Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
LAHOLMS TIDNING KVALITETS- HYBRIDEN. ' 'Q Hög produktion, o Hög livskraft > & Hög äggkvalité . O Lång värpperiod. . &O Isolerad uppfödning + si bästa miljö ” RING OSS! ve od I vå Tänk-om vi levde: lika sunt som broilern! Av statskonsulent ELIS : JÖNSSON, Lantbrukshögskolan,- Uppsala. Under det senaste året har den moderna fjäderfäproduktio- ger, veterinärer och represen-j|digare. 5 Cu : " nen svartmälats i flera tidnings-|tanter för djurskyddsföreningar. a | : . artiklar, Man pästär där att da-|Man gjorde ingående undersök- INGEN Kv ann ; segr rare I gens: höns- och' broilerhus är koncentrationsläger och ett hel- vete för djuren. Samfidigt fram- hålls hur naturligt och . bra höns 'och kycklingar- hade det förr ir tiden. Kd : TRIVSELSTUDIER . I ENGLAND .v' ” "Argumenten - i: dessa” artiklar kommer ofta från "Ruth. Harri- sons bok ”Animal Machines”. Den överdriver kraftigt förhäl- landena i.engelsk 'djuruppföd- ning. Boken kom -ut 1964 och orsakade då en folkstorm som svingade jordbruksministern att tillsätta en kommitté” på . nio H FNALHY ;. One B BABCOCK t VI ond ft VN personer, I denna ingick zoolo- ningar av olika former för djur- hållning och besökte 54 hus djursanläggningar. i.' England samt företog studieresor till Ir- land, Holland och Danmark. Ar 1965 utkom den s.k. brambell- rapporten, där kommittén på 85 -jsidor redogör för sin utredning. - I rapporten säger man att den moderna, intensiva" djurhål- ningen i allmänhet är . bättre för djurens välbefinnande än de. gamla. primitiva: metoderna. Man är dock kritisk mot vissa former av gödkalvs-” och : : Svin uppfödning. foklia Olika -metoder för inhysning av värphöns , diskuteras med tanke på djurens hälsa och triv- sel,: Därvid säger man; att ute vistelse för värphöns inte kan rekommenderas. -Man drar: slut- satsen ' att" vissa bursystem' är lika bra eller” bättre än inhys- ning på. djupströ,. Kommittén har heller. inget : emot fönster- lösa hus och: ljusprogram.” "De ' minsta ” "invändningarna + Meka här. man" mot. uppfödning . av ". BYSRIOHONAN SOM" broilerkycklingar. Detta är in- " UVERTYGAT ev: IGEN ” : : . Daggamla kycklingar refas' större delen avi gätland. Sd HI HULT. sämt: 8—18. veckors ”unghöns Jevé- et direkt från .avelscentra, i östers! redan - dag: från MN | HÖNSFARM Tel. 0430/410, "JÄRNVIRKE HÖNSERI - rö . TVÄÄKER —' Tel, 0340/440 02, 440 11 ob Ökad TRÄ " GOTLANDSÖR är dessutom” billigare och dt rygare io än andra liknande skalämnen:' : -« -Använd GOTLANDSÖR även i ”värpredena. . : betydligt; ” dag vän för. ”30—40' år sedan. Därför: mäste” foder; och” vatten tressant ' eftersom "denna form av "produktion i' svensk 'mass- media utmålats som höjden. av djurplågeri. . . "BRA: BY GGNADER OCH/ FODER! CC k klusive hundar "och katter: här det. så: "bra. . lingar, Je uppföds i i bättre by; g8- peratur,- "Täftväxling och? ljusin dern.' Det är sällan: våra så bot der; och" samlingslokaler; har så - : ing växer från: 40 g-till" 1 500 eg på 7: vec kor;.-vilket sär : mer "än" "dubbelt så "snabbt ' som : 30-talets - slakt- kyckling. Även, värphönsen hå gre.: avkastning | i skulle leva. på fick: göra" , förr: i: tiden, skulle : de” alltid”. vara" hungriga. 2 Det": sägs "att. det” är. en na- turlig : instinkt hos' hönsen - att krafsa i jorden” Men det är sna- rare "ett: erbjuder ' hönsen lämpliga' för- hällanden för utevistelse i värt land, Det:stora Problemet med I fjäderfä som går: ute är inälvs- parasiterna, Dessa är också - be- svärliga hos "värphöns på djup- ::Iströ "och en. viktig anledning [till att man.'gå ' Jinhysning. ns över till bur: ..Man måste också komma ihåg värphöns och broiler i. Detta "I medför "att djuren" anpassas till miljön 'samtidigt som vi: försö- ker "att 'anpassa miljön efter djurens behov. 1: Även. om - det "finns mycket : att göra för 'att "Ytterligare för- ”t bättra" förhållandena : för våra fjäderfä; så kan man "utan vi dare” säga att :' höns och, kyck- INYTT och FLYTT Fredagen. den 2 februari” 1970 om. att; inga” andra -husdjur in- | nader; än. andra, husdjur. Tem- 7. kliniatreglering' : söm S . aska och. mät-|. avfall; 'som höns "och kycklingar » | avfall, som Köns och kycklingar tecken ” på | brist" på | | vissa” näringsämnen: i ; fodret. | Dessutom är: det bara. ett fåtal "Idagar per" år: som . väderleken lingar har det .bättre nu” än tr Många tror att ägg och. kött från stora” enheter 'med. inten siv produktion har' lägre ”nä- ringsvärde än produkterna' från dersökningar är det inga större skillnader, men . vitaminhalten är högre i dagens fjäderfäpro- dukter... - Eftersom - broilern slaktas vid yngre ålder än kycklingar förr i tiden-är fetthalten lägre. och köttet. har mindre smak. . Den höga hygienen vid slakten med- för .också att inga smakämne går över från. tarmen: till. kö tet.. Men å andra - sidan.-har. vi i dag. ett rikligt sortiment av kryddor. Att få god-smak på broilerkött är- därför. en tillag- ningsfråga. . På- detta - område har :vi-säkert "mycket att' lära från: länder som; har: mängdub- belt högre”. - konsumtion: > sän vi fjäderfä söm 'springer' fritt på . ställbacken. " Enligt gjorda wun--. Bjär sjölagårds- —=L «> HYBRIDHÖNAN SOM testen 68-69. « ÖVERTYGAT TEL. ' :0130/611 59 Eketshus: Hönseri' M Alstorp ” IGEN uille ägna” n och komplement” rig, vilket i att: . Pettersson, ; Ma avi det där med : garna; En”del hade: nian: "väl läst sig till men i .Sto det Cexperiment, Tbenningmässigt, ti också ”betyde sam manhängét ducenter får: och har non; vår "förening. ”. ” « Om man i det svepet ,.talar om, att man i :samproduktio-” nen hos hrr Pettersson” helt- gått in för, det s k hägglund- systemet, alltså inga . , burar, utan hönsen dir rekt på golvet; 2 Systemet har, efter vad jag. förstår, ' påtagliga förde: Tar, kommenterar . Inge. Pet. tersson . : vidare, Bl a medför det att vi. slipper: "undan ut: £ödslingen mer än när vi tömmer hö ishusen . för. att sätta iv: nya bassängen . och. utvattningen. : sammankopplade och . se- dan hönsen avnäbbats har vi heller inga bekymmer för sk kannibalism; Jätte, örvalet av. avelsdjur sker Helautomatiskt -- FEST Er Sorin 4 Ta 1 na s i ro SÖ som vi nu häller Dp et av de t hönshusen har hönsfodrét och." 90, procent av man, gått in för. helautomatisk utfodri ing medan två andra, som om "skall automatiseras,” Rekryteringen -— man slår i regel ut- hönsen efter 18 måäna- ders produktion — skert helt i egen regi i så motto, att man köper in' daggamla kycklingar, som man sedan sätter in, när de "nått produktionsåldern. — Det är klart, att det är mycket arbete, sa Inge Pettérs- son, men det är sådant, som en lantbrukare tidigt fått vänja sig vid. mi: sköts manuellt, så småning- : Inge: Pettersson? och :påtaglig-- ;optimism:--be- sydhal- tid: "varit före: har! ALC" .Kun- kt "I forskning på rätta blandningarna, TA inflikade Inge: Pettersson, - har fodertillgången perfekt. jInte? att vi -har tillgång till. ett buf: fertlager i: Våxtorp, . vilket gör att. man" aldrig "behöver: "riskera stå utan. > HLC. har. fått, fram. ett hälfo sats. utan” serve S söm” det är, antingen man vill” Ha det i lösvikt” eller säckat... : Det gör, broilerfodret:. av hela. .konsum: Sydhalland | störst; ; Södra Halland är fortfarande Sveriges största: äggproducent- distrikt,” något som både” Inge Pettersson och Hans Johansson är ense om är Waldas förtjänst. Genom en perfekt service och en ' kontinuerlig kontakt med medlemmarna, har. man : från ohansson. värnade" för] frågan och. dä Varit lägst, och.” | kostnader — prove t | TRYCGVE NILSSONS Svaret p ständigt stigande - N BESTÄLLD. - GOD TID. ör koipinnäde leve fanser - : HÖNSERI = tan, Urkelljunga . oo duktion, > väl :Men beställ” i god tid, gärna. alltid"! klaffat - derj=sas Hans... Johansson, som. H alltså nte skall: ha någon ' till-1 att : 1: kan lever era. cc | VALDERGA KG KO NIROLLHÖNSERI. Nn > Svefsaregätan” 6, Halmstad: Te 1 035/11.8 8835 NIA I dag: "LAGE ln i "Solen går: upp: kl. ' 75 och ned kl. 17.36. : GOTLANDSÖR. finnes till salu: hos. foder- handlare över heta Jandet." 5 föreningens sida sporrat till an- strängingar för att nå bra re- sultat. Ett av Waldas. mål har bl a varit att få fram en mera året-om-betonad produktion, Tyvärr har det varit. så, att när äggproduktionen varit. som Glädjande nog har. "lönsamhe- ten förbättrats något efter ett dåligt första halvår och det är väl bara att hoppas," att ten densen. håller i sig. | — Om man som vi har ägg- produktionen - som ett komple- mn Moved! I MOT; gon: MARIA, Solen gär" upp kl. 7.12 och ned kl. 27.38, |U5n00 | 008 00 | nn | sno sten | ove | se | tee | Sn0p | 08 | SD lo a RE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.