LAHOLMS TIDNING. NN Onsdagen, den 11. februari4970 Onsdagen den: SFL ar 1 februari 197 EN - Li .- För en troende nymarxist är det en oomkulirunklig. sanning att. den biäfranska tragedin är ett ut. slag 'av de vita" 'stormakternas karp" om marknaderna i vad som . brukar . kallas den' under-: utvecklade världen, Det ingår in- t2 1 hans föreställningsvärld att människor med: annan hudfärg än den vita kan :'hata' och förfölja : varandra, om 'de tillhör olika folk : eller stammar.' Men ' det. är just detta som skett i Nigeria nu, som': " "skedde i Kongo i början på 1960- . talet och som nu ”sker-i éxem- . . pelvis Sudan”och Tsad. Detta stri-' der ju tydligt och klart mot de: nymarxistiska "> dogmerna, : enligt vilka all politisk och. social. oro 1-u-länderna" beror: på de. vita ; ”;mperialisternas” lust att utsuga : folket-i dessa-länder, Världen vill bedragas,' "heter. det ju, och den sknningen :> utnyttjar." den :: nya vänstern « på "ett cyniskt sätt, I "dess förfalskade propåganda rä tar sig alltid verkligheten ' efte "de åntrummäade'trossatsernia: ". ”/ Det är: sant att vita. stater” har varit inblandäde i-dén biafranska " dion men sa hlandni skett 1; till endera sidan, Den primära or- sakén "till kriget i Nigeria var inte” någon" nyköloriialistisk: po tik från' deras sida; utan: motsätt- ningar, mellan olika: folkslag. inom 'denna:, stat," Biafras , utbrytning kom -som "en. följd 'ay kampen mellan olika stammar om makten "över den federala staten. Nigeria, Det: var ibo-folket; som" domine- rade -Biafraj: men -inte. alla -iboes följde "general: Ojukwu » 4 hans | ! " konflikt med; den federala rege- Inte 'gés ansvåret för "tragedierna s i Nigeria och Kongo m: fl. stater, men Å'. det; kolonialsystem Dilemmat i afrikarisk politik: j d in. harj|: av: vapenleveranser |: N de -eu-|” tarad. . nya' Afrika inte skall stagnera I fattigdom och hopplöshet. . Det blir ett problemkomplex av enorma dimensioner att skapa sta-; ” ter, som är något så när enhetliga. " ifråga om ras, språk och reli- ; gion och som e'-onomiskt kan bli ”samarbetsdugliga med andra sta= ” ter i en sammanhängande region. Uppgiften blir inte lättare av det -'- faktum att det nya Afrika har. en - +» skriande brist på dugliga politis- ka ledare. Möjligt är, att bildan-": de -av federala stater kan -bli en '- utväg att ' åstadkomma" mera sta- bila förhållanden” där. -Förutsätt-" ningen härför måste då vara: att - varje mera. betydande folkstam .,' kan beredas självstyrelse inom en" och samma delstat. Nigeria, som" efter omorganisationen delats :upp -- i ett dussin delstater,' synes: kun-="' na” erbjuda sådana förutsättnin gar, såvida-: regeringen . i: Lago: avstår från alla. hämndeaktioner artiets. när . det gäller. de. "båda"; artiernas separata motioner . vid. årets riksdag, . påpekar. Dagens N Nyheters. Centern har lagt: tyngd- punkten : på : konkreta'' och : jord I nära ”förslag,:- medan ' folkpart koncentrerat sitt. arbete: till :mer':” principiella 'och. Iå tionef;:" er NA | "DN tror emellertid att mitten- ' dettä.. sammanhang? > Egentligen : kompletterar konkreta . och - fjord nära förslag samt principiella och ropeiska stormakterna ma härleder? sig' ur det faktum; att det 'moderna. Afrika utgör en . politik, befirine: 15 dag måste" lemma. dennak: si Å Detta dilem-" injer;. där S ar jorde halt: | en” öppen” sam- : mandrabbning' "med '”ef Cannan/ staterna, Di »ta” har' sagts förut, men det. sägas mer än en gång, efters man-.just här. har nyckeln:till? - största state; r; Kengo, oci ria; skakats av blodig: Ör krig,: som” illustrerat. .hur;.,ostabi- Ja komponenter i.de;nya stater: na utövar. press; xiktning:mot- staternas sönderfall.:1 Kongo. sö te "provinsen Katanga brytä sig logs för att bilda en” egen"stat, men: utbrytningsförsöket ;;, slogs ned av militära styrkor från olika Jia . länder,. samlade under: FN:s baz ner. I. Nigeria "har . Biafras. ut- brytning stoppats ” federala ”y" styrkorna, : "gom" rmodligen knappast hade sej ”om de inte fått vapen och 'annän militär må teriel från ; England : och: Sovjet-. unionen, Biafra stöddes av en he- terogen samling, stater; Frankri- ke, ' rasistregimerna". 1 "Sydafrika och: Rhodesia” men också de' pro- gressiva afrikanska staterna Tan- : . zania och -Zambia. Av rädsla för . nya inbördeskrig. kunde -dé : af-. rikanska staternas tsamarbetsor- + ganisation, OAU, inte uträtta nå- got" positivt," varken för att hu- manitärt hjälpa , folket I "Biafra eller, åstädkomma en politisk lös-" ning av, 'konflikterna, Det var från "början klart, att FN inte + kunde ingripa,” eftersom blocket - av afrikanska stater motsatte sig varje aktivitet : från världsorga- nisationens sida. Enligt afrikaner- nas mening var Biafrakonfliken helt :en:; intern angelägenhet få Nigeria; PR Katangas 'och Biafras' nederlag: har visat, att" militärt / våld inte är någon framgångsrik metod för att rita om" Afrikas karta; Och " ändå. måste detta ske, om ' det” En tivimes' vild strejk'— kan ske orsakad av” okunnighet —L- är + visserligen . ett -: avtalsbrott, men: dét är/knappast något kri- minellt; Db är em bagatell i Jämförelsej med de avtalsbrott som många: arbetsgivare: stän- digt och 1 tysthet ägnar ' sig ät, Metallarbetarér: ä É "mot avtålet när man berövar, dåligt: Informe- rade arbetare den: helgåagslön] de egentligen ”skutle> haft, brott mot nämndavta- let när man" fattar avgörande beslut om 'de 'anställdas framtid utan att samråda före beslutet, Det : är brott mot arbetar- skyddslagens anda och bokstav 2.|- > En nordisk tullunion är ”när .man, vid' én del företag för- Summat” att; ge "ordentlig, infor- mation; till de. nyanställda. in- ndrårna och. dessutom hyst. ntervjuade i: TV- .. undersökningen Inte angivit hut de: skulle "rösta, sär ' det ' ganskå Matunligt att: anta, att TV-bilden av opinionsläget måste bli mind- re. tillförlitlig." än. Sifosiffrornas. Realistiskt "sett - gen” Sifounder. sökningen också ' en. bättré bild av förskjutningen. 1. väljarsym- patierna, i varje fall: när. det gäller- uppgifternå. om :den ”so- cialdemokratiska andelen, Enligt Sveriges Radio, skulle, regerings- partiet ligga Då 54,5 procent, en tillbakagång på" en procent från förra ”undersökningstillfället. En- ligt Sifo skulle däremot söcial- demokraterna ha fallit tillbaka- med hela "fyra" procent till”30 procent; De sistnämnda siffrorna . förefaller mest trovärdiga efter « Vad som hänt under den senas- te tiden. — oron: på arbetsmark- naden;-särskilt' LKAB-könflikten och övissheten om Strängs skat- teraform för ”att . nämna . några politiskt” påverkande faktorer; . '. NORDENS "DAG räckhåll. Onsdagen den 4.'feb- ruari blev. Nordens vackra dag, skriver "Arbetarbladet (s): : Bakom ; ämbetsmannakommit- téns' överläggningar har faktiska förhandlingar "skett! "med" ' och mellan. fegeringarna, : Rapporten hår därför” en. långt större poll- tisk förankring än dess :formel- la” karaktär "av ämbetsmannado- kument . kan-.samtyda.' . Reellt.. år |. det ' regeringarnas enighet. som förhandlats fram 1 sina :huvud- Tdrage on este .' Debt. blir närmast. Nordiska rä. det .soni skall pröva den färska » rapporters, Då skall det visa sig om "enigheten även omfattar de nordiska Pparlamentarikerna, . Statsminister Olof : Palme är höppfull och tror att rädsmötet skall- godkänna Nordekplanernd. Metall "och : Verkstadsföreningen : Inya färgstäl iningen 'guld-ockra-ma- "Det svenska vårmodet 1970 passar både tonåringen mor och mormor : För vår- och sommarsäsongen in för att skapa plagg för både långa och den korta, den tjocka den djärva. : ' ven om, Paris satsar hårt på dräkten denna säsong, har man i Sverige funnit att den välklädda svenska kvinnan hellre skaffar sig en ensemble. Här. finns möjlighe- ra . olika klänningar, 'matchande kappans färger. Klänningarna är klassiskt. enkla basklänningar.' I de flesta fall är de ärmlösa, men för.den som vill, finns möjlighet att skaffa en med liten ärm. Samt- liga klänningar är helfodrade, . ' Några direkta toppnjyheter kan man, kanske inte peka på. Vi här tittat på Tornvalls nya mode. Här satsar man som tidigane på kvali- tet både när det gäller det viktiga underarbetet- och''de" vackra mate- inns "ingen. M noterat att iden mogna: kvinnan. numera helst klär sig litét 'djärvåre —ung- domligare — utan att för den skull verka utklädd. Det som pass ton äringen, är . lika "vackert: eller. mormor.: Modet: är. ungt : ”Vånens ” och I sommarens kapp- stomme -hår.sslankat ed:-ytterli- och ::gärna -e Tyggen ;för «att: romantis] elier: Varför” Y en 'jacquardmönstrad ”kärmgarns- kvalitet "kallad dirhdl: Mycket kan plockas i denna flora av underba- ter att till samma kappa välja fle- . 1: tarekomnmiun hade på” måndagen rn ta "Josefsson, Halmstad samt Erik ' |: uppdrag, blandannat som ordföran- går den - svenske kontektionären 1yx- och vardagskvinnan, för den och' den magra, den blyga och ljust : äggskalsfärgad. ensemble I diolen loft — mjuk finish på fi- bern — samt egyptisk maccobom- ull som ingått en:'praktisk före- ning med ett acetatmaterial, — Vi fullföljer vår linje från föregående säsong och . skapar plagg i den s, k. 20-serien. På så vis, säger direktör Eric "Tornvall, vill vi” tillfredsställa flera olika grupper i samhället. Många av Vvä- rens : och sommarens ' modeller finns i 20-serien. Systemet går ut på att en kappa i storlek. 19 mot- svarar en traditionell 38:a och så vidans upp mot 25 lika med ”dam nummer femtio”, so C-T Och "slutligen: längden” på ' kap- pan förblir 'oförändradt-= = Het debatt : :om -provyal: -"HALMSTAD:" Hälmstads --Arbe- kommunmöte I Folkets hus nnar Hä Alkokolfria festdrycker är fullvärdiga. alt dierek Hägnefelt. Ösianssk N SN ; Elevkrav: - . - Problemet och mellanö Isproblem kom: som ssant debatt "om skolan É RA lang ' till" en ingen på Örj av- mellanöls-: bland annat! kandidatiomineringen Ingerund Bengtsson, Varberg, Gös= ata Mossberger, Geti öreslås få för- dagssannav; des emellertid önskemål fi ligt håll, att” Gösta Josefssons ska ” ävsäga” sig” ett 'flertal "betungande devii' Landstingets r förvaltningsut:, r att; man: ske -anse. honom ylla:de- krav, som, ställs på” en n. Om. valet ko vu. ettn" abin upp Bå listan: : "Ett 'åv- de. starka: narhnén "här är. » ordfö de -Jan gens sida framfördes ' också. önske- mål om en kvinnlig kandidat. 'Maj- Britt 'Sahdlund föreslogs. "Det. blev ling.. Efter”ett. hetsigt debatterande | vidare + till.” distriktsstämman . i Kungsbacka som får avgöra om va- Ada tasilara elen valet-i höst. + | Sverige hjälper" också” Röda » korset. För 23 milj kr förra året! ' a" "Hjälp "oss hjälpat Röda korset. >. när: mam berövap. arbetare deras Det bön vara ett ganska väl srundat -antagande, ssisk damka kla helsidenklus ton 1 ton ned tyget, (Tormvalis), > i fransk couture. tweed med berusade” ungdomar nyligen. :De-. batten. hölls i.. Örjanskolan . på " måndagskvällen i Sveriges lärares nykterhetsförbunds regi. SS skolhälsovården, hem och skolaföre-- JÖrjanskolan startade en > jarsskolan, Vv fritt fruktvin till skolsköterskorna Brita Larsson och Anna-Lisa Nyberg: bort. Blånd. deb resentanter" för elevrådet,” lärarna, ningen och såmarbetsnämnden; Fle- |. ra av elevreprésentanterria efterlys- te mer undervisning i alkoholfrågan. Nå.gon: sådan. hade "de inte - vari rerria ” fanns '"rep- |Dé ÅN SW SS SÅS SS$"$"ÖRS N ernativ "till vin och sprit i alla sammanhang. Här serverat stu-. tv, och informationssekt Rolf Brommå;,- Stockholm, 'allohöls vid äirformationsmötet, ir Ör= r rågan AS] + + knärket elv; d oh ot då tarkare dryc- : Kerna. Tvärtom blev den av allt att. döma "en ifaltor , sol accelererade tréhderi möt Starkaré drycker; "> Witt fågorlunda- feltigt ö i lösa : mellanöt: k Ör. med "om - förrän - på månd , då tvådagars-. Jom- mellanötlet - blivit. ett 'skolpro- är -helt "förskonad. Likaså är. skol i dansfrågan eu | föitidsstyrelsen.: Å litade informationschef "Rolf -Brom- -.:| me, Stockholm; 'Teridensen är klart | riktad "mot allt tidigare ” i ämnet, > "a Studierektor . Gunnar Hägnefelt inledde debattkvällen- med. att fråga införa en 18-årsgräns för inköp, men ännu bättre vore det, om systembo- laget skulle. sälja mellanölet i stäl- let, för -livsmedelsbutikerna'” Urig- domarnas:impulsköp skulle därmed blem, även -för' Ör kolan. -Den tidigare nämhda 'vandaliseringen på skolan tydde på-att denna "inte "tecken på” sådana 1 man tillsvidare 'Om skolungdomens alkoholvanor — frekvens: öch "intensitet — berät- alkohol- debut ” och”; ökand förhi . ansåg shrr Bromme,. -' - Från skolsk slapphetåd från en” del” föräldrar, som tydligen inte bryr :sig .om var arn:finns på nätterna; ännu Ikoholdrycker' de Idrasidani eftöre" d fation om: 'uåg- domarnas:. älkohölvånor ' och "ville dan väcka till eftertänke öck :skåpa -ett ”stört nsvår.$. .. Efter" debatte kn erskahåll -betonades - j Om-du rinte Net : hur många, släktingar du har .ska-du. köpa ett konsumtion -av "sp drycker "och - Då. nosar varenda on | Sarkölkl CA 7 Giv vat > Ad dessks SÖT SVAFendA "el :: Mellariölet blev snabbt en mycket [så är styr föreslog :mötet att 'frågan skulle gåt. x inkomna motioner behandla- : s och vidare: gavs en information , |- '". populär dryck. bland skolungdomen, fruktdrycker.” ' | : 2Å NR NN är ett jobb som skulle .— Vi har under det nu pågåen- de läsåret 210 eiever. Av dessa är en flicka! Det är en horribel för- delning då det finns flera utbild- ningslinjer här på skolan, som pas- sar flickor minst lika bra som poj- kar, säger rektor Bertil Runheim på Centrala verkstadsskolan, Rektor Runheim' menar, att det till stor del är '"mammornas fel att inte flickorna väljer tekniska yr- ken: — : s — 1 stort sett har döttrarna två saker att välja mellan när de slu- tar grundskolan — antingen bli sjuksköterskor eller gifta... s — Den finmekaniska utbildn gen är en gren som ligger väl så brå äll för flickor som för pojkar. -— Den elektroniska utrustningen, med : kunna. passa flickor lika brå som pojka: elever: verks allt småplock. som därtill hörer blir allt mer omtattande, och även ty- pografutbildningen tycker man bor= de passa flickor utmärkt. Och-te- lereparatörsutbildningen, med bl a utbildning i TV-teknik, är väl in- get som behöver vara förbehållet pojkar, säger rektor Runheim? Om man nu antar att flickor väl- jer att gå någon av de utbill- ningsvägar som erbjuds på vwverk= stadsskolan, 'så är utsikterna för dem att få arbete goda, enligt rek- tor Runheim. Kanske inte fullt så 0 elev, Lena Rydberg, när hon provade en gravyrapparat på Centrala verk a i Halmstad. . Men : bland skolans:210 elever finns det bara en flicka! Traditionstänkande' är orsaken; till det, ;säger skolans » rektor, Bertils Runheim, T v på bilden, yrkeslärare Hugo Tenbert. Peter Griineberger, Horndal, Da-= ms i larna, fick göra en paus i arbetet medan Lena gjorde ett försök att gravera + or : "HALMSTAD: Den 15 februari "utgår anmälningstiden till kurserna på Centrala verkstadsskolan för läsåret 1979--71. Ett av de största problemen man har att brottas med på skolan är det traditionstän- kande som gör, att flickor, drar sig för verkstadsutbildningen, Trois att 2 bland, som ligger mycket bra tillför just flickor! det finns flera linjer att välja "a bra i Halmstad "söm ”1' den norra delen äv länet. Men, skolan rekrys terar som" bekant” elever från hela Halland... Ac Met : Vårdyrkesskolan, i Halmstad sor- terar, liksom . verkstadsskolan, un- der « landstinget.v-Bland nyheterna för året där märks en: betydligt utökad kursverksamhet: inom bar- navårdsområdet. Kapaciteten kom- mer att fördubblas, Dessutom öpp- nar skolan en filial i Varberg. 1 mars—april hoppas man . komma” igång, till att börja med 1 lokaler på Apelviken. . Ne | Gynna LT:s a nnonsörer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.