LAHOLMS TIDNING i I Fredagen.:den ”13'»marsz 1970 2 UTV een 1 ma 200 = Hallands;centralkassa Sven-Göran. Olbede: i Halmstad" | Människan i 1 centrum: Uttrycket Människan i centrum har ofta” återkommit i centerpar- liets politk under senare år. Det har aktualiserats av en allt mer. långtgående centraliserings- och! rationaliseringsprocess av sam-; hällsorganisationen: och av 'nä-' ringslivet, där. de' mänskliga 'as-; pekterna ofta råkar i trångmål; Just därför är det natörligt att! centerpartiets nya "program tar! upp detta problem. och i. ett fler-' tal betydelsefulla avsnitt anger: "riktlinjer för att återföra männi-; skan till centrum i samhället, . Decentriliseringspolitiken mv äg-' nas sålunda ett stort, utrymme , i; det nya partiprögrammet.- Cen=' terledaren själv betonade i sitt tal; vid partistämman att ett decen-;j traliserat. samhälle blir. för 1970-- talet .den viktigaste uppgiften att! arbeta : för. - -Tveklöst : centern att i sitt politiska ärbete, låta deceniraliseringstänken gå igen inom amhällslivets : olika: funkfioner; "och åtgärder förhindra: centralisering för. att ge männi- skorna ökade. möjligheter att be- stämma Över .sig själva. Det gäller samhällets ; styrelse; "näringslivets och bebyggelsens lekaliséring, ar- betslivets organisation etc. . Ingen bestrider' att koncenträ- lion i stora företag i vissa delar” - av näringslivet 'skapar' förutsätt- ningar för att t ex: den nya tekni- kens landvinningar skall kunna Mi il utnyttjas på bästa sätt. Samtidigt : utgör: emellertid ' centraliseringen bör uppmuntras .. en fara i och med"att den isolerar ' ' människan. — tekniken blir oss: människor övermäktig. Utveck«! lingen håller utan tvivelpå att gå" i den:riktningen, Människan styrs i « av tekniken i stället för. tvärtom, i” Helt oåtésptabla miljöer utformas, ': som människor . tvingas anpassa: sig till, i stället för tvärtom. I ett : decentralisérat samhälle får män- niskan' ökade möjligheter att be-' stämma över sina egna frågor bå- i dei arbete. och, samhällsliv, . . Desså grundläggånde ' principer för centerns decentraliseringspo- . litik poängterades kraftigt av, hr: Hedlund'3 'Göteborg och återkom från' en''rad talare i programde- .batten.: :Hr Hedlund erinrade ock- så Om "centerns aktiva insatser för en stark ; kommunal demokrati ' . ren fördjupad - länsdemo- - 'krati; allt i'syfte att minska av- ståndet meilan människan och be-, - . slutsprocessen, et kömmer . . : miljövänligt, " varje fall. beskattas -— de milj I strävandena för ett ”deoentra” liserat samhälle ingår som " vä- sentliga delar den lokaliserings-, och miljöpolitik som :' centern :& - : riksdagen och annorstädes arbe- tat för samt nu senast i sitt parti- program slagit fast: den olyckliga -: utvecklingen med pågående övers koncentration i våra största stor=' stadsområden med åtföljande svå= igh .att ge mä k tillfredsställande - bo-,..k där JE "ökade utlåningen stort utan riksbankprickning - > HALMSTAD: kets 'del har noterats 'en /fortsatt stor — kreditefterfrågan. 1 Jord- ""brukskassorna och” hypoteksför- eningarna har dock i samarbete - ' kunnat tillgodose större delen av kreditbehoven och därmed: befäst sin dominerande ställning: ifråga nikations- och andra nödvändiga serviceanordningar samtidigt med en -utglesning i stora delar av - landet med allt mer försämrade förhållanden för'de' kvarboende måste med olika. åtgärder -motver: kas. £ "Till en del har centern redan, ; vunnit gehör hos andra: partier / — även regeringspartiet — för si- na' lokaliserings- och miljöpolitis- . ka insatser; Men det faktum,'för ati.ta ett exempel, att Stockholm ”. - om tre årtionden kan tänkas ha... "2,5 miljoner människor enligt pla-' ;: nerarna visar om något hur långt ansvariga" ännu "befinner sig frå! tanken på ett decentraliserat sam. hälle. 'Och Jur litet avseende man; fäster . vid människans behov a "trivsel och självförverkligand AA Med ' sin målmedvetna "politik i "rakt motsatt riktning bör. centem S kunna räkna med allt större ska : ror anhängare. : - årdsambitioner - I och ' inte . hämmas genom. q c exempel ; ..ckattepolitiken, . Så är emellertid inte fallet beträffande | miljövänligt" bussbränsle, påpekar ordföranden +: i styrelsen för Halmstads Stadstrafik i en ekri-. ; velse till: Naturvårdsverket. Det :- bränsle Stadstrafiken använder är ' men belagt med. moms, vilket inte är fallet beträf-: fande"..”smutsiga” bussbränsle; Följaktligen. bestraffas '— : eller i vårdsambitioner ” Stadstrafiken Halmstad "odlar samtidigt som ;befrielsen' för” de”: i ” om kreditgi gen till: lantbru- ket. Jordbrukskassorna, anslutna till. Hallands 'centralkassa, "kan tack vare en god inlåningsexpan- sion. notera en: ökning 'av ” utlå- ningen med 29,6 milj kr, samti- .digit som man klarat Riksban- "kens hårda krav på likviditets- - förstärkning, = .- 0 od : "Det är styrelsen för "Hallands +) centralkassa för jordbråkskredit|” som gör. ovanstående konstateran- för. 1969 inför kassans årsstämma, "" som hålles den 25 mars i Halmstad. gick vid 1969 års utgång: till 370,7 ”milj' kr; vilket betyder” en ökning under. året med 51,2 milj, dv. s'16 procent, Insättärna har gottgjorts räntor med 20 milj kr. Av de olika inlåningsräkningar- . na har kapitalräkningen ökat med INET milj eller 12 'proc, sparkasse- räkningen med 14,7 milj, d v's 33 : procent och checkräkningen : med 6,4 milj, vilket motsvarar 21 proc. "Antalet . inlåningsräkningar ' ökade under året med 1976, och sam- manlagt hade man vid -årsskiftet 62.583 inlåningsräkningar. Två nya " sparklubbar har tillkommit "under året och sammanlagt har man nu .. 107 sådana klubbar med 2.695 med- ., lemmar, Kapitalbehållningen ' på ”" sparklubbsräkningarna. utgjorde vid årsskiftet 4,6 milj kr. Utlåningen ökade under året med — För lantbru- de i sin nu utkomna: årsberättelse! -Inlåningen från allmänheten upp-|: utlåningen faller 285,5 milj på re- verslån, 12,8 milj på växlar och 26,8 | milj på krediter i räkning. Antalet låneenheter uppgår till 19,752, : Vid 1969 års utgång hade cen- on trall ett inlå skot' | på 45,6 milj kr. Jordbrukskassornas Imedlemsan-- ” tal ökade under året med 644 och uppgick vid årets utgång till 14.199, Av dessa vår 13.817 enskilda med- lemmar, 56 kommuner och : 245 jordbruksorganisationer. ” Dessut- om' var. 14 jordbruksorganisationer > direkt anslutna till. jordbrukskas- san. Till. medlemmarna '.. har. utgått ränterabatter med totalt 772,608 kr i "regel motsvarande 0,25 proc på - enskilda medlemmars samt jord- bruksorganisationers reverslån och" krediter i räkning. "Jordbrukskassorna och' central. kassan hade vid årsskiftet ett eget kapital på 9.412.237 kr. Insatskapi- talet: har under året ökat med 167.737 kr till 6.140.303 kr. Reserv- fonden har tillförts 484.122 kr och” utgör nu 3.271.934 kr. Vid 1969 års utgång fånns inom " centralkassans ' område - 54 kontor, :;- varav 1 centralkassakontor, 29 hu- vudkontor = för . jordbrukskassor- na och 24 expeditionskontor. Anta-" let fast anställda har varit 109, De totala nettointäkterna steg un- der året med 2.024.000 kr, eller med : 30 procent jämfört med föregående år. Räntenettot steg med 31 pro- cent, vilket i huvudsak orsakats av den ökade rörelsevolymen, konsta= teras det i årsberättelsen, Ordförande i styrelsen är lant brukare. Knut ' Bengtsson, Holm, med lantbr Per Andersson, Kölnge, som vice ordförande, . 29,6 milj kr till 325,1 milj kr. Av XX Produktion av vattenkraft samt I H: ber ömde: framsynt planering ” HALMSTAD: ad har, tack vare sitt näringsgeografiska läs - ge iden -allimer- €xpanderande "NORRLÄNDSK "TIDSKRIFT Grattis, "ett helhjärtat ' grattis, utbrister ”Nönrläridsk Tidskrift "I sitt senaste nummer” med anled: ning av 'att "Konstakademin Har] delat ur de statliga” arbets- och resestipendieri nar 79 gick” till Stodkhölm m ol 27 tin Götaland, övriga Svear land och Danmark" I "1 till Norrland ' | Av den dryga miljon son: de lades ut gick: 826.000 kronor till stockholmsomnådet, 219.000 kr. till Götatend, ömriga Svealand och Danmark, 6.000 till Norbland.' Det norrländska bidråget var ”eftt mindre arbeltstipendium” som tilldelades Arne Olsson od önn- sköldsvik, —. vå Arne, Du kanske känner Dig ensam. Men ensam”"är stark. Det måste kännas: ansvarefil mol. allena stå:för de” 0,57 cent 'av landets” ”könstnärliga : ”be- tin gåvning som är Tokaliserad / Nonrland, - KONSTIGT "Två "småkillar" står och resone- rar 'djupsinnigt om ett och an- nat, ” — Blodprov är alt något kons- tigt, sa den ene . v — ,Jojomensan, . — Kan du tänka dig att far- san sa att på blodprov har han åkt fast både fön mej och för : statssekreterare - Sven-Göran: Ol- : hede när. han talade inför förenin- " | även svenska journalister som häl- rattonykterhet, västkust "alla: förutsättnin- gar att få. en ljus framtid; Plane- ringen är myckt klok' och framsynt. Här finns tomtmark' och ni kän fat- ta snabba beslut--om vad "ni: ska använda den till, och det är myt-: ket viktigt just nu. « Dessa berömmande ord” yttrade gen : Halmstadsortens ark 8 och ingeniörsförenin, på torsdags kvällen. + ch « Ämnet för slalssekreterarens för” tedrag var' ”Den. statliga företag- samheten”. "Han ' började med” en: historisk exposé. + + . — Förr ansågs: det. fullt "naturligt . att staten hade egna företag, sade | hr: Olhede.. Men sedan. kom Jibe- "' ralismen och ansåg, att' staten inte : skulle ha . något inflytande i nä- ringslivet; Nu är det förändrat igen. Socialdemokratin har.under sina 37 års svenskt styre sagt, att statlig företagsamhet inte är ett mål utan ett medel, Och Sverige är för öv- rigt ett av. de länder i Europa som har mycket få företag förstatligade, om man tex jämför” med .Frank- rikel och. Italien. ' I — I två mårader har alla 'sven- ska statliga” företag varit förenadel! till Statsföretag ”AB. Utländska” och sat på oss har blivit förvånade när de sett att det bara är' tre 'per- 1 soner" som ' handlägger ärendena 7 + företaget. De' hade föreställt sig ett mastodontföretag med: "massor av folk. : 7 + — Varför har vi bildat statsföre- tag eller STAF? Helt enkelt där- för att vi måste ha en gemensam målinriktning för våra företag. För- ut var företagen dessutom "spridda under olika. departement " och det hela var mycket förvirrat. ” -— Nu har vi undanröjt detta och företagen är fördelade på industri- och kommunikationsdepartemen- | Sven-Göran "Olhede: trodde" på Halmstads framti ten, plus "några få 'bånker under finansdeparlementet.”. ” [å — STAF:s ' målsättning. - vär satt produktionen ska ske på rätt plats, att: folk ska ha sin sysselsättning. Vi arbetar liksom alla privata för retag enligt samma principer” som . de med investeringar och vi expan= derar och konkurrerar, om vi åfinz ner. det nödävndigt, , a - — Bland: våra investeringsplaner j kan jag nämna 'NJA, ASS! m ft. Y' NJA ville vi "investera '160 "mil- joner, men företaget ville bara att det skulle” bli 130 miljoner. Dotter- företagen. bestämmer självfallet in- te, hur "stora "ihvesteringarna ska vara. Det gör vii STAF.. > on '-— Företagsdemokratin ' slår - vi vakt om i de statliga företagen. Jag trör personligen inte på att arbe= tarna . sitter, med 'i bolagsstyrel- sen, däremot kan de ha mycket att göra på andra nivåer. Varför? Jo, helt enkelt. därför att besluten ofs ta är avgjorda när de kommer upp i styrelsen: + : port av mineraliska. brä bränslena "uppmuntrar till” an-" :vändning av dessa. Ä - . Punktskatteutredningen, « som-,.. fått hand om skrivelsen från rv Halmstad, "måste tydligen se till så att den vänstra handen vet väd " ..den högra gör när det gäller den". "utomordentligt oviktiga - miljö ' . Vvårdspolitiken, "7": 50 ee, eo CNG UCL Vattenkraft, mdr KWh | Logäritmisk skala, Mineraloljor, milj. ton 10 - tas från” ungkarlär T 50. 000 kro- lande, sskattestrid kunna undwi- Skånska (cp) tycker. inte.,; slaget fått den önskade utform- ning . som mån "tidigare: disku- terat, att ' anpassa” "skatter; efter tefräga i Enligt vår” bedöföning, detaljgranskning, förefalle slaget vara sådant a än tänka sig -att de fyrästörå pat tierna” skulle kunna komma: över rens. om -en'-:klompromiss, - dager: bevilningsutskott självklart platsen. för en .sådan. Det innebär visserligen. att. hr Mräng är villig att i wiss ut- | sträckning återvända till här- kraftsprineipen. och'ge bland annat barnfamiljerna, en bättre FO pepsa De Pengar "som behövs ' r "kan ' förslagsvis |- nonsklassen.: Med god tja bör. en uppelt kas, NÄtt POLITISK:-JUDO är tatdr - ledare” i”senaete: num- vet av Nörrländsk TIA skeifr om. Efter. ne ingens norrbottniska "utspel i höstas "fortsätter. utsperen I av. "Iokalise- ringspolitiska åtgärder, :- Uhder tidspress har 1968 års lokalise- ringspo itiska utvedninig —"' den taka — Jagt” fram ett del betänkande för en' Provisonisk lösning 1 stödområdet: "+: -. ”Mah kan redan:nu ana att verkligheten inte [kommer stt motsvara planerna och. löftena från I höstas. Även lokalise- ringsutredningens - delbetänkan. de gör en betänksam, Saltsning- en Då-ur. lokaliseringssynpunkt |- så viktiga och "väsentliga frågor som kommunikationer och. ser vice saknan men helt, - 'Samkidigt med, ” de ” " Iokalise- ringspolitiska åtgärderna — vill regeringen "genomföra åtgärder som "direkt drabbar - nonrlands- länen Mar ”tatar visserligen. vac- kert om atp dätta in kraftfulla åvgärder för att då mätsida på glesbygdens problem och regio- nalpolitiken! Men ord odh.hand- ling överensstämmier inté.'SJ o. Linjeflyg höj - priserna, Gene- raldirektör Lars" Pettersson, SJ, hotar med fortsatt nedläggning av trafiken i glesbygderna. -Vä verket skär ner resurserna: norrlandsfäinen ' till: förmån starstaldsområdena, Hr. Sträng avlserar dkatteskärpningar. och | ändringar i avdragsrätten. för kommunalskatten och ontsavdra- get — åtgärder som givetvis slår över hela landet 'nren påtagligt i norr, dör kommu ria, har. hög skattesats "och Nya amvbetstillfällen saknas ofta helt för de kvinnor som önskar gå ut i förvärvslivet.”. --: >. . Norrländsk mn fortsät- ”Om desså förslag: inte Pavr på I bristande samordning mel- «Jan, statsråden — vad är detta annat. än politiskt ” hyckleri? |. Samtidigt som man” med ett väl- villigt leende - räcker ” Norrland en stödjande hand; sparkar man > undan fötterna. Det heta påmin- ner "på sätt och vis om något ..Jömiskt grepp - inom judospar- ter. En. form av politiskt: judo med skenbar ulivedkling och verklig avvedkling, ” Önskar. regering och riksdag " åstadkomma ' verkliga "insatser, måste alla krafter inriktas nå samverkan för att få rätsida på «er, negativ wiveckting.” Praktiskt taget varje departe mientschef har sin bit i pusslet "om mer än hava Sveriges fram- td, En ensam bit fyller ingen n utan skalt det bli en - färdig bild av pusslet måste -al- la samverka och lägga sin bit i spelet, slutar Norrländskt Tid: skrift. Å INSYNEN I DET KOMMUNALA svär inte alltid vad -den- borde vara, skriver tiddgkriften Sunt Förnuwft — organ för Skatte- betalarnas ” Förening, 'Tiäningen fortsätter: ; Elit; mycket z effektivt för kommunerna att: bedriva hemlighetemakeri = utgör de , kommunala. bolagen och stiftet "serna, för ' vilka inte ens kom- " munallsgen ' gäller, . Så har ock- "medel "så ' våra 'kommunmer "under: sena-'| re år bikiat bolag och stiftelser sam aldrig förr. Stora områden för "kommunal aktivitet. har. hå- rigenom undandiragits all insyn, . Centerpartisterna Boo - - By kyrkby i. Dalarna och Gusate son i Byske ikrälver i motion i ritoddagen ökad insyn i de hem- liga bolagen och stiftelserna. "De vill att det kommunata: in- terpellationsinstituter, skatt .6& ras tillämpligt. Det är ett bra förslag ett första steg mot insyn i köm- munala bolag" och - stiftelser, Kommenterar Sunt Förnuft, Vi hoppas. också: att. övriga riks. - dagsiedamöter Anser detta. | . "EKON OMISKT LÄTTSINNE 4 "fs Skall” man göra en samman- fattning av "regeringen Palmes företa månader "kan man. med ar || I betstillfällena redan är för: få. —— "tr Kol och-koks, milj. ton. RA EN 355 30" 1959. 1960 1961 1962 "1963. ek ånslutning till: den' aktuella elransoneringen - kan nämnas att produktionen av 'elkraft i fjol uppgick" till 58 miljarder kwnh, vilket: innebär "en ökning med ..3 procent jämfört, med 1968. 'Vattenkraftproduktionen minskade med hela :14 procent, till stor. del” beroende på "den torra sommaren, : Eftersom vär- mekraftproduktionen i samtidigt mer än fördubblades sjönk vat- tenkraftens andel av totala el- kraftproduktionen från 87: pro- cent 1968 till 72 procent 1969. tad ur” Svenska ' Handelsban- kens ekonomiska översikt ”Sve- riges' ekonomi 1969” framgår vidare ätt förbrukningen av el- kraft ökade med 9 procent till 61,5 miljarder kwh. Industrins förbrukning steg ' med ' 9 -pro- vilja i världen inte kom- må fram till eta godkänt betyg. Bedömningen från regeringens sida, attt. valet . :1968 "utgjorde be- vis: för att svenska, fokot.'. ville -ha en radikalisering av politi- ken var helt felaktig. Och som vanligt har "en socialdemokra- tisk regering visat sig svag, när det dkonomiska läget. börjat Iu- ta, över ät. Anflationshållet, . an: ser Borås Tidning tm): Söctaldemokraterna har. näm- ligen . ännu inte begripit, att hela deras 'Wolittk: har em inne- boend tendens neil ekonomiskt lättsinne; Genora: att näringsti- Ae hittills kiarat - Produktions- tillväxten, har regeringens ”fi nansiella förskott” inte medfört några, direkta katastrofer. Men ju längre den. . Nuvarande poli tiken drivs desto närmare kom- mer. vi den dag, då. det blir nödvändigt' att hårt stå - till bromsarna I de offentliga utgif- ternas stegringatakt, I stället för att vi som nu skall tära for- fare: av. den gemensamma (ka- kan än den växer, måste vi få en poliliik, som; gör kakan. stlör- re, Det blir nödvändigt att me- ra inrikta poltiken på. resurs- skapande - (åtgärder, + 1964 "Produktion av. vattenkraft . -samg import av, minera len. Av statistiken som” är häm-|r . 1966 1966 1967 1968 1969 "minskade med 4 procent cent ' till 823 miljarder kwh. Nettoimporten "äv elkraft mer än fördubblades" och . "uppgick till 37 miljarder: kwh, le "Importen. av. mineralolja" steg med 11 Procent till 29 miljoner tor under 1969,” Importen av kol, och köks" minskades: med 5 procent till 2,7 milj ,;ton.: Par- tipriserna sjönk med 2 procent för minraloljor, medan de steg med 8 procent för kolbränslen. ETT ORD > PÅ VÄGEN .”Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till ;edra synders förlå- telse”., (Ape 2:38), : En dag besökte Jesus staden Jeriko. Hans blick sökte sig upp i ett mullbärsfikonträd där Sackeus satt. Förmodligen hade Jesus glimten i ögat när han sade: ”Sackeus, skynda dig ned, ty idag” vill jag gästa i ditt hus”. : Den : känslolöse tullmannen klättrade ned ur trädet. Guds nåd verkade redan på honom. Han hade inte mer än kommit ned på marken förrän han var redo till en bekännelse och ett fast "beslut: ”Om jag har ' ut- krävt för mycket av någon så giver jag fyradubbelt igen”, Herren ser alltid dem som längtar: efter att få möta ho- nom, "Det minsta steg vi tar i riktning "möt honom> möter "Denna Körsordsru är. viktigt "hjälpmedel : för. alla" ra- diolyssnare, som: vill vara med och lösa det 12:e ”Melodikrys- set” som. sänds. :lördagen "den 14/3 i P3 kl '10.00 och 21.00 samma dag .(Reprisen). . ” Programledare Peter Gran- berg kommer att ställa ett an- tal frågor och svaren: (nyckel- 'ett orden) ligger fördölda ide ski- vor som:spelas i programmet. Lösningen skall. sändas i der adress: ' ve Melodikrysset nor: I Sveriges, Radio . >. nu -10912 STOCKHOLM ;: - och vara Sveriges Radio till nästa hånda senast onsdag, i; vecka, - Ta "uti nämligen. bjet att: fotografera ar la. :de Över 9000 Vasaloppsäl ar. N fommare och: iommare? under fö i redragets' gäng. Tilt slut satt där ) > kvar: Då avslutade transistorradi ställnin, gar . sentkort på: LP: skivor: : Fö star -pris-- belönas med eli "med': snabbin- P1; P2 och P3 och "dessutom utdelas 10. pre: Konjunkiurläget i Finland FINLARND - Fog NG kö Ra 100) INDUSTRIPRODUKTION (1963 = I IV, IT Im 1968 1969 - ARBETSLUSHET (1 000-TAL) = 100) KONSUMENTPRISER (1963 = 100) 100 HANDELSBALANS (milj dollar : månadsgenomsnitt) T 1369" GULD- Oo VALUTARESERV oo . (min mark) : När man på söndag och mån- års, Även "penningmarknaden cent. Importen av konsumtions- han med :ett uppmuntrande vänligt ord: en önskan om : ge- menskap. , Liksom Sackeus kan också vi få lära oss hur ' Jesul Det ekonomiska uppsvinget kärleksfulla blick kommer oss 1969 har betecknats som över- att ångra vår synd, söka hans |raskande stort, Bruttonational- förlåtelse och göra 'oss villiga produktens 'tillväxt var 21/2 dag går till'riksdagsval i Fin- land sker det mot en ekono- miskt gynnsam bakgrund, att. rätta till -vad vi felat, gånger "större än föregående investeringsvaror.ökade 42. pro- påverkades av högkonjunktu- ren — inlåningen steg med 13.2 procent . medan inlåningstill- växten 1968 varit 12,1 'procent, Exportens värde ökade 21,3-pro: cent..medan iniporten steg 'he- la 26,5 procent. "Importen av rad" effekt ”på' betalningsbalan- sen. Valutareserven bibehölls i stort sett oförändrad... Den rätt kraftiga investeringsvågen med- tecken på överhettning, varör gav ingen avgjort försäm- förde mot ..slutet av 1969 vissa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.