"LAHOLMS TIDNING Lördagen - den: 14 mars. 1970 » j Samordnad vuxenutbildning” > Undersökningar visar att det är främst personer med Trela- tivt god teoretisk utbildning som använder sig av” de stu ” möjligheter ” som = vuxenutbild- ningen erbjuder. Har, man då misslyckats .. med. utformningen av . vuxénuätbildningen ' så att dess primära syften — att ut: Jämna ”utbildningsktyftan” mel- klar å ena. stdan den generation som genom skolreformerna kan tillgodoräkna sfg en'relativt god utbildning och & den andra den som har 'ersdast en sex-sju årig folkskola bakom sig — inte kan uppnås? Ett ja på den frågan kan symnrag' befogat "men "torde dock vara en alltför kategoriskt negativ bedömning” mot '. bäk- grunden av att satsningen på vuxenutbildning "skett först un- der de allra senaste åren. Emel- lertid — uppvisar. : ningen. framförallt + organisa- torlskt hänseende brister . som utan dböjsmät och; utan läng |. dragna utredningar bör kunna eliminerag, , Free rett "Lärarnas Riksförbund har! i skrivelse till regeringen pekat på en rad olägenheter som: man relativt "Fås.mtny ' . : ktig "orsak an- ges den bristfälliga informa nen till presumtiva : vuxenstu- derande, Vidare att vuxenunder.] | nordning av I n utbildningen : synes ; nödvändig |. visningen 4. regel skef på kvälls. tid . vilket: för yrkesarbetande knippade med tf svärlgheter, stora ekonomi ätt problem gom kommintén'för | studiestöd ål vuxma, här att pe smöjligheéterna ”. ytterligt "ojäränt "geografiskt" IC kaliserade . vilket " innebär. framförallt?" storstadsområdena . ”läksönj ifråga om” "andra förmåner gynnas -medan folk'i minäre.' orten: och... glesbygder|- ställs ”utdnför. visningen.,på olika j: organ” och I olika former 'sorh |: kännetecknar ; dess.> nuvarande struktur. no : Enligt. framstår em utred; ing av -vuken! LKAB:s slutbudiisrse för — definitiv 'uppgörel id. malmfälten i Norrbotten förefal- ler acceptabelt ur arbetstagarsyn= punkter. även om: inte; företageti. IF, helt tillmötesgått kraven; 27 justeringar förutsättesS även na ske inom den totalram på" 20 "milj kr, som LKAB är beret 'sa'på uppgörelsen; | SKALAN Bland väsentliga krav som, till do godoses i uppgörelsen förutom de » rent lönemässiga kan nämnas må- , naädslön,' Här ställer emellertid fö-' retaget det' villkoret att-fastställ- .da produktionsmål skall.uppnås, > annars förebehåller ' sig LKAB - rätten att återgå till ackördslöner i de direkta produktionsavsnitten. Självklart; 21 detta ett ömtåligt . ämne som, kar föranleda .kompli- " kationer." Samma sak 'kan, sägas -' om" de skillnader som finns mel- . lan arbetare och tjänstemän be ” träffande sjuklön, -- RT ' Efter de senaste närmanden som skett mellan parterna under för- handlingarna "får man emellertid hoppas! att en definitiv och håll- bar uppgörelse ligger inom möj- ligheternas gränser och 'att dessa. ' liga” län. Detta förutsätter" att " välutvecklat -ekolsystem på så- vuxenutbild- ).. d de region! . bildningar. anordnas; från ”kor- av: något . slag, Undervisningen till att "såll "nå del av utbildningssamhället. ch -Jösa.. Slutligen är |: hn utbildning, "Det ” Viss "utveckling är : alltid" ganska ».stor. Frågan är hur långt man skall "sträcka" bereddkapen "mot |” > kostrader: att hälla: hög bered- i mats att medföra produktions: möjligheter tillvaratas till det" yt-) tersta, + N förr " "eller om åtgärder skall vidtas utbildningens . 'onganisation — I dess Helhet som motiverad. I allt väsentligt sammanfaller för- bundets krav 'på området med de "förslag ' som ' framförts "vid årets riksdag 1 en gemensam partimotion från centern”. och folkpartiet. — >> te För em" stabil vuxenutbild- ningsorganisation = krävs "en samondning . av. olika utbilänin- gar. vilket lämpligen kunde ske genom : inrättande av regionala vuxenutbildningscentra i samt. förlägigningsörterna har väl dif. ferentierat näringsliv” och en väl utvecklad förvaltnings- och plameringsorganisation. samt ett väl ”gyminastal' som postgymna- slal nivå." Vidare måste vuxen utbbildningsorterna, hå goda kommunikationer med omgivan- Vid "ett vuxerutbildningscent- runt kunde en mängd olika 'ut- tare ”kunser' till mer omfattan- de/ som Jedér fram 'till 'examen Å olika nivåer, från til "Postgymnasiala del” bör den mydket' omfattande arbetsmark: ä nadsutbildningen". kunna lokal seras, till. vuxenutbildningscent- Eh samordning av hela vuxen- med” hänsyn till .'de. växande krav som" anmäler 'sig för den: vuxenstuderande : snarast "löses så'att ingen av. ekonomiska skäl skall- tvingas avstå" från: denna Har vari kraftprö- nen. skulte bli -så" kraftigt 'mnrade ; som. de-. blivit. Det V dock som alltid efterklok, i "allmänhet Erfarenheten ett gott: stöd för .väderleksför- utsägelser,' sanmnolikheten > för oväntade. och " kraftiga : avvikel- ser från det normala. vr Det medför givetvis extra skap, fortsätter "GD: +. :. wi va Den beslutade : elransoneving- en kommer; som den nu mtfor- bortfall i viktiga branscher. De mest utsatta industrierna riske: rar" också -auw tvingas till per mitteringar, På olika håll Upp- står alltså ekonomiska förlvister och man kan verkligen fråga sig om. de'gom drabbas alltid ensamma; skall. svara. för dessa el" punkter " LAÄGAOMRADET cv Läste i LT att nu sekall tom- terna på Lagaområdet säljas och nu skall staden ut med stora pengar till” vatten” och avlopps- ledningar, til' gator, och . belys- ning. ' Betoppen (kommer att kän- nas 1 skatterna och man frågar sig skulle detta vara ' nödvändigt? Varför. inte låta folk bygga på tomter i stadens ägo som redan har. bäde vatten, gator och ljus? Var flons ' D'atieringamannen? ""Och vanför blir aldrig. stadens bedrövliga trottoarer gjorda: .i ordning. så att folk kan "gå på dem. Som” de nu 'ser ut tvingas folk "att gå på' gatorna, I vinter har . det. dessutom varit mycket bristfälligt med snöröjningen på trottoarer och gator och antalet olyckefall har denna vinter varit fler än" någonsin mycket. beroen- de-på sparsamheten med grus . ene Arg skattebetalare.” | ”LAHOLMSKRÖNIKA : 0: Så "han. detta hänt som" väl ingen kunde tro skulle” hända: Den. nya onda. tiden har kommit till; Laholm, 'Känslörna' efter det stormiga "upploppet 'i "Bästad har nog inte riktigt lagt sig än: Asikl terna..för och, emot skär sig nog medi'samma frenesi som då; när ämnet ' diskuteras: "Det " har skri vits” meterlänga' in "och öcker har "utkommit, om t" kommer nog jatt gä till historien. Öch' nu har "Laholm drabbats av "denna Hra "de. värsta :stötarna. "Det "blir "kinkiga frågor -att. ta "ställning till; Det ö är sö «Den nye statsministerns posi- "tion "har .nabdurligt..nog, — i en smula oklar; pe är "inte. d jelinjen mot. kommunist andra ., ”oroliga” ur: en, sådan”: t "fördelar: att, vin 7e -Nkatteutspelet. har var: lyckat. och redan. på + rätt. "Det "tan:sin tid. at r till "rätta sammanhang, ' +» många genom de. halvkvädna vi ssorna . fråm finansdepartementet fått » om - bakfoten. . Men., tiden mellan mitten, av. mars. och: var let å september” kan — om: pro- i positionen ' visar 'sig - väsentligt ; bättre än. :sitt förhandrykte : på, de särskilt känsliga punkterna , a Vara tillräcklig. för att pen- j dein ska svänga tillbaka, +. ; (Samtidigt finns > dodk.. "att korrigerihgar som lugnar de : oroliga skapar '.. missnöje: hos dem som hyst. förväntningar om en ”stor”, ”jämlikhetsskapande”, "skattereform; Det är alltid svårt "att på en gång visa de oroliga att' ingenting var särskilt” far- ligt och de' på "men genomgri- -pånde ; förändringar. . hungriga "att någonting . väsentligt 'uträt- Tats, Ibland kän "både grupper nås förtroende, förloras; genom samhällets - försorg för förkla- rar tidskriften. lea Jdingelpa.n ös ov "JT väl: rekommendation för: att. vin- Jna: inträde, "Det "hela var nog -Jungdomarnha Ikända,: och talat dem et. jtiltvätta I hade "nog ; varit 'gånska de hav blivit ett, trevligt inslag, > från: sordin” till, höj " Ihunden "Tomas, för ordningen -och ” eo . N Hårdnande strid" . . om reglerad jakt ” . oo eller ej på älg . HALMSTAD: I den. bittra strid som rasar mellan olika jä- garintressen i Halland beträffan- de frågan om reglerad älgjakt "eller ej, har en sydhalländsk jä--" " gare kommit med ett närmast deväckande- påstående. I - skrivelse till Hallands läns jakt- ” värdsförening frågar han varför "en del ombud till jaktvårdsför- eningens kongress i slutet på ok- - tober: i fjol inte "kallades till " sammanträdet, Det .. är hr Erik. ; Strömberg, Kungsgården, Laholm, som står - som avsändare till skrivelsen, En- ligt vad han säger till ”2:', var det två lokala jaktvårdssammanslut- "ningar i södra Halland, som inte blev kallade att. sända ombud" till kongressen, där bl a älgjaktsfrå-: gan behandlades. r "> Hr. Strömberg menar, att beslu-: tet om att stödja förslaget om reg-i lerad älgjakt, vid stämman ifråga! knappast kan vara representativt' för. de” halländska: jaktvårdsför-' eningsmedlemmarna, enär "inte alla sammanslutningar, som var berät. . tigade-att sända ombud till mötet," blivit kallade att'låta sig repre- senteras, Me | tidens ondska — "demonstration. Vad syftemlålet än var med den- na demonstration, så undrar man "Skulle. demonstrationen” . vara riktad-mot ISt Knuts gille, det an- tyddes något om det i referatet, är. frågan" vad det har iförsyndat sig mit.: Det län ju en' sluten för ening - (antar opolitisk) "och som andra sådana” föreningar fondras mest. ett oskyldigt upptåg, " och inte från staden, ty säkert var (Varför "bjöd inte -gillet :-in ungdomarna ' till. festeri;. det .kun: och som kontrast .till.allt glittret joch- grannlåten lättat. stämnbingen dare: toner)... r . ällning vad: eony försigår.i Det: många slutna föreningar. s 7 hund. och shundfö . Men rvid de: rationtutryckninig de evfulltalig bemanning. och |då var det, -omr så är-fallet; fler polisen. än. demonstranter, : Förr .i den" "gamla :' goda tiden: svarade polis: Brink” ensam,:.assisterad'-av stadens trygghet. Demonstrationer och. . sådant:-förekom: ju. inte då, men.:;én.; sådan ; sak hade ; Brink och 'omas- klarat, -hur : lätt som helst, :, Han. -bade- säkert. många gånger "svårare saker. att; klara » När - kraftstationen byggdes vid Kanrsefors ; var -det förståeligt .att arbetarna: sökte.. sig till. Laholm för satt roa, sig 'och få avkoppling. Alla" var väl inte riktigt guds bästa barn, men Brink hade lärt känna dem, så han uppvaktade om »det. var -det. rätta. att -ta det |- så allvarligt att: polisen :skulle den som ringde: polisen var nog i FALKENBERG: "Personalen ; vid försäkringskassekontor som hand- -lägger . pensionsärenden . samt : de som sköter råd- och upplysnings- Kurs i"intervjuteknik: | > för försäkringskassefolk | . ; a i juvteknikens, ” olika, "faser" öckså skall lära sig att genom samtal stöt- ta upp en människa! to fe dar e Några av kursdeltagarna si tande fr v Gun-Britt Thörnquist,' Falkenberg, ' Ragna Svensson, b':y Kungsbacka,... Ingalill.; : Nilsson, .| i, E Laholm, och mannen med miken. ” Tore Thorsson, Halmstad. Ståen=; d fr Lindholm, båda från Halmstad," bakom” dem är kursledarna” v..Jan--Bergkvist,. och Björn. Kursen ingår som ett "led 4" vi- bildni len. En gen och alla tel i ” bandspelare m m används och bl a ka | detaljer” som d je i -verk heten till allmänheten lär sig nu 'intervjuvteknik. och därmed sammanhaängande problemi;: :: Detta är ' den första kursen 'av detta slag inom länet, säger .utbild- ningsledare Jan. Bergkvist, Halm- stad. Kursen har samlat '12 "delta- gare från Laholm, -Halmstad, Fal- kenberg och Kungsbacka," Utbild- ningen påbörjades i tisdags och:i dag fredag är det avslutning: : ” Syftet med denna kurs är att de som. -' handlägger .:pensionärenden]. fortsättning , på -denna . utbildning blir, ,en. kurs i, utredningsteknik, men den anordnas på riksplanet, : presentant med på 'denna kurs är beroende ”på att där ' finns tidigare | utbildad personal för . ändamålet, men .när det i fortsättningen blir liknande kurser, kommer de natur- ligtvis in :1' bilden, framhåller ut- bildningsledaren Jan Bergkvist. av per Att Varberg inte har någon' re- Förutom.herr Bergkvist har även 'och '-annan” upplysningsverksamhet ipå kassans kontor, förutom. inter- Halmstad . svarat för: undervisnin- " Björn ” Lindbl "från har kursdel som ' sedan. spelats upp" och analy«- serats. De fel som då gjorts. hari-;. kunnat rättas till. Det: har varit en intressant och synnerligen: krävan- .. . de kursvecka på MHF Motellet 1; Falkenberg, . Ne |. Nå,. vad tycker. du -om., di nya hembiträde? ':- +, |. — Jo, "hon är mycket 'b skilt därför r kikat genom nyckelhålet, : + en rnå gjort intervjuer att Kon 'är 'så försynt” Hon går" aldrig; in! örr utan: att' först: ha ika i. tider på” torget så. | över staden. . Spillningen fråh: stutarna och» när] i [Zn enstaka häst gjorde att”grä- set växte ooh" frodades. En" ange: näm, doft — åtminstone inte-skad- lig för: hälsan, låg övér. staden. I: dag står det" stinkande :plåtlå- dot” på ”tonget,” och - spillningen från dem: är oljå och giftiga bensinängor,' .. - ä Hur "många ; gånger: -ha ”Min garhlal städ vad” du tjusar mig "med dina gränder”, besjö » örsöka anpassa” sig till den ”nya, onda”, tiden.” sars Cem) : Svar till Thomas' Borggren ” och Inge Henriksson , "Beträffande citatet 'ur':en'-arti- kel &. Aftonbladet; som” användes till .underlag för ert inlägg, vil jag upplysa -onv. att någon skri "I'med "Märia? Ja, | P |särskilt 'med .henine,- som "Gud | såg : bland 'aHa” jordehs kvinnor | och "som: "han lät. bli. moder! ( gits både i hemmen och från” sce: |: - nen.Det' blir att'leva på: minnet | bent frän : Aftonbladet -inte- varit |- Spön RE ngr ougaR > vin dT Pr oherde. SIMO Nazaret, : ställas" Vv ”Ispart vi: nämna hans hamn.; :: Inför, söndagens 'evangelietext går , takarna” särskilt" till, Jesu moder, Var "det till : Frälsaren. Ett” under - fick ske'.med henne, Ett stort un- der. 'Ansgär bad:+”Om 'du,:Her- re, värdes" göra ett under med god .människa”,;5y axa, .'Maria:' var «en .god- människa. Dets är ; det undret - som. skulle ske" med :oss, att 'Gud-.av-nåd ville "göra ' oss "till. goda -män- niskor: Jesu. moder .visar . oss $ikontakt med. a :så inte. hur: artikeln -(kommit tiv. i. är--välkomma'. till det -möte | sön; St sagapärlan. Laholm -an- ordnar den: 19. mars. Där, finns det... möjligheter - att. deltaga . för, a kutera: frågor. somr rör umg- domen, Jag kommer. själv. att va rd där, och det «kulle vara trev- ligt jätt träffas TS ljv, och. kämpa hl mig; så gör, mig- av. nåd till enl; aels, Gud. som "väntade hon'.efter. någon: ”O, Du him- melens och: jordens Herr oss Messias.-Jag:trör. ;,Sade jag dig icke, du, trodde, skull själv sagt de. orden.: Den. vä- gen står. öppen även för '05s. ",2 Det sker under med , oss om "vi lyssnar” till Gud, När Guds” budskap nådde fram. till Nazaret: och Maria” fick höra . det - ur .: en. ängels , mun, - var hon -säkert;; inte. upptagen : av sig::sj Nejn det -skedde' i. en stund 'då hon glömde allt :för Gud:' Hon” kunde ” konsten att , lyssna. I” Det är” ingen dålig” konst. ”Gå in i din kammare” . säger Jesus; En, männ om | aldrig . varit ”ehsam'”med” Gud kan inte ana” hans närhet. Man» måste möta honom mellan ''fy- ra: 'ögoh.: Sen" korhmer han” för- ST (Förts. på nästa” sida)" ” Men nu var det kritiskt. Kun- gen hade satt in väldiga härar för att äntligen få slut på Dac- ke-upproret. Och Jösse förstod själv, att det just denna vår gällde vem som skulle få rätt. Nu tvingades Nils; Dacke att få till stånd ett avgörande slag, ' Skulle Kungshären gå rakt in i fällan? RR Ve Jösse 'kunde" se" brätställning- en vid Emån. De fällda träden och bönderna som lurade ba: kom, Me Men, Lars Siggesson, som sa- des leda kungshären som ryck- te fram denna vägen mot Högs- by, kunde en hel del om bön- dernas krigskonst vid detta 1a- get. Han var en farlig motstån- dare, seesi eta POOR Aa fe : Plötsligt såg Jösse de första kungssoldaterna.': Det var an: tagligen "en :förtrupp.: Lars Sig gesson gick. sakta framåt, ' Han ville se till så han inte kom in I en fälla med.hela sin trupp. i JÖSse. satte händerna som eh lur för munnen och ropade: >” Hooohoooo! Hooohoooo! ' . Två : ugglerop, som. gav till- :| känna att-soldaterna kom... . . -NuUssyntes hela: Lars Sigges- SONs . trupp: Vagnarna körde i kön: Ryttarna lät de gå sakta. Man villé verkligen vara säker på att ingen större. Dacke-styr- ” -vär ett .med- skogen... Det var ka: fanns. i närheten: Bråtarna var, ofta "de farligaste ' tillhål- len, Nils Dacke kunde konsten att.; slåss från bråtställningar. Tyska landsknektar blev rädda för: de "skärmytslingar, ' som skedde. i "täta skogen. De var vana vid hårda tag på fritt slag- fält. Men' Nils' Dackes bönder som att slåss med' spöken. -'. . Vad nu? Jösse" såg hären stanna. ' Soldaterna spridde ' ut sig:för att hålla vakt runtom. rer. .De' drog bort åt samma håll: som de kommit, ve. Nils Dackes ;bråtställning mås- teha blivit upptäckt ellen för- rädå: av mågon, = "' St Blixtsnabbt äntrade . från granen. Hani spran: till ”bråten. LA — Sååå, sade Nils Däcke. Nå, Jösse, de "ska få slåss antingen de vill--eller inte. Vi fån följa den -med "budbärare . och” "höra vart de tar vägen, Men synd på en sådan fin bråtet' "Litet senare' vände kungshä- | "| kände omgivningarna, och med att kungshärer, vridit av ät fenor nt . Nils 'Dacke” log: "— De ämnar följa” sjöarna, "där de lätt kan” ta sig frarh på "den ännu tjocka” isen.” Låt oss 'då gå mot” Vinserum, de- måste . ta . sig fram dem wägen... eo nee or - Det blev I en" ansträngande marsch.” Nils. Dacke sparade inte sitt folk. Han ville komma + ikon- takt" med kungsarmén i skogen, där, han hade möjlighet att elå den bor lböys rt on Bortom Virserum stannade Nils Dacke, Han lät bönderna ta'ställ- ning på ett näs som låg ute I en sjö Från bäda sidor skulle de kunna anfalla då kungenis:solda- ter "drog fram här. Nils Dacke sig, hade "han Povel Bäång,' en bonde från trakten; De båda var ense om att kumgsarmén” måste dra. förbi här: | . ee Åter. sändes Jösse gill' väders vid sjöns norrända: Från gramen där ham satt såg han nästa sjö som ett vitt. band inne 1 skogen. Vlad gott. och värmt de. marscherande bönderna -hela dagen... = mes. Nu kom kylan. Jösse .huttrade. till;.Han såg hur skuggor va blev allt längre, Lite, senare kom én räv, glidande. nere. på marken. Den. röd; snön. Jösse” tänkte på. om han haft en musköt, Nå, det var bätt, fe med. ett armborst, för då hade han; inte. behövt röja den "egna Räven gled vidare och för svann d, ett tält granhult, - oo” pakt, att Jösse inte kunde. se mer. Jo! Där tändes eldar långt i norr vid kamten av den andra sjön = NET ; Klmngens mänt f"Y 007 1 Jösse kunde klättra "ner ”oc rapportéra, Nils Dacke log.” I - I morgon ska de få slåss! Vi ska ge dem ett varmt nyott gåndel "Cor tern td Jösse sov dåligt hela matte Han” hade wmundetliga drömmar] Och 'på något vis visste ham re « Några timmar senare. kom bud Det. led mot kvällen, Solen da- dan på -morgonen att..denna da- i väster, Den hade lyst så, ge - pälsen . glimrmade mot |. Sedan kom mörkret "så kom |” v störste slag. .N ils. Dacke hade” huwvudstyr- kar med sig här, Så mycket "mer bönder hade han inte att tälgå. "Men . Nils' Dacke" rusade runt till de egna avdelningarna. Han talade och uppmuntrade. a Peder. Skegge hade, en trupp bönder på samma sida som Nils Dacke. Peder Skrivare och" Lille Jösse låg på "don "andra flanken. "Så kom kungens” soldater, De tycktes inte ana att fienden låg Men ' just. då- hade ' en bonde brått. Han kramade av ett skott och kulan visslade rakt in i: soldaternas led. | = ";Lars Siggessons snabba kom- imandoord kom. Nils Dacke insåg, att [de miste ahfal'a. Annars skulle kungens män bara dra sig undan, Ae ' Nils Dacke rusade själv fram: ått följa honom. ” Jösse rusade vid sida. ta at, medan han skrek åt de andra |. Nils "Dackes |" sitt första allvarliga "stag. Nr « Han tyckte. att: allt-var overk- fom ”om”det hände I7 dröm," : nr os Just. då hörde; han :Nils' Dacke FOpan > ed > eo Ne "SE JöseRejn mej, jag ä rad! oo osage v ie Jösse "rusade fram till sln her- re,. Han. såg att båda lärer vär genomskjutha, Nils Dacke låg på. sidan, han blekt. Så höjde. han hivudet och skrek” vilt: — Slåss fö - Skotten Knallade.- Soldater -och La
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.