, LAROLMS TIDNING 2 Tisdagen sdén 3 mars” 1970 -""Tlsdagen” den 3 mars: 1970 = IT + s Tryggheten i arbetet: och i ar- , befsmiljön är, av så fundamental betydelse stt det måste begecknas som "anmärkningsvärt att denna inte ägnats: större uppmärksamhet hittills än "vad - som skett'- Med den:tekniska ut=" vecklingen. har otryggheten: på arbetsplatser successivt ökat, vil- ket en rad alarmerande uppgif- ter 'om olycks-. och dödsfall samt skadeverkningar vittnar, - Arligen - » skadas . 120.000 - : " problematik invalidiserande -- människor i arbetslivet, 2:000 ini . valtdiseras, 350 dödas' och drygt 300.000 uppges lida av khörselska- » dor, Dessa siffror 'anförde stats- "minister Olof Palme häromdagen när han presenterade . direktiven för. "den utredning som, nu skall - ia itu med: en översyn 'av "ar- + -betarskyddslagstiftningen: Det. är en: välkonimen nyhet även dm: än . alideles för senkommen. - : Det? ökade, antalet . olycksfall, och i många fall skådor : för :li- vet blånd enställda i ett högt ra- . tionaliserat produktionsliv är ett": pris för tckniska framsteg som: självfallet :-inte kan s accepteras H Dessa” frågor .om den ”inre mil Tv jön” har kraftigt påtalats från? " centern i dess mijöpoliliska' mo-; "toner 'och andra framstötar i” riksdagen, 'där man krävt effek- ” t'vare” miljövårdande åtgärde! ' från samtbällets sida. Från social . demokratiskt håll. har. men: stän-'., » digt ställt sig kyligt: avvisande. till. centerparliets "fö "satsning . på «'mil .; IYgghet i arbetsliv , ”.Industr ri har inte helt lyckats . med uppgiften" att garantera" de anställdå en "sådan" "miljö "att. dé . som 'arbelår i get. Därotr "vittnar. frekvensen". arbetet, Anlednin= - = del>-bristfö ga . politiken -även ” " beträffande. människors behov” av' olycks= . insikten om vilka förbättringar olika arbetsmiljöer kräver. Där- för är det samhällets uppgift se" till dels att resurser ställs till förfogande för ändamålet dels att ; genom skärpt lagstiftning tvinga företag att uppmärksamma nöd- vändigheten av en mänsklig 'ar- ”betsmiljö för' sina anställda. I des-- »sa strävanden . bör god samverkan efableras mellan: företagsledning och arbetstagare. Aritaler gifta kvinnor . Te på arbetsmarknaden : har ökat med '145.000 under de. ++ senaste fem åren. Samtidigt m'ns- ” kade de ogifta. förvärvsarbetznde - kvinnornas antal med 20.000 och männens. med 8.000. Följaktligen är det- de: gifta kvinnorna som svarat för den överväldigande de- len av .nettoökningen på svensk : : arbetskraft under, denna ti M Tyvärr! "har inte 'Tnöj] r dessa. gifta kvinnor att ordna '>barntillsynen via: daghem” eller , é familjedaghem. på Jångt när följt med 'i denna ur: arbetyi aftssyn- punkter. synrerligen glädjande utveckling.” Av' de" 1,5 ”miljonsr- na kvinnor" på arbetsmarknaden: har” nämligen 275.000 barn under ” rsju år, Daghernnien” har 'medv20 " » procents ' överbeläggning": endast plats för 36.000. och de kommu- ; nala familjedaghemmen för 20.000. barn: När de 36. 000 barnen; som > nu finns "på daghem, kommer - upp i: skolåldern, stiger efter-. " frågan på fritidshem åt dessa: 1” dag finns. det endast. 7.000 sådana :' -platser,. vilket skapar svåra pros blem för åtskilliga kvinnor 'som” nu' är” enrollerade "på 'arbets-' -markhaden.”; Bärntillsynen - blir? därmed; en 'flaskhals för rekry teringen "av kvinnlig ”arbetskraf 4 till arbetsmarknaden, som. det. är . ” ytterst önskvärt att vidga so ställe så -att: Jesus. inte "endast menar! rent: yttre villkor utan också våra själsliga; känslomäs: vi inte nakna; inför: Gud? Frk tan; motvilja "öch inotgängar, som : inte. finns. "bara. inom: en bestämd. ras'reller 1" ”ett : visst finns ”dét överallt. ” Dr. Paul: -Tournier skriver: :I”Vad människan, .hungrar :mest efter, är, 'att' bli" älskad, Häri ligger den, djupasté "orsaken till hennes; själviska . uppförande. . Vilket” skåpar: motsatsförhållan- ” lösa "det Å djupt rotade. problemet med vår "likgiltighet inför. andra? Jesus visar. oss tydligt. att vi. skall återspegla hans kärlek till: vå- ra medmänniskor, ': - en de Afrän trädde: hon ut på förutan:läppstift "oc : Hon” vår. klädd: i'si men" kjolen" släpade om” vantar ' till n en åln.- var .placerad : en . aning Alla -männer ville d vinna :; Damstöveln . är ' nu högskaftad : och. av; med: läppar: röda”. som körsebär, nypan: har: hon en cigarett. -sogoland- sänd Vv gata och gränd h allt sänt där : : . iden och sammet, -: Pots i'gatudammet . fn j den :hölls upp fint och horiett, > | om vilket ; verkade något: kokett. sö kal etta ås Som. "komplement , till .söndagskjolen. - : käde skydd mot solen. "< hatten på "bredden, på. snedden. st agens: kvinn a högst aktuell ” årets modell. ” Tryggheten i 1 arbetslivet . .sjövärdig. | detta: är norska Asketladden, som Det. Vaccinationsprogram mot | tuberkulos.s som svenska... Rädda Barnen startade 19661 Pusan, Ko- rea, . har . nu . nått-- närmare.. en kvarts. miljon, förskolebarn... En: ligt avtal med de inhemska myn: digheterna.. kommer. . d juni-19707 överta. -vacci tlonspro- grammet som nu fortsätter, med nyfödda” och nyinf! lyttade” barn. Istället har "Rädda , Barnen: star- tat.en kampanj för uppspårande av > emittsamria, ” tibe-sjujka, samt behandling” 'och iklontrott” äv dessa. 38.000: personer "har -hittils: under- sökts och: 8.000 patien r "står un- der; behandling.” Denna: Karpanij "Bärnens övriga: äta barn 4 Pusan. mot tbe. Kampanjen fortsätter. méd vaccinering av alla: nyfödda och kan efter -juni 1970 drivas av. de inhemska al myndigheterna. Rädda Barnen tbe-vaccinerar en: kvarts s miljon Korea- barn örea” Kormmér: kören. sjor personal Rädda - Barnen i anslutning till. projek- tet fortgår t..o. m, december 1972. Den svenska . personalen vid Rädda Barnens Korea projekt be- stod vid. ärsgkifter-v. en: projekt- chef och ledare för utbildningen av daghemspersonal. Den. korean- ska personalen, uppgick till 143 Personer, i sonas Rädda Bar nens Sociala Verksam- het "och ”fådderverksamhet T- Pö- san "är: till:största delen baserad på faddenbidrag. och är inte bun- den till något särskilt tidsschema. > Till sitt 'hjälvarbete i”Korea' har Rädda Barnen sedan 1955 utibeta- fast, att inom: båtbränschen i "deg en mässa Ieksaker, . som aldrig skulle få så tag i sjön. Mot sådana. här dåliga och undermå- liga” produkter måste vi reagera! "Den som avlossar. den krutlad- dade' salvan mot dåtigt konstrue- rade båtar. är, avdelningschef Pel- le Bohman, Göteborg. Och han vet" vad han: talar om, Själv äg- nar. han. mesta. delen av: sin tid ät ' bätsäkerheten till sjöss, Han sittér. med gom styrelseledamot i centralstyrelsen för "Sveriges: Mo- torbåtsunion; och var med om att bilda. "Nordiskt Båtråd,. en allde- les" ny. organisation, Pelle Bohman är vidare ordförande 1 Sjösport- sällskapet Navigatörerna och dess- utom. ordförande i det 40-åriga Västkustens Båtförbund samt in- niska. "kommitté, vilken har till uppgift att söka lösa bl. a. fri Jdsbåtarnas säkerhetsproblem. | i Vi tar först och främst sik- te på båtarnas säkerhet, d. v. s. själva båtlkonstruktionien, fortsät- ter Pelle Bohman. Formen på bå- ten. måste vara sådan, att dem är Ett bra exempel på dessutom har flytmaterialet pla- cerat -så högt upp i båten, att den är osänkbar, En- det konstruktö- rer placerar tyvärn flytmateria- let i. båtens botten och en sådan båt måste ju kantra om den skule 1e bli vattenfylld. Förutom , sä- kerhegp ochS material "måste man även noggrant titta på båtarnas tekniska utrustning, Vidare söker Det Norske Veritas — ett av världens största klassificeringssäll.” "skap för fartyg — här. testat och godkänt Askeladden;' som trots. att: den” vattenfylls. (vå bilden) kan 5j nka eller välta: te minst medlem i'uwnionens tek-|- "=" t Bätråd bar bildats av Finlands " Bätförbund, Danmarks Motorbåtsunion, ”' Nors Ik, Båtför- bund , oct; Sveriges" '"Motorbåtsuni- on; För "att bli: medlem i: den svenska unionen mläste man dets vitlhöra en klubb och 'dels helst ha skeppareexamen.' Klubben kan sedan tillhöra t,' ex," Västkustens Båtförbund, som strädker sig från | Strömstad till Halmstad.' Liknan- de förbund i hela landet är' an- slutna" till Sveriges Motorbåtsuni- of, .vans tekniska" kommitté har som främsta uppgift avy söka 1ö- sa olika säkerhetsproblem, ' Pre. sident i Nordiskt Båtråd är ing- enjör Sven Nylander; Stockholm, UNNA Tack! Rädda Barnen EX] POSTGIRO : 900 100 CS" RLERANMRAARASR ARKA RNRANRNDAREN KANTAR ANKARA ANATN ARA ARA VAA ARNARA ANDA, värre "I det svenska samhället är en- in ligt TV-teatern alla poliser. bu= sar och de flesta gangsters sam- '- hällets olycksbarn. "I TV-teaterns svenska samhälle är advokater myglande vidunder med leende på läpparna och do- mare hemska typer med paragra- fer och fördomar på hjärnan. Det är bara brottslingen som är människa, Brottslingen är en människa — de andra är Hur mycket vi andra än anser att samhället har en avskyvärd kriminalvård är därför inte alla som arbetar i och kring den lika avskyvärda, Jag "reagerade därför starkt mot” Lars — Ardelius ”Väcka åtal”, hället. Författaren hade. tillåtit sig de enklaste och mest publikfrian-' de generaliseringar, som sedån yt- terligare betonats i en i övrigt ut- märkt regi av Ji onas Cornell. Det måtte inte vara lätt att vara polis, advokat eller domare, när 'TV-teatern sätter sina slipade tän- der i dem, Vi utanför tror att de "är 'så här och ökår därmed okri : tiskt: det. psykiska -trycket på 'd ; människor, som - har. sin verksam het: inom kriminalhanteringen (ty vård kan: ingen” ansvarskännand kalla denna :hantering av. männi skor), vc "Jag är. övertygad om : ätt "man inte kan "bygga upp ett vårdsam- hälle- genom att: sticka nål efter: nål: f' kriminalhanteringens tjäns-' temän. Det påminner om den magi primitiva kulturer utövar: att göra' en docka lik den individ: man :ha-- tar och sedan sticka nålar i dockan, . Kraften: i' ens hat överförs. då till dockans förebild, som avlider, >. : Den: svenska gen blir"inte bättre:av dessa gro- va "generaliseringar, som : ;Ardeliv sig skyldig, till. De uppväcker vis- en. en, indignation hos: oss, et > är det den: står efter. . ” :Harteringen av de s k kriminella rnedrande — för dem själva, också människor. ' filmade TV-spel som . konserverade "våra värsta fördomar om vårdsam-=: kriminalhanterin- Varför göra kr iminalvårdarna än värsta gangsters? | Hans Klinga hade huvudrollen i Lars - Ardelius" TV-spel åtal”, Men ska, man svartnäla kriminalhanteringens oj "kolsvart. som. Ardelius gjort? i lämnar: de röstfriande socialrefor-1- 1 merna "och söker sig fram till en|stå lösning, som inte ger dem en plats i riksdagen: men : kanske en ida; S medicinska. Människor bakom mu- t rar: och : galler " är en. samh jets” niskor, som';handlägger' samhällets åtgärder, i' grunden ' 'vidriga figurer utan «en produkt av ett. samhälle”, som har. sina stinkande: bakgårdai Å Alla: är” inte ' lika; TV-teaterns: vårdmänniskor. När ska vi få | . striktets A lokalavdelningar är det ch konstatera derås' oerhörda för nedring......; 'Kriminalbanteringen ngrepp efter .angrepp . gång. efte : gång intill dess samhället ser sig föranlåtet” vatt ändra sina. attityder. styrelsen ' beslöt acfalla "och till a EET ria rise. föreningarna översända — cirkulär "> | AMIRAL: Mordechai Limon, som med? ”uppmaning . att: "déltaga i en var chef för-de israeliska vapen- planerad.” - trafiksäkerketskampanj inköparna i Frankrike i med k båtsaffären i Cherb har Jämnat israeliska flottan,. Det uppges att han skall sköta den . franske bankiren Edmond de Rot- - schilds affärer i Israel, (TT-AFP): med tyngdpunkt lagd för" pensio- ”närernas dnjar och” upplysning i trafiken.” "Ängående” "den" nyligen startade & k artistförmedlingen till I tjänst åt. föreningar. som. önskar; " Jokala: förmågor- till. sina mör, r Det är i dag tillåtet att visa sig Dagens herrmode har tagit fasta smitande piratbyxa det 8 k ”second skin” är en av 70-talets okonz . - Ua hi agens. herrmode TE | ungt och: ledigt till förfögånd . till distriktsordf Öskar- Larsson. "> Ordf "meddelade att en sk 'boen- ch Svenska" Riksbyggen, Borås, 1075 mars. under. temat. ”De "som ; 'bostadskönsumenter” "Bland deltagarna ' i konferensens estraddebatt? märks bl a drätsel- "chefen Sten. Persson, Varberg, In- ”bjudan”, om” deltagande": har". sänts till” "samtliga - kommuner i länet. Beslöts att:avhålla distriktets års- ..konferens' i Halmstad den 16. april, . För ,1969 har. distriktet "erhållit » ett landstingsbidrag av 9.000 kr till studie-.. "och >" hobbyverksamhet, (Samma belopp har erhållits även för innevarande-.år).: Bland. utgif- ” terna under det- ngnå året kan nämnas bidrag: + föreningarnas studieverksamhet”kr 7.855, kurs för : studieorganisatörer 626.” of Du sjänr RN . i en ärmlös tröja ute på staden. . | Naturens born fkrat se på den nakna och fria linjen. Åt- med; hjässan. bekransad' / herr "HALMSTAD: är dagens herrar inte tillräckligt frigjorda för att > bära lätta okonvensionella plagg? 70-talet 'revolutionerar helt herr-. modet. Nu kan en karl i stort sett se ut hur som helst. Trikåpyjamas - eller -sidenscarves, maxitröja och nakna bröst, ARt detta istället för ' tillknäppta kostymer. och slipstvång. ee : textilhandlareförening hade på Å torsdagen anordnat en "Information för herrbeklädnadsbranchen, där; bland andra införma-:, tionschefen för Sveriges Textilhandlareförburid- Stig Gryzelius | -och : modedirektör Gunnar Börjesson från Stockholm medverkade, Hallands Det räcker inte att dagens klä- der; bara följer.: modets och lättskötta oömma plagg som 'herrar- na själva kan sköta, - Det har hänt och kommer att hända mycket - inom , herrbekläd- nadsbranchen. I år är materialen jersy och trikå de. mest förekom- mande, Lätta kavajer och åtsmitan- de byxor, ' allt i -lättvättade och kroppsvänliga material, .. - Enligt. konsumentinstitutets se- aaste rön har man kommit fram vindar. Stora krav ställs idag på material information. Det skall vara jer. av. bi vglansskyar” vt t Åka! Moln me blygia i stör då. ej. meditation. / på vita jökelamke =. os Ce I Klippblocke skifferbiad — Som. evtgax sidor. om tålamod «ss vändas de" till att det är livsfarligt att kem- | tvätta täckjackor, fastän det står I: deklarationen att man bör göra det: :- Heger vörborgat- Lt De förlorar allt isolerande material . och drömskt.” ” : och ' blir" direkt livsfarliga i stark > 3 some kyla. . Det är viktigt att man informerar . Dock! : gördlas. Den . im öm kunden om vad de olika tecknen på ' | > gär | ” plaggets etikett betyder. Många vet > t ex inte 'vad det” engelska dry |rU7T. fn cleaning, (kemtvätt) betyder, — Vi "| där Borne ma L bryskt : vill få fram riktiga och lättfattliga .:|skakar pälsen «I etiketter. på plaggen, väger En : Gryzelius och: föra ut information .. till. kunden. så han vet litet "om om plaggets skötsel” | Undret i vardets Sjusnattstider istri i Halmstad.1 tisdags. Av di-” kommer att: anordnas :i' Halmstad s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.