LAHOLMS TIDNING Tisdagen..dén 10. februari: 1970 4. on -— 2 ÅT msn on 0 för 9 FT fa Hallänning med Jolkskolekompetens Nr sn Ni bar kal 3 i ' är inte amp S | Meir ag ber er framföra Des Nordek' på marsch oea maa] I patrulltjänstt hårdläste miljövård på universitet Wen ” M Den. ämbetsmannagrupp, som Inom paremtes sagt att självför.] Stockholm (TT) SIMLÅNGSDALEN: fTrädgårdsmästare Ingvar Nilsoo, Bara on gång "> > handhar planritningarna för en eventuell nordisk tullunion, ena- deg någon gång på gränsen mel- lan den 3 och 4 februari” 1970 om huvudpunkterna 1 en nor- disk tullöverenskommelse,: 'Där- med är saken naturligtvis inte klar. Ärendet har dock avance. rat. Det än det minsta | mån "kan eäga, eedan ämbetemännen . äv- lämnat ett enigt förslag.” När förslagets ' huvudpinkter | ' presenterades i TV på kvällen den. 4: februar! gav:.Jjordbruks.|]' minister Ingemund Bengtsson in kommentar beträffande jord: brukets situatlor vid 'ett even- tuellt. . genomförande äv ” tull unionen, Han” framhöll ätt” för verkligandet av” Nordek :inte skulle: innebära någon”nackdell: för det, svenska jordbruket, För. ändringarna - 'skulle : endast : In” nebära att Danmark fär företrä- de på den svenska. marknaden med de varor vil behöver köpa. Den + betydande ' förändringen |: skulle "Zhalig, hr Bengtsson vara att man gör det svårare för tredje .Jand. att komma” In "med Jördbra bexport på svensk” mark- nad. $ä' ungefär föll" Ufjordbruks- ministerns ord. 1 den korta kom- mentan han lämnade. rn Så långt kan. ålla vara” med. Så långt har det” svenska ford- brukets företrädare gång efter annan framhållit :abt ett nör- diskt samarbete är "både möj- Ngt 'och. motiverat. Sveriska- jord-] : brukare” och : derag' ”organisatio-] - Importeras till "andet. Mö Bengtsson. härva bara 4 gaster. saken; som: ”utelämnades av hr. Bengtsson. Den. gäller: sin te bara: .Jordbruket utan; hela dét' svenska samhället; vär fram- tida. försörjningsmöjlighet;'- "möj ligheterna : Vatt' understödja '- och underlätta : Jokalisetingspolit ön |. "osv. EF Expressen ketpxde ilgen: = a ”Jötdbrukuppgörerde ” vd or bär” att . » Svenige,, fastställe ler egen . försörjningsgrad -påsijor bruksproduktör föda" 80 :pröce 20 "procent. av” vårt: matbehov |]: skal . kunna importeras”, "Det är naturligtvis denna trå ga ' som är . den viktigaste, och dessutom "den fri : som: kan I bereda ded: svenska jordbruket utomondentliga svårigheter. vårl. självförsörjningsgrad torde, nu vara I ske än den något lägre om "mån beaktar den import av. kraftfo- der som sker och som har en tämligen stor inverkan "på ani- malieproduktionen - ' "genom att impoftKräftfodret.' är. preteinrikt och . importeras förs proteinets skull; SN - d : Der, viktiga frågan är inte preferonsen ör Danmarks jord. bruk. satt fylla ut vårt. import- behov! "Den: springande punkten är. vad. den svenska regeringen har lovat eller. kommer att lova beträffande , vår -självförsörj- > Vissorligen "finns ett princip beslut om att den svenska jord- brukspolitiken på lång sikt skal! syfta "till en självförsörjning om 80 procent ifråga: om såda- na jordbruksvaror. som produ- DET GAPAR EN KLYFTA. I strejkaktionerna På arbets. marknaden mäste” mMman:se "något som närmast är ett sammanbrott nad att inge stora farhågor, om den intö shart bringas att upp- höra. -Det är skäl för- alla. -par- ter att.besinna-sitt. ansvar,:.att visa förhandlingsvilja, att 'bort- se. från, prestigehänsyn, att visa moderation. Kanske bör viljan till moderation särskilt riktas till tjänstemannasidan, "Det "gapar Cu ännu en klyfta i fr za om: för-|lö önemässigt, mellan? arbetare och tjänstemän, | I Eniytterligare krympniag: Inne i ; bär: kostradsökningar ' per enhet a "Omkring: 90 procent, Kan-'' sörjnd vid ett de av. denna politik I realiteten är — kanske 70 procent —, kan ske 65 procent; Men det är en annan sak. + Diskussionen! har "gällt" — självförsörfningen med | , Jordöruksprodukter, vilket' för. "tjänar att understrykas, =... Jordbrukets företrädare har ' emellertid aldrig : godkänt den ' avsiktliga. nedskärningen "av I produktionen, Vad jordbrukets företrädare har varit med om : I detta hänseende är' att bedö ma den ättioprocentiga ” själv . försörjningen som en gräns ned ' till. vilken - jordbruksproduktio- : nen I fredstid skulle kunma till- an- i låtag”. gjunka utars , att möjlig-|” : heterna « att : ”överleva” - under sen läng : avspärrning skulle un- ringstjänst i samma utsträckning ; danryokas; . c:a som. "den manliga personalen. De . En helt: sannan: sak är; -att: ge ; nomföra . den Neventuella ättlo- " procentiga ajälvförsönfningsgra- den. Det" skulle . innebära ' att i Jjordbruksproduktioner -- ; skulle j pressas” ned.; Det vore en smärt- I sam process, Jordbruket har re- "dan gjort stora förluster; genom en forcerad nedläggning.: Minsk: "ning i av". produktionen "Innebär " nämligen att stora "resurser läm- i nas outnyttjade, "Den : sidan av saker har sällan tagits "in i de- batten, Det, går t ex. att visa satt. jordbruket. hittills har kun- nat: lättåre Hålla det genomsnitt- ; ligä, avräkningspriset ' på mjölk vid en viss nivå d :produktio- "nen "minskat. . Detta-.;har :-varit ; möjligt” genom; ate en tallt” Större mom. mejeriindustrin "some: fill + fullo "kan; motväga och kanske 'övetstiga den, skenbara - vinst som göres, genom att. en större "del: sav. totalproduktionen; kan avsättas som: kmjölk,: grädde i 4 : äre som. nedan. nämnts m atv ; Pesurser outnyttjad e ; ngades,' slagit. slint gång ; på! gång och I år. står de svens- ika: importörerna, :Sveriges Salt. : sillförening, -helt 'utan islandssill . för. första. gängen,' skriver .tid- ningen Köpmannen: -: Konservindustrin får nu i köpa sill av. mindre storlek från olika , länden.: rung, Nordatlanten, Is- . land; Norge : och: Färöarna fortfarande 'storexportörer : men : sillen" därifrån -han' inte räckt till. I år har man fått köpa sill där. man. kunnat finna den — i Irland, Kanada etc Konservfabrikanterna ' köper vanligen upp sitt ' årslager på höstarna — ca 250.000 100-kilos- tunnor. sill importeras varje år i Sverige — men det' har man nite kunnat göra i år, Det fat. tas fortfarande stora kvantite. ter. "Nu hoppas mar att vårfis- ket ska klara sommarens kon- = servproduktion, "Men det finns|” allt mindre sill i Nordatlanten ett kännbart faktum. ”".., : styrelsen i augusti i fjol föreskrif- Y- ras första tanke 'Gud. — FPatrullreingstjänst är inte lämplig för kvinnliga poliser, det är den erfarenhet som polismyn- digheterna fått. De skall i framti-; den huvudsakligen anlitas för ut- rednings och spaningsverksamhet samt för sociaipolisilära uppgifter och skall inte längre vara skyldi- ga att ha uniform. Uppgifterna lämnas av rikspo lisstyrelsen med anledning av en förfrågan från västtyska ambassa- den om erfarenheterna av kvinn- ser, främst i storstadsdistrikten. De användes därefter i patrulle- gjorde skiftestjänst och var beväp- nade med. pistol liksom de manli- ga kollegorna. När patrullering i dubbelpatrull förekom var patrul- len i regel.sammansatt- av en kvinnlig och en manlig polisman. Några speciella förhållanden i häl- sohänseende ' beträffande "den kvinnliga polispersonalen har in- te märkts, + Erfarenheterna av kvinnarnas användning i patrulltjänsten var emellertid till övervägande delen negativa. Det visade sig sålunda inte 'vara lämpligt att anlita kvin- nor i tjänst där allvarligt mot- stånd eller våld kunde förekom- ma eller där insats av större fy- sisk styrka kunde väntas bli nöd- vändig. Efter Kand placerades där- för många av de kvinnliga polis- männen" i ” befattningar som inte ställde ..samma . krav. på uthållig- het. och styrka som patrullering- en... ; I Ibö jan av 1968 fanns cirka 140 kvinnliga polismän i 52 av landets 119. polisdistrikt..— totala antalet polismän” var cirka" 13.000. Högst ett 15-tal kvinnliga poliser, syssla- de vid den: tiäpunkten "med ord- ningstjänst i uniform. -- Våren : 1968 gjorde rikspolissty- i relsen en enl ät, bland Janlets po- I: lisehefer, ; Härvid bekräftades tidi- gare rön:att de vinnliga: poliser- na är mindre:limpade än de man- liga för yttre tjänst där ingripan- ilde met våld kän bli” aktuellt. av akademiker, såsom jurister, kul- turgeografer, kärnfysiker, matema- tiker, historiker, medicinare, ingen- jörer och liknande kategorier. Jag var närmast en” unik deltagare, eftersom jag inte hade den 'teore- tiska bakgrund som de flesta andra lig polis här i landet. hade, som var med, Jag kom från Det var i slutet av 1930- och| det praktiska naturvårdsarbetet, början på 1960-talet som ett större | berättar Ingvar Nilsson. antal kvinnor anställdes och utbil- NÄRKONTAKT MED dades för tjänstgöring: som poli- FORSKAREELITEN arbetat aktivt 'och energiskt inom miljö- Halmstad och Halland, hade själv- fallet verkligt stort utbyte av: att få kompletterat sina egna praktis- ka erf; i rön på det här området, Det -är ett fält inom vetenskapen, rymmer oerhört mycket av ödes- frågor för hela mänskligheten, Mil- jöförstöringen hotar inte bara vår generation, utan kommande "gene- rationer i kanske ännu större grad. DDT och andra bekämprängsme- del, som använts 'under senare år, kan åstadkomnia genetiska skador, som visar sig först; efter flera ge : nerationer. bakgrundsmaterial för mina' före- läsningar i natur- och miljövårds- frågorna framöver, säger han, : mer särskilt väl till pass nu, efter- som 1970 är.utsett. som det. eu- ropeiska naturvårdsåret, då en rad arrangemang är planerade för att "få till'stånd en folkrörélse'i många | & länder för att hindra miljö förstör; i Tingen,, ve i dot gäller. naturvården. "Vid: den ' här kursen fick man enbart. fakta." "I många fall kusliga sådana, : PS MN lysningen når "fram? ti människa” om örsaker och verkan "av ”miljöexploateringen,:: ” livsviktiga frågor "det hanillar om. De berör inte bara dagens männi ra månaders akademisk kurs vid Lunds universitet. Ku; versiteten, innebärande att även icke akademiker ges fäst miljövård, i i en grupp på 150 studerande, som utvalts bland 336 sökande, Själv var han en av de fem som inte avlagt studentexamen, Trots detta klarade han sina st tudier med glans. Bl a ut= förde han som .praktikfallsarbete den - omfattande . plan för fritidsområden i i Halmstads stad, elever i kursen, A a — De flesta deltagarna utgjordes Ingvar Nilsson som i många 'år och" landskapsvården i i skör” kommande i flera generationer. netiska vådorna av .miljöförstörin- gen, som chockerade den halländs- ke del Lund allra mest, när han satt och lyssnade till de många forskarnas föreläsningar. ” : > I vänds allmänt i olika 1101 sammanhanx i Halland. N i Någon har sagt, att det behövs £,- | människor som-lever idag. Vad än- först efter flera generationer. Än- utan även deras ”efter- . Det var detta med de stora ge- en i miljö i — Många av de gifter som. an- n, Simlångsdalen, Kom I ny ligen hem från en in fys. rsen ingick i den nya utbildningsgiven för uni- tillträde till vissa kurser, Ingvar Nilsson bar hård«- sedan. offentligt började disk vådorna av miljö- och naturförstö- ringen, var det ganska få männi- skor som egentligen visste vilken farlig väg mänskligheten var inne på. På bara några få år har inställ- ningen bland & förändrats i det fallet, Naturvårds- ombudet i Halmstad är i dag, en hårt e€ engager rad föredragshållare på fö fasicken än en gång heller. ; 2 > - xi inte alla flaskor engångs? glas: egentligen. Man kan väl för inte 'dricka' ur dom. mer nister I . medverkan + av ull a jordbruksmt=; t Vida! och proj som sak re medverkar” blå byråchef Lars Erik Esping från naturvårdsverket fessor Ule Cervin," Lund, Ia på radikalt och miljöskyddslagstiftningen står ve programmet; för (föreläs= att på olika dessa k följas av en rad: Jada aktiviteter håll i länbt framöver, Vid | I n Ingvar Nilsson, ge- ger inte bara upphov till cancer och andra svåra lidanden bland de en. nu värre är att det uppstår gene- tiska skador," som visar. sig kanske nu befinner' sig forskningen på det- ta vida fält bara i sin begynnelse, Ekologien; d v s ibandet mellan het 1 med for: som — Jag har fått mycket värdefullt De nyvunna kunskaperna kom- kr — Det finns” många tyckare när FÖRMEDLANDE LÄNK TILL ALLMÄNHETEN ; , Ingvar Nilsson hoppas nu kunna , s bi en förmeålande'Jänk ruellan ex- — Det är betydelsefull” Det ' olika komponenter i naturen, är fortfarande ett i många avseenden förborgat område, "Många, säkerli- gen = obehagliga" avslöjanden” kan väntas framöver enbart inom "detta forskningsområde. c NY DIMENSION - - AV- VÄLSTÅNDET - "När Ingvar Nilsson” för” några år Za 3 ; vacker Simlångsdalen-natur. Det. är. Fylleån ett. st rikast 3 : dalens svenskarna, Att välstånd inte bara är något som här med ekonomiska förhållanden att” göra. De 'mil- jömässiga faktorerna är minst lika viktiga. Detta om vi vill skydda oss från, luft, 'smutsigt vatten, giftämnen i födan o s v, alltsammans "hot mot |? människans nämligen herpes hälsa. . | drar man i Halland igång den stora kampanjen för - europeiska natur- vårdsåret 1970,. Det -sker med en stor konferens: i Halmstad, under och i ny syn: på" välståndet bland medlare” riskerna av = förorenad geläget ” viktigaste tillgång, SK t jt DEN 7 MARS T ÅR räcke folk till . samhälle: som. syns i bekorunden.”: : ja sina nyför värvade kontakter med några åv landets: frärhsta experter på området för att skaffa fram and- ra toppkrafier som föreläsare vid dessa sammankomster i länet, ua Det är onekligen” ett mycket” an- jövårdsfrågtln, nom sina! nyförvärvade fakta om miljövårdfrågornaj alt bli en vär- deful! tillgång isom jnformätionsför- Han ämnar bekså utnytt- "budskap | Ingvar: Nilsson åtagit sig att sprida I vårt län. Man vill verkligén' hoppas, , att han 'där- med lyckas: åstadkonimg ; en folk= . mott miljö örstöringen, - En sådan opinlon: är nödfän dig för att e ringslivets Di dföri : Mot denna bakgrund utfärdade ter om "placering och 'arbetsupp- gifter för: kvinnliga polismän och angav en-norm för tilldelning” till distrikten.” I enlighet härmed ' av- |: ses rekrytering av. kvinnor. I1- po-]. listjänst i fortsättningen ske i:så-|: dan omfattning att varje polisdist- rikt successivt . tillförs ; | polispersonal, sammanlagt "för "he 1a landet 252 kvinnliga poliser. ::. |" i 1 > I: december- 1968, 348 år .sena- re färdades tre män i en mån: raket under tre dygn med den svindlande haästigheten ” av om- kring 45.000 km i timmen och rundade månen. Fastän de bara såg ett ödsligt, vidsträckt land så gick också deras tankär till Gud universums Skapare. . Skulle inte också vi tänka på Gud. varje. ny dag som gryr. Vi kan inte göra något. bättre om morgnarna när vi vaknar än att tacka honom och bedja om att få vara honom. trogna i t. nst för hans rike; H tegattskolans” utbyggnad.”.: et Drä ” HALMSTAD: Halmstads” drätsel- . kammare " sammanträder på tors- ;..dag och skall då behandla ett 35- tal 'ärenden.".Bl a skall man då föreslå stadsfullmäktige att anvisa 168.000 "kr. till VA-ledningar på Slottsjorden i samband ' med: Kat- ens ' béredni - skott: hade : tidigare behandlat: en > skrivelse från en överste i Stock- holm = angående . Simlångsdalens . djurpark, I skrivelsen hette det, att '”när vi för min son inköpte Simlångsdalens djurpark, Esmared år 1968, var det vår förhoppning att kunna driva densamma som ett lönande affärsföretag. + . På grund av de svårigheter, som > emellertid visat sig för mig och en ' av mina andra söner att från Stock- holm hjälpa - och bistå min son i Simlångsdalen; har denna vår för- hoppning slagit fel, .:.; +. "Vi vill nu göra en förfrågan hos Halmstads stad, om intresse finns att övertaga vår rörelse eller del därav för sommarbebyggelse.” -—-. Beredningsutskottet' beslöt emel- Herti som svar på å skrivelsen meds : dela, "att staden i anledning av ti- digare; erbjudande: om : förvärv > av : fåstigheten kunnat konstatera, att det "icke finns- förutsättningar för något stadens engagement, varken 7 om 'en exploatering av fastigheten eller "del "därav för' sommarbe=- ' byggelse. På grund härav och då 7 skäl icke fanns för en ändrad b dömning av saken avböjdes. er= bjudandet.- 2 INGEN OMBYGGNAD ” AV TRE HJÄRTAN 7” ”Beredningsutskottet har likale- des behandlat ' en - förnyad .fram= - ställning av konditor Per Lindberg - om tillstånd att företa ombyggnad av konditori Tre Hjärtan ; enligt .- framlagda ritningar. , Utskottet besiktigade : "Iokalerna varvid hr Lindberg redogjorde för ” ombyggnadsplanerna. Efter besikt« ningen beslöt emellertid . utskottet ' förklara att det icke kunde "lämna tillstånd till den ifrågasatta : om- byggnaden. : tanke ien [liten ask os —"Trolla med gräddfil - i 0 Att trolla med gräddfil till sön- dagssillen har vi lärt 0ss — tänk vad gott det är med den; där lilla klicken till matjessillen, 'gräslöken och den heta potatisen? »' 7 ", : Men det finns mycket annat-att göra med ' gräddfilen, inte minst till: vard 1. Den blir både ' via 'Massächusetts kust finns "minnessten över. pilgrimsfä- dernas landstigning i november 1620." Dessa människor hade fär- äg-I dats "på ” havet ” omkring : fem hundra "mil under 65 dygn med en: : medelhastighet: av- tre” och en en. "halv km: i "timmen. : "7 : Vi läser "om "dem: ”Sedan fyckligt landstigit,: föll. de och som man kan förstå att-de förra uppfattar som oförsvarlig. =. .: — :-Inovemberdagern;'. så sökte "lovprisade himmelens tt” han hade fört dem ida” fruktansvärda oOceanen”.' Fastän" lätidet: verka- de ödsligt- och Kalt i den bleka! de på "SÄLJES FÖRMÅN LBÄRN ÅGAMLA godare - och . mer. spännande : och har "näringsmässigt . sett fördelar som försvarar dess plats — och innehåller + ex. inte mer fett än vanlig kaffegrädde, d v s 12 pro cent, medan mager majonnäs har 32 procent och vanlig majonnäs hela 80 procent fett. one Nu har det kommit ett nytt. Te cepthäfte, Trolla med gräddfil till vardags, och i det finns en lång rad nya och spännande rätter att pröva just för ' vardagsmaten: Fiskbullarna blir mycket roligare med kaviargrädafil til och den stekta fisken blir en helt ny rätt de om den serverag med . gräddfil smaksatt - med -lök- och paprika- sallad, Skulle det inte vara. in- tressant att undersöka om fläsk- napsgräddfil? Och vad kan falu- "I korven smaka med en sås som är smaksatt med senap och ost? Att|- burksoppan än lättlagad och god visste ni väl redan men kanske har det undgått er att en klick smaksatt gräddfil sätter guldkant F på vardagen, te vor Hur man' lagar de här rätterna och. "många andra finns noga be- skrivet i recepthäftet Trolla med gräddfil till vardags. - Ring till dom den gratist: rn " STEKT STRÖMMING. Me I FLUNDRA MED GRÄDD- FIL cv " Rensa och bena ur 1'kg sill eller strömming eller. -använd 6 hg sillflundror, Lägg ihop dem två och två med 1 dl finklippt persilja emellan, vänd flundrorna ifråga ' om. djurparken eller ifråga 7 korven går: att variera med se |: närmast IMC-kontor så. "skickar "Hela lande får. pr enligt t Ikningen i av den amerikanska prognosen kal- lare och - nederbördsrikare ' väder än" normalt, Lokalt i de inre de- 'av norra och mellersta Sve- ERE Jebrua riväder rigön kan K t om Nu mycket kallt; 'vidaré' kan landets allra syd= ligaste delar, få temperaturer nära de normala, Detta framgår närma-=; re'av. idstående kartbilder, ” << Z — tägt fycksbanar = | Högtryckesanor Det mycket högtrycksbetonade väder, som hittills" dominerat den- "na vinter bryts under februari, och lågtryck får lättare att västerifrån passera Skandinavien, mestadels på en sydlig bana, Detta innebär, att den värsta kylan ofta mildras. Pe- rioder med mycket kallt väder kom- j mer dock fortfarande att förekom- ma, 'men också sådana med snöigt väder, främst i landets södra hälft. Brittiska öarna samt de norra delarna av Kontinenten får liksom Skandinavien mer nederbörd än normalt, medan . E hörn sannolikt. får 3 rätt torrt väder. Kylan kommer under februari hu- vudsakligen”att' "dominera Nordeu-' ropa, . medan temperaturerna i öv-, rigt mest blir normala. Västeuropa' kan dock få ganska milt, Det kalla" ; pas sydöstra: jänuarivädret förutsades ,mycket bra och. temperaturprognosen fick därför hela 95 - procent. Neder- bördsprognosen ' fick . dock endast 58 procent, 'bercende på, att: lIan- dets södra: «delar fick mindre än väntat, Hof Ta SÅ I rivebröd smaksatt med. 2. tsk salt och 'stek i smör 2—3 min" på vårje sida. Blanda” till såsen. silja, salt och "malen vit eller svartpeppar efter smak, 'Servera'' sillflundrorna med. såsen, kokt potatis och rårivna morötter. - STEKT FALUKORV MED: SENAPSGRÄDDFIL ., |: ger, i skivor och stek dem, Koka 1 paket (225 -g) broccoli enligt anvisning på paketet. Blanda. till senap, 1 dl riven "ost, salt och vit. ellen svartpeppar. efter smak, 2,5 dl gräddfil, 1 då finklippt per- | Skär 4 hg falukorv, gärna ma- l se såsen 2,3 dl gräddfil, I 1/2 msk "lose k Ne Servéfa korven ined "såsen, broc- coli och kokt potatis” ;' "TROLLA MED GRÄDDFIL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.