Onsdagen: den”. 11>mars "1970: > LAHOLMS TIDNING « Färskpotatis odlas "mest :I Skåne och Halland med, 60 pro cent av areålen' Potatisen' söm | vår dagliga kost rat f Nn; | är” umtio- nen : dock "ökände :som'"t. ex som - eh i av” våra finaste” och godaste försommarprimörer:. 7” Arealen + omfattar; ca. "3.000 dyrka, |: kg/hektar,' vilket betyder totalt | ca:.50. miljoner 'färkspotatis per a vikt: fullt 'synlig.' Då framträder potatisen naken och vä därefter; Md het' se färskpotatisen: innan. de hektar och skörden 'är ca 17.000. 70-TALETS | är"ense om en, sak: några, räv Ptionerande | nyheter” är vänta fram till: 70-talets slut... Tillfrågad om 'hu vä i formgivare tror ab kommer att se ut nvotsslut detta decennium -evara Mann, chef för --förrigivhingen vid British Leytånds' Austin, Mori ris Division: — Min Trö:är-e mest populära familjeyagnen biir fyr- till femsitsig) | julbas av cirka 2,8 m'ock otalingd av omkring 47 m' Bilen: blir 8 fällbart 'båksäte" så utnyttjas ,som. kombivagi, ” . ”x Frampartiet utformas så attdet kan ta upp kraften vid kollisio- ” HN Ph H Hur, kommer ' 70:talets. familje: ner. bil:vatt" se ut?:” Uppfättningarna ärr varierar, .men de fflesta” experter [ö :inte sätt z SEGT Ge it görliga r. ning av:bränslet blir standard '0. köper: "Höga krav ;'ställs: på ut- stråkkastdre "blir i samtliga: glas bir. ste: mån. utestänga. gsöollju- sb k SR notor eller, jurbin? Har- Linn. tror inte på rågondera utån på er kolvmotor i lättnjetall ed: två : liters. -slagvolyrn: och liggande -kamaxer; : Motorpla- "1 British Leyländs vVetstddi jen. tvärmotor” som . dri; ver på. framhjulen. "Direktinsprut- i Wanke fyrtljulsärift ' exträrustning. Indi- yiduell fyrbjulstjädring med. spi alfjädrar runt, om. Hjulen: blir 1j |kan hanteras” hur :som "helst 14: tums : med; radjaldliok; >ocH.: in] brombarna' servoassisterade skivor SES | N NINN Priset på trähäcken' läg. på ca: 7 -öre/kg potatis. "Det "gör priset för-den nya lådan öck: MFTÅLIG PRODUK De flesta-tror att. färskpotatis men, Så är-icke fallet: > Den” fina : nya; potatisen " mjukare :ä E «och lägre: vattenhalt. Det-'krävs "viss" försiktighet i kasta, färskpotatis: i säckar och låta dessa. hanteras, hur” som helst; Vilken. . husmor. vill ”,ha klämd”: -halvmosad .: färskpotatis till ”matjesillen och, grädderi "uy nte -- mn : :Trähäcken gav färskpotalisen ett relativt bra. skydd» i stäp- sura lingshänseende. Deti nya typen |: av. wellpapplådan ger :förutöm |. detta” bättre skydd” bi HN a - + STORA SKADOR '. . Potatisnematodens' (potatiså- "+ |lens)'skador':kan' knappast upp- - Mormor vid 28 år 'Isexuellt” mera försigkomna. "4. "Pljest bör man väl knappast Jjämföra den. skötsam :Ibrottens ög, ” [skåttas i penga :| besprutning av:redskäp, potatis-jden 3 : i briken Pigg ? åldring”, "Tkalter på jordarna Kan inte"100- procentigt' resultat näs för än farfar: kholm. (PRK ; Är. det "svenskt. rekord” att som" en verkmästare i det små- ländska Rydaholm | bli; farfår vid de 35? Frågan ä besvara, men” ett är visst "vi har. i vårt land haft en kvinna som bara var 28 år när hennes 13-åriga dotter hedkom, och att vara mormor 'vid”28 är ett re- kord som dessbättre inte 'kom- mer "ätt slås i, första taget, även om de unga” numera är könsmogna tidigare 'än' vad de var förr i världen,” och "också Stoe . ma” små verkmästarfamiljen br nnälör känner. till Pappa till: den: 13-åriga flickans nyfödda : barn ' var" den ';28-åriga mormoderns T2-åriga: morfars o. Fälenna: : morfar > var samtidigt Pappa 7 till." den” unga, 13-åriga turläkare”” en" sblodsju nämligen "i påtalats.att - dömsto. lårna i tidigare liknande fall; av, incest 'dömt till: långvärigås fri hetsstraff, trots. att..de inblan- ade uppenbarligen var debila. : KÄND KÄSÖK: FICK" har inget samla till ”uppskattningz Vs e na. mellan stötalis ördepression' på jordar till-lindrigare angrepp . Ett effektiv finns inte, ; . Trots dyrbar | sanering "med Å trotning; medel. lådor: och utspridning av ke -" FÖRSAÄKRINGSFRAGA ken; alltså förbud mot 'distribu- tlon' över -- länsgränserna av färskpotatis i. trähäckar, får ses som. en försäkring mot vidgad smittaspridning"-och."ekonomis- | brådskan » Beslutet att avskaffa trähäc- |ö v VARBERG: Efter allt alt : ka och det finns anledning ME Viskåtiske kömmer Jat!” upp- vakta landshövdingen I ärendet, då älgjaktens- utformning är av er så pass: vital! betydelse att vi' inte stil- : Jatigande åser att Jägareförbundets : avsikter kynmer till verkställighet, säger. ördföranden 1. hallandsavdel- |. ningen: av: Jägarnas Riksförbund 'i :- Halland, he Folk ' Andersson; ' Os- öm & ö 5 a ett. sammanförande i stora enheter .Landsbygdåjägarna -vänder :sig mot ;"jakteri på : kalvi och" kalvfö- rande > ko; som: man" anser; vara ". brutal: och. mot ialla - humanistiska la uteslutande älg, men år: detta>val-igenore följer snart r tralditigerint' Som syftar till att fålla sa S av ig n ct är av ondo. -bygdsjägarna> kommer "att hålla en stämma på :onsdag i innevarande vecka i Särögården, Kimgsbac-.: att. förmoda att man då kommer att fastslå "kommande strategiska riktlinjer, — . gå med som medlem i, Landsbygds-"; jägarna därför att han. sympatise- rade: med deras åsikter. Han äger . även rådjursjakten, Det finns. 're- dan avarter — det finns storgods djur på spårsnö, en jaktform som det, väl "båra om, 4 exempel som belyser Landsbygds- jägarnas ir En :lantbrukare i Kvibille önskade] öte” på Särögården för —— ndsjägare på krigsstig ;ma har inte medlemniarna i de sju. hallandsavdelningarna 2 av:' Jägarnas. . l Riksförbund- Landsbygdens: jägare lagt ner vapnen. inför den av. Jäg>reförbundet” aviserade , reglerade älgjakfén + Halland. LandsbygdsiäZarna håller benhårt på att markrätt och jakträtt även i fortsättnin- ,. Sen skall. vsra 'samma' sak, de vänder sig mot jakt på kalv: och kalvförande 1 ko och de, anser ea cen- älgjakt är av ondo. Lands- Halva fö i om ,nu erhåller. licensjakt: på rå- É en kan råda en mening GEN ÄLGBRIST I HALLAND Det. har "under. de; år” som: gått; med nuvarande jaktprinci-' pér, inté konstaterats någon ned- gång av älgstammen. i' länet, tvärtom har den ökat. Här i Os-; kärström har "sedan ' några år funnits: jaktvårdsömråde,." som med vaksamt. öga följt, viltstam N men och som genom lokala be- stämmelser effektiv£ "kunnat" se till att jakten bedrivits inom rim-. ligå ”grähser, Så skall: det: vara, jakten skall inte- dirigeras från Stockholm ' utan. genom. den in- timä kännedom om traktens vilt- bestånd "som det” Jokalå !jakt-. vårdsområdet har, - Hr "Andersson tre en kan. om "att slippa 'en eglerad "stör arealsjäkt på : älg: ' personer . trä!fades 'i smålandsmar=' : kerna ' under älgjakten. De. visste: inte' om at de va i jaktlag 15: . > Jägarnas Riksförbund. h avdelningar 1719 län, : — <c: gård "med 180. tunnland ;skogs- mark, och sköter gården, med. 12 kor och ett halvdussin 'ungnöt,en- sam 'tillsamnians: med sin” maka. Men på hösten går han ut ett par tf dagar i'sin skog för att jaga älg. — vissa är har han skjutit en älg, andra irte, Detta är den enda" semeéster' jag unnar mig, sade lant- brukaren, : och dén "glädjen -vill. man alltså ta"ifrån mig. Jag har ingen lust 'att : slå / mig samman : med: en "mössa andra markägare. . Jag” klarar mig själv' och tar ' det hela som en hobby, :" ee '.Hr Andersson berättar att Kronobergs län” haft försök" med = ; reglerad älgjakt 'som mottagits med t +". mycket blandade känslor. En per- .| son från Växjötrakten berättade på. i man i jaktstänama. i: Tvååker" att två r med i samm ar fon östgöten 1.Lidköping. När han gjorde ut historien; försedde han 7; Rubri: kens slank”in' i, pressläggnings- ten:.John' Harzén, "1 fingrarna ; emellan; v avsked I tt: bappet: för: den blivånde stjärnkåsören. som se dermera djupt. ångrade: det fri- vola.. sätt på vilket: han”. be- handlat en historia. som måste ha varit. djupt "tragisk: för ' de den med def mälplacerade rus); i tören,, den gamle: fine publicis- i. bäste” bångrna,” Under: efterkvigsåren fanns det bara par självbyggda ”slädar” sony såg "ut som: jättespindlar. :Så småning: Raska över isen med 100 km/tim: - | över, 100 km/timv' och startar dk En, racfrvagn, JM utkämpa is med >etti. ter. med 15,12 'och"8 ikvadratmie- ter . segelyta, . I..dag;' dominerar " också ibundsrepubliken. den I ; | USA utvecklade: DN-isjakten (6,5 kvaäratmeter) som ' redan .:, wid: ringa vindstyrka kommer: upp till ” ke lvbygg: fritt från varv 2.500 + han: visat. sej försonligare själv. Nu sätter: han "bara :maktspråk- bakom sina ofd,; 'Hur' det äm, är; så har: Gistav "Vasa: skött :rege- lita på, men å andra sidan är han. alltid. mån om Sverige, '— Kanske, Men han har bit saj illa är mot smålandsbönderna, särskilt här nere' i gränstrakter- — Han. måste 'skaffa .ma "bergsmännen uppåt. landet. Det saknas oxar; De fannb. härnere, Skulle kungen. få malm. öch järn till vapen: och ' rustningar, måste han skaffa. mat.' Då kom detta påbudet till, ca >, Men "hår pländrade" UU: sAv INGVAR WAHLEN i =: Det kunde.hå gått bättes ora) . ringen brais)han. är inte.att | co. |Då begriper > säjer," Det ot Dacke korna också! .... . - — Han mäste skaffa krigen. +. : e ”. Peder 'Skrivare talade-lågt och lidelgefritt, Han ville låta den unge Jösse :veta hur landet låg. Nils; Dacke såg han redan: som förlorad: "Han. förstod " Gustax Vass, "som inte vägade lita på Nils" Dacke, ”' — Men vanfön kundé. inte präs- terna få läsa mässorna som för- ut? Det. hade väl inte. med: krl- get att göra? — - före NS ; Peder Skrivare log litet och såg road. ut. oe = Men tycker inte du att det är bättre med svenska mässor? pengar till !Dep, kändes underligt, "de: andra I byn, ska predika? . : ” Jösse "stod tyst. 'Peder Skrivare hade rätt, "Men : han” vissté, att han själv alltid skulle stå' vid Nils Dackes sida, ov ve MAN tft Denne var f alla fall/den, som '&ort allt för abt hjälpa bönderna, då de häde' fått "det riktigt svårt. När kungen lamslog. böndernas handlingsfrihet ' och . nekade dem Ä som prästen att sälja sina djur,:där de: fick Bäst betalt, = NET I —"Nååa, jag tycker.ocksåcom Nils --Badke. "Men 'jag , vet min plikt mot mfitd land. "Jag här var. nat Nils Dacke, men han vill 'inté lyssnå, Jag vill inte vara.nied om att 'ta : emot någon" tysk' furste méd "här på svensk botlen, Db hjälper jag vär kung:.' te jag ge mej av, Du kommer alltså' efter helgen till: Nils" Dåc 'kes läger, sor då Kommer ”ått vara någonstans 'i' närheten av Kalmar? | — Ja : " Litet'senare red Peder sin väg. Jösse säg e KN "Skrivare om om olyckorna . nu. måste börja.. Men t ka"förluster för odlarna, 4 skakade på sej, det var, ju "Jul, öeh han ville: vara" tillsami- nog började oroligheterna ige ä slutet av januari 1548 sporde Jösse, att" Nily Dacke.hade kom- mit Ul trakterna av. Kalmars > DA våd "det Vd för honol geel 5 av. Han hadeni rar fått" vara hemma envtidil| «; Det" vän en vadker dag "han & fall me, "Nattkylan,. hade fått ge med Islg Utet.- Det droppade från. ta- ket, Snön: gnistråde 'så act gjorde "Det blev ett tranligt Va 2 ed; ski farm Hans” ögon: sökte Wi Det kändes svårt att resa, Men på samma gång visste han" ju, Tatt hon hade'det' brå, Höh rusade Jin ferfom den” läga örren, och hån såg härmast shopen VW Gårdspjanen, var sig lik, Husen sam kurade grå 1 det. vita, Trä- den, som nu stod kala, men som mans "mped "alla > härhemma. Tids vi > Aldra ut på det som varsvärt.: gav .sig av.. Solep började .£å vär] domarna ”Funnikt > vindstilla, Skogen. verkade hög- inblandade, |: om somrarna van fu ka, och - AN detta var” tåns; men: han måste lämna”; det, : ; " + Han: vinkade då han gick, gick ”fört för "att. Inte - onödigt w2Då- kom Marit Hon hade” häm- tat. ei mjuksohub och svept. om ”— Jag följer med dej en, bit! "Jösses. hjärta , gjorde . ett: rik- tigt hopp' av glädje. Fadern och modern såg förtjästa ut, De tyck- te om Mari, och atb de båda ung- n& "Sunni värandra, var Intecätt "ta fel'på ” Nov Sä” gidk' de önsäåmma mean de tysta och höga granarna. Det var tidig, som, en; gnistrande" vacker kyrka full i ky full a Så som kyr- kan ikumnat vara vår det kalt och grått och öde också där, Jösse skulle så gärna ha velat tåla, . Men” det "var så' långt tiu orden. Först dä de gått tysta en stund "och. det 'blev tid att'skiljas |" Jösse. , v Ina "sägt:: "| han offrat allt. fö :] emot, : Mi låter bönder; Bält + som" P 'Jom levererade båtvanv stiliga jak-" ute" vid den större vägen, .måste | han komma: ud med vad han: ville måste : ge mej av till Tin Jag I Nils Dacke. xHan -har varit den bäste vän-jag har haft. Och han bönderna. I Småland. Kanske han aldrig vin- ner; kungen är. svår . art slåss en: jag vill vara med til slutet"! : DA os "—'; Kungen - vet nog vad han vill, sade Mari lågt. Han är hård, och. han: "ger aldrig Nils .Dacke rätt, kanske inte bara' därför att Nils Dacke vänt sej till Tyskland om hjälp” :. NN. | — Vop du allt om: det? ' ”sJösse "kände sig snopen; Hem- ma” hade. man "sagt mycket Ilitet.' : 5 Jag har hört: Nibe: då och lite då! Jag förstår nog.” Kungen vill 'ha bort Dacke, han är farlig, Men. jag; tror, nog att! kungen Småland tå be- stämma ”Iite mår. Det har Nils Njälpp tll med. 'Men kung- a . Dack en ger, aldrig makt åt Nils Dacke, | Jo Du talar nästan på samma Prenumerera på LT." "Jag far tänk mycket på det,' Någon gång har Dackemän kommit: hem, och då har talet gått. Vi” kommer att leva. 1 en ny tid, förr fick bönderna själva bestäma, : nu vill kungen , be. stämma 1 stort "åt dem, . "Jösse beundrade hennes skarp- sinne, ' Hade inte Nils Dacke sagt att: kungen trodde att han” kun- de vara. jordbrukare I högre grad än bönderna själva? ." on VU —. Jag ska.slåss för vad. jag |” är värd för Nils Dacke, sade han nt bara... Men jag kommer att längta hem till dej "och "Hon log”bii i a fora upp: på vägen,. Den var las- :. -— Nu kan du sade Mark Vält åka, Jösse, kommen, hem så: smart du kan! KE . Innan Jösse "visste? ordet . av, hade hon "höjt "sig PX tå. och kysst honom mit; på munnen; |G GK | uR (ED | (AD SNR 050 CN OR | ID an 08 GEN | NON AN ON | OR | (ORD jo NS UN | IN ND LENS 005 01 | UD
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.