;4 LAHOLMS TIDNING . "Tisdagen den-17-mars 1970: fe RNE dy test neat nanm Tisdagen den':17-mars 1970 . - - — LT = = De allra flesta bilister och mo- toreykelförare & är fullt på det klä- ' ra med at" de inte skall köra si- na fordon när de druckit sprit och känner sig alkoholpåverkade. Och' väl är det, ty alkoholen är utan ':s tvekan en av trafiksäkerhetens farligaste fiender. Däremot kör många förare alltjämt under 's k , bakrus, vilket i värsta stadiet t o m är farligare än själva ber rusningstillståndet. Den mest bi- dragande orsaken härtill är att vederbörande själva. tror att de är lämpliga som bilförare därför att de känner sig - någorlunda nyktra och kenske endast regi- strerar. de obehag föregående kvälls ”ellar natts' alkoholförtäring efterlämnat. Andra 'bidragende faktorer til att de promt skall köra dagen efter finns naturligt- vis också; man måste använda bi- len för att komma i tid. till: er- ”hetet, familjemedlemmarna 'där- hemma eller arbetskamrater och : chefer får inte misstänka att man slagit: runt på fritiden o s v: och emellertid så, att även: bakruset ger.tydliga berusningseffekter som tar sig uttryck i försämrad reak- tion, > högre blodtryck, snabbare "puls, darrhänthet, sämre 'balens och självklart därmed även ned- satt körskicklighet och. försämrad arbetskapsicitet; för .att inte tala om dåligt humör m, m; som. också är farligt stt ge uttryck i trafiken. somm i familjen: "arbetsplatsen. ne 42 Alkoholforskarna ' " Anna Myrsten och Ulf! Rydbérg' vid in=— $titutet för teoretisk alkohölforsk- ning i Stockholm, har "låtit 16 personer, ; dricka 30. el, starksprit i samband med måltid. Dessa fick pedan sova en natt varefter verk-. ningarna av spritkonsumticnen. studerades. Konkret kan det'stu- dieresultat. som”. därvid -uppnåd-, . des uttryckes..så här: pulsen var 25 procent. sm-bbare än normalt; . BULLRET rå ARBET "PLATSERNA: Zl ler "'och lever. med" för: dämpa "så gott det motorkjud åker torn så tyste sående” om; Man säljer Ibra på ty: En lekman. der gatornas' fiklarm: får en tom bullret Ökar, sen kunde « köpa ..oss . ut: o ant som rädd « i kustbandens . övärkt.: dar, Men. för varje år -som går: . ökar alktensmurrornas larm. &e- mesterfriden, wi, blir:sallp fler som snabbt och bråkigt.tar..oss fram genom: andra mär förstörda tystnad mt: ti egen 'tystnad.. än så länge får våra farkoster "låta hur de: vill — men den statliga.bullerutr ed-1- ningen har till uppgift: att utre- Hå ji Normer. även = da och der har tystna len blivit, en lyx vara, Hur många mötorer, I. vår semestervärld kan "göras" tare? ” HALTANDE Pt första intryck” är bemödar sig "att åstadkomma en mjuk övergång » till: skattning, men "också "att, gkat- teförslaget - haltar som en reform för ”att. ge de mest "behövande ett > skattelyft, säger. Eskilstuna” Kurd ren (fp): H Det är den gama historien. Sociaktemolkraterna > är — alltför benägna att sätta likhetstecken mellan ”inikomistnivå ”och stan- dart. "Den stora grupp som får sota för det är barnfamiljerna. Barnbidragen - har... aldrig -fått komma ens större försötrjningsbörda.' j På tal" om -jämtikhetens : er- kände Tage Erlander. det där i Nordal.Äkermans intervjubok ”Apparaten Sverige". Helst skall alla barn ha ala : sina kostna- der täckta, menade. ham. Det skulle "enligt honom "varit syft- ningen när bidraget Infördes. Men: ”Felet' var ju, att vi ald- rig fick råd att: göra. barnbidra- gen-så stora att de täckte barna- kostnaderna, . för då hade den här såteologi |, varit alldeles per- vi I betöven INovÄTIONER " Innovationer +.:(som betyder nyheta: förnyelse) ett modeord a dustrifis ORON - Många av de varor: vi- idag - x befaras, leda.”t Fatalades. särbe-] betänkligt | — rheten: av (deras : Varning för. baksmälla . blodtrycket 20 procent högre, handskakr.ingarna 20 procent vär- re, balansen 30 procent sämre och " reaktionsförmågan. + 15 .. procent . » ilägre, samtidigt som dessa 16 per- : soner själva kände sig nyktra, ++. = Den enda rimliga slutsatsen av "dessa uadersökningsresultat = äl "naturligtvis, att alla som konsu- > merat allohol' låter bilen eller vilket annat''slags fordon de än. -. färdas med stå stilla inte endast - under. den tid. de känner att de " ” är berusade, -utan. även” under "bakrustil'etåndet. : Några timmars ', 'sömn är ingen garanti för att "berusningseffekterna ä är borta och - "inte heller att man själv känner sig nykter. Alkoholens negativa! effekter, såväl fysiska som psy- : .kiska, finr.s tydligen kvar betyd-, ligt längre än men hittills före- ställt sig, Det är klokt att dra konsekvenserna av detta konsta- terande och handla därefter; .;' | Byalag . mot centralisering... kommuner och : gstorstadskvarter är, ett. intressant fenomen i-'värt allt. mer centrallserade- samhäl- :1€; Oms något bör denna förete.- else ses som. ett. bevis: för. att i medborgarnas krav må egen, ak- I tivitet. och - medinflytande! ger ; sig allt starkare till känna; Den : bör. också kunna . ses som: en protest mot dem. utveckling som "leder till alt Jängre avstånd ; mellan beslutspröcess och. en- "lserade samhället tilltalar: inte I människor med berättigade. krav «på ” medbestämmanderätt och ; medinfrytande,., När, för dem äav- . ”görande beslut skall "fattas. xo - hh | Kommunsamman - "som regeringen framtv gat kan )g en ytterligare centralisering, . "Antale förtroen- devalda minskar och" kontakten smöljan, de” valda” och allmänhet h fö ämras: "Denna; allvarliga saStämma i. . É ; witalanide öfå MÅ let anmärk- ingsvärt” att ”detina: utveckling vilvats Keflaen tidönb männi Inägondin Partistämman krävde H satt kommuntullmäktige. och "den > Kommunala a nämndorganisat nen "gär sådan” stortelk': att olika partier öm "kommnrnidelar ' blir atisåg stämman. satt kommuner. na bör” vutnyttj ligheten : att utse” suppleante; vid, 1970" års kommuntfullmäktigeval samt. att (möjligheter. till ett decentralise- rat beslutsfattande” också >. prö Nassti ex, "via skommundelsråd,' "T- viss mån 'kan den: negativa effekten av” minskat. antal: för- "att Dart erna ges förbättrade ar- betsmöjlighöter, framförallt. att » pärtiernas. intormations- och opt "nionsbildande verksamhet under. ättas? Benom kommunalt: parti stök, Men” Kravet på en Valsidig Tepvésentation måste” ock aktas vid bildandet” av de” tänllga kommunala församlingar som inrättas med tanke på omv miunsämmäntäggningarna, och st såmmanläggningedeleger idé och de nbetsutskotg 'och kom; Ser: som självklarheter i värt asiga liv är innovationer, skrå: er” tidningen” Köpmannen.' semvvilspappret är ett bra &. När. det (kom 1940-41 n 'attodet var ett ut vv bristen må skurträsör och satt "Pappret. skulte . försvin- ort, det blev" fred; igen. SM "förbrukningen. omkring 5 ng: nublar:'per -år Strummpbvxornä "är. ett annat exempel: Lanseringen på den svenska. marknaden - blev: början till en -lavinartad utveckling: o. "ekt hot :mot görndlarna. Förra "året. var rdelningen. "struwmp- : or-vanliga- strumpor 63r pro fesp 37” procen ETT ORD". är" der: vi äro lerét, och du är den som har danat oås; vi äro alle- sammans din hands” verk, (Jes. 64 8). Om trä kunde känna, s så skul- q |le. Varje snitt” av” 'skulptörens [kniv vålla det smärta, Men utan +. vandra ”opindonsgrupper i större. » skilda - medborgare, Det centra i allsidigt. representerade," Vidare |- inoendevalda ” motverkas. 'genoin : I Svenska turistföreningens nya landskapsserie redigerad av Olof 'Thaning -—' har turen nu kommit till den, enligt fältmar- skacklen och , västgöten Lennart Torstensson, ”av Gud välkignade provinsen Västergötland”. "Att på dryga trehundra sidor ge em rättvis redovisning av det- ta ofantligt skiftande landskap där skåningar, «norrlänningar, mingar, västkustbor och - näs- "]tan alla andra svenskar kan fin- na en miljö där de känner sig hemma," kan te sig ogörligt, men redaktören: Olof - Thaning och hans stora migdarbetarstab av för- fattare och fotografer har skilt sig från uppdraget på ett. sätt som i varje fall för em fåkunnig utsocknes känns tillfredsställan- de "och" väcker nyfikenhet, "Till skillnad från de flesta and- ra landskap har :ju. Västengöttand inte haft sin stora diktare som . likhet med t. ex: Albert Engström eller: Selma ' Lagerlöf förmått dik- "lta. eft" 'evighetsporträtt av sin hembygd, - påpekar Johannes Ed- felt. . (skarahorgare). i sin intro- duktion. till ”ärsskrifte Det: få- tal' stora diktare 'som fötts i Väs- tergötland — Runius, Kellgren, Gunnar Wennerberg för att näm- na tre. -— har alla vänt ryggen ät sin uppväxtmiljö och” det var egentligen först med. Birger Sjö] — berg som Västergötland flak nå- göt som liknar en mationalskald. Orsaken till att det trots allt varit: så ont om diktare som bli vit sitt lantiskaps tolkar. i Väs- terg ötland, "kan svara. på sedan, hän av prövinsfelta' Lubbe” om; "dessa ogenskaper. Å en ipoet vill anmälaben” RONgs Li ns Hus. skap ”och frän: ytåket belika "Spännimgissllon isar han oss. jordbruks." bygden och befättar: om; våd som I. Ett lågtryck vid Island håller 1 på. att utvecklas till ett intensivt? oväder, Det väntas röra sig ös- terut över Norska ' havet ' till området söder om L: foten. : På lågtryckets . sydsida 'en kraftig och mild sydvästlig luft- ström, som : utbreder sig över : stora delar 'av:; södra: och mel-, lersta Sverige. ++ »Utsikter: » Måttlig till. frisk sydvästlig" vind, Vid kusten 'ef- , terhand hård. Mulet ' och disigt och tidvis något regn eller duge- regn, mildare, ' > För onsdagen: Frisk kl hård. vind mellan väst och nordväst. Enstaka byar. av regn eller snö. Milt. ; . Kattegatt: Frisk till 'styv syd- västlig bris som ökar: till hård bris' eller 'styv kuling, Dimma som efterhand '" lättar, därefter, disigt a och tidvisr regn eller 7 dugg regn, - Konstnärens skickliga skulle det: inte > bli något .konst- verk! :Men då och” jag är ju inte dött trä! Vi är leret och: Gud är krukmakaren! I Alan Patons bok ”Gräåt,; mitt” älskade land” skildras två fäder: .en svart och en vit. som sökte. tröst och för- låtelse i sin stora sorg, Den enes son, hade mördat den and- res. och fick sona.: sitt brott med livet. Inte i ord men väl i! handling "visade den ene fa dern sin medkänsla med 'den rn andre, Denne frågade: ”Varför kan han få smärtan 'förvand- Tåd' till glädje”? - i Sorger och besvikelser kan berika vår ande; och forma oss efter Mästarens' vilja. Tänk att Gud 'kan bruka alltind i vårt liv: ånger, besvikelser, 'obesva- rad kärlek ja, det värsta vi kan "få uppleva i livet — för att leda oss in i rikare' andliga erfarenheter. Men. allt beror. på OSS s själva; är "något - som "eidfelt | borgasjön: och dess arbete . hänt med den sedan -hedenhös och inte minst under de år som gått sen Lubbe Nordström sam- lade material här nere för boken ”Bondenöden” "i början på 30-+ta- lets sr öd Det' är berättelsen om radikal. vationaliseringar, "- storjordbruk, tomma ladugårdar ”månskensjord- brukare” (bönder som blivit in- duetriarbetare och sköter gården på lediga stunder), andelsmejeri ernas seger över privatmejerier- da, travhästuppfödning och annat som karaktäriserar modernäring- av. idag, en Jordbruk och industri har ju sen gammal varit de två vikti gaste komponenterna i Västergöt- fends hushållning och på knaliar- nas och "förläggarnas” tid "var - västergiäten. ofta både bonde, in- dustriledare och affärsman i en person, : beundrad och avundad för sin munvighet och smartness, Nu "har hemindustrity vuxit till storh dustri. med allt vad det in: nebär av problem för miljön och märnmiskorna och kring detta hår journalisten Christina Palmgren gjort ett rakt och. friskt reportage under rubriken ”Arbetare i tex- til”. Hon ombudsmän: . Där finna mycket av fo! hemmets vä put ide . och solkelysta fasad där bilen utgör gutdkanten på tillvaron — äl) av missnöje med a N oro för framtilen, skiftesarbetets slitningar pressade ”. '& sår tala för sig 7 själ. författaren kommer vida lönen för pres- igare var ett ty- ekt kvinnoyrke tänder det till k CR brukar, ju vara präg'as av ekonomiskt planeran: de." som. Västergötland, - får en hel der naturvärdsproblem på hal- sen — det" ärdsta och sorgligt jeka: exemplet är Hornborgå- en :av Nordeuropas | ötres- | 1 nikning ]& sjön, santaste träsksjöar vars. och försumpning visar: har. det kan gå nän män an ger sig "till att möblera om i naturen utan att tänka vig för "ordentligt först... pe Zz > Ingen kan. berätta : om" Horn- öden : med delse än Olof, Swånpe ig som Ä ens mästerlig Justrerad av hönom . underbara" färgfoton +' skildrär sina' naturupplevelser kring vad. som nu "Sterstår ' av San Kö götland, - ock. oräf ölogen:. Per. | författaren | STF:s årsskrift 1970 har kommit | äterfår något av sin betydelse som rast och nräringsplats” för flyttande sim- och vadarfåglar — det är för övrigt ett önskemål som betonats av internationella naturvåndsunionen, : Denna tanke följs upp av. den framstående" limnologen, profes- sor Sven Björk, i artikeln ”Horr borgasjön til) nytt liv”, där han redogör fön den [utredning som sedan ett par är genomförs'av Statens Natunvårdsverk på Kungl. Maj:ts uppdrag. Väldiga inmatser görs just nu för 'att skapa fria vattenytor 2 det igenväxta träs- ket: ett stort problem weftersom edt 'kraftigt rotifilissystem av. starr och "vass täcker bottengsyttjan 1] stundom nästan halvmetertjocka. lager. a ses AA Andra naturavsnitt . behandlar Kinnekulle, ' där Nils . Gerhard Karvik skriver om ”det: klassiska Sr geologi och visar ätt:ce- mentindustring och sterhugggeri- ernas exploatering egentligen är ett ofarligare hot mot herget är avvedklingen: av småjordhruken som I hög grad kommer, att för- ändra vegetationen . is framtiden. fina" botaniska reportage från Fal bygden —'«där Sveriges sälsy taste "växt, fjädergräset "(tip pennata) växer. in : Men "det är många andra ar” lä lar i denna sinnehällsvika ärss som man odkså skulle vilja näm- na. Konstnären Allan Anderssons finstämdi' hyllning till Mjörn — köngeniant inustrerad av: honom själv förstås - ”fornforskarnå” Ha" rald.. Widéen och Carl Cutibergs utflykter i gömmaltiden 3 lats i andra. Arssdkri ten. får sin mag avrundhing meär. Gustaf > Näs: strö gi artikel, iommi de” västgöteka smnår fäderna. Utgångspunkten: är given an HERSrSsm SKANE Grön Sgt "yen, :trätfat kulturpersoner, mediterat ” småstaldsreggarnås. , meningslösa karusellkörning - kring: torgen i tysta. nätter, a iras, istossninigen. på Åsjunden > med, en fest. hos Tors da rett skvallerspegolns — — Eden gam] 12. tidens -wevesociala betydelse. il. ever. småstadsläyllen?. 1. rubriken, och, också I prosten. Lennart Friaénsl? t kunnatna' för . fortsatt” och pkat Ja ur bibelns efkildringar, + & - | mänsklig, | Platsredaktör: Sven B. Jönsson, MARKARYDS- BYGDEN Villagatan, tel: 101 50 "Markaryd | rlsson, Köngress' 1 Markaryd "En. toppsiffra. om . 1.150 perso- ner noterades under Jehovas vitt-. nens tredagarskorigreass N Hune- skolan i Mantkaryid, som avsluta- 9 på söndagen, och man kunde äster” välkomna "både från q angränsande in. församlingsförestärdiie Af: Anderson. 1/ Märkaryd för JET, och" framföratt 'harvr kongres- sen: .med :temåt ' ”Fönkunnare av det 'nätta 'slågét” fyvt sin uppglit att undervisa odh stimulera för- priefdikoarbete. si” i : "Ett. blomiaterprytt podium med ärstexten för 1970 ”Gå” därför och gör: lärjungar ra "publik: som 'mötte” upp” lyssna till "draget "Sann gud: äyrkan i | kat ! söm. blev köngressens höjd- punkt: "Talét hölls"av ordföranden Erik: Nordström från Jakobsberg oe och " hade '-föregålts av en välor- ganiserad ”IMbjudringsdrive 'med besök i: praktiskt” taget alla” hem Fi Mankatyd. med onigivningar. "I föredraget erintade hr Nord- striöm..om den lärdom vi kan häm om profeten; . Elia, -Ins ningen. I vår tid är' att man öns- kar vara fri och själv” ibestämmea, även över sin religion och. sät- tet” att utöva den. Men, sade ta laren, händelserna på Elias tid visar f:oss att. det är. Elias Guld, "Jehova, som: : bastämmnier "hur... vi skall dyrka nionom, -odh" det är mycket : krokt av'.os9 att lyssna tilj hans önskemål. Det "kan iskän- ästergötland utån i. Heta landet > den: är oåterkalleligt. och oer- sättligt; svensk, Och så ' allmän: rar. själv: Ajo, ändå, I dis sken” arbétade bl. a. Anna?Lisa Birgers " Karls båda från Båstäd. moteatis till: den fals-]: I Lindstam gå kyrköfi "of Eykt tiv . och. Karln ka '0ss eviga välsignelser på en paradisisk jord, Vilket väljen. du — Eiias Gud, Ienova, ”oiler någon av de retigionér "som "mötstär hos nom och. föraktar hans namn? Ned: denha”) ”rannsakande och lvs- avgö ande fråga avsitadas fram- stan ingen, "som samnade Fekord- gublik. mt - Rådan. "Då" "söndagsmorgonen samfades man "umelterljd til da |gon5” "första tevenomang, doptalet, son” H Sv WiKWqI, . i; badbruseb:i Markaryd HP Wik. and”) gök Igånom dat kristna dö- pet” innebörd son "symbol "av den dövtes överlämnande av sig själv. åt Guds - tjänst "som Hans vittne; men, feddan änmider en äng? Ive: före dopet hade dlopkandi- daterna "st dess ärjungar, 12 -pörsonen. som lagt, var. uden, i Kongressen , tande organtisåtionsärbete, Främs- te "organisatör vår. stig Wilchund. talare Från; DR a Falkenberg, -&, Sture Högberg och >, Stig. "Hölrberg; - "Halmstad, sara FF of Ronnby, ; Falkenberg. Församlingen” i Markaryd var så oleka. sysslor. 7 Markaryds ;Föreläsningsförening. Torsdagens föreläsning på Mar- karyds Folkhögskola; wvar endast de som kommit fick! vara med om” en mycket Intrassämt kvält då och den, nya”, - ar Församlingshonime . Marka nu: i stort är is Fi rsamit art : och där smt- "| besiktning, på; själva "hyggnaden har ägt, rum! har-"en: kostnadsbe- räkning som håller, Då kyrkofull- [mäktige I. mej månad 1968 god- kände kostuadsramen - så hoppa- des mar tilll. Nu vå år serare kunde För £n konstate- samling: hemiko ra att det. heta medketade : kyr CNnböikt ige. på torsdegtkuvälen 1 "sitt" första sammanträde. för. året. bc "Beslöts. att én. studiout- våren och därvid bl ac e iktorer för -bis' kopmvalet ståft utsågs dagens: ord- kyitkowvärd A'var Hek > Tim:? föra, - och -fxu Anna Andersson, >Mistérbutt, : set får. tre vinnare med 13 rätt : 277 602 kr, 190 med 12 rätt 4383 kr, / 2670 med 11 rätt 311 kr. och 20500. med 10 rätt 40 kr. : ' På sifferlipset får 31 vinnare med fyra rätt 1534 kr och 923 med 3 rätt 25 kr. På poängtipset får tre vinnaré med 24 poäng 97784 kr, 105 med, 23 poäng 1074 kr, 14) med 22,5 poäng 445 kr - och 502 med 22 poäng 146 kr. i Kupongerna med.13 rätt på stryk- tipset hade lämnats in i Uppsala, Linköping "och : Södra ' Ömnderbyn. i Ni orrbotter, stjänare” Stig ' ände dopet. ingshem s som | ast anslagen. skutte räcka ms kfiockgputeri i Ystad. I senaste omgången på stryktip- :. gott som mangrant engagerad t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.