fönate Onsdagen den 18 mars-1970 ==" FAHOLMS TIDNING: « CUS. . SA Tvåmeterstymstöcken räckte inte ti Zoologisk sensation tTalken IE hamn ill när Preben Andersen skulle mä- | ta vågmären på Thynaes däck. Allting var annorlunda på denna uni- ka fisk, bla jätteögonen, varav de FALKENBERG! Som högst egendomliga : företeelser beteck- nas sillkungfiskarna och detär mycket, mycket sällan något ex- emplar” av familljens sexton ar-. ter låter sig fångas. Inte under- ligt då att det blev lite uppstån- delse. i Falkenbergs " hamn Vv 2 4 när en dansk båt kom i in med en våg-, mär; garvade fiskare hade under ” många års yrkesutövande aldrig sett något liknande och det dröj-: de timmar innan arten kunde be- stämmas till Trachypterus arcti- Det var. Tynats 'av Skågen som t ena syns längst. ned till höger. : vid fiske utanför Hallands Väderd - fick :derr underliga: varelsen" i trå- : Jen;'-— Vi hade ingen aning om vad det kunde vara för en fisk,” säger. Preben Andersen "på Thy- - 'naeå; men att det: trots det exo- tiska utseendet 'skulle vara någon - tropisk art trodde vi inte, eftersonq ”. den gick efter sill. Vi var betyd4 ligt. närmare Kallandskusten & än den | danska när fångsten gjordes TREDJE VÄGMÄREN i SVERIGE] : Enligt Djurens liv av årgång 1930 > har i Sverige påträffats endast två exemplar av . vågmären, ' och ' efter snabbundersökningar på torsdags=. sla RLF. Hinnery ds” avdelntäg , har haft årsmöte” i ”viv junga, under ordförandeskap av Stig ' Jo hanisson, Fagerdala, Av verksam: hetsberi ättelsen delningen vid årsskiftan hade 143 framgår att” avi medlemma; . I tur att'ävgå ur styrelsen v var Stig Joharisson, ”Fagerdala ” och. Erik Mauritsson, Uppsala, vilka omvaldes, Kvarvarande i styrel- sen är Lennart Nilsson, Skararp, Stlg "Nilsson; Öshult, Bertil. Jo- hansson, - Tannsjö, och Sven Am- i gustsson, "Vänneböke” TIN" studie- i organi v valdes ' Sture Björk: lund, öshullt, Till ordförande för är 1970 omvaldes Stig Johansson, Fagerdala. Till revisorer -omval- des Herman Davidsson, Språxhult, | och: nyvaldes Olof Pettersson, Fä- gerhult. Vv Skall det i framtiden bi en storkommun för RLF inom hela Markaryds storkommun? -— Den frågan väcktes vid årsmötet och då" även 'styretsen för Traryds RLF-avdelning var närvarande beslutades alt frågan skall. tas upp till diskussion och styrelsen fick & uppdrag att vidare Ibear- heta ärendet. oa Ombudsman . Påhlsson avslutade mötet med att tala.om” genera- tionsväxlingen ” inön ”jofdtnuket en del andra aktuella RLF-frå- gor. Vi No s -löppna Jav flygplanstyp ' planeras MORGONDAGENS ' BATAR: De svävare av brittisk eller fransk - typ, : som nu -är under utveckling, skriver Cyril Mor- row i en Industriartikel ”Mor- gondagens: fartyg”, "drivs av -luftpropellrar av" flyg- konstruktion - och 'får därmed närmast ; klassificeras som till- hörande flyget. Svävarhamnar $ nu för” att' ta emot svävartrafiken och utrustas med speciella ban: ramper för att underlätta kör- ningen från strandlinjen : och fram; till :landningsplattorna framför stationsbyggnaderna. . « Svävartrafiken" måste i ökad omfattning samordnas med öv- riga ”trafiknät till lands," till sjöss: och i: luften och ' förbin- delserna mellan svävarhamnar, storstädernas . flygterminaler: o. de internationella flygplatserna kommer att tillgodoses. ' bl: "a. med hjälp av vertikalstartande och; landande flygplan (VTOL- plan), och helikoptrar: : | > 80 knop 'är" en” tänkbar marschfart” för” morgondagens svävfartyg som "ska" befordrä ” passagerare, bilar: och last: Ser "Iman långt ini främtiden” kom- mer. mer: avancerade” svävarty- per som inte bara är burna: av luftkuddar / utan också kan ut: som. ' flygplan. lyfteffekt . : Pål: kvällen tycks! den siftran - "ha Be. stått - —tillsi går... < . > Såvitt jag vet är det i alla > "händelser första gången i Halland. artén påträffats, säger läroverksad-;' junkt" Gösta Stoltz, Jag har' aldrig: sett någon vågmär förut, men deti. råder ingen tvekan om att det är fråga om denna unika art, Alla! uppgifter stämmer. SOM ETT SILVERVITT ” å na . STORT SKINN » "0 Vågmären” ser absolut inte” ut som man tycker att en fisk skalll ' se ut. Den är lång och hög, från sidorna starkt hoptryckt, ' nästan! ' bandformig. Där den Jåg på Thy-i naes' däck såg den ut 'som ett stort: latt, försilvrat skinn. Arten kan' Sli upp fill tre meter: lårig 3-4 det: är exemplaret mätte 2.1 meter — zh kroppshöjden är cirka en sjät-” "del av . längden.-; Den.' är " dock + »ycket tunn, oftast. båra några cen- "meter. Ryggfenan följer hela ryg- . en medan bröstfenor är förkrymp-'" a, analfena saknah och stjärtfex, aan liknar: närmast en. piska, Ej 'ersom fjällen är mycket små, . för... ögat nästan osynliga, ser fisken inte fjällbetäckt ut utan verkar försilv- rad, : . Som framgår av det latinska namnet är vågmären. en" arktisk art med hemort i Nordatlanten, där den lever på avsevärda djup. I Nor- ge. kallas den sölvkveite;, medan: äl ibland t den spånfisk med anspelning, På 3 iden + funna kroppen, : UTSTÄLLS UNDER FREDAGEN" - Eftersom ” en vågmär : på våra breddgrader är något fullkomligt unikt — det är ju överhuvud taget sällan den kan skådas eftersom den mycket sparsamt går upp i högre. vattenskikt — är det så mycket angenämare att kunna tala om att den kommer att visas för allmän-| ' heten i dag fredag. Det är Falken= " bergs 'Fiskhall som ställer ut den denna enda dag, eftersom 'Thynaes kommer att ta den med "hem till Danmark sedan. Och det kan verk- ligen vara värt besväret att ta en sväng om Brogatan under dagens - lopp — vem vet hur länge det Å jer tills nästa vågmär dyker upp svenska farvatten. "Det tycks ha. varit fyrtio å år sedan, sist, ..» ' Svävare tar 2 000 0 människor - So över Atlånten på 24 timmar” nyttja samma aerodynamiska |: | Hishölv tvåa i i "Resultatlistan? sn framgången eller misslyckan- det. av- dessa utvecklingspro- gram. — drivna. i Storbritan- nien, Fränkrike, USA 'och-Ja- pan, "i. mindre. experimentell skala också av Saab i Sverige —"beror det 'måhända" "på om iman ' tjugo 'år 'ska” kunna "ta itu' med att bygga stora: sväv- färtyg om 10 000 ton. "En förut: sättning ' är "förmodligen ”- att stormakternas ”"" "örlogsflottor (som 'innehar' den " ekonomiskt starkaste forskningspositionen) först" tar initiativ tll att ut- veckla större militär: svävår- versioner.” Sådana ' väldiga -yt- svävare som skulle få förmåga att korsa ' Atlanten även i ' grov sjö och över" verkligt höga vå- gör "måste emellertid "utrustas med "mycket kraftiga - drivma- skinerier;'' antingen ”kärnkraft- maskineri eller. stora gasturbi- ner "om. 200 000 hästkrafter) och”. bör "bli ' vattenpropelldriv- na. "Deras storlek skulle" ge dem möjlighet" att befordrä omkring Z 000: "passagerare över "Atlan- ten i' varje: tur” med en över: skeppningstid 'om 24 "timmär och ' till: en” "kostnad.:som fram- gångsrikt. "kunde: .konkurrera med flygets. i Se Djur och Natur |: för, ; Svenska Ungdomsmästerskapet — läns- tävlingen 1969—70 föreligger nu komplett. Tävlingen gällde mel-l; . I lanstadiet och var betitlad Djur och Natur. res SE Haga skola i Varberg blev bäst och fick 35 men ,det håde 1) Haga skola, Vatberg 35, 2) Hishult 35, 3) By skola, Löfta: jdaren 34, 4) Jutarum; Söndrum Ärstadi Arstaäd" 33, 6) , Halland 32,. 7) :Knäred 9 32 :16) Köpinge; "Laholm 29,24]. Skottorp Karup 25, 25) Trönnin: | I (Forts. fr, sid. 4) het” som stärfades 'méd! invåro: J5ens i hjälp har "utvecklats. till en "Sänihällsangelägenhet. Inval rosen har brutit ' väg för ett helt” nytt tänkande: i-skolfrå: : gan för handikappade, vv ad fortsättningen s har. Invarosen samma betydel- | . Men också i se för DHR. Det finns -nya tag att ta bl: a.'rnär det gäller vi- dareutbildnirigen för handikap- skolunderbyggnad. :: Det » finns nya: tankar att pröva. Och som sens: : hjälp försöka "nya, oba- nade. vägar, Att med skolung- domens och den köpvilliga all- mänhetens hjälp firina . riktiga lösningar på komplicerade svå: |righeter, ' också. tvåan, Hishults ” "skola. Knäred blev 7:a. " Resultatlistan si Hallands | län: i nn f pade : som" "inte fått: tillräcklig : tidigare tror DHR på möjlig: |: "Theten att med' den lilla Invaro- " HALMSTAD: Hela "Halland ska ha storstädning mellan ”der' 19 och aktionen gå redan på måndagskväl- len med ett informations- och dis- Pr Rept Er för allmänhet, kommuner,” indystri' och allmänhet var med och diskutera- de och kom med förslag, Städvec- kan ingår 'som ett led i det turo- peiska naturvårdsåret 1970. "— Vi har ju "diskuterat 'mycket|i om . naturvård och miljövård tidi- gare, sade Ingvar. Nilsson, verkstäl- » lande ledamot i'naturvård: centrum. mn r . ba den sade, att det. fanns foktiskt ett att inventera var bilvrak finns ute garhå är någonstens." En rad släpp 5 ska: ; kartläggas under” g it tyck! : Isentänterna ternå, men det finns problem, ++ >, under mslösdrdräksinen . 26 april ' Naturvårdsnämnden "il 70-tal) fen” det; var'ja i och" för samarbetsnämnden för” Hålmstads | sig inte tilltäckligt.!. 4.1". "Igar komriuriblock lät stårtskottet för Hälsövårdsnämnderna - kommirr|men naturen och” också. var skräphö ö också hjälpa]: var: Nilsson. - Repre-[! . olika fö — Staden har: täckta ' bilar; heti Såpor;.: sj fraktar; allmä 'sade; in Ingv ar Nilsson, förelagen.” Vi här "gjort: påstötnin ju inte synas ” stationen går. för ! att.”det vska bli bättriri ännu har ihget hi den, .men det har väl, om gen ska "fram, "inte gjorts: speciellt, mycket; 0 oc CA menyn Nu 'ska det emellertid bli mer,;' lovades från' flera håll och” från - kommunerna kommer åtgärder att vidtas för: e tt renare Halland: Söndrum har låtit 'kulturnämnden . ta hand om renhållning och miljö, och "det kan väntas "att kommu- nen Får anslå ytterligare pengar i' samband med naturvårdsåret. ' Kungsbacka " och ' Varberg - har . ] inom sina k « Ingenjör Bernt. Manns tyckte att de ideella organisationerna borde. engageras i städaktionen.' De -kun-" de få pengar för sina insatser och sedan: använda vad de får till sin : verksamhet. :— Jag tycker också att engångs- ,emballagen' borde få” en, :speciellt' "miljövårdsavgift.. ”Transistorappara- ; terna på bädstränderna tycker I jag också ä är störande. 3 : Borde nan inte” mät. dem? "toa Ingenjör . vanperskor inne - i: Halmstads satt” gränsdragen samverkan mel- lan” SL och ett" fritt RIE. Må debatten gå vidaret., Ene ". « Det "djupa. ”Vättycket "med centrum på Norska Havet "ligger i det närmaste stilla. En kraftig” mild västlig till sydvästlig luft-"' .ström råder över södra, Skandi-" navien,' Nordsjö väst. Molnigt: och en del regn= plusgrader, M Kattegatt Hård” bris: styv kuling mellan väst och syd= ' väst, tillfälligt något avtagande! ”Mestad 1s > måttlig” "sikt, lokal e Kulingvärninig! För köäststri kan mellan Strömstad: och Kul< len delvis. styv kili mellan väst och sydväst” NT 4 "Varning: För halt väglag un- "der natten och morgonen på sina håll på grund av "blöt vägbana och ”temperaturfall under noll,” För, torsdag: Måttlig. till frisk vid' kusten hård sydvästlig vind, | som -vrider mot: nordväst, Mol- nigt och byar av'snö eller regn-. blandad snö, särskilt i de västra delarna! Noll grader” "eller? något däröver, ; oe vardera anslagit, 10. 000 kr till. ren= "1. : vinnas ellex förloras med en fort. I: och Brittiska | skurar. Lokal, dimma. .3 till 5. de rf kning 1068 var .det ett tiotal fle 5 y Totalt omkom något ö 1968 kräv ”kominer . enligt tid- "Brendförsvar' att ligga. be- av: elika: slag... : tydligt. te: avslöjar det antal svårt bränn- "skadade personer; som avlider täm? ligen långt after olyckshändelsen. : Sä dödsbränder, "Andra orsa. fc togenkamin : (krävde; 2 : dödsoffer), Brandfarliga: varor (1), » elmåterial "eller + strålkamin (8), ”Vedspis och "kamin" (4), bilbränder 2 (5); 'tändstickor;,:: uppgörandet av ”eld (3), levande” Hus (3), risbrän>+ » ning,. gräsbränning ” (2), skärning |? och: svetsning :(1),” TV-apparater (3; I mordbrand: (3). I ca 40 fall "eldorsaken, okänd. ' vi Bland: -bränderna andra "halvåret É äl er,' men 30 är relativt sett ändå am. ver 100 "personer 1969 genom elds-' des ca 120 liv; ” 1969 som krävde t den: i rivningstastighet i Göteborg." den I september; '] Fyra män omkom. Brandorsaken -är - inté fastställd, men slarv. vid 1 kning tros vara of: saken... Fel SVvid en mordbrand i $ ckhiolm . den 12 oktober omkom tre personer, . en; man”, och. två. barn 5 och 3-år.. gamla. Pyromaneh hade tänt i fas- - tighetens trappuppgång; . "Miljonbränderna var ' 16. stycken 1969 med ett beräknat skadebelopp ” på drygt. 7,5 miljoner, kr. Det är betydligt mindre än 1968 då brän-" Ideina uppgick till: 34 stycken med aa miljoner kr i skadebelopp. Strasse sa . ee , Be00r0000000008 (29) Fast harr ville & sjunga i kapp med lärkofria och koltrastärna, Och bofinikarna,' som få och då lät höra sina små visstumpar. - Jöns visste, «att han: färdades med en farlig last. Kom kungens soldater på Nils Dacke, skulle sä- kert också Jösse bli rådbråkad och avrättad. Men hän vår inte rädd. På nå got. vis visste han, att han hand- lade rätt, Allt fler som "vek Nils Dacke fick honom att känna, att han själv måste vara obrottsligt tro- gen, Även: om det var farligt för det "egna . skinnet! Plötsligt ' dök det upp en ryttar- trupp. Kaptenen:-stoppade . Jösse. SS Skottet möt Dacke |: Av IN GVAR WAHLEÉN PEIKENIIINn Men Jösse kände sig lika trygg. idag var det vizst inte. någon dag för rädsla, ' '— Kom inte nära! ropade” Han! Se, som jag ser ut! Här ni läkare som kan bota oss! Vi har fått ut: slag över hela kroppen! Se bara! Köttet flagar av kroppen, far min ligger här i kistan, frid över hans minne, Han. ruttnade bort.. nu har jag och min syster också fått sjukan... | Kaptenen drog ln, häst tillba- ka. Han kände sig rädd, pojkens utslag syntes tydligt, '. — Kan not inte hjälpa oss? vi bara dör " allesammans ' utan. att Kunna" göra. nåt, bor. du? IL Skärveté, Kan ni inte hjäl rd Är der mer än er gård som fått smittan? undrade kaptenen... i > + Vet inte, Jag j | ma: will grannäs, "dörrarna... Dom - vär smitta; "Kör till ybkogärden, vojk, men kom inte ' i vår" närhet! Vär pa oss? Vi förgås allesammarå - Ger -dej av! Seså, sätt. fart »å kraken. n - Kaptenen "ville. inte ens, ha. vag nen! nära sig. » EN. av soldaterna sade; ta Det kan vara ett bra.göm- ställe kistan 'därt 0 st. = Glo. 4 den, du dål röt nen, ilsket. vv Men "sötdaten "slog ifrån sig. Jösse hade redan fått fart på häs- ten. Vagnen Enisslade nerför , vä- gen. Lie Målte hin ta alla skitiga bön: der :i Smålandt skrek. 'kaptenen, Och den" där Nils Dacke med. inte far vi och skaffar oss pest... kapla "lakt Bersig' gårdarnar Nu' rider” och. tär: rast Idag.” ” | Dp visste inte, avt Nils Dacke Det kändes tryggt” att ännu' véta sig" ha, sådana. vänhler,« . i Men” färden: Ii kistan gav: Nils |. Dacke'"tid att'tänl på framtiden. Han; förstod,” att” "Jöns "Wewkmäs- tåre: kunde ha: rätt. Det: var tid Tyskländ; och skaf. 4 fa hjälp. Kom han” med "en stor främrnande här skulte'. nog små- ; .Jländska "bönder! år eh gång: stå upp och ia till -hahs' Hjälp, Den dagen skulle "Gustav Vasa komma ihåg alla” fe brutna löften han gett, + std Vagnen skakade och rullade. Nils Dacke låg : mjukt ' på "halm. Plötsligt 'sov han: ivova Och ' framme. Då "vagnen satt Jösse och nickade sömnigt I &o- len, Nu stod solen mitt på him- len. Värmén kärdes så god. ' | Som Jösse satt. där, hörde han plen OSS säja att. vi sökt igenom plötsligt- hur liket I "kletan börja. $lde. snar Nn slagen. OR. kom”, Ujudet. igen: då "skrattade -JÖ: össe. glatt. te han att faran: var överstånden. Han hade ju sett hur rädda kun- gasordaterna : hade: blivit, för ut " Och: brännblåsorna hade slutat att. svida, oo N "Det var. jen vacker. och apm vårdag. » En härlig dag: "att Heva. bara” ut? detta över," och själv hémrnå på Älgås igen ;'. . far. och ' Gammel- 1 för a sn Och "Idag veddé Fast får hade nog > värsäd. Han brukade” gömma andan den och inte ' ens svår, hungersnöd förmåd- de -honom : satt ta fram den; På såsäden hängde ju alla de kommande åren, Sådde man: inte kunde mån inte heller skörda, Tänk, -alt" själv få, vara. med I vårarbetet hemma. på gärden! Han insåg det; komiska. Nu tyck. |. Två vänner Aa Folk kom gående uppåt ”kyrk- bäcken.: Männen samlades och” ta lade” lågmält; "Kvinnorna stod för sig själva, mest två och två tala- de. de. om vardagens små bestyr. Männens” samtal gällde" Nils Dae 'ke,.; som ' skulle finnas I trakter- Di > hade. ryktats att också Jöns, Werke are hade gått över till. ; kungens buipper, ; , Jakob Bag]: ge hade Te hundra man i: sitt följe, "som jagäde Nils Dacke, ” Det: var istra: tider, Jösse, söm stod: intr 'kyvkväggen, säg "det. i vj folkets. ansikten. - De var. trötta Många. var, "mycket öd rädde lite var- Ä'tgås? Hade” de Warat sig ändan? Hade” de några ' "djur, kvarts Det var mycket som han ärna' skulle vilja" ha: svar: på. Jöss se” "väntad på Nils "Dacke och. de sista ”trogna.. Men Jösse "+ Jgon verkan.” Ha såg” det bå 'män. ; nen, såg det 1 deras; :ansikten,' som. var: märkta av. de sista årens. oroligheter, . 'Dé. "vär > änder, som hans” egen fär. De villé inget högre än. sköta sin jord och sina djur. Våren. hade" varit' :vacker men en sen .och hård frost tog, säden, . som kommit 'upp, Många sig tll hungersnöd. stå INU. var de "trötta »på oro ighe-' terna, också om det blev så" att de måste” sälja” sina: oxar till Gus- tav? Vasa och ha mässa -på'det nya vise EN : Hur. det. nu" var, så. skade” bonden ingenting högre än fred,” Utan fred kunde inte bönder ta sin jord ' och sina ) om det, Blev / 'sämre. män. i alla fall. något, - om man : försökte sköta" sin: jord. Gården var: allt, dessa: hänniskör, ägde, visste, att det som Nils.: Dacke] der” saknade ny säd att så. Det artade .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.