LAHOLMS TIDNING "Eördagen :dén 21'mars”1970'. a LT . Lördagen den 21 mars 1970 ; LT IL ” . 8 . el se Föga spridning på semestern ga företag inte kan köra med del- produktion, utan hela anläggnin- - gen - måste vara igång samti- digt av tekniska och ekonomiska ningsvärda försök att åstadkom- äl Det finns även ett annat ma ökad spridning av starkt ar mot spridning av Propagandan härför har fortsat i många familjer ar- : men med mindre intensitet än ti= petar man och hustru samt barn ; digare, Den främsta orsaken var på olika arbetsplatser. Självklart och är givetvis att kunna ge tu- = y;)] familjemedlemmarna ha se-' rister och semesterfirare bättre ester samtidigt så att de kanske service än vad som är möjligt kan resa tillsammans eller på an- när turist- och semesterströmmen — nat sätt utn:; yttja friheten för ge- hotar alla tillgängliga re- intressen. : surser ifråga om- utrymmen på Spridning av semestern är ett campingplatser, i hotell och and=' komplicerat problem. Den har på- ra anläggningar, Ett ständigt väx- tagliga såväl för- som nackdelar. ande problem är även semester- Just därför kan man förmodligen trafiken, Tyvärr är inte våra vä” = aldrig åstadkomma någon sådan i gar i allmänhet byggda för att stor omfattning, vilket självklart : klara en så oerhörd trafikinten- = ;nte bör hindra ambitionerna här- - sitet som det, är fråga om -under för i en utsträckning som är möj- .. semestertiden. Dessutom blir den- För några år sedan gjorde tu- ristorganisationerna och andra fö- reträdare för turistservicen akt- - Påsken kommer tidigt i år. Vid vilken tidpunkt på ' äret påsken infaller kan vi tacka ett beslut vid kyrkomötet i Ni- caea 325 för. Då bestämdes nämligen att påsken skall firas 1:a söndagen efter. 1:a ' fullmå- nen efter . vårdagjämningen. Vårdagjämningen ' infaller : som alla vet den 21 mars. ” Det visade sig att det var svårt att bestämma månens rö- relser” och ' direkt "fastställa påskfullmånen. Man ' övergick därför till att upprätta. påskta- beller .som = skulle. ligga' grund för påskens firande. Des- sa tabeller gjordes upp' efter lig utan att näringslivets och en- mer" eller. mindre noggranna na erade FOM . skilda människors intressen kom- rr Cener ” : en hård belastning för den ser- mer i kläm. : | beräkningar, Av påskregeln som". vicepersonal, som har till upp- - nettet man kommit' fram till efter m gift att se till så att semestern Det finns risk för ternåtiska ” beräkningar ' i ' mo- blir" sådan som människor 'med starkt skiftande intressen hoppas den skall bli då de planerar den. Resultatet av 'dessa spridningsambitioner har tyvär inte, blivit särskilt lysande, Det ser inte ut att bli.detta i som- mary; heller, "Tidningen Arbetsgi- varen har nämligen gjort en rund-: ' fråga bland storföretagen om hur dessa lägger årets semester, Sva ren pekar klart på 'att de: fyra veckorna mellan den 6 juli och 3. augusti, blir årets storsemester-' veckor. Vid de flesta företag tas derr! tid. framgår - att påskda- gen inte .kan- inträffa | tidigare än-22 mars eller senare än 25 april; Först år 2285 kommer påskdagen att' infalla den 22 att antalet kvinnor kommer att minska Ii vår nya; kk riksdag, Just därför no-: ” teras " med = tillfredsställelse ' att centerpartisterna i Södra 'Älvs- . borg önskar säkra riksdagsleda- moten Maj Pehrssons i' Hyssna återval genom att placera hen-; ne som 'andra namn efter riks-' dagsman Arne Persson på partis ” ets valsedel; Ett normalt val bör: - : nämligen .ge Södra Älvsborgscen- tern två mandat i höstens val, Maj Pehrsson efterträdde, rik: Påsken är en: gammal högtid . | sor + leder ' sitt "ursprung . till den urgamla judiska påskfes- ten, som firades till minnet av sprunget till: påskfirandet är till: uttåget - ur "Egypten. Men" ur-|' alla, fyra, veckorna ut i ett sam- manhang. Några föredrar tre sam- manhängande veckor. och förläg-. ger sedan - en vecka i samband med : någon större helg, till .ex- empel jul eller nyår. Me dagsman Torsten Andersson i Brämhult. i riksdagen då denne '; utnämndes , till, landshövding, på : Gotland. Hon är alltså ganska ny... I riksdagssammanhang, men hen- . -nes tidigare politiska engagemang Systemet med spridd- te "- verkar alltså inte vara 'populärt. ' Man måste också förstå att mån-' i d: = och primär : nal..verksamhet lovar gott även > för riksdagen, + 9 oa "MOTIONSKRAV: "föreslås bli högst .500:-kronor. . skulle uppnås mellan taxerings . tvåfamiljsvillor och: --"VILLASCHA- -BLONEN”: BUR: BLI": 2600 KR gl är” mantalsskriven på "honom tillhörig . fastighet. medges rätt till: tt. extra: avdrag med, för helt ' år räknat,” 600 krorior- el ler högst med "det belopp” Som skall” upptas som intäkt. tigheten, > el or I proposition föreslig "att det extra avdrag som'Beviljas "för Yr ägaren är bosatt skäll höjas. Sådant avdrag medges f n med 200kr eller” högst: det belopp. som. skall "tas Sött” in- täkt av fastigheten Avdraget av. fås med 100. kr fen fö till. 600 kr anser” motionärernå att en större överensstämmelse vändehöjningarna "gå av detta speciella avdrag. VAD SKA EN STACKARS". - 1: HEMMAFRU 'GöRA? : 5 — En man som har en in- : > kpinst "på '3A000 "kronor: får |: höjd "sikatt "om hustrun; håller sig ”homma. ' Men "om "hustrun halvtidsapbetar : : och”: tjänar 14 000 kronor; kan hennes man ha en lön på: 175000 knonor om 'äret "utan 'att- familjen för den skull "får högre skatt, -skri- ver Veckojournalen:- > + Tvärtom får em sådan. familj lägre ;skatt- genom. vad ,finans- minister Sträng kallar, ”den uta ' all diskussion 'klaraste jämlikhetsreform -som = presen- teratis i något land”. Det senas- »te. skattexemplet . är . inte fik- 2 La ganska sidystra .. utsikt 7 't.hemmakvinna.:”att-. ställa: osig tid ; daghemskönr -efter..140 000. yrkes: | - sl: tivt. Dot. handlar om statsmi- nisterparet Lisbeth och Olof Pame. 1 ""”Familjedaghemsutredningen i: visade att: 210 000 mödrar. med barn under tio är vill börja ar- beta.om deras 350 000- barn kun: de. få en. betnyggande :' tillsyn. Men det kar: ihte barnen. få, + "De senaste "åren. har visserii "gen" daghemsverksamlieten kom- mit igång, och det finns prog- noser som säger att femtio pro- cent. av: de: förvärvsarbetande kvinnornas barn skall få. plats . på dagfhenv 1975. Mem då” mås- » te ide. skaffas: -frami 70 000 .dag- --hemsplatser på fem år. Det: är för..en +» arbetande; kvinnor... "LEDARSKRIBENTEN / "1 ställe. för politikern?;-Den rågan 'stläller ; förbundegrdföran- 13: på" pressehs eter. .att påverka, opinio- nen tar han den stora pressak- :tivitet som föregidk mellanölets införande '1964—1965, - då". lan- dets ”ledaride morgonitidningar på "kort tid producerade nära. 50 ledare för mellanölets 'införan- Idee LT ler — Fem 'år benaré skan."vi ret gistrera ati svenska folket dric- er- över "240: miljonen liter. mel- ; lanöl per: år; att brygsgarna. tjä- " nat mibjonien tack vare sina för- domsfria reklammetoder, att ut- . tändskt bryggerikapital' av std- . ra. mått vill in på den svenska , madknaden, att mellanölsminis- ter: Gunnar Sträng -varje är 'in- kasserar nära 3, miljarder: kro: nor 'I öl- och spriiskatt, "= "sv ” Att pressen skulle vara med- . veten. om 'de dåliga erfarenhe terna av meflanölet och gärför « vara , beredd att, stödja ' åtgär- .der som vill få bort probemen . anser han vara en önskedröni, : men "konstaterar - samtidigt: att - opinlonläget nu. är” bättre än för . något år 'sedan, Det sista påståendet baseras på resulta- tet "av en attitydundersökning Fi Det” gör riksdagsmannen Wi | äldre än så. Det var en'skör- NN os till. mellanöl' som SIFO genom- fört på uppdrag av försäkrings- bolaget, Ansvar. Undersökning. en visar bl a att 5 av.6 vill ha en begränsning när det gäller inköpemöjligheten," att :.2/3 sä ger, mej till mellanölsreklam, att 60 procent anser att mellanölet "innebär risk för fler” människo: "att få alkoholdkadon + oc Massmedia är ert ' ly- hörd. för. opinionen, säger han, och ger ;-ledarskribenterna +: en tipslista. på "ämnen . för : ledare: —— snabb riksdagsbehandling -av . mellanölsproblemet, ..-— försälj- ningen begränsas till systembu- tikerna, — - stopp för alkohol- rekläm, förstatligande .:av bryggerinäringen » (spedlellt för A-pressen), — ökad och ; slag- kraftig 'samhällsinformation: "vi ”alkoholfrågaäns område, .. .« >> at: I. ledaren konstatera: att: SGU, : vid :-flera ',. 4 ; skle "den" '$ "ka ” pressen;” + sägen." Lars-Brik » Gruibbströnv avslutningsvis, å - kan bli: alktor : som; får Sträng . att dia! Bller: man kaneke skal Ihöppas. på Palme? »beug i: Ljusdab.. (fp) som 'inter- pellerat statsminister : .. Palme, därför. att Sträng visar. ett så- dant: ringa intresse för proble: :+ "Men + Palme ' char - hittills. inte visat något intresse: för alkohol- politiska frågor. Och '& nu "när valeg- nänmar: sig han: säkert inte ' råd att irritera väljarna . med. begränsningar - på drydkesområdet, Nej, politiker- na kan vi inte-räkna med än, men kam massmedia - bana vä gen för.ett beslut som kerna anser ”politiskt möjligt”, "så. kommer säkert Sträng och Palme inhoppande. på -.arenan. '' Dagspressens : ledarskribenter måste börja lyssna på. den opi nionen> som” ökar; den opinion soni "inte är nöjd -med ungdo- mens: ökande : alkoholkonsum- tion och alkoholmissbruk, : SIFO- undersökrängen "isar --att . opi- rionen finns. Pressaktionen, på SGU:s” .mellanölsundersökning visar at många tidningar är -beredda att ägna. alkoholfrågan ökat. intresse, Tacka kyrkomötet i Nicaea a «>> för att påsken är tidig iår, Vid "påsk for påskbrev ha defest och offerfest. Tänk på påsklammet. =" ns ” Inom den äldsta kristna kyr- kan firade man också påsken. Det . var till en början troligen en..påminnelse om Jesu .lidan- de och död under den judiska påskhögtiden, . Så - småningom började man. även. fira påsken till minne av. uppståndelsen. ., PASKÄGGET "SYMBOL ' FÖR UPPSTANDELSE När vi färgar våra påskägg och ' sedan äter dem på påsk- afton kan denna sed,-som är mycket gammal; ha ett 'speci- ellt samband med påsken .och uppståndelsen. Ägget är närmli- gen en mycket gammal sym- bol ij (för: uppståndelsen.” Över hela, Europa hör” äg! till påskmaten.. Även idag före- kar, men"de: var vanligare förr.. Bl' a rullade man ägg. och pic- kade ägg. Dvs man slog äggens ändor: mot', varandra och. den vars ägg gick Det kunde hända vände. sig, av. ett. porslinsägg. Och, porslinsä ' ä idag med, påskäggen skall ätas v Ofta:"har :man.' på bålet, place- en. påskkä in, på ..gamla tiders ' tro .på och rädsla. :för--onda makter... häxorna "omkring, men .genom att tända: eldar och, skjuta 'och borta, .. .- orna. höll . Det var 4 dagen som : häxorna 'for' på - sitt kvastskaft iväg- till "Blåkulla: o. dagen. PASKBREV- OCH HÄX- TRO ROR jan av "västsvenskt ursprung är påskbreven.. De: kan: ha. vuxit fram ur tron: på:. häxor. På många - västsvenska platser ri- tar och målar -idag . barnen var - också : från början : en skämtsam förm för att visa sin uppskattning av brevets motta- kommer :vid påsk 'en del"äggle- |." nder. förlorade. | ' att någon an-|: : 6 idag. att.man |: > på. påskafton" tänder. påskeldar. | 2 rat. .en.. docka: som . föreställer | > en. påskkäring: ; Påskeldar''lik-|'- som ” påsksmällar ..går "tillbaka ne mtl: ex häxor. Just vid påsk forl: smälla hoppades. man att. häx-|: ätten : till skärtors- ; de "återvände natten till: påsk-|' Ta .En svensk : påsksed från. bör-|: påskbrev till påsk, - Påskbreven - » vuxit fram; gare. .Det "var i alla. fall. en uppvaktning .som. värdesattes. - Just. påskbreven är eh. påsk. tradition värd att hålla vid liv. Några rader på ett kort .eller i ett brev .nu till påsk .till. släkt och vänner blir uppskattade. Barn .tycker om att rita och ringar. En sådan hälsning är det många —. både. släktingar 'och vänner — som skulle sätta väre på... mod les mn Även om vi inte längre tror på häxor, så tror vi på omtan- ke och: vänlighet.” Det är ofta med "små. medel man” kan visa detta.” Nu till påsk 't ex genom att: skicka påskkort och" påsk- brev. tie ft fra "I rusa!em .och -gamla : Israck Kris .|i detta. De flesta av ledarna kun- frärjungarna måla påskmotiv och påskkä- — Text Ev, Joh, 12: 1—16. TRIUMFTAGET ... . Det var en mycket. stor dag. I Jerusalems. historia. Det. var dock en gammal stad. Mar hade sett många triumftåg, . Den hade sett Davids och Salomos härlighet. Den hade också sett de fruktade babylonierna. Den Made sett Roms fältherrar. -Detta som -Pa'msönda- gens evangelletext talar. om var com något artddes cnaståcnde Det var en öäderdiger dag för Je wusS proklameras såsom Iikonung. Man «tvingas »egas ställning, .-. 1 "Konungens -trivumfdag,. Han kom i, vinghet, PSe din konung kommer,. sktande på -er årninnas fåle”, Var dit RÅD -Konungsligt de. ej se det. Men barnen . och såg det. Han kom icke på en sti st'atan som en 3 konung. "Hans rike var idxe av "denna värken. Vä 3 ae "vägen tl 'se ger. Ha : var. ma " Kkormngslig när han fed mest, ”Och" segrar när'han der”, står der I en äv våra ' psalmer. Han” fegerar 'hu sitt forks hjärtan" eniedan” Kan dog för dm. ft Da 2, Folkets hän Man unds rade ön han gkullte komma upp! till" högtiäen, stall han als'icke komma Nu går dét som en löpeld: Han kom: mer. Leden tätnar. allt ah bi allt större nom. ”Mantlarna biedag på vägen. Pa'merna "susar; Hjärtana gripas. Lovsången brusar. Ja, "dit behö & [> -PAEMSÖNDAGEN. '... | . Folket- kände tll) den. mi ska sängen. Hänfört ljuder den I nejden,” Undra, på det, så myc ket” gotd han gjort: under stna vandringar, Det hade Varit un- derligt om de-tegat "Om dessa tiga, .skola stenarna ; ropa”, sade JOSUS, 0 : 3, Staden un b des” 4: Jerusalem. Staden" syntes vakna, för, ett ögor blick? - "I staden” kom i rörels Må " Varför- är" världen »så Iikgiltig för Jesus 1, dag?" är, det därför att vi är för likgiltiga för ho- nom? "De som. wiktar. anklagelser mat de kristna menar ofta att de än för litet kristna: H Det skulle Inte dröjt lkäinge förrän lovsånger tystnade ost annaropen . förkvändes 1 et, an- nat rop: ”Korsfäst”, Det ljöd över hela staden, som" från: en ”tusen- hövdad kör, so ov c- . Men gerom pingsatundret i-Je- msalem. blev. det ett djupare an- dens wedtk, Genom Gogata för. soning. får. vi. uppleva att det finns en. mäktig kraft I. Lammets dyrbara .b'od, Mitte Patmsönda- gens trkmkäg griva diupt I värt folks själ Må dep bliva. mass vandring. vill. -.Go'gata, Må Icke Krlatus behöva gråta: över värt folk, som; en gång över Jerusa- tem, Han vill förvandia våra liv. Och de gripna Irjärtanas lovsång skall än. en gång brusa över berg och (dal NA ver värt folk Ikömma, CC an ET "ANDRA NN oi S N Tabolms.. kraftstation "nu 'iär ät höger, läg kvarnen och> intill den: er; oansenlig Mars” 1970, 7 ne FUN OR tan An me tet or oo od -:-verket, : UR :VYKORTSSAMLING. I MIN: SKRIVBORD AE -HAR JAG FATT :FRAM -EN' GAMMAL LAGAN-BILD,--' HÄR KOMMER ' FORSEN," BRUSANDE OCH 'VILD, ' + ; UR VÄGBRONS' VALV; DET:ENA VALVETS "FLÖDE' GÅR ATT "EN DANS UTI "TURBINEN; FÖGA MILD;! "i CEN DEL DOCK; IFRAN ' DENNA "RINGDANS! SKILD, JA, FLÖDEN DA GAV KRAFT I: ÖVERFLÖD |” . "CAT KVARN —:MEN'OCK ELEKTRISK GENERATOR: | "VÅR STAD VAR TIDIGT EN, :DÄR" ELLJUS FANNS, . . 1 > LIKT TROLLERI. GAV KOLTRÅDSSLINGANS GLÖD i . fen os SA VARMT OCH MILT ETT LJUS-AT HUS :OCH GATOR, | OCH OBEKANT! VAR ÄNNU-ÖRDET ”RANS”, : Te 6 el soo 'byggnad,. som inrymde” det Lilla "et ” sta sd TR ” V :DECBADA fs rs "DAMMBEORDSFALL; FÖRNÄMT. ATT SKADA. "Edvin bilden, mä s SLADA - TRADA N + > Av INGVAR WAHLEN + (42) — Ja. Kan han' bara få bort| Gustav "Vasa, så skulle ban: inte tveka en "minut Det är därför han vilt. till. Tyskland nu när bönderna vägrar följa. honom. '., — Gästav Vasa, kanske aktar sej för. att reta emölnningarnå på nytt, menar Peder Skegge. — Ja" Det är nog det bästa som Nås Dacke uträttat. Kungen kommer. åtu -Iita' mer, til. allmo- gen. Ötorherrarna” kanske inte får 'så mycket att säja till om i fortsättningen. Gustav Vasa bör ha -förståty att småfolket är farligare än” storherrarna.' .Men nu vill. Nils :Dacke förråda sitt land... det än mest för. sin egen upprättelse skull, ot Dacke or HHNHNRPGG44 & så snart Nils Dacke "Kalmar, oe - s | — Men han tog inte Kalmar. — Nej. Jag bad om att Kalmar måtte hålla stånd, Det gjorde Get också. ' or "= Men då kan ju inte Nils Dacke få in trupperna i Sverige? — Begriper du inte, att 'kung- — Tror du det? . : : Peder Skegge vil tro det. Hans kamrat har alltid men "aktivt. ta- git del.i Nils-Dackes , planer. . - — Det är så. Nils Dacke som storman var Inte som en av oss. Han. började få meaktbegär, Han såg allt i: stort Han hotade kungen, :. Vad kunde kungen då göra annat än se till att han blev slagen? Kungen är rädd för Tyskland... fore = Menar du att vi hjälper landet, om vi förråder NJs Dac- ker cn NA - Ja, Jag var betänkt att gå över redan vid jultid när tyska kunskapare kom med bud att wva- pen och tnupper kunde - sändas » en snart kar bli ovän med dans- , karnas kung Kristian IT! Och då står många hamnar öppna för Nils Dadke och tyskarna, Ronne- by till exempel Då blir det bå- de tyskar och danskar, som(kom- mer att anfalla Sverige, Kan de sedan uppvigla gränsbönderna, så blir det inte läitp att vara kung. i Sverige, > — Du, har nog rätt, sade Pe der Skegge eftertänksamt. Vi går in. Låt 'oss röja Nils Dacke! Med fasta steg gidk de in 'på krogen, Kwvalmet och oväsendet slog emot dem, Men deras blic- kar fanrir snant den man de sökte. > Det var Ragvald Fargalt, Nu var Nils Dacke förlorad... — Vi är här, sade Peder Skri- hade tagit vare 'kort. Ragvald Fargalt såg upp. Han log hastigt. ot — Bra, Vill ni ha öl?! = Nej, Låt. oss komma iväg. — Mina män väntar utanför. Tillsammans gick. de två. män- nen ut från krogen och: bakom huset ner mot en å. Där höll ett femtiotal" .soldaten XiN. : De” hade- hittat ett par Ikörsbärsträd och kalasade på bären, Några låg o. slog tärning i gräset, — Vet 'ni. var, Nils Dacke 'hål- ler til? frågade Ragvald Fargalt. « — Vi tror .vY vet,'svarar Peder Skrivare, fold — Fångar vi honom, död eller levande, . blir ni. inte obelönade av kungen, säger Ragwvald. Han ser på de tyå Dacke-kap- tenerna. Kan man lita på dem? den andres blidk, Han rör 'sig nervöst, Han tycker inte om upp- — Vi 'kännen till: ett torp inne i Rödebyskogarna, säger Peder Skrivare. Det är ett av Dackes Peder -Skegge kan inte mötaj under flykten ka spåret dit, Men det är danskt områlde. . - en Det kvittar lika, Vi har. order attt gå över "gränsen om det be- hövs "för att fånga” Dacken, | i ' — Har,han 'män med sej? : — Nej, troligen inte, Det går fortast 'och "mest obemärkt att komma undan ensam. . i — Då kan ' vi Ätt smyga runt torpet. Men det är några mil dit. Ragvald Fargalt ställer" upp si- na män; Han tycker om sitt upp- drag, Lyokas det får han säkert befordran. "Och mel de två for na Dackelkaptenernas' hjälp tyc- ker han -chansenna är goda. : — Bara han: är kvar, Hän har många vänner -i ”Roiineby,' säger Peder Skegge. . el — Han trycker nog i torpet ährnu, menar Peder Skrivare, Han ' måste vara trötv intill dö den, han -är ju inte ännu helt frisk efter Ssåden han fidk wid slaget på Hjorten, Och väl på danska sidan Känner han sej tillhåll - från - förr... . och" färden »tydks ha gått ra- Peder Skrivare tar mh irefter be fälet. Han gör det med sammäå ö na säkerhet, som då han var Nils. Dadkes kapten, Han är en mycket god soldat. . ? -—"Vi tar bara med en hand- fult män, säger han nu. Tio” räc- ker govt, Plus pss två. Oe . — Vi tar'ihela truppen, kom- mer det ilsket och kort från Rag: valt Fargalt ot: stoet oox — Vi tar tio man, säger Peder Skrivare HKka/' stilla. . Annars går jag intey med. ... .— Det kan kosta livet ditt; vä- har tagits som [kapten i Dackens — Det må kosta livet, men nog ska Kungen få veta” dina be: slut, och. vanför .jag nekar. gå med. Jag vill inte misslyckas med femtio man, brak. Man får lära sej, att: gå tyst, Det ska vara skogsvana värvning Här från trakterna, ser. Ragväld. Kom - ihåg att, du |! trupper. När man får veta det...l: Nils Dacke|' fångar man inte med. dunder o. karlar... helst män som tagit |! igt. lugn över” Pe att . Ragvaldl blir kv. sädant der. Skrivari sor ker. mö Ft EE . i — Ni vill kanske uppvigia dem ni för med att. rymmia tillsam mens med er och Nils Dacke, sär gr han hetsigt. ; . 7 Låt den ardra trvvpen gå munt nete kring Rödeby och vak- ta. S'hiker Dacken oss ur hän- "Iderna kal de ha tur, att ta hoc nom. Och oss... om vi nu vill bli landsförrädare... aldrig evikit' Nils Dadke,' om han irte haft sa furs Ragvald 'Fargalt tror: på den ; Idre. Peder Skrivares öppna an. sikte har inget av. svdk över sig. Peder Skegge ser mer osäker, ut. Men, det är sony hämtade också han styrka av kamratens ord. Nils "Dacke har blivit en för landet farlig. nerson.' Han mäste , stoppas. PederSkegge tycker :om att tänka så, Sveket blir mindre, Det är! en-så. ston. säkerhet d.|. Jag hade : z Å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.