e - LÖ -. LÄFOLMS TIDNING ' Måndagen: den 16. mars ,1970 8 IN Ca NN U 2.400-årig talisk matta knyts, ” orientalisk På en utställning. på StadshoteHet i Laholm 'den 17.. mars kommer man att visa hur en orien- fynd som vittnar om kvalitet Vackra mattor är ju én pryd; nad" och det, är intressant att studera bakgrunden till "orien- taliska mattors framställning ö. " historia, ' När och". var. tillverk- ningen började är ovisst. men "att .knytningen begynt i förki: storisk tid. är dock klärlag år : gammal, ;har påträ utgrävningar; 1 nära" "Mongoliet. var .ghiordesknut är 1 förhållaridgvis Orientaliska; mattor, :har. ge: nom tiderna utgjort kungliga gåvor stadsöverhuvuö L och--återfunnits, och; äte i furstliga pala Under .: 1500-talet å tillverkningen.” Regenten,” Abbas, "uppmuntrade och; niserade. egna 'knyterier och . skaffade" de :bästarKonstnäre som : komponerade ik blomster; och figurm scm fortfarande än INFÄRGNINGE VIKTIG MT En Stor” dett tekniken. var infärgniingen'väv /garnerna och växtfärgerna var använda fram till slutet av ” 1800-talet, - En kraftig +” kvalitetsförsämring skedder-1" början av::1900 'när mattknytarna började att an. vända de nyupptäckta -anilin- färgerna.” Dessa färgämne var "ej sol eller: tvättäkta; Orienta- lerna tyckte ;om,' att använda dessa färgämne därför att:de var billiga och lätta att hands- kas med. FAS Det blev ett oerhört bakslag mattor. med” anilinfärgat, gårn: []ett' annat. syntetiskt färgämne! |Detta visade sig. vara ljusäkta ilier.. Det var. kromfärgen som E visade sig” vara fullvärdig er: es] sät! / el, | VÄxtfärg. Eferfrågan på orien- Jtaliska mattor” ökade” "stärkt, "Had i 2 grupper. .Man' använder "Iten och'den turkiska ghiordes- exportmarknader 'och de”'Per- siska myndigheterna började få upp ögonen. för detta allvarliga problem” och ' förbjöd i. lag-an- vändningen ” av dessa färger. Stränga" straff : fastställdes.. och höga "utförseltullar. infördes för : Samtidigt härmed upptäcktes och : kunde tvättas ned” alk sättare" för "den ”kompliceråde växtfärger, ' Vissa .kromfärger har samma: :kemiska samman ättning.. -. som ' motsvarande Storlekar ;och mönsterfärgkom- biriationer.... .standardiserades. Pock', finner: man ;; aldrig "2 exakt lika: orientmattor,.": vi, vn > KNYTNINGSTEKNIK "Knytningstekniken är uppde- den persiska s, k. senneh-knu- knuten. När en irad knutar är färdiga och" inslagsgarnet, vwil- ket består 'av en eller två' trå- dar, placerats mellån. varpen, användes . ett " kamliknande verktyg att slå ihop knutrader- na med. Efter! varje rad 'klip- pes luggen jämn. 'Långsidorna är försedda med en stadkant som "utgöres av ett antal varp: trådar som kastar över med ullgarn. | : Kortsidorna är oftast med in- Islagsgarn "vävd stad och där- efter. avslutad : med varpen - i för orientaliska mattor på alla frans, När mattån "är färdig- knuten, tvättas. der: >se. : Man finner. ofta” orientaliska mattor med frans på" endast en sida,: Den sida” utan..frans är den sida där mattan ' påbörjats. Mattornas. knuttäthet kän va- riera” från , 30.000 . knutar > pr kvm; upp till 2.300.000 "knutar pr. "kvm. : " . VECKAN, få in. fingrarna i varpen, En skicklig mattknytare"- pröduce- rar på dagens. ljus ; 6.000” knutar. En. matta :1.50Xx |. 2.20: "med" 600:000 ”"kiratar "pr: kvm, tar således mer än ett tar'Upr. kvm Hos ' pch på” landsbygd mattor" ärnu i: mönster; Deras må ta lika bra:'mattor' som "deras förfäder gjorde” för: rmer .' än 1.000: är sedan, med samma '”pri- mitiva redskap som del. tv HANDARBETE y cec Alla äkta orientaliska mattor knytes :för hand” Allt tal om maskintillverkning är ” förtal utan" "bakgrund." Detta .:håndär- bete. är för: värdefullt för ori- entalen: . för att "missbrukas, .” " Nu: har i lag förbjudits "att barn under 16: år knyter- mat. tor: En stor grupp. har därmed försvunnit 'från « mattknytar- skrået; som är ett "yrke som Flevintagningen ' till gymnasier . och fackskolor "Stockholm (LT) 7 | Med hänsyn till att regering- Jen fn fastställer antalet intag- ningsklasser i gymnasiet resp skolöverstyrelsen vara tvungen att göra på samma sätt vid sin fördelning av klasser, ” mellan kommunerna. Vilka riktlinjer. som skall gällå för klasstilldel- ningen efter reformeringen av de gymnasiala skolorna är än- nu oklart, ' framhåller Sö ' med anledning av ett förslag i äm- net från rektor C. G. Collin vid Grinellskolan i Nässjö. ” Beträffande antalet elevplat- ser på fackskolans tekniska lin- je i dé "olika kömmunerna har Sö angett,'att 'skolstyrelsén vid fastställandet av organisationen .|kan göra avvikelser från de mi- nimital i fråga om antalet in- tagningsplatser söm'> föreskri- vits” för fackskolaäns tékniska linje, " Sådan avvikelse. kan t. ex.” motiveras av. de sökandes -Igrenval. Givetvis bör dock en pedagogiskt 'och "organisatoriskt lämplig - organisation : eftersträ- vasel ea fe so rteten Rektor ' Collin har föreslagit att. tilldelningen av .'nybhörjar- klasser. i gymnasium/fackskola formuleras ,så att. varje region erhåller ett antal klasser . för gymnasium plus. fackskola med angivande av det högsta antal klasser som. får tas jut som gymnasieklasser.' "På. de sättet undvikt,; enligt. hans "mening onödiga ”'”ändringsansökningar från skolstyrelserna. Därjämte skulle rektorerna på ett tidiga- re stadium” ha "den: definitiva orgahisationen klar." eva 0 v Vidare har”rektor Collin före- slagit jatt-dirigeringen" av. ele- ver" till "fackskolans , tekniska linje inte drivs så långt att. in- trädeskraven blir, ovänligt låga möjlighet att ta hänsyn till så- dana konsekvenser samt till'lo- kala, skäl av exempelvis "geo- grafisk art, anser han. > för > :: "I morgon: GERTRUD: | Solen "går "upp kl. ned kl.18.17: 0.3. måste "läras från barnsben om man skall hinna bliva mästare. Olika stora” industrier .' expan- derar' efter - andra" världskriget i Persien (Iran) och dessa 'ab- sorberar "arbetskraften "efter bättre "levnadsstandard, !:'' J|ETT ORD fackskolan var för sig anser sig, Jämfört. med andra linjer; Läns- skolnämnderna. bör. ges..vidgad :] i betor: ' - trifs 6.26 och skolorna med ' högre löner och ; Tyvärr utbjudes många mat- tor” att gälla för äkta -orienta- liska mattor och alla erbjudan- PÅ VÄGEN Bekännen alltså edra synder för varandra och bedjen för varandra, (Jak. 5: 16) ' Det var en snöig vinterdag. Jag var på väg till sjukhuset för att besöka min hustru, som nyligen genomgått en opera- tion. Jag gick förbi en liten flicka som lekte'i snön. När hon" fick syn på: mig ropade hon ivrigt: ”Titta, jag ritar blommor, i snön!” . Jag gick fram och tittade och upptäckte verkligen stora blommor. ” Det var en härlig syn: en 1i- ten lycklig flicka. som" ritade blommor i snön! a Mina tankar gick tillbaka till gårdagen då en god vän ringde till mig medan jag väntade på besked om utgången ' av: min ga ord och försäkran om hans förbön tröstade mig mycket — ja, det vär som blommor. i snön," - na Vilken — underbar” uppgift! Tänk till vilken hjälp det. skul- le vara om vi lite ofta ”ritade blommor” åt.våra vänner un: der svåra dagar. "oo Nu sor hustrus operation. Hans vänli-|: Sy ) i N : id i i a. Ett av Europas största växtföräd-" lingsföretag, Weibulls i Landskrona, kan I år se tillbaka på en hundraårig tillvaro som firas med en speciell r vecka : till" sommaren. -En' särskild ; "glans får jubileet genom att kungen" + tackat ja till en inbjudan att komma ; dit, Alla Sveriges lantbrukare skall "också inbjudas till's k open days. '" Det” företag" som :'startäde. ':1870 på Weibullsholm . har - utvecklats. till en institution sem genom, sina, initiativ i flera avseenden spelat en ävgörande "roll för lösningen: av många jord- -bruksproblemö/ sve + 7 M ;' Walfrid" Weibull ”som' 1863 av sin "fader övertog Weibullsholm: hade ti- i digare som sjöman ,under sina resor i stora delar av världen med intresse ++ följt utvecklingen 'på jordbrukets " Område, Han fäste.sig därvid särskilt 'vid-den dåliga avkastning nötkreatu- ren i Sverige. gav I jämförelse med i bla "England, . Tyskland: och Dan-| ;.- Sedan han återvänt: till. hemlandet började . han efter. mönster från, ut- landet att odla sockerbetor, foder- "och :morötter för 'att därige- nom "öka: mjölkutbytet .'hos” nöt- ” kreatursbesättningarna: = De - försök ; som gjordes på Weibullsholm väckte i stor "uppmärksamhet i 'samband med i det stigande intresset för kreaturs- I skö el i Sverige, ND i I ) r : tidigt själv prodåcera' sitt rot- I fruktsfrö. "Då "han märkte' aft det) I bland: lantbrukarna i. trakten fanns i efterfrågan. på sådant började ,han : odla det även för försäljning, Till en början "bedrevs 'fröodlingen” endast som binäring till lantbruket, ' -:r - röodlingarna ' växte gick Weibull in för att få fram sorter" som' var lämpliga för vårt ; klimat. .Genom. ett noggrant urval : sökte han förbättra fröernas kvalitet. För den skulle samlade han de 'bäst " Utvecklade : exemplaren > i” särskilda : elitkulturer- som: hölls ; noga skilda , från den. övriga odlingen. Grunden "tin "växtförädlingsarbetet på "Wei bullsholm hade "därmed lagts: |” tf Programmet vidgades senare" till - att också omfatta vallväxter .och stråsäd, Namnet Weibullsholms växt- "jårönsaker, På 1920-talet togs även de vid. dörren . bör . betraktas med : skepsis:-:: : förädlingsanstalt antogs 1507. Man, nöjde. sig emellertid inte 'med "detta : utan - började - även förädla i jordbrukets: tjänst arbetet med blornmor upp..Den egna frököntrollansttalten - "som "bildades 1905. :ombildades, för nio: år sedan till... en filial för statens centrala frökon- frollanstalt. ne . GARDAR. FÖR FÖR: | :" EGNA. SÖKEN . Rn . För sina odlingar" nöjde man ' sig” inte ”med ” Jurden”. på " Weibullsholm - utan "övergick även till att köpa el- ler .arrendera gårdar för att, säker-, ställa tillräckliga arealer för fröod- lingar "och försök. närvarande förfogar företaget, odlad, jord, ss: sea roar na Koncernen, .har.. omkring. 800. an-. ställda” över kela landet, . berättar konsu! "Widar "Weibull, och en års nerhus. Firmans' försälj-". ningsorganisation ' Här”: 33 butiker ' över "heta -landet, från--Umeå i norr ”JUBILEUMSÖNSKEMAL” .— Jag har framför 'allt ett önske-:” mål för; jubileurnsåret,;'” framhåller : rättsskydd,: dvs ett c våra — växtforädlingsprodukter. «Fn | utredning härom 'har- pågått i sex: år. och ärendet ligger. nu i. departemen= . ten ul Han omtalar vidar varje år. kommer. från växtförädling=-" få en ny hästvetesort och med att till våren 19:2 få fram en ny korn". sort i marknadefi; är resistent mot. mjöldagg. . — Så " småningom skå Bli en isöken. ” 2 LU . cs Kors all: sin dar: Jag som :! inte kan åka skridskor s . är jorden re z överföringen reglera igt att sy stygn : slagskraft för nålen också på- - sa Släders., sv konstruerad symaskin, ...' oo. cklarar "I'mathing för såvi Weibull, och. det är. att. vi får ett '|- en. Man räknar med att till hösten - )- ä - kas, [Inom ioppet. av femto RS RAS KE hastigheten. r di för stygn med "ful genom de tjockaste tyger, ja 1 o.:m, I a st + or : n e go även tjockt tyg i frite. "sedan Georg ” Michael Pfaff år 1862 "framställde: sin första "symaskin, har, grund- hålls-symaskiner ändrats, >. ' , Naturligtvis har. måskinerna -| förbättrats, med olika” sömmar och .finnesser samt blivit. elek- triska," men principen — mat- ning under, "tyget i mitten och pressarfoter' över — der stått fast, även. 'om den. vid vis- 'sa sömnad haft sina nackdelar. | När "man: ”satnmänifopar två mönstrade tyger och "Vill upp- nå" extra 'mönsterpassning, in- te-"bara 'i ”början-' utan även i slutet av' sömmen, syr-ihop«.två . |längre-tygstycken, speciellt syn-. tetiska - tyger, och inté vill. ha den "end: tygändan: längre än den andra eller syr'i' tjocka: ty- ger " uppstår alltid 'froblemet Pressarfoten brom- ra.detta började Pfaff ga år' sedan sått; på, vis stri lämpa;” dubbel- |.dertransport: Tyget ; Pfaff "kohstruer ärför, första" hushålls- maskin med.” dubbelmatning, Pfaff. Super; Automatic: ; Men den ' dubbla.:matningen "I dast'en fördel, de nya konstruk- [tionen : förenar ämligen "alla > [tekniska "finesser som" är kän- "Ida, samt de modernaste ins | ningsinrättningar, som kan t a us ISEXPLOSIO "Av wärldens fotala? befolkning är idag 46 procent under 20:år, mer. ålderegruppera att öppgå till”tre fj världsbetfolk rigen! om ARR R RATTA — Tyst, sade Jösse. "Han var rädd, att någon skulle .se" den särade och" förstå vem det var. Ligg kvdr” ett ' ägor så ; mer jag ved" en. häst, ', Nils. Dacke nickade, Jösse hoppade över döda” häst och läg hästarnas. hovar trampa ner dem.” .ch och. > Jösse visste, att här var förlorat. eg s Plötsligt såg hamn en. sår ad sol- .dat som hängde mot hawiwd--på Av INGVAR WAHLÉN oo ma ögonblick satte han in, kni ven. ot Dacke RAA AAAASATAAd SN så. kastade han sig framåt och grep soldaten i benet, Denne såg upp och höjde ena janmen för att hugga sier Jöste? Meri dénhe gjör- de .ett märigt ryck, ochi sam- i" veka livet: nå soldaten. Denne, vek sig framåt och föll av hästen: ; ' role Jösse ledde hästen å tygeln till- baka" till Nils-Dacke, Dennb låg på siklan med brinnande ögof och skrek. att bönderna skulle slås. för sin frihet. H | ES" Kan t”komina” upp” på ”häs- ten? frågade Jösse, oc Han kände 1' detta ögonblick stor vördnad för Nils Dacke, =» sin häst, Jösse smög nära intill, Inte ett ögonblick tänkte den- LU "| sätta miot Kalmar, > vo älv eller sind genom- skjutna ' Han bata ropade ät de siha a e ge sig fi | JÖåse "lyckades ” med - stör an- strängning få Nils Dacke' upp på hästen. 'Hån' tvingades lägga ho- nom på magen. Nils: Dacke Hade svimimät! + te ot ris RUNT I-stridens hetta märktö ingen, att "Jösse försvann "bakom ” eha näset med sin häst och sit mänsk- Åga börda cv eteot : . Hitet senare var: slaget - slut. De sista bönderna hade fördrivits: Nils -"Dacke -var .en slagen. -man: Sjön .Hjorlens. is, var full av dö- da bönder och soldater, ' : - Men Lars Siggesson kunde sam- 12 samman sina trupper. fort- s Då hade Jösse tominit- upp I de skyddande skogarra.. Han tän- de 'em "brasa 'och bäddade 'med grantis "åt Nils Dacke: Han 'un- dersökte.! skottskadan. :Det' var en kula sony gått igenom. båda tåren och förorsakat stor blodförlust. Men 'inga ben tycktes skadade. Jösse band 'om -såren” ordentligt, sedan han "tvättat" dem rena 1 varmt vatten. nd Nils "Dacke vaknade' till sans lite senare” vesssmeeee or ce Jösse såg på honom. Nils Dac- ke såg på Jösse, Jösse fuktade sina torra läppar för att förkla- ra Att det var så svårt att säga! - Då 1o0g Nils Dacke svagt och så sade hani. otro en =" Du slipper förklara Jösse, jag vet att der gick galet... Jag såg" det innan jag svimmade ... nu är det inte lätt att heta Nils Dacke... - ' | Ett slag var han tyst, Solen lyste vackrare än i går. Och hör! Jösse .satt där och hörde hur en [koltrast slog nägra försiktiga drillar, årets första driftar mot en sol: som lyste och värmde, : .— För mej till Måns Gröms I Skärvete, Han ska ta emot oss,. " Nils Dacke sade det tyst och stillsamt. Sedan såg han på Jösse och frågade: | s > Du vill kanske bli fri nu... och återvända hem till Älgås? "Jösse 'skulle velat säga jä, Men han ' visste 'att Han" inte" kunde Däcke tro.” Deiine' lyssnade 'på Jösses ordå fre ntetans os ”-—' Det lär bra, Jösse. Du är en trogen vän. Ännu är inte alt förlorat. Jag behöver 'dej som kurir 'mer 'än någonsin nu, då jag själv ligger här sårad och slagen, Vi måste hålla minga bön- der samman, Du ska, så $nart du lämnat mej hos Måns Gröms, ge dej ut med bud till mina kapte- ner att samlas hos mej. Men -lät oss nu komma iväg. Jag ska visa vägen till min vän:.. . Jösse hjälpte Nils Dacke upp på Hästen, Han såg hur svett dropparna samlades på den såra- des panna, men inte ett ljud av klagan kom över läpparna, Så gick Jösse jämte hästen ge- nom skogen, Solen lyste, och mr höndes odkså en lärkas jub- lande vårsång. Det droppade lek- fullt från träden. Kung Bore ha- de fått släppa sitb grepp, något : annat än" att löva Nilsl:. . fortsatte kampen under de Up ofas a I Jösses list öre i fav Jösse: högg -:ved: på badken” I Skärvete, Han hade helt: enkelt inte-'kunnat låta -bli.-Solen hade lyst hela morgonen, lärkorna 'ha- de. spelat och; uppe från skogen hörde. han' ofrarnås och tjädrar- nas khnorra ten, oc on Dacke hölls gömd uppe på lof tet. Såren hada inte läkts så bra. Jösse. tvättade . dem . varje dag med" ljummet vatten. Men man vågade inte hämta någon annan hjälp, Nu vimlade skogarna" av kungens” män. och bönder, som svikit Nils Dacke, = cooocet. SÅ länge lyckan stått Nils Dac- ke bi, hade han haft många vän- ner. För bara några månader :se- dan hade. han suttit som eeger- herre och firat jul på Bergkvara. Nu var ham sårad och fredlös och övergiven av de flesta av si- na män, Bara några hundratal trog- - nasbe kaptenenna, nde och spelande: tär I si Man var redan inne i maj. Nifs|' skönt att få hugga I öch:y, >; Hän "tyckte ”att "han; Var till- baka” hemma "på ', Älgäs ”: Snart skufte" "mor "kalla på honom'att det - var: matd ? a. Hur, tryggt. och gott det nu . var Jösse mitd uppe i äventyret. Men: han kände det.inte som: ett äventyr. Han "visste, att. Nils Dacke var slagen." Men: Nils Dacke viHe-inte erkänna: det själv. Han hade ju ännu några. trogna kaptener. Där .Flaka, Jöns. Wenkmästare Peder Skegges svs - Men Jösse förstod att kungen nu hade.'vunnit, Tiden. hjälpte honom, Böndernas kreatur var borta, säden "var" slut -Hungers- Kungen lät. genast de trogn säd. De andra” fick”Ingenting. principen för matninger, på hus-' - & | att smatarem transporterar tyget - | under, LE l S Pr a : : sar-tyget över, För att. elimine- var Birger 'i Fagenhult, Sven "I ' a nöden: hade brutit ut på allvar. >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.