"men «Kall kunna beviljas: "Torsdagen: den! 267 mars: 19707 : Torsdagen den 26 mars - 1970 . TE ST Kreditproblem i i omvänd riktning” I huvudanförandet vid starten för 1970 Årg lantbmiksvedka gav chefen för" Kungl lantbruks- styrelsen" DE ade — "kanske för en del överraskande —-be- skedet att man inom der stat- vit-”en "följd av- der socialdlemo- kratiska "partiets agerande — exempelvis : hemlighetsmakeriet, bakom "det aviserade förslaget tin Ikapitalbeskattning,. För jord- bruket liksom andra företag av |: liga. rationali samhe- ten nänrfast är bekymrad över att efterfrågan på krediter för. utvidgning - av lantbruksföretag Inte har ökat 'I samma grad som " låneramarna, Det är 'na- turligtvis "mycket glädjande . att möjlighetennia ill statliga län för den stora rationaliserings- processen i joräbruket teoretfskt har ökats. ot Vad beträffar - bekymret på grund av, att. efterfrågan inte blivit ' vad man tänkt. sig och hoppats på finns ett flertal god- tagbara förklaringar. | En. sådan "förklaring "är ra. turligtvis jordbrukets svaga. öko- nomiska" ” läge. ' Vilket : material som än granskas torde visa att de senaste årens ogynnsamma : utveckling på världsmarknaden] och. dess». genomslag på sden|: svieriska nivån för. jordbrukets produktipriser har. ”tett til en starkt ,. minskall, kölpkraft för] Jjordbnukets saluvanror: ” Jordibru- ket har "snart inte mycket ver av den: självhushåNning, so: rir tidigare .gjonde att lantbrukar- . nå "kunde överleva en €kono-| mik kris på ett: ibland förurn- .» derligt sätt T bch med 'den 'star- ka Kommierstallsering, som ”. in: blir -effek- t Fv då snatbbt ökande kost- nadernpa för bb a service men I minst Jika . hög 'anställd arbetskraft. a av- | "Man "finner, med AE tt) inte” gr ipit” sig an "ens: dens mest fundamentala grunden" nämti . rationella företag "skäll kunna, "uppnå en sådan lö het "at; kapitalet ' ka sedary övriga kostnad ”talda; RS Kanske ' finns” t "en annan. förklaring til. dé till synes något för ringa, intresset för statliga” lån till ,joridbruks- rationalisering. ' ” Förmodligen skulle det gå mydket lättare om staten inte hade ställt målsätt- . ningarna” "fullt: så höga som nu|' är dallet. I det citerade före- " draga omnämndes de' två hu: vudkrvaven för att statliga stöd- åtgärder .i ena eller andra for- 1) att företagen «kallt vara :ratio- nella samt 2) att de skall kun-|. na bli bestående på lång sikt. Förmodligen vore det lättare att åstadkomma en snabb ef- foktivisering inom = jordbruket på väsentligt bredare front än nu, om ambitionerna och : kra- ven på företagens storlek "däm- pades något och om alltså stat- ligt städ kunde beviljas för att NS åstadkomma förbättringar även | på: sådana: enheter som enligt]. rationaliseringsexperternas nor- . mer inte kan betraktas som helt rationella. A Det är "fullt förstäoligt. att föredragshållaren, ' der dep' statliga vatlonaliserings- organet; inte kan gå in på en kritik av” dessa förhåltaniden. Han. mäste lojalt göra ide Tbästa möjliga” för abg genomföra de intentioner som föreligger och de regler som dragits upp... - I dagens läge möter "även andra pröbidm, tom troligen in- ; "att öka betlägenhe- ten att ikläda, sig gtora, betal: ningsansvar och tagändet av risker, ! iDet är: den. allmänna ekonomiska osäkerhet" som bli- € t äl LÖNAR DET SIG? Fråga : ingoa som t tått Nälpl Hjälp 088 hjälpal Röda korset = - see sd jetyp far detta medfört. en stor osäkerhet. Så. länge mä niskorna "inte. är säkra över att kunna råda över sina" före- tag och överföra dessa "till en kommande - gjeneration, «åå -kan man "inte, hellar. bevara : intres-|.. set för att etablera och utveck:|: la. företagen iräga. Det bästa sättet att skapa en ökad entusiasm och ett starkare ”in- tresse för utbyggnad av famil- jeföretagen” inönr olika näringar skulle :vara” ett fastare riktmär- ke. för: den: rädsla för vad "som kan vara nästa drag från - den socialdemokratiska partikongres- sen, landsorganisationen och Te geringen;' Vi "rämner ” "samtliga vet vilken som är dén starkaste - fäktorn I den nuva- raride styrning av :Jandet, : i Det" fläns skär i. att'r detta . sammänhang ta” fram även en annan "svaghet; i den nuvaran- de” jobdbruikspolitiken, som allt- åfrån: den tid: då den "senaste jordbrulkisutredningen ärbetade, Har förts fram; från jordbrukets centrala organisationer. Det: är den osäkra och bristfälliga mål- sättningen ifråga om jordbru- ketis: produktiönsvolym. Man har | från ”statemalkternag sida envist hållit - fast vid den s Ik' 80-pro- "cenitiga .; själmförsörjningen sd fredstid, I .en produktionsvolym, som" motsvarar: denna målsätt- ning, "skall" "jordforuket ovillkor- ligen skruvas "in;. oavsett: vilka svårigheter 7' ' detta medför : på "grund av den” pågåendé effekti- Viséringen, : lättare "för "jordbruket att -ar- beta" vidare — även mot stör, företag v=—" om": man: inte hade kvår: denna onåturliga” bindning | lig]. vid" en" viss "produktionsvolym, som tycks" ha "kommit ill mer äv" prestigeskäl än Så ekono- "måste ta hänsyn? till: Ygaré nedpressning. av produk- jonen; som” av”; Jan "att. dö farande: står par det socialis- ska programmet. '. : Giro 9200 800 :--- Någon kandke frågar hur: det "resonemang. vi här. för. kan, var ra - förenligt: med svårigheterna vatt > avsätta punktöverskotten från. : jordbruket, Det är riktigt det. är också riktigt, att. de med; för. svårigheter och problem för "jöndbruket, Vad som även på detta område brister är emeller- tid 'att' statsmakterna inte gjort något för att 'bredda- produlk- |; tionsprogrammet i jordbruket. Forskning och försöksverksam- het "såväl. som rådgivning har alltför snävt begränsats till ett fåtar produkter.” Detta medför att vissa grenar inom jordbru- ket har pressats - tillbaka och det är i'grund och botten den na pressning tillbaka av en del prodluktionsgrenar som medfört de stora överskotten av spann- ” må. Om)" ärgärder istället in. riktades DE atp så" -lånigt .möj- ligt i,ett resursubnyttjande jord- bruk ta i anspråk alla de av- sättningsutrymmen, - som finns och kan" äntadkommas,' ” skulle jordbruket mycket väl kunna ha kvar den: nuvarande produk- tionsvolymen. nitan. de uppenba- ra svårigheter, söm nu åtintns tone under goda skördeår före- ligger ifräga om punktöverskott av spannmål och någon: annan "produkt. os a Klas visste att det var de sista "elva. år, / men hade mognåt for- tare än barn i allmänhet under Hans mor hade varit död. sedan han vuxit upp hos mormor och "morfar. Kommit från storstaden Göteborg 'och: haft dialekt som man skrattat åt i södra Halland. Men han hade vuxit in i bygden .. skåning. Han hade lärt sig handmjölka bära. in äggen och ge hönsen vat- fen och "säd. Rensa / joch, uka i de vanliga sysslorna.: trivdes med. skolgången :. för. det Morfar berättade sagor för honom gångar av Bland - tomtar och troll fånitastiska | "sagor "och spännande tisera "kring sagorna 'som tycktes de han. själv på berättelser som morfar fick höra.” hitta, på. du, sa morfar ofta. Du blir "nock nän sonts'skrivare. "> "så 'kom påsken förra året. Mor- mor hade klagat över värk I br ös- tet och i benen som svullnat upp. Men" hon vär” "igång och stökade och stod i Kläs hade nittat henne liggande , på" ” matsalsgolvet : strax före påskmiddagen.” Ft Hon var redan död.” : «Det. var en hemsk c pås I tog det också hårt; men han iviså- de' inte $å mycket för Klas' skull. -. Men..på natten hade, . Klas. hör honom sucka och gråta... . j få. stanna: hos morfar -om det: inte Kom, kvinn- folk i huset. Men : bara detta att få tag. irfolkt Och vad det. .kosta- de." Morfar hade ; ont: om: pengar, han' hade bara: en" liten. gård. och det. var inte lysande att. vara bon; de. Han 'skötte gården: själv, Klas hade varit en god -hjälp. Nu hade Klas ;tagit hand :om mjölket -på egen hand. De hade sålt den hård- mjölkande Krona .och de tre som var Kvar klarade Klas lätt. Han hade. växt ut detta sista året, kän- man tips för industribesök och land de uppräknade företagen är HansAgne Jakobsson, AB tf Markaryd; AB" Klippans Finpap- persbruk . Lessebo och " Bergs Sängkläder. i Lagan. I Tuwristnytt omtalar man också att Reso har en. bokningscentrat .' i Växjö och att ett'stort antal" uthyrningsob- jekt finng. över. hela länet med undantag "av sydvästra delen. Re- so söker .dänför stugor 1 Marka- ryd. med -ommejd och hart sam- råd . med "komnniunen ekiokat ut hushållen - -In'om : området. . I: förra . den. fina oykelhandbok sont. Kul- omnejd, Kjell-Akes Cykel: önskar | turer” arkarydstrakven. hos uthyraren; i Mivljanga På lördags saftonen. hölls en så kallad: ungdomens kväll i, Betania- kyrkan då ' ”ungdlomtarna från Ljungby och: Lidhult, tillhörande Ungdomens” kväll MARKARYD. Kronobergs läns ; turisttrafik. - : förbund har. nu Kommit: ut. med: sitt andra nummer ”Turistnytt från Kronobergs län”,:I denna omtalas att det inte bara är gjasbruken som. hälsar, turisterna välkomna att studera tillverkningen — och göra fördelaktiga inköp. Ibt fler tal! andra branscher visar Impo- nerande.. besökssilfror, Bl a får a Alliar -'var Inbjudna; varvid: i samlingen deltog bortåt ept, .8O-tal mersoner. Vid tillfället hölls prekikan av pastor Gunnar Gustavsson, TLjungby;. Ett rikligt sång och musikinslag 'klom: puib- tiken. till del, då pastor Stig Jons- son, Lidhult, sjöng och spelade dragspel samt. deltog 'meld .duett- sång tillsammans met pastor Ar. ne Sydnves. Sång till strängmustk, förekom. av tort Paul Salomonsson. Pastor Syd: neg svarade för ledningen” och under ett uppehåll 4 Programmet samlades man till ett: rikt dukat kaffebord 1 tilla salen, dagarna hos morfar, Han: var ; det sista året sedan mormor dött. - han var sex år, därefter. hade '' ”och talade ju som' andra sydhal- ' 1 länningar, "brett nästan. som en ' och sköta djuren. Fick börja "med . att gödsla : «ut .under. svinen. och :. : hade femtio öre :i veckan, för det : jobbet, Så hjälpte han mormor att. '. trädgårdslanden hördes också till Db . Skolan tog mycket tid, men han i mesta. "Hans "barndom hade varit minst lika ljus som andra ungars. , medan "de jobbade 'och det hände : att mormor, letade upp gamla är. : och Jäste ur dem. Klas” tyckte” om N - äventyr. Han kunde i dagar fan- . honom förunderliga.. Ibland hitta- - J— Du är en baddare att kunna be da stöd från "honom. nes: dödsbädd att: ta” Gott om Pengar har jag a öm nock. Sköter jag mej så vi har, mat köttbullar: "Det blev; njest sd söndag i = förmiadagarna morfar” satt” och — Jag, lova pojkens: mor på ”hen- '— Inte vill” du stanna här? sa ett grumpkorsband om detta" till Turistnytgy omtalades turnämnden I Markaryd; gett ut. Bland annat har denna: lilla bok skickats. Hill 290 ”sommartorpare” som är bosatta i Markaryd. med Nu: meldidelas' också att 0 Sport -skall hyrå + ut: cyklar . till . dem. som oe en, eller flera rundt Ett 10-tar” cyklar står till förogande bär iavärdsmannen till Klas, Du kan” få ett rikt fint fosterhem där du blir som egen son, med många kor: och med traktor och kanske bil. Du: får” skolutbiid: ning: "efter folkskolan och får lagad mat var- je dag." H — Jag "flyttar aldrig. från mor- far, .: var Klas" stående svar: och hen ville rusa på barhavår dsman- nen och slå honom. Sr oo Aja, Bengtsson. vet allts; blir det ällvar av. ' Vv i]. Nu.var det alltså påsk. ”, Klas gick sakta neråt dalen, Han Herr bade varit i "byn och. handlat. Han gick sakta. -Träden hade. fått r ya löv. och. gräset utmed” ”bäckslänten var. grönt .och friskt, "Vinden kom len och smekanda från väster, ' ”. Klas satte sig på slänten under en liten. grenig .al, Han .säg det glittrande vattnet. och. forellerna som, ; hastigt - smet- från . brink. till brink,'. blänkande . likt ; silverbitar nästa påsk] » ungdomarna från Ljungby" under ledning av kan- i solskenet.;, Om. han. skulla. rymma. då. bar- navärdsmannen kom för att häm- ta honom till det nya. hemmet ne- ra i Skåne? . Mopfan hade sjunkit samman de sistå månaderna. De hade fått en flicka -som :hjälp -för. ett par. må- Ira precis som an båra- ville, stanna -hos morfar: Igår den: Deras hem" tills. Mee Sedan. bara..morfars. sa. s — Jaja; i" eftermiddag lämnar äv mej, men "det får. gå. Jag säk jer och.sätter mej-i i gamla Pillas |. his," jag har blitt. lovad köpa det för ven billig peng", -" "Jag -flyttar- inte, morfar. Jag gömmer - mej: sbarnavärdsman "Klas -1lö i bostämd, -hans- ansikte hade blivit rött, ivrigt. '— Nej, Klas. Man ska in skas 'mot. Vi'kan-inte: skaffa hjälp, | gammel är jag också; jag kan dö knall å fall, jag som mormor,'du, å då blir dä ännu svårare för dej. Du kan få 'dä bra därnere i Skåne, köra traktor är: väl 4: alla fall ro- let: na ent) re — Du blir - alldeles. ensam, sa Klas. : : Morfar, kluckskrattada Han: :såg lugnare ' och" gladare: ut än pål. länge, ov... = Aja, ha | 3 att. sköta, där a Pillas hus, så. SEA Nisseså. Johan 'sej. 'ensamina' kan- ske? A dom reder sej gott. Vi går samman... och " spelar, bonntolva | iblann och har dä skönt, dricker kaffé å pratar om den tin når vi var unga. I Klas såg morfars” ansikte. det, förväntan över, de gamla ryn- (Forts, på. std. a Klarar. inte både Agusta Per, Coch I Länsstämma med 4 H-are Hallands länsförbund av 4 H har hållit länförbundsstämma å Grand Hotell Falkenberg. . Länsförbundsordföranden Eskil . Nilsson, Hishult hälsade ombu- den och övriga stämmodeltagare "välkomna, och förklarade läns- förbundsstämman öppnad, Till ' presidium valdes ordföranden Roland Erlingsson, Simlångsda- Jen, vice ordf Christer Henriks« son, Värö och sekreterare Bror " Jörnlid, Halmstad. Länsförbunds- ” stämman ' beslöt omvälja Es- kil Nilsson, Hishult till länsför- bundsordförande för 1970, Till ledamöter av länsförbunds- styrelsen för tid' av två 'år nyval- des ' Elver Åkesson, 'Ålstorp, och Roland Gottfridsson, Ysby. Till sty- "relseledamet för en tid' av ett är efter Ann-Marie "Måttgård, Slöin- ' ge, som flyttat från länet, valdes Karin 'Tronarp, Kvibille, Till leda- möter. av' kommittén för JUF-om- valdes Gunnar Johansson, Sibbarp och . agronom Allan Grytell, Plön- ninge, '-tioa Lax-bör. ej få fiskas”; före april. "LAHOLM: Med erfarenheter från ett 60-årigt laxfiske i La holmsbukten = har: . kustfiskarna Albert och. Fritz Brodd i Mell= bystrand ” till Fiskeristyrelsen framfört synpunkter och önske- mål om lämpliga ändringar / 1 de ny laxfist Den fina lax på” "upp. "till 7 ka som: tidigare ' allmänt. fångades : I Laholmsbukten- är: nu-- helt - borta, Nu fångas mest smålax under 3 kg.' Orsaken" antas bl" a vära det intensiva” laxfiske som; "bedrivs : i Nordatlanten, l Det omfattande ri idsfisket, som bedrivs nästan året. runt; Kar, gjort att laxöringen blivit! mycket säll= synt, Skall fritidsfisket öka yt terligare torde :: den ” nuvarande kustfiskårgeneratiörien: bli den sise ta, änser brevskrivarna; " fen "Hu n är nästan | ”uifiskad, - Till ledamöt Vä. 1 för » skoglig "verksamhet. nyvaldes" Erik ” Kårlsson,, ' Torup; . och : omvaldes " rektor "Ake "Andersson; Plönninge. Till leamöter 'i 'kommittén .för - hem- och hushållsverksamhet " ny- : valdes för en tid av två år, Anna " Svensson, Morup och Kestin An« dersson; Falkenberg, Dessutom ny- valdes: efter 'Gudrun ' Johansson, " Snöstorp Helén” Haraldsson, Slätt« åkra.' Beslöts på vålberedningens för- "slag att utöka idrottskommittén till nio. personer och med en uppdel-| ning på olika grenar. Valda blev: ' Volleyboll: . Roland Bengtsson, Vin- berg, Hans Anders Andersson, Sib- barp, se oc o- or » Friidrott: Ingvar Bengtsson, Vin- : berg, Anders Nilsson, Hishult. - nader-.sedan men hon, höll ingen oe FJ ordning, och samlade "bara ungdo- :” Orientering: ' Ingvar Jakobsson, Himle, Bo Edespong, Skällinge. : Bordtennis: Göran . Eriksson, Ljungby, -Roland Gottfridsson, Ys- by. = Beslöts ge ; länsförbundstyrelsen |. makrillen är försvunnen, och tille gången på flatfisk är minimal, För kustfiskarnas . existens återstår en= dast- torsk och -lax; men .då är. det nödvändigt att vidta åtgärder för att söka bevara laxen.-..... > Som lämpliga ” "åtgärder | a ätt fiske av lax och inte får ske före 1 april, att 1a> - ti och öringfisket en "månad re. Dessa. bestämmelser fisket såväl i” håvet' som Från 15 augusti till 25 i åarna. till = > bör det vara ”förbjudet- Fått hindrar sätta ut bottengarn söm avelslaxens fria gång. Ä e fiskarnas nylonnät bi förbjudna .. se : För att' inte: . avstänga laxen från i; - bör -botti nine a fr "meters. djup, . Att. som nu tillåta ottenga isk 1 "uppdrag 'att utse verk dare för idr " Till valbredning för nästa : stå må våldes:' Göran Jakobsson, Två- åker. Kennet "Berntsson, 'Åskloster, | Lars-Frik Karlsson, Värö, - - | ”Veterantådet 'omvaldes i sin hel- het: Bertil Gustavsson, Laolm, An-| ders "Andersson, "Himle - och. Bertil Andersson; Grimeton,:: : > Till 'revisorér nyvaldes Rolf An- > derssöny:" Söndrum ” och". "Rune - Svensson, Simlångsdalen. : Md Till studiesekreterare valdes för riksförbundé Sveriges 4H val- des länsförbunds råföranden "Eskil . Nilsson, Hishult. . Frågesport... 70:s.. final” avgjordes] 7 och -resultaten : blev:,. Klass. A: 1) Frillesås 46 poäng, 2) Torup 41; 3)['. Himle 36 . Klass B: 1) Köinge JUF . 47 poäng, . 2). -Drängserö 46, 3) Himle 45. Beslöts. ge ärstörbundsstyrelsen i uppdrag att utse ombud till stäm-]:,; . .man- med.Sveriges 4H., Ombud vid - förbundskonferenser: .-JUF-konfe= rensen:: Sture Kristensson, Köinge. FSU-konferensen:- - Erik... Karlsson, |. Torup; : FHU-konferensen: > Göran]: Jakobsson, ” Tvååker. Till ledamot: äv ' Hallands läns” omvaldes Eskil Nilsson, Hishult och 'nyvaldes Ingemar Andersson; Hun- " nestad; Ledamot av ” studienäran- den: Stig "Svensson, " Sibbarp. Ri pr i Hallands Bildningsfö bund; Ingemar Andersson, Hunne- stad, nyvaldes. Till ledamot av för- : ; eningen Norden - omvaldes... Karl "Axel Ivarsson, Sibbarp. Till. ombud : vid + Vuxenskolans stämma. valdes Gunnar" Johansson, -Sibbarp, och Christer Henriksson, Värö, , «= > ox Ombud NG Bildningsförbundets årsmöte' Gunhar Johansson, Sib- barp och Erik Andreasson, Brea- . red. Till. "ombud vid BLE:sl -länsför- " bundsstämma. valdes Eskil Nilsson, Hishult -och till ledamot i Hallands- distriktet av Bygdegårdarnas Riks- förbund valdes - Fridolf Nilsson, 'Breared. "1971 "års medlemsavgifter till länsförbundet från avdelningsmed- lemmar ' fastställdes till ' oförändrat 8 kr. Några, motioner förelåg inte " till årets stämma. Eskil Nilsson er- inrade om att Hallands JUF 1971 firar sitt 50-årsjubileum, "I sam- . band härmed kommer man att gö- ra ett krafttag för att få fram gam- la protokoll och andra handlingar från avdelningar som funnits i lä- " net, Materialet kommer: att” sam? manställas och sedan «arkiveras i "första hand på bibliotek i inom kom- munerna eller i annat fall på Var- bergs museum, = od i a. kärna, «oo 7 -Ungdomsdebatter: .CUF-SSU'i:äpril” Centerns” ungdöisförbund . "och det ..sociald förbundet I Halland, berg och. den andra den Hälmstads Folkets hus. e "freprenör. från - Genevad som ' å. juni: 1969 stal ström för- 4. kro-. nor och: 96: öre från -Halmstads.- ' nen > hade > anslutit : en :elektrisk-- motor för sprutmålning' till el: verkets "ledningar före en'elmi tare och detta upptäcktes "av el” verkets personal. "Han "erkänner ätt han gjort sig "skyldig" till olov-" lig kraftavledning, men förnekar . brottsligt . uppsåt, Dessutom. åta= las. han för att ha. .utfört- .elek-. triskt installationsarbete utan. att vara "berättigad Härtill i: minst två fall, - t : barn har ni då? . i Inga alls.. Sarn,' vå köksbänken. : — Jaså, sa mormor... Hur många. bylt så "Kundei inte bli hel : Pappa kom stolt hem från stan ch lade en hare, som han köpt, Haren var flådd sh huvudet var avtaget, ” amma såg bekymrad ut ändå. +- — Jag vet, verkligen inte om Jag sn laga den här haren, sa hon, — Det: kan du säkert inte, så + men. illan, 4 år, så trasig som, den är! Länslägret för 1970 disk och till lägerkommitté valdes Ei- ver Åkesson, Älstorp (sammankal- lande), Björn Kristiansson, . Asi- ge, Lars-Erik Karlsson, Värö, Ah- na Svensson, Morup och Kennet Berntsson, Åskloster, - Bo Fritzon, Ysby föreslog att man ä 1; förbundsmäösterskap ' "Eskil Nilsson, Hishult och Elver Akesson, Als- torp vädjade om: material till en ny tidning, ett kontaktorgan mel- lan klubbar och medlemmar inom länet, Mötesordföranden, "Roland Er- 1e=. skall ordna ett 1 banskytte, och att om möjligt även tack de. d na i länsfört förbundsmästerskap , i skytte ord- . nas. Länsförbundsstämman beslöt|det arbete de nedlagt och riktade att ge rtyrelsen i uppdrag att ord-]också ett tack till 'länsförbunds- na ett länsmästerskap och rekom- | ordföranden för det gångna året! elsen samt nämnder och kommittéer för menderade = förslagsställaren » - att |samt förklärade förbundsstämman: Låg " motionera till förbundet om” sett avslutad,” : . vt MH es NN s »; > Ax MM bl N TE — Ser stads-elverk har nu' åtalats, Man= | . du förstår, mor- nor, att dels är ”karlh lite" gammal,. dels tycker jag inte nåt vidare om fisket 'skall vara avslutat 15 augus« ' -a te Iå' sättas” ut” längre: än: tilltro."
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.