingsplatsen för bilskrot £'Ilalmstad, som plane- ras, | Sedan Jan plockat sönder skrotet i smådelar skulle detsam« . ma fraktas per bil till Halmstad från de sydsvenska länen, "—Avfalls=” och destruktionsfrå= gan är av stör betydelse för de tättbefolkadec sydsvenska länen, sa= de landshövding Thure And "Karlskrona; Att vi.nu samarbetar . över. länsgränserna för ätt lösa Ppro= ”blemen är, ett stort framsteg, Vi-] ;dare diskuterades kustplaneringen; Några av 8e frågor som togs upp. var, 'strandrenisor :som ska hållas, "fria > från bebyggelse och fritids- byar om ska byggas, Sydlänen har; i högsta” grad ' fått prigritera uppe röjningsarbetet. på naturvårdssidan efter de våldsamma höststormarna | "Man har inte. förrän nu börjat få! : möjlighet att: räven ägna mer tid åt "andra frågor, j;4 "På konferensen. beslöts att vat-l tenförstöringen b Östersjön: skal "undersökas; En grupp forskare från , Lunds universitet ska. tillsammans "med.en arbetsgrupp, som består avi "representanter från de olika länen, medverka till en . undersökning "i av, vättnet kring Sydsveriges kuster! Naturvårdsverket bekostar. vatten=, undértsökni; En till Earopaväg 4 planeras. Man har Ystäd: pch Kristianstad för. att sex dan; ;anslutaj sig till Ed, Esbjerg 1: "Danmark "över Malmö Halmstäd—Karlskröna—Kälmar för - sår ihop” med "E4i Norrköping. de man "båda: ; alternativen.” Olika" "ärbelsgrupper I har sedan Jång tid tillbaka”; förberett ” torsdagens "konferens 7 a; -Körlbkfonia;? Dessutorn 'har dessa frå firidisguterats på två - Vv mindre: -sammänträdeh :' 1 ' Malraö/ <Urider, en Anda dag) kunde, så. mån samarbete Och '. samförstånd: alla gränser, ' ; SKA JAG TÄNDA OCIGARRETTEN 7 MISS. 3, CARVEU? Jr NÄ NEJ TACK . ETTA LÄMNA MEJ ENSAM: ; STUND; SS Zz SD BONDAREN , STÖTER HON NER DEN FRI R HON STRÄCKER HANDEN FT (Ö King Fosturas $yndicata, Ine., 1969. World tighte sarrevd. | MED. EN HASTIG BLICK PÅ - EF IGEN: JAR IHON UPP DEN BLIXT! ÅH-= >> VARFÖR SLÄPP + TR NER sn S kottet mo 004 0000000000000 M +4+4 (7) sva — Kanske passar Knos-Johan- na dej, pojke! Fylide hon inte nitti sist, så var det i alla fall ätti...: Nu blev det ett ”väldigt skratt. -- JÖSSE vä tade ett slag, innan han -— Jag förstår. att du längtar henne själv, och eftersom du låter | så villig; så lovar Jag, att bli bör nekarl ät dej. : Nu vrålade karlarna, Detta, var ax ett svar. deras tycke, — Med; "dej kan man inte slänga käft, du:'tar ju snart.loven av en, sade Lille Jösse och låtsades, Vara förargad; Kom” nu här så jag får visa vägen. Bara en stund senare var Jösse på språng genom skogarna, -Det . fågel. sjöng. lägt. "Det var. redan of Dacke Av INGVAR WAHLEN iaseerssssso0ssst var lång väg, men han hade lärt sig att hitta snart sagt var som helst. .Nu "hade han "lite: färdkost innanför rocken; Om "allt gick som det, skulle; bordé han yara i Väc: kelsång nästa dags middag. - Han tänkte. på många saker me dan "han" sprang utmed en bäck, isste skulle leda till. ett och tyst. En långt: på eftermiddagen. , Hela ' tiden” medan han sprang, hade: Hat. sin” uppmärksamhet på Kelspänn. Det gällde att upptäcka en. fiende först. Visserligen hade ännu inte upproret börjat på all- var. Men kungens brev lät förstå, hade » stränga 'straff att vänta. Och nu "talade Nils Dacke öppet språk. De måste visa, att de inte Var, rädda för att bruka våld. Redan hade några fogdar tuktats. Ibland kan- -ske onödigt hårt, men Nils Dacke visste att det gällde att visa Hand: lingskraft. Kungen skulle skräm- mas till eftergifter, . ”Död man är en tyst man!” het- te det ofta bland skogosfolket. En del: var bara simpla tjuvar och ogärningsmän. Som en sådan stämplades också. Nils Dacke av | kung” Gustav. 'Men 'Jösse visste, att Nils Dacke var annorlunda. ' Först då det började skymma nådde Jösse .berget. -Han saktade in och följde en muntert porlande bäck utmed skogssidan. Han ville finna en plats där han kunde vila : ostört. ännu" var det risk med vilda djur. = Han fann en utskjutande klipp- hylla och samlade grangrenar att ligga på. Sedan kröp han ihop högt däruppe. Han hade en fin utsikt. över närmaste skogsavsnit. att den, som följas med Dacken : eller ' andra : upprorsmän, vet Här skulle han inte kunna överraskas av någon Varg. Han tog fram en bit' hårt bröd och började” tugga." Det kalla köt- tet, 'som han också fått med, sma- kade bra, När han ätit, krön han” ner bland : grangrenarna och kurade ihop så han höll. värmen. Han såg den bleka himlen' välva sig högt uppe över honom. 'Trädens kronor var stilla. 3 Jösse somnade och 'sov hårt och drömfritt. Han var ett med sko- gen och vildmarken. . Mörkret föll allt tätare. på ? . 'Förrädarna Jösse visste inte hur länge han sovit, då han vaknade av ljud och kände röklukt. Han låg stilla kvar i sin skreva. Hade lärt att det var bäst att akta sig, Man visste inte, om det var vän eler fiende ute £ skogarna. Han hasade sig försiktigt fram- åt. Då såg han en liten eld och Jalla klädda i bondekläder och såg ut som Dackemän; Men Jösse gav sig trots det inte tillkänna” > Elden: brann. muntert. Männen höll på med att steka en tjäder över elden. Doften stack upp i nä- san på "Jösse, som kände sig rik- tigt hungrig. Hmmm; att få sitta med vid. elden och äta av köt- tet... Men... — Hör du, Tabbe, när tror du vi är framme vid Möckelnäs? -— I morgon middag bör vi vara där, svarade den andre, — Men träffar vi fogden genast? — När han får höra vårt ärende öppnas alla dörrar, grinade Tabbe och vände på steken. Vi blir väl- komnade med bästa ölet och bästa maten och blanka riksdaler. i pungen, :må du tro.,. . . Jökse lyssnade och ->nu visste han att: han fick vara ännu för- siktigare.. Den som skulle till kungens fogde var misstänkt. — Bara vi klarar oss... så ing- ärenden, gnällde en liten ljushylt karl, som inte hade skägg. Han krng Gen satt tre män, De-var satt framåtlutad och stirrade dys- "I glo och fundera, utan vår med och en får veta att vi har gått fogdens |. tert in. irelden, Hur vi i pengar, trör ni? i Nog för dej att. du slipper "stjäla. den. — Håll babblan, lsket; = » —Seså, Tjuven, var inte gram |. se, grinade Tabbe. Vi vet: väl var vi har varanr---- -- Nåja, men inte litar jag rik. tigt På dej, sade den, som kallades Tjuven. En känner väl Tabbe, fast akta dej för att göra en tab be till... «. Det kom: ett. väsande grind £rän' Tjuven. Den tredje var reslig med brunt, långt hår, och: ett väldigt skägg. " I Han satt tyst och stirrade in i elden. . Han verkade vara Janet borta i sina tankar. «= vc ' Jösse hade sett den mannen nå gonstans. Men var..'?oc 1 — Hör du, Prästen, sitt inte och roa OS9... '— Jag skäms för er också; sar de Prästen. ' Att angiva den, som häller på. att befria Smålana från | :- Aja, du brukar gärnå "dela pengarna vi får tag” på, grinade i Tabbe. Be till Gud sedan du lagt dej, så får du förlåtelse. Men tänk Ä inte” ; på Dacker. ' Bkogstjuvar och fredlösa finns” det.” gott om... - kta tungan din, sade Tju- ven och: såg ilsket mot Tabbe. I | dessa” orostider "kan träden ha vara fädd. MERA nu är köttet fär- digt, Jåt [5 :smäka det... . : Jösse låg där och-det vattnades i munnen, tå de'tre männen smor- de kråset "med: tjäderstek.' Men Jösse chade enihel del att "tänka = på. Han förstod att Nils Dackes liv vår hot t. ) Mp vilket sätt skulle han få. reda.På- det? . Prästen, hadé slutat äta. Han satt en- tyrann. "och. girigbuk ... - oe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.