LAHOLMS TIDNING i One fen ne 1970 4. = : LT KET Onsdagen den 4 mars a 970 , - LT = , Det såg ganska dystert ut för den politiska oppositionen i vårt land då Dagens Nyheters och Sifos väljarbarometer publicera=« des för decersber månad 1969, De tra -icke socialistiska partierna, moderata, folkpartiet och centern, -. noterade då tillsammans en så låg andel av valmanskåren som 41,5 procent under det att socialdemo- - Labil väljaropinion sympatisörvandring mellan cen- tern och folkpartiet kan man ta för givet I årets februaribarometer har folkpartiet 17 procent av väl- jarandelen mot 16 procent en må- nad tidigare. För 2enterpartiets del ligger februarisiffran på 18,5 procent, vilket dock är en procent , ” lägre än vad januaribarometern "visade, Jämför man däremot med , kraterna låg på topp 54 pro- -, cent. Men att döma av den baro- meter, som .Dagens Nyheter of- fentliggjorde 1 mars, så har den- 'na opinion svängt ganska väsent- ligt. på nyåret, Februaribarome- tern redovisar nämligen 45,5 pro- ceht”av väljarsy örerna för iffrorna 1969 så ligger båda mittenpartierna två procent högre nu än då. Socialdemokra- terna däremot har minskat 3,5 procent under denna tid, vilket tyder på ati mittenpartierna åter- tagit sympatisörer som förmodli- gen ent av partile- de" tre oppositionspartierna till- sammans, samtidigt som re- geringspartiets andel sjunkit från 54 till 50,3 procent under denna tid. . ” . Det är även intressant att göra en jämförelse med de siffror som återgays i denna väljarbarometer för ett år redan, 'd v s för februa- ri 1969, och årets februarisiffror. Då noterade socialdemokraterna 52,5 procent och de tre opposi- ti tierna = till 44 darbytet i regeringspartiet i hös- tas, men kanske nu funnit 'att' Olof Palme inte motsvarat deras förväntningar. Eller är det kans- ke Gunnar Strängs kärva skatte- , politik som gjort. dem betänk- samma på den socialdemokratiska politiken? Slutligen kan sägas att KDS. H och det :!lra färskaste tillskottet. till partifloran, framstegspartiet, : inte ör några framsteg i väljar= KDS har endast en ” procent. Tendensen är onekligen tillbakagång . för "regeringspartiet ; och återhämtning för oppositions- "partierna. Samtidigt tyder dessa opin'onsglicningar på en viss rör- lighet 'i' väljarnas politiska tän- kande, sun kän få :'synnerligen + intressanta utslag i årets val. Gi- . vetvis 'skall man akta sig för att med. ledning av dessa: siffror ta ' ut några segrar i förskott, lika litet som man bör resignera då 'j barometern 'faller.;:' Det är över ett halvår till' valdagen och mye- ket ken säkerligen hända på den politiska, fronten. under denna tid, sont "kan påverka väljatopinionen lö ena eller andra riktningen. ” + Det finrs' även: glidningar inom” ” opposition, som är intressanta att :studera. Moderata -samlingspartiet, . ligger; alltjämt , förankrat: vid'.en” » att det Iönar sig arbeta i den po : litiska oppositionen.” - procent av sympatisörerna. och framstegspartiet 0,5. Dessa noterin- gar förefaller vara ganska kon= : stanta, men någon utdelning i . mandat i riksdagsvalet lovar de absolut inte, Som ett unikt inslag i in februarik bör d . noteras, att vänsterpartiet kom- - munisterna' minskat sin andel en : halv procent sedan januari och nu bara har två procent, Socialdemo- . . kraterna har ökat en halv procent . under samma tid. Summan av den jämförelsen skulle bli, att trots LKAB-konflikten har kommunis- terna inte lyckats behålla höstens - ökning från två till tre procent," : - Denna politiska februaribaro- :- ” meter tyder alltså på, att regé=, ringspartiet inte är osårbart:'och' ioprocentig andel av val kå fen, precis' söm partiet gjorde hå. "der, ' SAR och: november R det' förekommer ” "en "vist, i debattens oentrumni. "Så van ab- 'solut. "fållet: på vHTFS familje j konferens för en tid sedan. .Det framgår av. refer: trant ng en. . en miljon”. ia svehskar” "ati ser: sig. inte ha" resurser ”coch kunskaper : "ale" självå "påverka sin situation söm” könsv enter, visår” avt det finns ett s hov” av! FonemeYppysnt - » om ala. helt. utnyttjade: sina underströk omtutsma Pettersson, HTF. : "Frågan är bara om' kvinnan i "HTF: . . Studierektor : Töre Wallén, TCO, "framhöll . Detta 'göller också. konsumtio- nen.av Offentliga tjänster,.klons- rå, ]: taterade Wallén. Socfalbudgeten skulle . öka I med fyra: mi tigheter, =. oo. « v . Myten att. mannen ensam ska S måste" vill avstå från sin oll f'hkem- ” met, : avstå 'från” att vara” den, som beslutat” och i något avseende. betydande. sv : . Utbildningssekreterare Anni a Baude, .TCO, instämde, Kvinnän "tar ut sitt ”maktbehov” i hem- "met och är kanske inte altid Medveten :om den Ställning hon : förlorar. Jom hon: ger sig ut i arbetslivet. "Det har emellertid visat "sig atg om Hustrun 'för- värvsarbetar, så deltar hon ock- så i de. viktigare "besluten: i hemmet, samtidigt som männen hjälper till mer. i' hushållet. Mannen tycks - alltså ha. större » respekt för . det arbete hans hustru utför utanför hemmet än det hon gör i Hemmet. cn Klassisk damkappa i; fransk skotekrutig couture-tweed i' fär. gerna rött, "blant, rönt och vitt. Sloje och slits I ryggen. (TORN- VALLS) , som - allting - cirklar: kring och | ti: Dragning i 1951 års obligationer 200 008 kr M ! Serie 873 Nummer 295 pv 100 000 kr : Serie 334 Nummer & 50000 kr Md Y Serie 24 Nummer 62 ' 2500ke 05 ae Serie 839 Nummer. 162 ..- Ve 1384 Nummer 867: -" 10000 kr föooce 176 1920 280 1337 320 1911 337 119y 419.1005 557 1970 647 327 8 46 754 1274 778 2 1006” 476 > 1121 1742 166 279 — 1168 1376 — 1361 980 ' SR 5000 kr to 8 3491 56 805 ” 10å 87 163 1200 ” 280: 359 — 344 405 287 1203 1. 487 "37 566 463 611 284 : TI4: 1704 — 'TT2 1026 - 798 "547 I 822 15IT-< 018 235 953 196 ” 968-— 346. 1026 1006 2-. 716 1122. 385 1156 13172 1160 1023 1218. 1137 1231 1177 1225 540. 1304-938 > 1346 1424 1462 1886 - "1481" 1IIL 1490 775 Bokstaven x efter 'vinstgrupp anger att n'uhret även utfallit med vinst på 100:kr, z efter vinstsiffran an= ger attinumret” en. väfallit” med vinst t på! 50 kry FE : 1000 ke 4 uu 1450 27:-508 .$ :'54 : 762 64 370 Å 177-205 Fn 2 8 1390 bo 1937 85215 99 45 114 1535 :” 122: 388 I 123 1970 120. 1086." 141 1616 2142 976 "152-177 156; 212 . 1156 1674z 159 461: 165: 364 TI 309 01 178 1612 ; 190 2050 | 204 1551 212 1667 1. 221.:1060 >, 237 831 241 1829 1 254. 983 > 257 1423 2272” 669 > 274: MMA .. 274 639z 275 482 "280 1416 1289 : 444 301 664 > 305 "346 : 28 998 328 1515 = 329. 896.” 330 686 331 503 "336.930: 340 . 405 365 —944:, "370, 1304; 220 1044 384 25317 386. "400. ” 402 1606 403 141: 408. 916 7413 251 424 664 i. 424 1240 7, ;800; 445" 1490 448: 484-449 1134” 2480. 1045 "470 1849 479 1080 > ell 923. : 624: 642 1036 > . 650: 861 661 1888. - 671; 1791 i 683 1554 > TI3 1876. : 731 756" 785 1266-57 819 1005 i: 3 837 1507.; 845 :-914 ir "854 : 519 882. 1314” "918! 693 9825 2958 "351 980 ' 1T04 5 999 . 1081: 1013 182" 1042 34 1042 1621. 5 1074 2448 = 1077 2,92 > 1080 1749 > 1087 156: --1087 "962 IM: 926 1100 "1142-1124 + 790... 1126 1794” 1136 1954 "Id. 499.5: .1148 1505 1156 1417 "> 1156 1957 "1165 1092 1168 ' 750 1170 373-171 482 1193 1945 > 1197 :-: 29' "1214 1242 11228 101150 1281 122310 1234-795 1236 + 921: > 1237-1882 i: 1248 ..1793: 1250 1986" 1252 1330 "71259 18 1263 > 95 1 12637 113”. 1266 329 "1273 > 1028 12737 1838 ”” 1280: 1640” 1281. 1761” > 1296 > 756 + 130511 965: «1318, 1313: 75 1332.:-323 . 1341 ed 1348 .1641 1355. 1093-1357 -.863 1358. 1088 1362 "832 — 1365 1415” + 1870-1311 "5 1386 1141” 1393 1372 21412 > 797 > 1449 - TR: 145025 72 1457. 1577.- 1458 747 187 280. Un 1254 | : BLANDAD KOMPOTT . "Sedan "jag "noga", läst" igenom matsedeln Då den tila Haltenska restaurangen, 'beställde- ; jag ” portion ' Simoni "Vermicellt, ten dep gick utyvärr inte för. "sej, sa' servitrisen, för” det var ägaren, ” (Alice Timander) Lingonyockerskorna drog fram som, bärsärkar & skogen. OD - (Skogvaktare Näverbjörk) Nea . " Vaktmästaren, sa dom I ikö- ket att det” var för: lite soppa i saltet! CEhorvala Gahlin)" Jag hade ert gång en guldkloc- ka och behövde Pengar” så jag lät klockan gå tills hon Blev. två, då sålde jag den ena. . a ; Martin Ljung) I verkligv fina "kretsar sanlän- der ingen till! middagen; ” förrän ala har kommit, H . (Pekka Langer)” a . RS ge " Abborrar i ”fågalbolken . tyder på ihållande lågtryck, ständiga namn, hustruns flicknamn, Juridiska | spörsmål, - »FRÅGA: .Hur' stor blir skatten på 20.000 kr om det är en arvtaga- re och hur stor blir gåvoskatten under samma förutsättningar? ”Gammal prenumerant”: SVAR: Skatt utgår f n på sam- ma belopp vid arv och vid gåva, Storleken beror på släktskapsför- hållandet mellan arvlåtaren/giva- ren och arvingen/gåvotagaren och utgör i arvsklass I (make och bröst- arvingar) 590 kr, klass II (t ex för- Idrar och syskon) 2.040 kr klass mm (t ex religiösa samfund) 3.490 kr och -klass IV (t ex kusiner och icke-släktingar) 6.500 kr. LU U FRÅGA: Enär jag ämnar skriva min del av vårt gemensamma bo på min hustru, frågar jag: Vilka papper: samt: uppgifter behövs för let och vill tidni ju- rist hjälpa mig med detsamma? ”Frågande” «a : SVAR: För gåva mellan makar måste ” äktenskapsförord upprättas och registreras i rätten och det bör, om Ni har barn," kompletteras med testamente, så att Ni ärver del av hustruns egendom, om hon avlider först. Meddela oss bådas Edra full- Edert yrke eller titel och födelse- data, ' dagen för äktenskapets" in- gående samt en förteckning i stora drag = beträffande den" egendom, som skall överföras på hustrun, så skall vi upprätta ett äktenskaps- förord samt eventuellt också ett testamente, .::, . >. ox De "”FRÅGA: vad blir gåvöskatten å 8.000 kr resp 10.000? Är det mot- tagaren. som. betalar" denna skatt? -”Undrande” : SVAR: Se "beträffande klassin- delningen sign '”Gammal 'prenu- merant” ovan! För Edra belopp blir "skatt: i, för kl I resp 150 kr och 210 kr, kl II 510 kr och 690 kr, av mänskliga : värden i. oförtruten kanip .mot inskränkt iorstockelse.” ”En outtömlig produktivilet och en mot den nu bortgångne Bertrand Russell. Nyligen utkom en tredje del av hans memoarer, som en näs- kl. III 1.090 kr: och 1.490 kr och kl Iv 1 900 kr och 2. 500 kr. : "satt leva bara två:år till, hade han [kunnat fira sin "hundraårsdag, "BERTRAND filosof, moralist, f Er” av vår tids skarpsinnigaste fi1 losofer. ”En raljant försvarare vitalitet som nära nog är , unik”, Iaf detta 2 är. bära några få smak- bitar: på de: :1övord som strömmat tan enig kritikerkör betecknat som lysande, Om Rusell bade förunnats ' FILOSOFEN - ” Bertrand Rusell var? ett bråd- moget barn som redan i elvaårs- åldern fördjupade sig i Euklides och » snart tröttnade på axiomen. Han ville inte ta; något för gott utan att pröva en sats' giltighet. Re- dan 14 år gammal försökte han be- visa sådant som 'viljans frihet, sjä- lens odödlighet och Guds existens, Han har: själv berättat att han kom till negativa resultat av. sina tidiga forskningar men inte våga- de erkänna det, 2 "Vid . universitetet "i Cambridge gav-hati- sig :hän åt filosofiska 'stå- dier. : Den "store: tyske idealistiske "rige 3 till "utlandet "under" 1969, v.1 00 miljoner" på; satt im-: "porten var högre än "exporten. och : 700 "niiljoner på kapitalrörelser- "nä. Detta att':jämföra' med en kapfitalförlust :- på ' mindre " : undra miljotier under 1968. För-” ändringarna har alltså varit myc-' ket radikala," Vilka” chanserfinns”] då att uppnå en förbättring, un=. "der 19702. Frågan ' är angelägen - "eftersom ytterligare ett år: med "stort ”kapitalutflöde sätter .. den svenska - kronan i. fara, en de- ”valvering” kan bli den enda möj- a utvägen. Och” när en' valuta "blir, "osäker" försöker många räd- ida vad som "räddas kan, det vill ., Säga placera pengar i säkrare vas + luta, ; Med :en viss” oro' i 'bak- grunden: skall alltså kapitalut-: flödet strypas, : : E : sammanhanget väsentlig no massakönjunkture i ; Sådan är kärlen :N Det: "finns. fortfarande en "och annan som det” lönar sig att lyss- na till, Även när de håller fö- 'redrag, utövar de den konst in- om vilken 1 vårt arma "land kvantitet" så: eftertryckligt " fått ersätta kvalitet och" kvaliteter. : ;: Till denna allt. tunnare" och allt - rarare: skara: hör Per Äs- brink, " - Han. - -— gudskelov vältalare, > Snarast en knarrigt saklig. Äger säkerligen ingen 'samling citat ur världs- litteraturen ' och ägde han en skulle det aldrig falla honom i in att läsa den, . - Han har alltid ont. om tid själv. I alla fall tror han det. Själv., Därför har han respekt . för sina. åhörares tid, Förstör .den "värken med :”ruridsnac! ” historiska tillbakablickar, rund- blickar och utblickar eller med visionär spiritualitet. : Han har — i: regel — noga tänkt igenom vad han ska säga. Inbillar sig inte som så många andra att Den Helige Ande au- tomatiskt sänker sig över. var och en som hissat sig upp i en talarstol. Men — med en plöts- lighet som erinrar om de trom- bers vilka gör livet så intres- sant för invånarna i Kansas och Göteborgs förorter — bryter hans temperament igenom, Han drar ner huvudet mellan axlar. na, skjuter fram hakan, knyter högra handen, går i krum med ryggen och bliver allt såsom en rättfärdighetens apostel. Så län- ge: det varar. Aldrig längre, Hans formuleringskonst är in- te ciselörens, Inte ens sedelgra- vörens., Men han har en med- född begåvning för intellektu- ellt finsnickeri och sinne för jrgumentbyggande som rejält hantverk. .. . Dessutom är karlen orädd, : (Gunnar Svärd i Industria) | fråga blir ;huruvida 'det 'är möjligt att "få; bättre balans x mellan i ex- port. ; Enligt konjunk - turinstitutets,s ssen aste'. rapport . ögt uppdrivet,, så mycket] "mer finns nte att ta ntan sken: "är .alltså "att ef- ingen kanaliseras på im- "i'högre grad: än; den svenska ' exportindustrin” .kan. öka sin utlandsförsäljning. "vänder ” och svenska turistutgifterna = den har. visat en ganska: regel- r| och "ingen kan. väl. hävda" att 1970 blir ett vändpunktsår i detta: seende. Meéa "turisterna flyter i 1.350 miljoner ut: ur landet; Svens- ka tjänster i utlandet, "så: söm filosof. skeptiker, en bunden”; stegring ' under många år » RUSSEEL filosofen Hegel :var då på modet, men. Russell fann" att ”allt: vad denne; där säger om matematiken 'är förvirrat nonsens”, "En sådan filo= sof kunde han alltså inte heller- hy« sa någon tilltro till'i övrigt. I 'stäl« let böjrade han återgå till att. tre på ”sunda: förnuftet” och : skrév småningom” ett verk” tillsammans med en kollega . Whitehead, Prin= cipia Mathematica, som av, måna ga än i dag anses vara ett .grund« läggande arbete, an : "Sin rent filosofiska” uppfattning, den. logiska: empirismen, redovisar Russe]l i-sin bok, , Filosofins problem, som, utkom, redan: 1912. Han nöjer sig med att Konstatera att vi "iakttar . med” våra "sinnesförnimmelser), och vi'kan bara'dra åjutsatser öm "den .. | objektiva världen” med en viss be gränsad sannolikhet; Russell är allt= således, s gi inte: »går” att' bevisa, |skspriska" grundsyn". oda leda till pfatt- . dock. ett par hundra miljoner -läg- re.än 1969. Då är att notera att den osäkra prognosen” för handéls- i "svarar för en minskning or t ”måste|b kapitalutfl let 4 bromsas. '. Regerin- gen: räknar; med; att kunna. kapa dersköttet i handelsbal med drygt 400 miljoner, exporten skul- 1e' alltså: vä: snabbare än impor- ten: Stödet för. en: sådan': prognos skulle > Så oviss mån bestå”: av att regelmässigt stiger ; ett år! efter andra grupper, det vill säga. tätt; :masså och papper skulle ' kunnäv 2 en :stor-export- ökning. Lilkaså antar mån att den bärkraftiga” stålkonjunkturen skall ge en snabb värdeökning åt.ex- porten av malm och stål. Då mås- te det också konstateras' att prog- nosen "är. känslig för LKAB-arhe- tarnas. strejk så snart den. går. ut över företagets försäljning, H -IMPORTEN SVÄRBERÄKNAD - Svårare att bedöma: än: export- utvecklingen är” dock "att beräkna |” hur mycket importen -kommer att öka. . Antar man, att investerings- verksamheten. blir livlig samtidigt som verkstadsindustrin börjar få långa leveranstider blir" det en>il' det nä godtycklig "avvägning hur mycket av maskinköpen 'som kommer'. att. ske . utomlands. . Inte heller är det så enkelt att beräkna hur. svenska produkter” "kan? klara sig .i' konkurrensen : inom landets gränser, särskilt i. branscher där låglöneländer arbetar: på den svenska marknaden. : : På sina håll'har man: i någon mån lyckats anpassa sina produk= ter efter svenska; förhållanden, för- härskande smakriktningar vad gäl- ler kläder och så vidare. En ytter- ligare svårboräknad faktor är hur sjöfartsnettot, kommer. att "tveck- las, Under -1$69 seglade den svens- ka handelsflottan in nästan 1.900 miljoner till landet, inkomster i utlandet utöver . avgifterna ' där. Men sjöfrakterna varierar ganska kraftigt, internationell spänning och annat spelar roll. : : MINSKNINGEN OSÄKER Klart står alltså att det Svenska underskottet "i" oh av underskottet med ;mer än dub- belt så” "mycket im: den” förbätt det i avsevärd grad! eftersorn- andra kostnader i i utlandet <stiger, Ex- transaktionerna, För att nå 'balens krävs kapitalimport, det vill säga upplåning utomlands, utländska in- vesteringar i Sverige, eventuellt också hemtagning. av kapital från utlandet. : Eftersom valutasituatio- nen förbättrats” avsevärt ute i Eu- ropa inder senare tid och efter- som :de nya :drågningsrätterna "i världsbanken. ökar den. interantio- nella -likviditeten finns vissa möj-. li heter;.. Till detta kar läggas att nästa pott från de nya dragnings- rätterna kommer vårt land till del tidigt'1971,/ eh uppbyggnad av den svenska valutareserven..." < « «'Om den trforderliga kapitalim- beror" i” icke ' obetydlig -utsträck- |: ring "på huruvida.” den :svenska ekonomiska . politiken ger intryck av stabilite: i utlandet. ”Spårar man risker för kronans värde vågar man inte ha pengar i Sverige — de skulle ju kunna förlora värde över en natt. Högränten är ett: medel att hålla uppe garden mot miss- tankar om instabilitet i den svens- ka kronans växelvärde, men ver- kar i sin tur dämgände "på in- vesteringarna inom landet, det vill säga på den kapacitetsutbyggnad som behövs för att exporten skall växa till och för att inhemska va- ror skall kunna konkurrera med importerade på den svenska mark- naden, . . » Bengt H Holmber, g. "VENEZUELA, Trinidad | och Tobago kräver att Kuba åter- upptas i de amerikanska stater- nas ion OAS. måste minskas och: det avsevärt men att stora svårigheter råder när dessa förhoprmningar skall uttryckas i precisa filfror. Den ' antagna minskningen är alltså osäker, - + TURISTUTGIFTERNA | | "En mer Jlättberäknad post är de Kuba uteslöts för åtta år: sedan. Venezuelas . president - Ratael Cidera sade på det intexameri- kanska" sociala " och "ekonomiska rådets öppningssession i Caracas att frågan om Kubas återinträde har fundamental betydelse för OAS framti 4 a inriktning. (TT-AFP) : : underskott : på nära" en "miljard, |". lea upplysningen. et Till / detta” skäll "läggas "kapital- |r porten" skall : kuriha sske "eller "ejl : - nine Men Russelli visade sig. didigt vara en passionerad” moralist.; Med vän i ungdomen; skrev han: Åcklasmoke tin framstod. för: Russell som - en; för« lösare, 'én. befriate från' vanföre«s ställningar" och” allehanda” vidskep= liga ' uppfattningar: : -Reformer :av - ve 'skulle göra alla” "delakti= d jäv upply ni "Mer mn "vetenskapens landvin= ningar b jade inge många tänka= farhågor, sinsåg Rus- sell "i början” av'30-talet" att 'den vetenskapliga. - uppfattningen 7 inte var någon” allena "saliggörande frälsningsväg; "I "sin bok, Nutids= människan inför vetenskapen fram= håller Russell att. "det: krävs en ny moralisk inställning,” där: yn= derkastelse "under; naturen : ersätts av. vördnad för det bästa bos. män= »själv;" det; är "där denna ördnad. saknas; som” den veten- skapliga! tekniken "kan "bli farlig.” Han övergav. således. åldrig sin tra på värdet: av ett vetenskapligt be- traktelsesätt, däremot menade han att det måste”7förenas med mänmoralisk häl ning. ' Rössell "vat en” oerhört rån Cd digt intresserad - filosof... Uppldio ringsfrågor . ägnade ' ha tort .in= tresse och. pläderade att un= dervisnin; skulle sti a män= niskans / "skapande ' krafter 'och fri- göra de: unga från fruktan och förbud, I detta "avseende" här” hän ju visat sig vara en' föregångsman, Den fråga ' som kanske allra in= tensivast sysselsatte Bertrand Rus= sell under hans långa levnad var - fredsfrågan. Russell var en brin= nande pacifist. Under första världs« kriget tog han helt avstånd. från kriget 'och krigspropagandan och spärrades in i fängelse i England under en föreläsningsturné, där han brännmärkte '”krigshetsarna”. Un- der andra världskriget nödgades han revidera sin 'inställning?. kampen mot Hitler och nazismen ansåg han vara nödvändig. -Men efter andra världskriget har han återgått till sin forna ' pacifistiska förkunnelse och blivit världsberömd som bekämpa= re 'av kärnvapen 'och instiftare av den s k Russeltribunalen, där ett antal intellektuella från olika Jin- der upprättat en domstol: och dömt USA för ”krigsförbrytelser” i Viet- nam, När” Russelltribunalen först sammanträdde i : Folkets Hus i (Forts på sid 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.