LAROLMS TIDNING EE —Birfö förnuftigt t pet förstaller kanske ”inkonse- kvent'att samtidigt som myndig- hets- och rösträttsåldern" sänks i utbildningstid skapat en lucka I i familjeekonomin = som snarast - möjligt ör elimineras, : vårt ”Jand, väntas familjepolitiska ” er ; körmmittén” inom" kort lägga fram > ett försläg 'om "att barnbegreppet” "4 allmänhet vidgas från'16 till 18 år. Men i praktiken 'är detta syn= nerligen. önskvärt ur familjeéko= . nomiska synpunkter. Som '': bekant ' ningsmässigt för närvarande, att större avdrag medgés för. Person "som har bemmavarande barn un-; "der 16 -år. När barnen — eller' ; kanske riktigare sagt ungdomar- nå —' passerar 16 år; försvinner "detta" avdrag. Sarmtidigt "upphör även barn! vidraget, vilket dock er-. "sätts" derande. ungdom. Detta är. dock" lägre än barnbidraget och betalas i tillkä ut först vid terminsluten, Är det" fråga: om » ensamstående förälder ; med : barn som åtnjuter särskilt . barntillägg från, folkpensionerin= ' en kännbar in- ing. kostnaderna för. . 16—18-åringar- snå ökar. Studerar: dessa ungdo- mar eller fortsätter; 8 sin. :yrkesut- läder, 2 resor, nöjes! . flesta ldrar : vill "gärna tillmötesgå, ungdomens un: "Ger dessa år "ait mer: märkeras | de' vuxenkrav och trycket på "familjens..;'.ekonorhiska ” resurser :stiger "kraftigt. samtidigt som de speciella "förmåner vilka tidigare + utgjort "ett icke" oväsentligt till=' . skott till de- ekonomiska resurser= 1. na, försvinner eller kraftigt: be- | skärs. I försörjningshänseende är. ora tr betel 16—18-åringar fslag' inte förelåg re- mål Detta. verkar. vara "ning av problem” som griper in bl d ram och :inte. mer no resulfå: "tet på lång sikt” blir: berceäde av vad man: kommer” vatt? fylla ut Tamen med; "Trots sina” begränsni var bör: Nordek , kunna skapa" för: || - utsättningar såväl för ökad samhandel mellan de nordiska länderna som för ett. mera ra- tionellt. utnyttjande . av - hela : Nordens produktiva "resurser. Samtidigt ' föreligger ' .uppen- barligen risk för. en snabbare koncentrations: äv: befolkning och ' företagsamhet . till-:några få regioner.” : - Tillkomsten av: Nordek stärker" därför: behovet av-en aktiv "lokaliseringspolitik ide deltagande länderna.”Som cen- terns andra vice ordförande Johannes - Antonsson framhöll vid Nordiska -rådets: session i Reykjavik nyligen . finns 'det Skäl, att inom det' finansiella rbetets ram anvisa bety- dande resurser "för en gemen- sam; nordisk 'lokaliseringspoli- gäller. beskatt- : "av > studiebidrag för stu-' : . samtidigt. som ; me Sedan: ken övelvis beklagas, att. : | könkurrensen.:' med. jod ; skall bli allmänt tillämpad: - Centerstudenterna . känner ' tolkpartiledaren ' Gönnar : Helén på pulsen beträffande mit- tensamarbetet. genom att ställa frågan om han vill prioritera det-, : a som det ' bärande "alternati-. : "till den 'socialdemokratiska ” oi rsgöringen, eller om-:han anser: ' 7. trepärtisamverkan” mer "realistisk - och angelägen. "Denna ' onekligen" ' intressanta! fråga åtföljs av några kritiska an- märkningar "mot hr Heléns stäl ningstagande i vissa andra politi ka. frågor, ;Dessa har "emellertid '.- endast: sekundärt "intresse. ' Men eftersom. hrr Hedlund" och, Helén : = delade i stum soM EN FISK. - Vem som än” myntade det ut- trycket, inte. visste han "särskilt mycket om fiskarnas: beteende. Men hans okunnighet” berodde sär kert på, att det: förr - var: så svårt att stud: fiskarna i deras natur- liga mi Med nya metoder och ny. teknik. innebär detta inte läng- re» så..stora problem. -I sin bok Fiskarnas beteende, 'som' i'dagar- lag, 18 kr), redovisar . beteeride- forskaren ,' Jens " " Meulengracht- Madsen resultaten från sina ingå- ende . studier på området, både: i akvarium och i naturen, Bland de mest högljudda i'”havéts stojande värld" nämner : författaren” ekorr- fiskarna med sind- sirniblåseljud na med sina klickan: sjör flera : ; uppmärksammade frågor | den senaste tiden, skulle. det 'ren ' sa luften" i 'mittensamarbetet om i. folkpartiledaren ger ett:klart be sked: på 'centerstudenternas hu! i '. .vudfråga.. Svaret :avvaktas alltså Ur: Tamiljeckonomisk: synpunkt med stort intresse i vida kretsar, ;regionalpoli- ilken + . betydelse .s Nordek slutgiltigt. får, » hänger . nära samman med den handelspo- - ropa i" övrigt de : närmaste åren... Man kan :givetvis.«inte --utesluta, : att t. ex. Danmark och Norge. inom några + år - uppnår - en :godtagbar - uppgö- "relse med ' EEC. Det" finns emellertid :" större anledning att räkna med att alla de nör- diska länderna kan komma att stå utanför EEC under åtskil- lig tid till: Näringslivet i Nor- : den: kommer tack vare Nordek' att. även: i. den ' situationen kunna utnyttja. de : fördelar, | rre marknad er- ”önskvö doch: det "är: att /be- . principen" inte” till "infördes - debattera- |. LB 'sig:: omöjligt vatt. åstadkomma |» sen enhetlig: praxis; Detta: har 1 - medfört "vissa. komplikationer 5 för: detaljhandeln, - annonserar; .sina kattepäslaget, rö os sd; rsattes. med livit så "att "det il: momsen: i regel inbakas.i kon- I. sumentpriserna, Sveriges. Köp: ;. mannaförbund: har klart utta- "lat sig för att "denna "metod ge "akt på” vårt: 'gudsförhållande och vara på vår vakt.mot: det onda, Om vi inte har 'det' rätt ställt med Gud kan vii ra. världens ljus. Vi ska a rd uppriktiga i hjärtat och måna fom att besöka gudstjänster, uppmärksamt lyssna "till "Guds ord och villigt lydå hononi. Vi ger det onda. utmärkta tillfällen i "vårt. liv: om -vi «utsätter. oss för alla slags frestelser." =: Deét finns" ett otal bedragare som söker påverka oss på ett förödande sätt, :De kommer. till tik. Därtill erfordras givetvis att länderna var för sig byg. oss :i, sanningens: och. 'hederlig- hetens skepnad. Men Jesus var: litiska ”utvecklingen-i -Västeu- |” : allmänna: varuskatten :— |, och de halskotor. ; . . Men det är inte bara fiskarnas olika sätt ” att meddela - sig med varandra som behandlas. I själva verket är detta" bara en, detalj 1 det" rikhaltiga ' materialet.” Många intressanta och roande fakta pre: senteras. vi får bl a. veta varför flygfiskarna. +; hoppar - «ur vattnet och hur. de Kan göra det; hur djup: 5 kr. som Skål” ersätta det” fifing änmuåt, dag: i-State riska” "Museum: 7 "Den" rats un. våra d gar från nor isk medeltid. Ons" "konstnären. ock, till verhningsontert? är.d kant: ; LEN Å H Sigilibilden visa ge” -"Pansarklada” 0 "Sven "Ake, 'Gustatsåo hän teck- nat förlagars "efter en” avgjutning förvarad på" Riksärkivet I "Biöck: holm och Majvor. Franzén grave- Frimärket. trycks, i blågrön färg, Postvarkets frimänkstrycker; sva ir för tryckningen” - Av” deras: frukt. sko- ;len.I känna dem”, Vi måste till- :[bakavisa deras undervisning för de vill inte alls hjälpa” Oss att [finna den smala "vägen. Vi mås- te. vara: klarsynta 7 ;och; modiga för att vi skall kunha stå fasta iltron på Kristus, . =. | Å självlysande - fångstredskap, na' kommit på svenska (LT:s för-|' | värdagsvänligt pyssli ka loriber: äknadr: husmal hur kulfiskarna -skrämmer: sina fien- der och hur det är möjligt för slamkryparna att uppehålla ' sig på Ör is] igghanen i : att "skifta ga bo. "Fiskarnas sociala beteende har fått ett- särskilt. Kapitel där författaren bl a visar varför vissa' fiskar "går r stim och. sandra” hart. egna revir... Jens "Meulengracht Madsen. erat och bö- rättar levande och i fotografier och. teckningar; Litte- raturlista, ordförklaringar, och re- gister bidrar; till: att göra. Fiskar nas beteende till en värdefull: po pulärvetenskaplig handbok på, det: ta område. Boken är den första 14 ; my.sé rie från LT:s förlag. Serien. har fått namnet Fakta om djur och ;natur och kommer i första hand att ge aktuell information om nya forskningsresultat. inom områdena etologi och ekologi. : Jens Meulengrach Madsen Fiskarnas beteende: LT:s för- "lag, serien" Fakta om djur och .; natur, 18 kr. ne "MATBOK FÖR HELA ARET.. "Att vara vetenskapligt, exakt och gång kan; inte” hö I "stort sett får: man” NO ändå v säga att kombinationen fungerar Ibra i ICA- Kurirens | ' Matkalender : 1970: I: databeräknade veckomat- "sedlar för hela året och med : | lunch. och middagsförslag för; var. je dag pr 'esenterar. boken en allti- "Ka man t om får” exakta Uppgifter 3 Jom. Xalorivärdet. såväl som. halten Jav: "protein," fett, "kolhydrat, kalk, järn? "samt ' Ar och Civitamin: na; Den" som vill avfalla” frän var: äv: de” "andra för hemmakvä praktiska. räd, .ungef tiorsstorlekar,. av oll illustrerad - med fotografier : och teckningar, : .och, innehåller” små- praktiska tips. för hem, och ICA: ku «ICA ' Provkök, . - » Matkalender. a get ken illustreras med förstklassiga 2 å ä sarmma : ; inte ' baras från; fordons > parationskostnader. Bidragen från. oa jäven " fn och ' garanti” på biten” under , Je "I bilar. med + kommunikattorisrädi Ett sådant ri adionät skulle omfät-[: Enligt "beslut av 1969 års "viksdag skal. vi - = stadslån för nybyggnad. en kategoriklyvning. ske. mellan olika orter: "7 och regioner. Vid låneramarnas fördelning skall orter, ”med. klart, eg expansivt näringsliv och långsiktigt positiv, .befolkningsutveckling”.- , prioriteras såtillvida, att dessa. skall garanteras en viss kvottilldelning: för de tre senaste åren av.den femåriga planeringsperioden, varom be-- sked skall lämnas på ett tidigare stadium och för: en längre period' > än för. icke prioriterade orter, erinrar hr Axel Kristiansson, Harplin= fördelning av -bo-- ge i en inter till i h 1igt "Kungl Maj:t har den 23 maj 1969] därefter ' | beslutat” om fördelningen med itetenslav de beslut medgivit att bostadslån förlåren .1971—73. 'nybyggnad : får "för "åren" 1971—73 | förutom de tre storstadsregionerna beviljas för, 60.000 lägenheter” för! erhöll tilldelning.” De fick. besked år 1971-och. 50.000 för vart och ett härom” först. i: januari, 1970. Be- > av åren 1972 och 1973, $k garante- träffande: övriga orter, omkring elsen i har 200 1 "programmen" för 45 kommunblock ramar= un rade” program. B lg till TT | handikappade: - Stockholm (TT). ; Stateng” handikappräd har. till den. statlig ”hariäikapputredning: |, ringar "i. gällande veglér: -beträf- fande ; möjligheten: att' få: "konc olika slag: för att :klara: :sådana |: förflyttningsprobiam: "som: är. be en stor. och växande betydelse, .; Emellertid, måste olika" begräns- j: ningar i rätten at det allmänna Kom då att. mi äganderätt, är äet staket: motive- mr I köpet "kulle : än öd för att förse” Invalld- ta” helä' ländej så att” alla som I behöver denna seiviceåtgärd. "kän få del! av "dep. -Denna” fråga" pe + 1971 har, nämligen icke tidigare-. |, å i länsramarna för: de - prioriterade. R tt Det "praktiska resultatet av oma!- p av Dil som” utnyttjas "mek na för: beslut- om lån för år 1971 | att fastställas av. 1970. års riksdag. Dessa ramar kan ' fördelas' på län | tidigast i-juri 1970; vilket sarno: likt" innébär” fördelning "på > .kom- muner i 'stufet äv' tredje 'kvartalet 1970. rr »- Den föregående” år genomförda nyordningen” var 'föraänledd Jav två j skäl, Dels skulle man' härigenom "kunna ge. tidigare" besked om till- delning till” de” prioriterade” orterna för att därmed få er bättre pla nering tillstånd; dels kunde-'man ; garäntera och fördela en. viss .kvot till”dessa orter. oavsett den: totala "byggnationens storlek, De små.or- "terna. får. i” ovisshet "om ' sin ill-' "delning utgöra "buffert mellan : "de nya "systemet. iInte” riterade" örterna: Harman fått" gare: besked ”om'låneramarnas stor= lek :och ”Inbegriper man samtliga kommuner är'det en klar ' försäma ring. Den” nya "ordningen har "där till "skapat. en' fullt: berättigad de- struktiv:' irritation: inom "de : icke prioriterade orterna. och är tvivelse ' utan: ett ytterligare ' handikapp för. deras utveckling? '- > .Det:kan: vidare ' stärkt: tfrågasät« tas inom” vilken typ av. orter. det är. mest angeläget: med; ett tidigt . besked: om byggandets" storlek, de... stora orterna. med". köntinuerligt : byggände: eller 'de' små" orterna ried liter och/eller: Med: hänsyn till.:att. god planering . är lika "betydelsefull. i i det ena.som fall ta blir äg nycgration. alls. ; :Beträf= S fande'.de'stora' "och" "expansiva 0 ringen: kar det "I på ; det: överhuvudtaget " håll”: inom. Pitorstädsrogionérna sähe” då inte: varit) framme” méd .prne= ” fimligen änte bera:: 3 Stor=.. isshet om 'byggnat prioriterade. 'orterhas -tilld Ini ;'' Det kan "starkt ifrågasättas : önt i man med den nya ordningen ska=' pat . bättre förutsättningar - för. i planering... H lagts Jämfört med föregående år. | : Medan länsramar bet , lek utan. Ha anidrå orsaker; el ar, visavi gare "fördela". desamma ;och i så "far vad” är: anledningen. till: för-" i Jtianssom: följande någor, till stats- rådet; ' 1)” Ahser” riksdagen. beslutade nya ”ordnins" :gen cv beträffande : fö delning : av. NH öjligheterna "att tidi= : ” orterna beträffande 1971 års bygge | Ka medfört - några” nistrativa fördelar” som "nöjliecjort . tidigare: kännedom för: komm ers 'na om! -byggandets- storlek.>- nation först. den 30. "december. | ;" Valet av -Kvävegödselmedel bi tingas. av. en rad olika faktorer: ök : xempel. Andra . är halt, av, , natrium: Jösse slog sig meot-tunnans trä- väggar; men” han” spände Knäna och händerna i tunnans sidor, 6å han blev kvär, inne i den. Mörk: huset för! att undersöka -källarn? skrek en ”kämnak ät de wa där latt 3 en gång, Hr des och så "äntrade — Såg nå efter "ordentligt?" — Gå ner själv om'du inte tror . OSS, jag till.ocHk. med” "sparake om. kull en: tunna. ; : källarn. är” "bara en Nten skrubb, där kan imte göm. ” låtsats inte se den förut, nu, blev, Meå hör, här; var har. den här: knappen kommit ifrån? KnosJohanna stirrade på knap- pen 1: :soldatens , .NYPa.. Hon: hade. hon "ivrig och 5 hennes. : : knotiga fingrar stack fram för att tå Jnäg: pen.; i —- Det är. min ; knapp! skrek hon: Stjäl ni nin knapp?” Jag har själv hittat "der på vägen, :. jag har själv hittat den, men ni stjäl den , . - — Hon är ju inte klok; sade sol- daten,; Hon, gormar- för knappen, som: vore den av guldi.; - Det" är "alla fall: min knapp! skrek Knos- -Johanna, NI får inte nu En stund senare hade alla 'sol- "daterna försvunnit, Knos-Johanna ;öppnade 'källarluckan; bo Kom nu upp! Vi lär nog slip a dom: där soldaterna DM . » Mari och Jösse skrattade "för ful hals åt Knos-Johanna, De ha- de, hört tumultet häruppe, .. -- galen, : grinade .Knos-Johanna, Ibland kan man" ha nytta av att I: betraktas som idiot också. ve Det kan man visst, höll Jösse med om. Men vad ska vi göra nu? Jag måste tillbaka till Nils Dacke. =. Det ska du, Och-du ska ha bud ' om. "illgärningar som Lars Månsson har, begått, Kan Nils Dac- ke straffa honom kommier allmo.: gen häromkring att följa honom nästan Mmangrant, Lars Månsson är en skälm, han lyder inte ens kun: gen: Denne är nog härd, men han kan aldrig påbjuda att oskyldiga ta min knapp, + har själv + hittat ma sig någon. dödas. och gårdarna tillfaller fog- den, r Fyra familjer har Lara Måns- nal Dom, trodde nog att jag var . son ätit löda, Mm sitter” "soldater på gårdarna och fogden ser tin att han lever" gott. Han måste NÄpsas, Och. jag. har en "plan, den ska' jag ; Soldaterna kän: tro "mej stöl- lig; mén kärringen vet lit en hel del... a "Det "visste hon, Jösse ta del av planen, " Den skulle sedan gå vidare till Nils Dacke, ' . ; — Var skå Marl' bli av? Nu säg” Knosgohanha, f sam ut,” Vöa '— Det var värre, Hän ville jag gärna ha haft dej, tös, men det går inte, Det är för nära fogdens tillhåll, nån kan lätt få se dej. > .Då lyste Jösse upp. a Det är långt hem, men tror du "att du kan leta dej dit? Där vore, du trygg, "berätta för far och mor.vad som har hänt och hälsa från mej och Nils Dacke, > | Visst hittar jag! Jag kan nog ta mej tillvara, ska du tro, Och så fick Jösse brått att för- klara vägen, -Hon kunde ta sig fram på , ett. par dagar.: På natten kunde hon säkert få ligga 1:nägon säja” dej,” och "den ska "Nils: Dacke i . dgård. Hön skulle tillträda en Plats Hos bonden på Älgå tefolk, fick ofta | -— Ja, kom” snart. ' . "De stod; där. utanför Knos. Johans "I nas stuga och tog avsked. Det kän- des svårt,. .men : ändå Var Jösse glad. Han höll Maris hand i sin: Det: led - nu mot: kvällen." Solen "hängde" tung « 1 väster.” En ”ljum sunnhan strök över deras: kinder, UC Du ska' vetå att jag tycker | om dej, sade Jösse och -rodnade. ' "— Jag tycker om dej också .. : i — Enl gång, när kriget är över, ska vi bo' ihop på Älgäs: mr Jaaa, > vö : Så släppte då Jösse "sitt grepp och sprang hastigt nerför slänten och in'1 skogen, su : Innan han: försvann; vinkade han” till" Mart, 'och det sista han såg var hennes hand, som vinka. de tillbaka mot honom, :. " Nu var han. åter på: väg. mn: SÅ allvaret, s : tung över "skogen. Då. "och då ys: la tes nejder upp av en "blixt; Mull: ret lät dovt, men ännu av! et. : Jösse läg. vid Iden: och. gäspade. Det "skulla bli regn: Pe hade byggt lövkojor, . grangrenar;. Elden -pyrde,och:; lev- de mest för att hålla de besvärl- ga myggen På avstånd. De Nadé varit svåra hela juli månad. : ” hade varlt en rastlös tid. I Växjö, dit man ämnade sig, hade Magnus Stenbock och Ture Trolle på Berg- :Ikvara upprättat: sitt; högkvarter, I Men. Nils Dacke ämnade slå' ett |. :slag för att få staden i sin hand, Han visste, att:de kungliga bara hade några hundra man där. Men uppe vid gränsen till Östergötland fanns det en hel del tyska lego: soklater, : Och dessutom" sveriska soldater. De skulle väl snart. sät- tas in I striderna mot Nils Dacke. ; Nils Dacke hade redan' ungefär” tusen man under sig. Men nu vil- le. han försöka. få ännu fler. Det där : taket, tätats med a "Nu var det i'mitten av, juli, Det | u t nas krav på fribot: . a fre en äng. ; bönder, "Da kungliga soldaterna i skulle "skrämmas med en så stor: här: som möjligt. Med' Växjö” i sina' händer, kl kunde det gå ] vidérna ännu vill 'gare att följa. Dacke, hade-man nu' bestämt att'fogden' Lars Månsson” skulle få'sitt straff. Han hade inte bararlurat bönderna utan också sin Herre och, konulig. Nils Dacka ha- de; fått: många historier” till livs om hurdenna” fögden skott sig på.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.