bräckninget. mötes"? Å = am förtrollande ; Atlanten: dyker; upp. dessa, väl över hundr Tisdagen "den ;3' mårs-1970: Armas TE KåRA a IIAHOLMS TIDNING it- I klipprev kan inte ut redan 1 januari, Långt "innan den första" säng-|S trasten ikungjort "våren jankomst till England har. Scillyc dan Medan: uvudidelen av'de brittiska arna Iider av .en' blek. Januaris härda, sande-lköldgrepp” och ge nomtriängande. dimfyllda” yIndar, anländer 'bräddfyllda ” korgar av doftande" värblommor =, till > Covent: Garden, . Dejt, grå. dagep Syns! om möjligt” ännu gråare då man -. be tänker ihur länge än” det, kommer, att dröja innan" våren på riktigt kområert till dessa trakter, := os Vad för'ett” Fatå' Morgana är då Scillybarna,. dän blommor "ute 1 det” fria; slösande, mängder prunkar 'mftt”1. vintern? Nyfikén- heten; drev: mig att: närmare uni dersöka detta märkliga "förhållan- de. Ner r ; IT förtjäna nämnet; öd; I Sagt. detta" "med sblommor. skär eller i första ögon- blicket avgöras, I all torde det dock knappast vara mer än ett 20-tal: som förmår frambringa. l- s gräs, och blott fem, St. Marys, t. "Agnes, St - Martins, Tresxd och Bryher är bebodda. - "Men ändå — här ligger ett Lit leputtland; med "höjder och dalar och dyner, St, Marys, den största, är blott litet mer, än' två engels- ka mil än" två, blott omkr, 1800. invånare. : Att så här "på en: .enda- ratt komma" bort. från. den .larmande, stressande storstaden tycktes he.t ov kligt. > För här "fanns. inga skramlande tåg, inga "> husstora spårvagnar, inga bussar och inga skrikande. tlänings. 4 eller gatuför- säljare.” ag visste : inte "att 28 nära Zngland fanns något: "så :under- | kjuvligt”l.; låter > Besant: Ro- land säga 1 sagan ”Armorel Lyon- Hesse”! Och. detta" kan man. nog säga” ännu 1. dag; mn den som biott är. små. Blommor och åter blommor är det "som gjort Sciilyöarna rykt- bara över hela Europa. Och än- då är odlingen inte mer än hund- ra år gammal, Den började wmun- der rätt romantiska förhållanden. Ingen tänkte på att odla iblom- mor i affärsmässig skala förrän omkr. 1870, då Amgustus Smith, Börd till Tresco Island, till. Londormarknaden.: De var förpackade i en gammal 'hattask. Köparna blev förvänade 'att se värblommor mitt i vintern och för den lilla sändningen erhölls ett så bra pris, att man omiedel- leveranser, " "Från och med nu plöjde. man upp de. vanvärdade fälten och blomsterodlingen blev en ligt fönande födkrok, - Från omkring december - fram i april är i dag de flesta öarnas invånare i hårt arbete ute på fälten, som sluttar 'mot havet, joner blommor "under ”en' enda säsong. Under vårmånaderna va- jar fälteh av. utslagna narcisser, liljor och :lackwioler och då är ”Scilly” ett förtrollat sagoland. VARMA VINTRAR | Belägna I den varma golvström- mens. spår,” har öarna en 'ovan- ligt jämn temperatur, som sällån inte ens om; vintern understiger 10. grader "celcius," På grund av sitt . 'anförände åvid generalau. dierisen den” 2261 januari” tälåde , påven om de kristnas. enhet, . Där vid konstaterade han att en urvatt- nad, . nödtorftigt ” som -' katolicism |” : maskerad: Kristendom ' ej 'kan; tole- reras, Han ' underströk > vidare att . linget av värde "Kan'; åstadkommas för: de: kristnas enhet" genom 'att man ; praktiserar ”interkominuniori mellan medlemmar: i olika kyrkor, då denna förutsätter samma. trö och samma” vigda prästerskap. ” : I 1 du äl a 1 met den 1 februari”: vitrode "Paulus: MI inågra ord "öm "de holländska. bis: koöparnas Krav; ;på ”celibatets” av= denna kyrkans heliga lag samt för . klärar « sig; "orubbligt " vilja > hålla; 5 fast vid, ce batet.: Han uppfördra- ra detsamma. samt. ätt. "bedja. Gud]: sa att. hjälpa: "alla som fått” ' kallelsen "att: förstå". dennas: höga : "innehåll. . Päulus VI underströk vi varje. försök”, ätt ställa” ” fråga eller uppge d. skulle Sa la b I med hela körkan. . katolska världen skakats av vad : mån kallar ”ett upror mot celi- batet”, en rörelse som haft sitt: centrum i Holland. Många präs-, Aer kräver att celibatet upphäves och en. del har” lämnat .sina' tjänster som följd av sitt ställ<. 'ningstagande > denna” fråga. Denna riktning 2 är emellertid en "minoritet; och "även 'i"Hofland” förde det: stora flertalet” stödja" kyrkans traditionella inställning, "vilken framgår av bifogade ar- tikel, hämtad ur ”Katolsk Obser- "vatör”, organ för de svenska "katolikerna. på val N r: att ytterligare: "klargöra . sin oryggliga. inställning i icelibatsfrå-', gan "och 'skingra alla: tvivel därom vidtog. Paulus VI den' ovanliga 'åt- - gärden'”. "att. rikta - ett brev” till sin. rt beteckna ; en 'å:ergång. ; Han ”meds gav att det kan vara svårt att' upp- . fylla. celibatets fordringar: 1 men på- « pekade också "att celibatet är- ett fö Gud” också :i' vår även' en källa till sant katolskt sluta= I - vittnesbörd / a man från ol ' kopatets. sida ”klargjerde "ansåg påvens Angelus-t; intet förpliktande; meddelade den j Heliga Stolens pressombudsman, att påven vid.dessa tillfällen; då han förutom till: Roms befolkning äver vänder: sig till: ett stort antal -pil- ; Frunz/— Jag. som "gått, och: hop: pats på, - ätt, vi "skulle" få en son. ' Herrn: — Och så" "var. det ' bara blindtarmen? are kardinal Jean Vil" lot; vilket. följände" dag, den 2 feb-' ruari offentliggjordes i- Vatikanen, . 1: "denna skrivelse uttrycker påven " in djupa "smärta över det , dska episkopatets hållning - och bekräftar sin tidigare klarrjor da inställning att upprätthålla kyr-- K kans :mångsekelgamla krav på ce- libat: för prästerna i den latinsk övertygelsen ” att det är hans pliut att- tillse att ingen.” ”som en gång. lagt sin hand vid plogen och seden tagit. den tillbaka”. "vidare får" ut- : öva hågon prästerlig tjänst. rn Påven förklarar sig"; "visserligen ; [beredd att höra de: holländksa' bis- köparna och bistå "dem i deras svå- righeter : men . klargör, "samtidigt, att detta endest kanske 'utifrån de lagar; söm reglerar kyrkans liv och” . Åt. 'sin ' kardinalstaätssekreterare gav: påven i samband härmed i : "uppdrag "atv länders biskopskönferenser på det! > att: alla biskoper'i gemanskap med lagar och traditioner. I fråga om önskemålet om att: tillåta: redan gifta män av mögen!. ålder. att mottaga prästvigningen. -uttrycker påven sina starka: reser-' ga, kopatet tillsammans. med ' påven. ta kontakt med alla ven respekterar kyrkans Pen tioner samt anser att denna frå-” shåste behandlas av världsepis- | tanke i i me SÄLJES T L TS FÖRMÅN ” BARN GAMLA sände ett ' fång Iiljor från sina egna land - bart satte igång med. än större : Nerike. vin där de plodkar nära hundra fil ' fältens utsatta läge för vårstor- mar; sonm allt emellanåt med stor styrka sveper fram över öarna, måste "de sköra MUljorna skyddas [a med; höga häckar och” vallar. oc "På ön Tresco finns en under- bar "subtropisk "trädgård skapad av fd; Lords proprietors över Scilly, Man har: samlat hit väx- ter från hela världen omfattande ingefärsträd . från Himalaya, ' naner, : citroner 'och om miGerbar grupp av Libanons cedrar.-':.:; . Det, än kanske inte, månadsön för här. är livet att” leva : och- hur, tionen här” är, märker «man inte J minst på den: feta! mjölken” och har man tur kan man "får smaka den: i- sin ädlaste - form som tjock" gul vispgrädde. Men: ””Scil- ly” fr också känt för en "annan delikatess. Här fiskas så gottsom :Jall. hummer .sonmr' säljs i London. "I Det: hör tull att' främlingen går ö nen till "kajen när ”fiskebåtarna kommer in och: tillbåndlar., sig den: hummer han vit ha tll mid- dage scen MEESE SC CEN'SJUNKEN LANDLÄNK , Ett. råd till: tvunisten! :”Kiättra upp till toppen. på någon av St. Marys: kullar. och en oförglörnlig |! syn kommer att möta er. Ni får en ., utmänkt ' översiktsbild samtliga öar, de större > gruppe råde kring ett litet. inhav av blä- "Jaste blätt, medan längre ut skrov- liga klippor - omgivna ' av”, witt skum "från Atlantens brottsjöar tydligt avtecknar "sig. öarna och skären ' utgör: topparna” av. sam- ma "bergskam,. som på närmaste varianter, "äv den ”inexikans l tocän, indisk; Sol Jäderspalm, c så -under- ]j od ligt att” Tresco fått namnet smek- 4 ”löver vilken "de kunde: RN törrskodiga; I dag. kan man. intel «avlecs gaste ” höjdsträckning: ' Var” fanns en gång, blomstrande: stä- önster ur djupet och nere i:det Klära: Vattnet: sett irui: ner: av kyrkor med .havstång. böl |: dränka; nit) "Att: landsäni ringa num kan man konstatera; - FYND (Av "PARLEMOR Det finns halvädelstenar i Då ”badstrande K kan” man. ligt och gräv: den” efter "pärlemor, minnen ett: "spanskt. fartyg, so här: förr åtskilliga år sedan; ken. "Där: vägorna”. nu fullar fram å 25" mota klipipbrhart på er västligaste ” öarna. D. ;odkså .. skulden ; till förlusten. av. den tyska postsångar ochi Her: «1875 varvid! en VR glunds tningen av Allantlinjens Minnelana” 1910: varom: de Sa | -Ibehagt igare. än den ten från brbinande Hjälp: oss hjälpal. " Röda korset :.. Giro 900 800 ;: :Det fann vä Numer, honom! skrek man bäkom "honom; Jösse sprang som en -besatt. ut genom stadsporten och mot, skyddande "skogen, Nu: -var. han jagad... men han --mäste hinna tillbaka HN Nils Jösse. Jiknade est en älgkaly, där han med. väldiga. språng for från tuva » till. tva ;på , mossen. Har var. [smidig och landåde alltid Ra za. del -Bungandor taverna. mörka mossvattnet. st | skynda sig. öv "Han måste oden" sanka mar- "inget skydd, och han hade haft några soldater efter sig ända sedan han lämnade Väx- :1Jö-. Ett. enda felsteg nu skulle betyda. döden. Han 'skulle fastna i den sugande mossen, ock” sol daterna skulle lätt kunna skjuta honom. Men han visste att sol rakt över mossen.. De var rädda "för de småländska sankmarkerna.' Att de" vågat följa aned dn här 4 skogen berodde” vå... att kungen tinipper höll ' till här. Man had. sind förposter ute för” att” varning iskulle. nå. staden. Om. "Nils Dacke | 3 H Bredvid bubblade det sjukt. i det|' daterna skulle tveka att ge sigh, vågade ett. anfall; Vid andra isidan' lyste skögen välkomnande, "Men han "hade. än- nu en bit kvar, då han hörde ro- pet” från andra sidan: — Där är han! Skjut! Kulorna visslade ”näva- honom, "Men soldaterna hade sprungit . fort och Hade svårt för att hålla musköterna stilla. , I alla fak: hoppade han sicksack melian tuvonna, det' var tätare mellan dem ju närmare Skogen han koin;” Hd . Här sprang: han som ett jagat djur. Ja,. egehtligen" var det väl värre, för inga "bönder kunde ja ga med bössa. Musköterna var mny- modiga, Alla Nils ' Dackes män hade inte” musköter. Större delen hanterade sina armborst. Nu nådde. han skogen. Just då kände han. stinget; 1' armen, . Då ham kom i skydd av. träden såg han ner? ock "märkte "att, blodet rann nerför tyget; Mean då han. kände efter" förstod" han ”att det bara var ett käöttsär: Han" hade xlarat- sig fe « Soldaterna mäste gå. runt, misstänkte att: "de "gav upp här, . Nu, skulle” de snart .värå, utei ingenmansland, och det var .sol-|. daterna "oftast: rädda för. Alltför många hade stupat för en välrik- tad pil helt hära vägarna, I sko- gen fanns Dackes : män. Där de mönst kunde' vänta" det dök de Jupp..Och de dödade -snabbt,. Nils Dackes karlar hade förmått sätta i skräck i Soldaterna. ” soc Jösse, såg efter, hur han bord springa för " att nå tillbaka till Nils Dackes läger, Det måste bli åt öster, han kol lade med . solen ; och tog .så ut riktningen. Nu. sprang han lugna- re, sparade på krafterna, ”Men han hade otur: Han nådde fram till :en glänta och där upp- täckte han några soldater. De såg | É också .honom i samma "ögonblick. — Stanna! ropade de; . i 4 Men, Jö e snodde snabbt, runt och - för: iväg." Men nu- var - det farligt, "Gick soldaterna; som var efter, honom, runt mosse kunde "Ide' snart..våra. på - väg rakt. motlanc | på snart ett. dygn. Det hade ju honom. - : Hal spräng. ien båge. och hi tt ham" förföljde: - Det Jösse kände « tröttheten. välkte i benen. Och ” Hår"! var hungrig. Mat hade han. linte ätit inte blivit: tid med niat hos Filip Krögare, Denne torde imte heller behöva. men mat, rv oo. . "Jösse förstod att han måste villa bort sina förföljare, De var ju ut- vilade och Jå nom, Han "bänsde sig g in, for i nom, det som er; skottspole: Soldaterna fick. genast sv raré- : att. ; klara: sig, De. delade på. Hg, t öt ut här ' och” var." Jösse for mellan -' stenbumlingarné. Han Märkte” nu, att han bara 1 och funderade, :Han" "kände kanské " pfter en liten” stund hade J viltat "bort. ocksä: denne siste. Då lade" han; sig:sj under.” en stor I reda ' ig. Hungern. gnagde- i ma: sten; Han :andades flämtande. Han gen, "och. hans” krafter. var inte stod, att' han: inte sskulte ha stora, "= i alldeles utmattad. Han somnade.” Då "han 'valinäde” Sken "Det" var. tur att ha stilla, .Då han såg upp över. ste- nen, fick han syn. på en 'soldat på bara några : meters” avstånd, Soldaten stod antagligen på post. Han stad med. ryggen mot. Jösse, Minsta ljud från soldaten. skul- 16 kal'a hit de andra, :som' måste finnas 1 närheten. Mt tee br > Jöase kröp ner” bäkom stenen Tsmyga Sgmanit, Mens Han väg (NN rät 'sig så länge vil Ham varl- MADEN NH Trend ig. i de. inte. Der var i inte. lätt att' ga tyst . här,” Fick . soldater, syn på' honom; . skulle han. ha, svårt att Kanske: kunde". han smyga sig . på. soldaten? + . i Men. det gick” inte, det förstod årier | han. Soldaten skulle genast mär- ka "honom; Natten var tyst. Bara : en -Ugglas- vilsna - hoande, och en rävs ylande : hördes , då och' då. "Men 'så "fick hanen bättre Idé. Han, letade: först rätt på en ikraf. som blev. ett fint” vapen ] med. så gled han upp på en” sten; låg. 1 alla. fall dold för, soldaten; Så tog han 'upp en liten ster och kastade den: från soldaten "bortåt. ":- När stenen : rasslade" til sig. "Han stod med: «Men ingenting hördes, Soldaten. stirrade borg” mot det: häl där ” (Förts. , Ö i hot; vände . soldaten . häftigt. musköten : 'jatt. hämta. tenn och på ;"Tresco an. klättra, ned Å' eh gam ” mal fenicisk” gruva: och så med. käpp. och lykta ;vändra' läng 1 gruvan, Rätg, vad det är stöter: man på" en underjordisk ” sjö In " nine i berget; där det till och med”. I finns” fisk. . : utan « «twvivet on ov tid. då | . Scillybörna säg tillbaka på dagan merd.- smuggling: "och ; vrakplundning : och upphävde. en va Hiten "suck med: tankepå'/ ”den> gamla ' goda , Maden”, N man ' dock säkert. "glad: över at [dessa ” " nerypåfrestande”. och. stra.” är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.