Tr te on : LAHOLMS TIDNING vr a en NS —= IT Cage 20/10 man äärö a LT:= =) Mi ilj öfö rstö ring Biståndssatsningen | för. ant " Jnär det gäller fotbö! Ny. himlar' och. en: n jord, men, som -för- ett modernt sam- nde | "En" gång för Jänge sen Ver Ksutflyttning och" CV [står pr > Uppdnibarelseboken. Att | hälle av å dag är oundvikligt, och u é rVIS ning 1 Etiopien Sp asken 2 etableringskontroll "=" > öm au ä stas överita ät | 1 Ta et orsakar av död och | vetenskapen och ak'iva religiösa, a Det ekal! bli verkligt intressant : årsskifte. Ledarskribenten anser n av 'de- stora problemen. är, hur att ta del av det förslag till ut- att debatten kring" Stigen I viika som vanligt i sådana frå människan skall (unna leva méd flyttning av statliga verk "från rören 2 om ås verkligen a gor, har delade åsikter, För oss |detta och allt eften som wutveck- fnonsdeparlementet arbetar. med vara vettigt att flytta ut efables — |vanliga jordbundna skulle nog [lingen fortskrider blir det bara " och som aviseras klart i vår. Ryk- ; råde företag från Stockholmsom- + "| vår gamla jord och himmel räcka de Dee nde som tekniken tet gör gällande att' domänver- ” rådet, Däremot, skriver han, s NS ett bra tag till, men nya männi-| får ut människan oe ket, skogsstyrelsen, lantbrukssty-. 1e säkert ingen enda-reagera mot . skor med förnuft, hyfsning och Bertrand Russell, -som dog för k ' om man i stället från statsmakter- "| 2 : - en tid sedan 98 år: gammal, satt relsen samt andra ämbetsver för rättvisa, vore väl något Eg h sk nas sida satte in all energi på att | 5Nnne o få go "8 mån : 1916 för med anknytning till jord och skog ' - . "aet är l fängelse månader befinner sig främst bland för- förhindra nyetablering av i vart >|att ha på önskelistan. Att det är att. han ansåg'wman borde "sluta Ae Detta förefaller na- fall statlig verksamhet i Stock-" "len utopisk tanke kan så vara, ed tyska i stället för turligt eft de nä il- ådet. .- er men när man tänker på den för- red m va a rna, h bådda för ka sorterar under dessa verk, helt "I detta sammanhang kan, erin störelselusta -som behärskar män-|? eseg lem "oci hämtar råvaran från landsbygden : rås om att centerledaren - Gun" : niskorna, > särskilt markant har | ett andra världskrig. Vi vet hur för -ett par veckor, en . - det blev. Tänk om sådana perso- h vars förädlingsprocess inte nar Hedlund r de se; två . Ne a det visat sig under de senaste ner fått, vara med när världens öde avgjondas. Rubrik på: en tid- - : sedan föreslog någon form. av / a Å ge heller åker i kungliga huvu rätar etableringskontroll för företag —— storkrigen,' och även i'de ”små” ningsartikel: Flygare, busschauffö- rer, läkare och lärare måste ha = -— ill I v| konflikterha som: förekommer ut från Stock-', även statliga verk "som 'vi holm ee ba 'all« + nyetablera eller bygga ut i Stör-+ | nästan: överallt, €å kommer man friskintyg, men världens ledare — -sjuka, galna eller för 'gatola. matchen av Tuliken.: Förlorar vi, får ” vi stryk när vi” kommer - hem. jäl 3 I t n dåliga : vägar, sat Kalle" i-Ödeshög. — "=; Då skulle ni havvarit! med :våren' d 1929,.: Jag kom körande” från Vä- derstad med min' gamla”: "Ford när jag plötsligt fick "se ett' mänshuvud sticka upp ur Jervällingen;” ” "Bilden ' visar. .betonghålstensskolar: i ”Bodili;: färdig 1968; ad - so sielever. undervisas, - [& et - 2959 Ullfördess" cinteforganisatio= nerna 4.820 nya medlemrnar; Hål ras riksorganisationer med RLF/ en: ; personalstyrka på 50 "stycken: täliter mär niskan har?. och Sveriges, Lantbruksförbund i + som minimigräns för etablerings spetsen bör göra precis detsam- kontroll. Därmed "skulle, admini; naturen: med” rasande! "fart för och "Vad de hade” för. sjukdomar " för. dessa : organisatio- : syssla med. min störs, "men ingen vill” väl” riktigt | och defekter. Säkert hade dessa ” ner, när frågan förts på tal att, bli enklare och billigare. tro eller förstå faran, ,'," ++. | inte fått mågot friskintyg till nå . det inte.är, praktiskt lämpligt med '- VÄr de prognoser "som siar om” de statliga verken för jord. och ; rådet, vilken inom överskådlig tid : | det nästan är för” 'sent; förbjudit Heda världens öde äs Gee ee skög finns i huvudstaden ' och 'in- ' skulle fördubbla befolkningen-där;.: -lall"” tillverkning av ””biologiska | : De som dikterade freden . + värd. Flyttar dessa ut bör emel-= "är: mycket tveksamma — behövs +, finns -skall, förstöras: 'Hur 'detta|'!anke,, Tyskland skulle lamslåg h ränaka bister kr der på 10 dagarbetare- och- arbets- " lertid konsekvensen' av. det re-', det emellertid inte endast nyetal skall gå till är-säkert en stor för. all -frambid. -Hämndkänsla är ledning. En nackdel för det fattiga - sonemanget bli "utflyttning även " leringskontroll av statliga verk fråga..De stora "haven som; redan | inte vackert, det straff tr. sig väl Etiopien" är”att . "plåten: måste; im hur? I flyttning av: redan etablerade verk luta” Tegel Jes Det ä är även intressant "att stu + plus någon form för” etablerings-: - «> | och: dylikt, tål: väl inte så mycket ett Afreästut. stater, och. folk er letför”praktiska : sådana.” Skollo- | mer - bygenadan te för dera verksreaktionen Änför "det" kontroll: inom: näringslivet i stort, ” mer. Det är" obegripligt hur nå- &aler. kom inte till- användning: el- [cern Då -- ler. vandaliserades av eleverna som |hemsl material; och ger, viss sys- omänsklig tanke, och vad värre saltlestraktaten uns tydligen inte trivdes i. lyxmiljön, selsättning åt de många som sak- lar är, "omsätta. den för. tillverkning 28 juni skapade | sades 'det, Sidafolket ville ha plats] nar all möjlighet till. andra arbets- 1 av sådana: hemska ? saker; (Pena. | varligt pröva om inte också” de- i i stockhölnisområdet.. Han inte från: Vad är det för en men- "Det "kan inte. undgå någon hur Och ,så var namnen uppräknade, ;. Hittills ' har det sagts från / strationen,. genom att int behö n Qirret, 4. ,; a got: ärbete "eller tjänst,. men" att en utflyttning för: deras, del då; Len i kh » President + Nixon - "har ny, när tim kontakt med dem: är önsk-'- någorlunda; realistiska .— många , | strids smedel, : och -de” lager: söm |Var - nog Jbesjälade av en. enda. . för fordbrikets; topporgan, "eller detta område; utan 'dessutom ”ut-” är närt. belastade | senapsgas alltid, och” Särskilt när det; I byg og Sh da” var: i porteras och” detitär på: landöts vå : logken tillverkas '; av » in- Pos-"; för att. effektivt. . möta en sådan” gon "kan: komma - på en sådan för. "genmäle' eller. förklara verkli- inkomster. ' upp. på "Jedarplats och klart är att; utveckling sett såväl wu len inte är iastisk för > wårds- som arbetskraftssynpunk= en utflyttning. Domänverkets” per- : ter "för :att inte tala” om 'sam= sonäl är inriktad på" "ati. stanna ' hällsekoromiska-och sociala: syn "kvar 1 Stockholm — eller mer”. punkter. Det är nyttigt att debat=-. preciserat uttryckt i Bergshamra," ten, kring . dessa, problem tillförs. som ligger i Solna. tre kilometer". nytt: bränsle ty förr eller senare från, Stockholms. centr' där > tvingas vi "säkerligen" ta' ställning "förvaltningsbyggnader” ti frågan; hur” storstädernas” € : personalen håller på ' att uppföra : pansiori skall "kunna hållas . med. beräknad Inflyttning nästa : ririliga Ba gränser; ns ga» förhållandet; : men + fick mycket lite utrymme härför. Svenska fol- Enig avtalej med etiopiska 's S ket fick därmed uppfattningen att) > s tenskall det byggas 7.000 klass | berg: och s gtrid. Mortinssön, Stuv, mån här gjort nya missgrepp i pla- a mn 1968—1973.- Kostnaderna Frillesås! nering och hjälpprojekt. I ” ördelas ; med, 50. procent. på |; ” |Etiopiska staten .och 50, procent på | Sida/ Si da" svarar för ritningar, ola- "I nering 'och” arbetsledning, Etiopien |] för de lokalå kontakterna 'ried by- befolkningen och lärårtillsättningen samt: administrationen..för .skolun- gtroendernän : får. visa som ;imedlemsvärvare. od a för. -närvarande ' Axel Kristiansson, Harphinger med cn. största” "intresset" ”under vår "resa, Nyfikenheten" vår stor då vi väntat | få..se ”de' omtalade - lyxbyggena ' i den visningen. För: att. ep skola: 3 verkligheten, IA snabbt skall komma. HillA en by . En dåg" ägnades helt åt att istu- startar befolkhingen: en "lokal" in- dera tre.olika typer-av: skolor; som samling” som "gör "det "lättare byggts med svenska biständspengar staten ”ått:: komma > fram red” sin genom Sida, Den första :skolan låglgel! Numera fordrar m. en Jokalt bi- ;Sumenten en .bestutfat- I: rtande värdefull vägledning utan uppföra ide; och viset 7 vatt örganen "för derisamima ”iklä- | mänga: gånger vara "der sig en förmyndarrolk här inte det 4 4 hållande. till. denwe. och där med |. , ar. inte det i verkligheten ' begrä p Valmöjligheter? T nära” i..en. by 'som ;heter Shone: Skolan drag för att skolan skall komma till | ver färdig 1967! Den' är bydgd, 1 stånd, och erhålla, Iäl Te, "Lärarut- "| cementhålster och: innehållér 7 sex bildningen har utökats ” och förra gas efter CET ;vilke klassrum, - ett -expeditionsrum. och | året "utexaminerades "1365 Järare, de" skolor. som" har; byggts ett mindre förråd. Klassrummen är Alla "dessa 'kat inte, tillträda nya ditionölltsinhämakt "ävsedda för 50 elever i vardera 'el- ler tillsammans 300 eley fördela- . missbruk på SO ONA VATTAr utan att åtgärderna på sikt eder” till tjänster då” än: del” går: in för” på goda: grunder I: N frågas om myn Nälhotenna själva delar - denna,'-misstro mot. pen- ningvärdet,; om: man. så att ;säga vill sanktionera en inflationsför-| väntan på fastighetsmarknaden "med dem. verkan detta kärna - både r reelt: "öcApsykolsgåskt: Ibland. han det gjorts att jordbrui rTrna "flationén, men det och )ingenting tål skulle göra det: heller; lönen och: begränsning "av -kon- "kurrensen:” som "ur. konsument. | I synpunkt ärare som,. undervisar. 580. elever. "I? två. "klassrum ;dubbleras |: Jundervis ingen « h-i ren”; "tillgödo direkt;- <En utbyggnad av: möjlighete; till :grundutbildning "Ji änd igt för. folket : att? dels.; sökaffa' ed omyärlden och. d:; om att bestämma ig "om. det skall ”bli I : politiken. på "ett ko :tindgäts: dessa” närvarande” kan'; knappast mer :är hb i maj:1968. efter 10 sprocent läsa och. skriva. 20 pros 2: "en? byggtid -på tre månader. Den innehåller. 6 klassr med expe-. "dition'; 'och förråd. Li längden be- räknas. till 60—70.& >] helt nya språk då. de ha gällinja, 72. 000: svenska” "arono " uppföran= arabiska eller annat stänäspi de. : Skolan. skulle ersätta" en :skol- (pyodersmål. Detta Kän iriedför kvis: byggnad -av traditionellt utförande, | 5 . .och:- mc men: fortfarande . måste. en del av Iökalt. «Efter - den :6 vedmingens.- lägesrar 'apport.: emellertid att det. i .högstä finns ”fög. f ing; med skriftligå informationer och har inte möjlighet att i skrift. frams fö . "nar ÅN at remissvar över: eh skrivelse" från 'OECD om konöu- eg mentpolitik « — för en dirige klassrummen. I . Jenna” an . ordhå 'på-js NH "skolbyggnadsa "> - av: Produktiohen som" kän” 1eda” Skolan. har nu” - - | byggnad ytterligare 2. år med yr rundförutsättning till en: för kohsumenters ogynn- Jade på 10 klassri öjligheter i under för att ett tolkat skall kunna ge sam begränsning: äv" konkurren- sen Fri Köpen skap anser varningen. befog; SPE skriver i.si til” ät "verklig" des " ”Hur skall nsumentpoliti- kem. kunna ge” den, enskilde. kon: ö | "tillsyn. Gälle det fri-| man många barn, som avyisåts. från planen! För”alt få tillt ide til till uni : vid VSgruppens värbession ] - |tidshus” kan" tiduret” ställas än undervisning. på, grund av' klass Mä Gardie fördrag u i; Örebro presenterades ”på oli: | verk, I denna tank: får avlopps- iför ; :veckorytin." : rumsbrist." Gemensamt" för” dessa |skola” och junior "sc : VI båda. skol att då anförts | 8 ier, dagen. inför. 300 srörentreprents vattnet :sedimentera; under; nat- "Flygts 'Minireningsverk ansesl ; sf Fide skolor är lt där man kom. tet finns. nu: någat” över, 000 stu ut onsulterande NOS téng. lugna "timmar; ” Ett 'tidur | vara” :en "revolutionerande 'upp- mer direkt in i klassrummen, Kor- denter och utomlands” vistas "ei maskinmästare en 'epokgöranhde kopplar på en luftström de förs- finning : inom idenna' form: av | ridorer och avklädningsrum sakna«-".|— svensk suppfinning i inom vatten: ta: morgontimmarna: och 'startar miljövård och "därmed. kan manj des liksom 'skolmåltidslokaler och i reningsområdet, Dét a "var miljö därmed” en 8 >k,'; ”slamcykel” | hoppas att våra sjöar. och vat-| fritidsutrymmen samt gymnastiksa- ” I av oi sr > [Vårds och pumpföretaget Flygt loch” genom; ; ” mikroorganismer tendrag avlastas och kan hinna lar. ”Skol« eller lästiden är T tim” som introducerade ett, behändigt [får man en. reningseffekt;" som | med den självrenin som alltid mar per dag utan mältidsrast, Man": J=". fällt; -d iftskl. Mi a B, talade om att:de elever som-bodde |- ETT: ORD. riftsklart . Minirenings- [fyller ” alla krav. Tuftströmmen försiggår i naturen men "som | längst 'bort från. skolan hade , en « verk, som. väte fyller” : "Natur: följer" dygnsrytmen ' 'och när den [vi människor gjort. vårt bästa | Igångtid.; på sammanlagt .6 timmar;, P Å VÄ (CEN vårdsverkets 'krav.' Minirenings-|på kvällstimmarna Upphör, sjun- [för att förhindra, Anläggningen | |per dag. Dessa elever, vistades bora | verket lämpar .sig särskilt: väl |ker föroreningarna och det. re- finns i olika storlekar för en| ta från hemmet 13 timmar per dag Varen underdåniga an ”mänsk- för villor och fritidshus i. ytter- | nade” vattnet "pumpas bort. En imaximal. personbelastning av 7,| utan egentlig föda Kan man pres- | lig : ordning för. Herrens skull. områden och "kommer: att blilä två gånger om' året - tömms 15 och". 25: personer; "I Natföran- tera ag resultat” « urider” sådana (1 Petr, 2:13). av "största betydelse” för "bl. al |det”ansamlade. slammet av. en|de för 7 personer beräknas Mi Br äNenden?. köl besökte MN -Hertens örd ' mariar. 088 : till gar gelse | våra känsliga skär. slamsugningsbil; I. övrigt. skö-|nireningsverket. kosta "cirka ”skolstudie dage oh en. som berät - 2 | lydnåd. för det Jands' lagar : il? Hela anläggn -|ter anläggningen sig själv. Den 16.000 kronor. Grannar kan. allt sjätte . breddgraden. från ekvatorn, ; vilket vi lever. Vår överlåtelse EE! ingen rymms” ilinstalleras lätt av beh ig rör-|så lätt ' gå ihop om gemensam |. Den vår färdig hösten 1969, Denna ” åt Gud för oss dessutom in un- en. tank. av. plast, som inretts entreprenör och | behöver” mye reningsanläggning, skola är uppförd enligt en ny. met" der en högre” 12, g. Den kristn al s Niska i tod, jer klasrum uopfört är plåt och i människans frihet leder - henne : vare tonevlatt "PB ot sepårat RB till att göra mer. än märnmnisko: den är cirka: hälften mot betong-. Jagar och ” sedvänjor ; kräver. hålstensskolan, "men konstruktion- . Många: människor. blir: för sitt nens ändamålsenlighet som under- samvetes . skull" hjältar och” en visningslokaler ! är "ännu" för ” lite" del blir. .martyrer, prövad, 'Värmeutveckling, luftven- :- tilation . och . belysningsförhållande hi Det. NE AN många är problem man får”räkna med kan i 1 det tysta där 'män- bli'mer eller mindre ' svåra att 1ö- niskor. stilla” har fogat sig i [ Eygstiden :var här. -två måna- mänskliga” förordningar:- En : Se kvinna: som 'trodde 'ått hon. var - : förälskad i en annan stannade: i kvar Ios sån malar Die [ föreningsneltenden) | ; ra år: här "han; blev Änvalid vår- sLahol täds Röda" k : Ko; nom. k : 'olms stads .orskrets | : ae + a 1 hennes "| här? arbetsmöte torsdagen den 12 ill stor: förv ning r. hennes mars' il Ad Ihös fröken Rut An: H I SN 3 ”Postgiro/Bankgiro zz 901951 Riksföreningen mot cancer aa Sas dpa ks sleldkle Hekla a är ni rymms”i en vanlig plasttank, &, ex, en : vanlig 'oljecistern, ' Principen bygger 2. Minireningsverket. -ämpar pg särskilt väl för villor och feltkäshos, |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.