z pd LAROLMS TIDNING Fretlagen den :13 ;febröart: 1970 FA - : > Broms på r . Centerledaren Gunnar ' Hed. Junds uppmärksammade fram trädande på onsdagen, då hari toj ;13-februari 1970 storstäderna . « bör kunna införas. Hr Hedlund - nämner” förslagsvis anmälnings- eg upp frågan om en: uppbromsning «planerar starta, eller utvidga pro- "av storstädernas och framför -allt - duktionen.- Denna bör även gälla Storstockholms ”lavinartade till> statliga verk. Sedan blir det myn- växt har inte endast tre' enskilda digheternas 'sak att avgöra om" cente d skäl finns för att lokalisera just . 'ceritermotionärer och en partimo- t tion från centern i riksdagen utan dessa företag eller verk till exem- ' dessutom en kraftig opinion från pelvis Storstockholm, eller om in- Radavståndets skyldighet för större företag som ' betydelse för . våroljeväxternas skörderesultat " Av agronom Ingvar Ohlss För att få ökad information om huruvida våroljeväxter kan sås med litet råävavständ har 16 försök utförts i Mellansverige under är 1969. Väderleken detta år har vis- serligenr. varit tämligen extrem; men de erhållna resultaten motsä- ger icke de som framkommit från orlenterande försök tidigare år. Lantbrukshö . kommit i strästyrka visas att bäst strästyrka erhålles då vårrapsen sås med 12 cm radavstånd. Från försöken framgår även att tid- punkten för mognad påverkas av med vilket radavstånd väårraps säs. I förhållande till det stora rad- avståndet av 48 cm erhölls tidiga- re mognad för leden med 24 och ”Danska veckan” på Katrineberg ägnas mest åt miljövärdsfrågor landets olika "delar bakom sig. te minst lika goda förutsättnin- Prognoser varslar som bekant om, gar kan erbjudas på andra plat- . att Storstockholm kan nå en för- ser, Såväl London som Paris har dubblad folkmängd inom inte allts = nödgats tillämpa etableringskon- M för Många år. Trots den lokalise- troll för att någorlunda kunn: "fingspolitik "som ' bedrivits under bemästra: : I trati i ' senare år blif obalansen mellan '. men, "Men det;är ju inte nöd= : storstadsområderia '; och framför - vändigt att dessa blir av.så över-; . allt skogslänen allt svårare att be= ' väldigande 'dimensioner som där; ' mästra, vilket bl a tar sig uttryck innan några åtgärder för att und A. besvärande ,underskott "på. ar= = vika detta vidtas... «+ sun 3 betskraft 1 dessa” stora tätorter En 'etableringskontroll för stor- och en'äriiw mer besvärande är= = städerna bar dessutom en annan: Ytterligare undersökningar. under ; | kommande år måste utföras innan . |définitiva slutsatser kan dragas. ” De följande resultaten hänför "sig till vårraps' och ' vårrybs, som sätts med' tre radavstånd av ca 12, 24 och 48 cm i kombination med tre utsädesmängder., Endast i ledet med det största 'radavstån- I det har ogräsbekämpning "utförts : som hackrensning. :.. 5 os. lep reagerat som väårraps. Råfett- 12 cm med en respektive två da- gar. Klorofyllhalten i fröna, var låg i alla försök på grund av vår- rapsens tidiga mognad. Skillnad i klorofyllhalt mellan leden med oli- ka radavstånd visar genomgående högst klorofyllhalt. Då värrybs såtts med olika rad- avstånd har denna gröda i prin- Hl 'oble. bétslöshet :1' glesbygder 'med'en- = och lika viktig aspekt; den bidrar .: TEN? Mr SN SN sidigt näringsliv." Inför en sådan även till att ge övriga 'Sverige +|. :Värrapsens avkastning i Mellan- | skörden ökar' med minskat rad- SS SN : ulveckling "frågar 'man sig' onek= en hyggligare tillvaro genom ' att ”|Sverige har det gångna äret.varit | avstånd. Om räfettskörden sättes SANN ligen om det är alldeles nödvän- = människorna i ökad utsträckning ';|lägre än” ormalt . på grund - av |till relativtalet 100 efter sådd med SÅNNA - art al företägsamhet förläggs Köra mna kvar i emma ad n ' ogynr 5 st väderleksbeti r [48 cm radavstånd visar leden med ÅN SN SE EN Just lessa överhettade stor- = erhålla sin försörjning 'där. KA va oh H i | NEN - sladsområden, Kan inte även and- = alltför” glest ..befolkningsunderlag ,' Und Sä OMR ora RE sekive ne "även täfetthalten ÅN Nå SR SR Naturvårdsföreläsaren Ingvar Nilsson, Simlångsdalen, flankeras här under: katrinebergsbesöke : TN . danske läraren Peter Holst (t v) och rektor Bo Walli He . ra delar av landet.-erbjuda' lika ” goda möjligheter; eller ' kanske ; ännn bättre, särskilt -med tankeé.. storstäderna. Lagom "är . på arbets. 'och boendemiljö; 'av= många synpunkter, - '' "> : "stånd melian hent och arbetsplats; : . Man kan även betrakta frågan :: : sdcial miljö för det uppväxande : om broms på befolkningsköncen-. .' "släktet 'm m. Inte minst vålds- ” trationen till storstäderna ur” mi- Brottens verkligt oroande stegring - Ltärpolitiska. aspekter. Ju, m i" Blorstädetna "vittnar" om att. här koncentrerad produktionen ”& . - tfinns 'problem som "man inte kan "desto sårbarare är den för de mo- bemästra. genom :att: bara ropa på - derna vapnen, "iso fe en en flera poliser:ipch; strängare straff... . När centerledaren nu aktua Själva” röter tillsdet: "onda måste: etableringskonirollen för tädet "sitt utspel, ) skapar svårlösta samhällsproblem, sc liksom överbefolkningen gör” i ökar med minskat radavstånd men bäst "ur : ej så kraftigt som hos vårraps. Den bästa stråstyrkan och tidi- gaste mognaden uppvisade ledet med "minsta radavståndet. Skillna- derna i mognadstid mellan: största och "minsta radavstånd uppgick i riedeltal till tre dagar. et "Fröna' hade mycket låg > kloro- fyllhalt' vid skörd i'alla försöken. De" skillnader. 'som framträdde 'ef- ter sådd: med olika radavstånd var små, 'men tendéns farms till. fägst klorofyllhalt "då. vårrybsen sätts med 12 cm radavstånd. rote Som sammanfattnirig av 1969 års försök synes flera faktorer påver: kas "av. vilket radavstånd som an: ten från: försöken med värraps vi- sar omgående högst råfettskörd då sådden. skett med minsta" radav: ståndet. I förhållande till det störs: ta radavståndet gav 24 och 12 cm i medeltal: 25. respektive ..27 | pro: - | cent ”. Högre” -råfettskörd. ”Deiina skillnad hänför sig till" både" hög- re. fröskörå och. högre råfetthalt när sådden sker: med de mindre radavstånden, Leden med litet och stort radavstånd uppvisade råfett- halt av. 43,2 respektive'41,5 .pro: cent. Varför sådd med olika rad- avstånd uppvisar denna skillnad i "] råfetthalt kan bl a förklaras av att pläntorna' i ledet-med stort tadav- stånd var av, ölika"storlek och för- grening . med. variation”. 1 "utveck- Ungsgrad.' De' plantor söm utveck: ! SÖ NIER till missgreppen, det nu pågående Europeiska nn rä | Eftek”" föredraget” turvårdsåret, där! både Sverige och Danmark är engagerade, Program- met började redan, i måndags med Det är ”danskvecka”, vid Kat- rinebergs folkhögskola just: nu. Ett '40-tal av skolans ordinarie" elever reste i söndags på ut- ' bytesresa till Rödding folkehöj- skole i Danmark; och i: gengäld ”har'40 "ungdomäår därifrån :kom- mit för ett veckolångt studiebe- - ot . sök. På Katrineberg får. både gäs- |. Under tisdagen fick ungdomarna der och ordinarie elever ägna hu” | Studera 'avloppsförhållandena i' det "yud parten" av veckans ' studier åt Hillä: samhället: Vessigebro "såmt:de "något så aktuellt som miljövård, planer, som: uppgjorts för den fram- "Problemet är som' bekant inter- >] tida vattenreningen. På torsdag gör nationellt; ”.. >. as - |man "en studieresa med buss till : : H Halmstad, .där .mah. bl.a -beser en utställning på museet samt tar del av sopförbränning och bilfragmen- tering. Kullurlandskapets . föränd- ringar presenteras i en gästföre- läsning , på, fredag av rektor Ake Andersson, Plönninge, och på lör- dag ,väntar en estraddebatt om hal- indsk naturvård, 3. 7 Cs d följde” fråge- . . stund; och '1' övrigt. får ungdomar- .' r na” under ;iveckans, Jopp följa. upp en översiktsföreläsning samt rund- ralljövårdstrågorn - genom" grupp= . vandring kring skolan och dess om- arbete! i - givningar. Sedan dess' har 'aktivi- |” at HL n slag i slag... ' KAMRATSKAP OCH ' 3en fick une UNDERHÅLLNING | v ”. Studieprogrammet under” dansk- + veckan ' är ganska" kompakt, men man räknar likväl med att-elever= ' na skall få'tid över för. underhålls ning och) kamratlig ' samvaro," På' måndagskvälléri| hade man speciellt ” välkomsikafte, på tisdag kväll sam=, ' kväm medsdang och -på "lördag -blir. - . ännit' ett;samkväm, .. « ANV | visningar, . ingår ;.ocks kvällsprogrammen, '1' månda : sådes några vackra naturvårdsfil=" " > mer,. och på ,onsdägskvällen ; kom några ungdomar ' från. Falkenberg för att:visa filmen' ”Krigsspel”; som, - bl a ”.belyser.: värnpliktsvägarnas, synpunkter. En del idrottsarrange=) mång. genomföres; också under 'veca ” h -förmodligén "Hittar en" eljér/ flera grenar; 'där landskamper kan utkämpas -.: På ;'lördagsmiddagen : ärsdånske : veckan. på + Katriheberg: "officiellt - + slut, men, därefter får de danska. . vi , g . ir brännbart : stoff ' "till". årets” valdebatt. Det: skall bli 'sär-. skilt :intressånt 'att :se hur reak ionen på förslaget blir. i rege ringskretsar, "0000 - "De danska eleverna anlände till Katrineberg .i måndags morse till- "sammans med sin ledare, :läraren Peter Holst." Han har tidigare 'be- sökt Katrineberg' i samband med liknande vänorisutbytén och "skall nu även" medverka 'som ”gästföl läsaren I ANA : De danska 'ungdomarna är. lag "mycket : nöjda med besöket på Katrineberg och de. många nya er- -farenheter, som” vistelsen vid. en svensk folkhögskola kan erbjuda, De får i allmänhet dela 'fum 'med svenska kamrater 'och' har” på 'det sättet "var och ' en fått 'sin 'speciel- 1e' värld; Somliga hade det lite be- 5 med språket i början, men] å sv högre ”råfetthalt, bättre stråstyrka och tidigare mog- nad na 2 ON c "DE MÅNGA FÖRORENINGARNA i, luft och'vatfen. samt. andra faror, som hotar 'vår natur, presenterades i en föreläsning -på 'Katrinoberg på örmiddaren- d Hal sade han ätsläpp in av. svavel, bly 0's v i luften,” kvicksilverfaran' i vattnet, giftånhopningeri i våra livsz "tagen övermä Tensen.: Under ”1969”h "avhålla, sjg.frän p 24 NORNG + 4 RE : - - sänd: aa å medel. och. de. I eina: resp. svenska "vär I ” fr dan lagstiftning” . Marknadslä esi ol sta ringar, . som : männis ingrepp dagsmorgonen "blir det. >. - : alktsam område; skett, a Sok or VR 12 ; övAni Reka KAN åstadkommer på flora och. fauna. Ing 'på Katrineberg, .. « egendom "w mf "sina . | Svenska schandels få I Je RDSVECK/ N: Det blev en. skildring om, tanklös terna freser 2 il fgendo amg så , - på : Katrincberg > får, närmast. ses] förstörelse men "också: om, de för- Cl :] dets totala: ägginvägning un- "der 1969 uppgick 'till 37.747 ton not 38.165 ton under 1968. Av denna kvantitet har 7,9 : procent eller 2.9067'-ton. expor- kämraternas som ett' led i aktiviteterna" kring sök, som gjorts eller, planeras” för a ar oov + Mot: bakgrund sons behjärtadeyd bestämmelser: "har " småäggs "noteringar" tillämpats: under : tiden ' 1/1—20/2 :samt”-23/5—. 31/12. Fr. o. m. den 12/9 höj- ag tyckte.själv, att När; hån inte alls - des småäggsavdraget från. 3: ; 'n, "blev, jag. ond. Jag till "4 öre: per ägg "under 50 de "honom "för . "gram. Genom ', den » spridning "av : rekryteringen: som : skett |” PÅ senare orde det: vara realistiskt: att räkna med att " vi snart får småäggsnotering : hela ”äret;"" Småäggsavdraget "uppgick - undér 219697: till +105,504 kronor och kvalitets. avdraget "till >” 192.810. kronor. Slakthönsen På fjäderfäslaktens område . . a har samarbete - med : Västra | Detta ohyggliga aktstycke:krä- |” Sveriges Aggcentral. fortsatt ver "inga "kommentarer. "Det! ta- under, 1969, nn AG lar för s'g självt”Möjligen skull: — Priset på slakthöns här va. 1€ man vilja tillfoga ”até det |! rit" mycket lågt och" avsätt- "verkar som om hr: Kjell.E, :Jö- ningsmöjligheterna 2 osäkra. hansson skulle ha ett ändå ri |>För att säkert få djuren häm- e vid önskad tid måste an-/ rt Insåg, j ; barnsligt "jag handlat och jgrep "att: jag. uppfört, mig väl digt illa"Jag, hade tyckt. att jag Själv/.; Var, så. storaptad.. Hur . många gånger har. det inte hänt 3 på den internationella” mark- naden blir allt sämre genom att importländerna : ständigt : ökar sin egen produktion. En absolut förutsättning föratt (i 'framtiden kanna hålla ägg- priset vid en godtagbar nivå "är att den svenska produktio- nen : anpassas ' till vad som går att avsätta inom landet... Exportbidraget” har : under året varierat mellan 0:75— 2:95 kronor per kg...ooov | - Importskyddet för ägg var "vid årets slut kronor 2:20 per "7 Sveriges , bunds'note Å ; uthålligt. söka ia Vetande i: syfte. bt K / lad; :sam- annan”. person "samt' visa :fram; det. vid begäran av rektor «eller läranepisel Ce i +" 20) I hälla "sin skola och. sin tila mydklet "som sig För. iprott mot dessa regler istraffas” lärjunge i" värsta: fall "|: genom iretegering”, tue te vt ina studier samt punktlig så.att han” aldrig kommer s Vinskörd. på det berömda 'champagne-huset. I. Bollingers ägor. oe i än; tillbörligt . är, mt, i överens- Vinintresserad munk oo futan- tänka Mlygsärt..1 öve et "Wi fan ”. h . Onen - Isom:Gud har? llde var om | Mos pp : n” champagnen: er.;”När' en-männ an R orda ln : . a självrannsakan; ärligt. erkänner Den - ädla. champagnens. födelse- a FAT. ör dag inföll ers mild vårdag nådens faterdemrg aSSN, och tar år 1673... Vid den tiden fanns dera änka og kommer inte till, utan den vin-glade' mun. ken hade redan länge intresserat sig för det välsmakande | vitvin ” Tantbruksför- g för 1969 blev fört lärareris ankomst; 5) komma, tillskols |. kare. verksamhetsfält. för" sin an, tvättad, vogis i RL kominad och snyggt'klädar ":. pedagogiska .. reformiver. ; bland |: mälan ske i mycket god tid, 3:24 jämfört med 2:99 föregå- |det i benediktinerKlostret Hauteé-:som -framställdes i Champägné. attityder . 6). hälla sin vänt snygg och Si avmeningsfränder öch parti-| i varje fall då det gäller:sto- | ende år; (ovägt medeltal). villers. 1' landskapet Champagne | Han 'hade- blandat och blandat — oöpt tr )» häl SER fänner.t, Sovjetumlonen'än bland ra flockar: En god regel "tor: | | a FR en, vänlig mung vid namn .Domi-|och- smakat och- smakat ..; Stor xt ger Oss 7). infinna sig 1: klassfummet] ocknolms sl 2Ior |xde vara "att inte beställa nya Vinsten od nique' de Pérignon. Han hade till-, omsorg -hade : han . också Jagt ner på att oavbrutet vända flaskorna h —' en grundförutsättning för att det. gyllene innehållet. ska smaka ”gudadryck". Hans” ”vältränade” gom var honom till stor hjälp un; delats: den behagliga. sysslan att vara. klostrets miunskänk, Följakt- ligen hörde det till Hans plikter att: gå runt och, meditera bland flaskorna. i klosterbrödernasg väl- "djur. förrän' man. säkert vet |; när "man blir av med de gam: Ia djuren." ' Marknader” på : | -broiler "har! under ”året - helt ' brutit'-sammani Härtill: har och "inta.-sin” plats emedelbårt efter ringningen och under lek. tioner: lämna” klassrummet” ef dast: med Närarens tillstånd; . : Intäkterna för 1969 belöper g "på överskott å verksam: heten "203.618 - kronor, "hyror 1947,” räntor. och utdelning övervar Kärl 11:s”Kröning). Runt nema och. inte armbågarna . eller ch. IS: Svar, inte” prata och stilla till: odygd; 9), resa, sig upp då läraren eller rektor inträder 1 eller. läm- har rummet; .. > 10); resa sig äpp” j rätt: då han svarar, sätta. sig endast "efter tillätelse från .lä- svara eller” fråga "något raren. och markera då hän”vill|”e 11) göra - noggranna. anteck- ningan om hemmuppglifternas om. fattning I därför avsedd bok,-då så X -meäverkat- fe ser, en; allt svariga uttal 1969 kommer So Den 1969 uppgick | I morgon: VALENTIN: : Solen; går .upp Kl. 7.48 -och ned”kle 17.05.5533 sees 0 oc "Av de inväg Islagna progno- för :”trög”. pris: politik samt i viss mån oan- landen i mass- -. media 'om- broiler, Efterlikvid för. - slaktleveranser under Åcke att utgå. Tillförseln NE totala. invägningen till '3.168,497,5 kg mot 3.249.628,7 under 1968. En minskning således med 81.131.2 kg eller 2,5 procent. da äggen kom- "Mer 96 procent från medlem. marna och 4 procent från | retag, : ? : 26.175. Arets vinst utgör 9.055 kronor "och ": denna ' föreslås disponeras. i enlighet / med "styrelsens förslag till 'reserv- fonden, Balansräkningen per "den 31 december 1969 slnta- de på: 1.371.545 kronor. Årsstämman , Ordinarie föreningsstämma hålles fredagen den 27 feb: ruari i Våxtorps bygdegård. Förutom stadgeenliga ären- den kommer representanter för olika hybridhönserier att Presentera sina respektive fö- -b or försedda vinkällare. Just, den här vårdagen gjorde broder' Pérignon en, av sina sed- vanliga rundor. i"den kyliga käl laren, Ingen kunde väl förebrå honom, om han då och då gick ett steg längre än att bara'be- siktiga flaskorna med traktens go- da vin — han kunde ju riskera att bli entledigad från sitt upp- drag om han sätte en flaska då- ligp vin på brödernas bord... Ja, så plötsligt, ur en flaska med ett väl jäst vin flög "då" korken upp i-hans milda 'och rödlätta ansik- te: champagnen var föddt "> Cr VÄLTRÄNAD GOM ' NA; så lättvindigt gick 'det-nu' . | Landskapets der experimenterandet för att. få fram. den speciella. bouquet som är utmärkande för det vin som alltsedan dess anses vara ett av världens förnämsta — Dom Périg- non. | ES "Landskapet ' Champagne, | di drycken framställs, ligger: i. nord- östra Frankrike Det är -en. gröt och böljande trakt, med en ideal natur för såväl jägare som sport fiskare.. Befolkningen. vet, också fisk: köket. 1. Champagne, är san- nerligen. värt att. noga studeras. «. ”huwvudstad”. ' är Reims, som framförallt är känd att: utsökt anrätta :både. vilt, och) kring Reims» ligger. ålla, de stora ”champagni bet” ” vars” märken har blivit "välkända, begrepp" över hela världenig,Vv os vr. "> Kömmer nt: till. Relms,.så ge er. ; först titta på katedralen, . och därefter att be- söka 'en : champagnekällare: då — inte I-har Ni möjlighet för sin imponérade katedral "(där | i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.