sx s gaml brass i a LAHOLMS TIDNING Tisdagen "den : st maré- ” LT Tisdagen den 31 mars 1970 LT - M « Det första mötet mellan de två ' tyska 'staternas regeringsche- » fet”har dramatiserats och uppre- klamerats som en stor ”historisk” tilldragelse. Om den nu verkligen var det, kan först framtiden visa, Från de flesta håll hälsades hän- : -delsen' med en viss lättnad och stillfredsställelse. Frågan är hur långt denna lättnad och tillfreds- ställelse ,: sträcker sig? Givetvis önskar och hoppas de flesta män- . niskor i vår världsdel på en nor- . malisering och avspänning i Mel- lan-Europa, men dessa begrepp " är tyvärr så vaga och frasinfek- . , terade, att man inte har anled- " ning fästa stor vikt vid dem.'Sä- : kert är, att det tyska tvåkropps- systemet inte kan lösas med slag- ord och fraser. s I verklighetens kalla ljus är det tyska problemets kärna en fråga oms ett folks självbestämmande- rätt, En stabil och varaktig ord-, ning .i Mellan-Europa kan inte åstadkommas förrän den tyska na- ionen i. sin helhet. .—. Europas "största. — får möjlighet" att själv: avgöra, hur den vill gestalta sin politiska framtid; De ca 17 miljo- ner tyskar, som bor i Walter Ul- brichts republik .och. som numera: kallas östtyskar, har aldrig fått någon möjlighet att uttala sig om" sin framtid. Och de kommer .tyd-- ligen inte inom överskådlig tid: att få det heller. Det ”historiska”. mötet i Erfurt ändrar inget i detta avseende. Nöt i + Det tyska problemet har emel- lertid "en ännu” djupare aspekt :än det tyska folkets självbestäm- manderätt, Frågan rör sig om vil- 'ken plats detta'folk skoll få in-' " ta, vilken roll det skall få lov ' att .spela i ett nytt Europa, i en. - DET NYA CP-PROGRAMN DE finns inga” sensationella » nyheter 1 det grundprogram cen- terns "bartistämma antog 1 Göte- borg" för en tid sedan, könstate: rar Svensk; Politik. Idélin jerna"] det nya programmet 'är L sett desamma. som i det förstå. : partiprogrammet —- från är . 1910. Vad 'man kan säga. är det programmet « framhävdar A pe det . Går .man. sedan. vidare" i iden politiska ” målsättningen, ..” skall det understrykas att:.centern ter mycket stör vikt vid den jäm: likhetspolitiska "strävan. .: Det, är understruket. 1 det. nya. center- programmet... Den: första .sätsen:i centerns: grundsatser är att alla mändiskors lika. värde, och, rät- tigheter är grunden för center- partiets" politik. : Slutsatseri.: av. jämlikhetssträvari' all: politiska, sammanhäng, ” ; Fallmänhet, är det "Så, ätt ”dé som. tror sig våra” sfysselsatta Städa skapat stora probleni för "denne: gerande 'socialdemokratin, som 1 |. praktiken. aldrig vågat gå;fram |) til strid för en socialism.” Den rädslan har i praktiken varit so- claldemokratins. största klokhet. Centerprogrammet talar om de enskilda människornas" vilja till «initiativ, samverkan och ansvar, Det: faller kanske” inte alldeles på den gamla stridslinjen, libera- lism" = socialism. Men det är |" '> Det vore en farlig och dårak: Efter statsmannamötet i Erfurt ny europeisk politik, Efter and- ra världskriget hade supermakter- na närmast bestämt sig för, att det icke skulle få någon plats alls eller någon politisk roll av bety- delse. ” oa lr I fyra år existerade ingen tysk stat, Först 1949 — sedan Sovjet- makten gjort sig till herre över "allt land öster oin Elbe — uppstod icke en utan två tyska stater; Förbundsrepubliken med huvud- stad i'Bonn och Tyska Demokra-' tiska Republiken med huvudstad i Östberlin, sees et Båda dessa statsbildningar var resultat "av två £ d allierade världsmakters politiska rivalitet: USA contra Sovjetunionen. Det tyska folket hade' ingenting att ; säga till om, då de bildades," och" : ;ingen av dem hade resurser. att - stå på egna ben, Förbundsrepub-' liken blev en amerikansk satellit." stat på samma vis, som Ulbrichts östzonstat blev en sovjetisk lyd- stat. I skuggan av de öst-väst- . liga motsättningar, som alltjämt håller Europa splittrat, blev de två , nya tyska staterna hänvisade till ., att leva under politiskt förmyn--. darskap " under de :supermakter,..« som ”beskyddade” dem; Och det . tyska folket fick ingen möjlighet . att suveränt pröva sig fram till en egen gemensam struktur, som skulle ha möjliggjort en återföre- ning och en återuppbyggnad av - ett gemensamt tyskt rike, ett nytt: Tyskland, > : På de senaste åren har man ' sett vissa tecken på, att den tys-- ka Förbundsrepubliken och dess regering i Bonn fått ett något ' större armbågsrum för tillvarata- gande av sina utrikespolitiska ini” tressen. Såväl i USA som i Frank-" sike —'i mindre grad i England ' — har man också börjat räkna - med ' västtyskarna som . pålitliga demokrater . och som nödvändiga bundsförvanter i:vakthållningen mot den sovjetryska expansions-' politiken. Men även om det blivit större utrymme'för västtyska :po= litiska initiativ, så har dock den. FT sovjetryska'. dominansen i ”Öst-' ' europa gjort det omöjligt för Ul-- brichtsstatens medborgare attuti”- veckla: en" motsvarande politisk aktivitet i tysk intresseriktning..':' tig illusion . att tro,” att: Willy Brandts och Willi Stophs möte i Erfurt skulle kunna, ses. som ett. , tecken på, att: de två tyska: sta. terna nu, blivit älvständiga aktö rer och icke, längre. ' är. brickor i: det :världspolitiska : spel vara, att Bonn till en viss tillåtes "agera" med : större. själv= ' ständighet 'än "för" blott 5£10:år sedan; : beträffände' Öst-Tyskland - gäller, fortfarande med oförmins- kad kraft Sovjets förmyndarskap. förhållandet Och "eftersom, så ;i förefaller "det icke ;att-firinas nå; gön "egentlig chans; att mötet i '|. Erfurt - (och- dess eventuella: fort= "i | sättning i: Cassel). skulle kunnä i: leda till "något positivt .resultat,; ' Herr Ulbricht, d v s Moskva, krä-' ver att Bonn skall erkänna Tyska demokratiska republiken som'en ”. suverän "och självständig — tysk ' stat. Detta krav kan ingen rege- ring i Bonn gå 'med på utan att uppge sina egna rättsanspråk som ställföreträdare för det tyska riket och ansvarshavande för hela - det; : tyska "folket, NN realism, därför att människan är sådan. Människan är både kon- kurrens och samverkan. Det gäl- ler,' att socialt: träffa den riktiga avvägningen. :Den saken har. knappast : på allvar tagits upp förrän nu'i'det nya centerpro- grammet. Men det betyder ock- så, att det där med "liberalism |: och socialism inte ens ”på sitt |. eget begränsade plan täcken mer än en del av verkligheten, = Vi går vidare. Centern Nar fört: fram miljöpolitiken. Center-|- programmet .har kan man säga, en miljöism.; Den säger, att mil- Nn ha ett centraliserat eller decen möjligheter ” till” självförverkli- gande. Det gäller naturvård, mil- jövård, kulturlandskap — men också och kanske ännu mer ar: bets- och bomiljöer,. — - - ER av de stora frågorna nu och i framtiden är om vi skall; traliserat samhälle; fortsätter" "Svensk Politik, Centerns svar på” den frågan är decentralisering vilket betyder att vi vill motver- - "försvara landet," om 'vi skulle . Året, efter 18 år inte för tidigt: akt CONN N SEN denma månad i Rädda " Hjälpen till Mellanöstern Rekord för” Rädda Barnen gelse och näringsliv, satsa på iem stank '. kommunal” självstyrelse] 'och en utvecklad länsdemokrati. " RÖSTRÄTTSALDERN. -. . "Riksdagens" första ”kahmare " försvarar in i det sista sitt rykte | som den socialdemokratiska, kon- sérvatismens tillflyktsort,” säger Eskilstuna-Kuriren (fp) . get om erisänkning av rösträtts- , åldern till 18:år fälldes i första t -ha.segrat .det. man. fyllt 19 år, ett beslut 1 som riksdagen tog första gången 1968 och bekräftade i-fjol:Det var. en 'halvmessyr, :-Det 'finins Vid anton 'ärs: ålder” inträdet värnplikten: "Det borde då vara ' självklart -att. rösträtten kopplas , till samma Aldersgräns. "Anses man mogen att vara :med 'öck "komma i: ett läge där det” blir I nödvändigt, 'så" skall man” också 'ges rätten att i val säga sin me- Sedan är det ju också så att "ungdoniarna tar jobb — helt el- "ler delt — och ' betalar skatt till , stat och kommun. Det är då rätt naturligt att de precis som vi . andra skall ha någonting att $ä- ga till om när det gäller frågan hur. samhällsuppgifterna sköts. .. Det.ligger inte mycket konse- Kvens i våra olika behörighets- : inser, för, ungdmen; heter det i Upsala Nya Tidning (fp) mo ” Det understryks 'med all rätt : folkpartimotionen om sänkt ; hösträtts-.. och - myndighetsålder att det vore naturligt ha samma ka -maktkoncentration i samhäl- ; bestämmelser för — myndighet, satt .emli betet hard: t . Ning :om hun landet skall styrås. |g as Barnens ' Gävokalender, och inbetalningskortet för mars månad i " gäller dessa insatser, : ini 1969 var Rädda Barnens jubi- leumsär, Från en "blygsam "start 1919. har Rädlla: Barnen; nu 5 år senare ”utvéckrats'i ä i sjudande”av. tiderna, bästa; insamlings- år, med en totalvinsamlingssum- ma. av: 20,1 mTjoner kronor; vari ck bidrag från SIDA med 1,07 miljoner” och "från ” Radiohjälpen med” 160.000 iknonor;" har 18,8 "miljoner Ik Undér.. äret or tar I 'projektar- it väsentligt för att, UWtbilda "lane 19.000.000kr Så stor var Svenska röda kor | '83ts internationella hjälp första | halvåret 1969. Hjälp oss hjälpal Röda korset "Jliv och kärlek. ETT ORD PÅ VÄGEN ”Jag' är uppståndelsen och livet.” : (Joh, 11: 25) - En dag fann jag ute på min gräsplan ett litet äggskal efter en rödhakesångare.' Skulle jag samla ihop bitarna och sörja över dem? Inte alls. Den som utvecklats innanför . det blå skalet satt säkert i någon bus- ke och sjöng; sjöng 'om frihet, Livet - är: ett "stort äventyr när vi seglar ut ur barndo- mens lugna vatten, in i ung- domstidens' stormar ' och fram till medelålderns mognad. Se dan kommer skymningen och blir:: hoppets låga -matt. och , vi fylls av fruktan. Så kändes det för Petrus,' Jakob. och. Johan- nes när. Jesus var begravd,,. Men påskmorgonen. kom och den. uppståndne. Frälsaren" up- penbarade sig mott ibland sina vänner. Livet fylldes" med stri umft och ett levand hopp. Pås- ken. var den ljusaste morgon som någonsin grytt efter histo- riens 'svartaste natt. : — Ska vi' anställa en Konsult, därefter livets allra största äventyr. en ST Gud "har lagt evigheten il människans "själ. . Men" ibland |' :Ined” kl. 18,50. "na föreslår Bakom förslaget står avdelningar na i Halland, Vid deras senaste di- striktsstämma väcktes frågan som därefter överlämnades till central- förbundet, vars' styrelse vidarebe- fordrade den till förbundets sill- kommitté, räkkommitté och fisk- kommitté. , Dessa förordade att framställningen borde överlämnas till fiskeristyrelsen. '. "7 möt I 'avdelningarnas ” framställning påtalas att det inom västkustfisket Mallandsfiska för experiment — GÖTEBORG (TT). Svenska Väs tkustfiskarnas Centralförbund + håller hos fiskeristyrelsen att fråg an om bildandet av en: fiskeritek- nisk fond undersöks, Ur fonden s kulle bidrag' kunna tas för all: be- kosta främst experiment och försök med olika slag av”trålår: men även andra tekniska hjälpmedel för fisket, .. HM stadigt pågår ett experimenterande en fond: med olika ty trålar i syfte alt . förbättra 'redskapets fångstförmåga. En del lyckas med dessa experi- ment; andra inte.” + vo Då undersökningar och k mycket kostsamma och svåra, att. genomföra om det är fråga om så- dana i större omfattning :och mot bakgrund "av att Sverige saknar statligt bedriver forskning på' det . fiskeritekniska området anter för- slagsställarna det motiverat att bil- 'da en fond för ändamålet. -: NYTT och FLYTT "Tisdagen ” den 31 mars 1970 " "I dag: ESTER > Solen! går” upp kl. 547 och néd krb184n ov (CT morgon: HARALD +». ”Sölen går upp kl. 5.44 och ”Under-" industrisomester n: - blev en ölänning en, dag i juli tilltalad äv en av dessa störstadsbor: "+ .+ eller ska vi trassla till det själva? — Ni ölänningar känner er väl som .sommargiäs sg ret" runt "eller hur? 0: : I Ne I o— Nej vars, sa ölinningen, jag tror: nog att :de flesta. här för ett ganska anstä udigt Inv. a ;— Jag: mi man: KS värje ham efter en ere og öre/kilogram NN; övriga 175; .820- 800 +.8007 780: 2 770: 7750: Klass m, 'm. "Ko Kviga/kokviga > -Avråkningsnotering. slaktad " vikt för: veckan | ”Ungnöt 1)llo, Ne Tea .Stut - =" Ungtjur” Äldre Mel F «tjur, k or 2 750.7-055 7307 , 930 T75 D=överfeta ' . .T=tunga 3) Anm.: Basnoöteringen avbe "eller -N.. (=normalfeta). ) För B,'C> "sam a 285 7; 49.9...54,9 57,9 EX, pr, es 2 IN (mnormalfet) ”1:B. (= 35 mm). "Galt: och "halv Annm:: 4) re däröver 480:-- . Noteringsändrin g:-Mellankalv” 10, : " . ISlaktdjursavgi kr/st. - : :Ungnöt väg. 125—134,9 kg" fa ner . egenskaperna tydligt motsvarar Umelankal : Inklusive statligt. ulagg' 2 " Mellankalv” väg. över 100.kg' samt. göd -50—- 55—. NV N555 2 430'belopp' kr. pr,: st, +, Stol i ne Tillkommer .m arvärd I "klasser r7/kö kalv. vä a häst. 615 015: 585, -.585 1525. 550 "495 "4957 «435 17450 ” Utöver avräkningshot, utgår kvän. ”titetstillägg "för: vår och” en av nedamstående” djurslag 'med -rölj. Spädkalv . fler: 5:— 10—24" st, ' fx or 25—74. st. - T5 st, ell. fler 3 ::, För sekunda, sjuka eller ska ade djur av. alla ”slåg gåller" särskild Tiotering, dkalv 20. och gödsvin gödkalv: 40/20, s ften för svin sänkt med 15 öre/isg SRB och blandras tjurkalvar 600/kg levande: vikt upp till 55' kg överskjutande 300/kg:" ;'. SRB och blandras kvigkalvar 550/kg- levande vikt: upp: till 55 -kg överskjutande 300/kg esskatt . (moms) enligt gällande bestämmelser. | alt, oflådd t.o.m. 54,9. kg-samma notering som" 'slakterisvinen, Avgår statlj, kr/krvopp för: ola . i Nötkreat, 200 kg o. därö. 12 inte 150199 kg — 105:-— . slaktdjursavgift I, Plot 125-149 kg: > TB: +. 100-—124,9 kg "45:— | 2:30—99,9 kg > :32:— Häst," unghäst, föl; co. 30—- "Svin 30 kg o. däröver kg .”I:10 dock. högst ' gt 1038:— Hill 0: ”Livkalvar: SLB'tjurkalv' 700/kg, 'kvigkalv 750/kg "levande "vikt upp till. 60” kg, :överskjutande 300/kg: ge Er FÖR TT Te a Tr ST jöernas utformning är äv allra ov as sc rösträtt, valbarhet och rätt att . ” ågrisar: Kl 2 basvikt ” ”överskji "250/kgi” ok enn Ta ta nose största betydelse för människans | . 1e och näringsliv, sprida bebyg" ingå giftermål, . oc = : . Giro 900 800 [Smågrisar: Klass i Ps00ssty se a GK S50/KE ? överskjutande ” ? förl Tllleer rn ras kr a fs — Måhända jag en dag gör ho- t nom äran stridig, Karin. Inte skall ” det dröja 'så värst länge, innan ” jag har nått fänriks rang. Och ” så 'snart jag fått den graden, tar b "ag tjänst I Färlas rytteri. - 12" Karin smög'sin hand in i barn- Fodomsvänners och såg upp 1 hans "Osvenska anlåte och log: = = .« : : fe Den” dagen kommer också > Mats att te sig som en halvtom "+ Nösäck I sadeln gentemot dig: För ” di är skapt til värja! och har- "i nÖk. Mar säger--också, -att-- en +! Jandsknekt pludderhosor inte är ”ett'plagg för dig Max. os CA SM tilian sträckte” et På sin välbyggda' kropp. Över hans "xsolbrynta 'anlete' ärog en 'mörk rodnad av lycka. Likt något mjukt Och" sökande efter skydd kände a jä. | Kungens Karin - mmm Åy Martin | Porne insanon made den, Då gjorde hon en liten grimas av smärta och knorrade: :— Tok, så du (kramar! Det är min hand, och inte ett lansskaft du håller om nu!, >». oo > — Åh, jag gjorde dig väl inte illa? ar en ve » Fnissande" böjde han sig. ner och bläste på hennes hand. Ka- rins blick sökte sig bort över hans mörka hårsvall, Hennes ögon hade ännu inte fått nog av den förbi- dragande ståten. - kr ”Eftertruppen av. Pikenare hade nu förvunnit bak skoflickaren Pe- ders hus, Efter den följde själva svansen -på- det österländskt praktfulla kröningståget. Den ut- gjordes. av ett "stort antal 'sven- ner, pager och trompetare, vilkas instrumentånkar bar deras her- rars vapen, sömmade 1 silver och guld. på blå, gul och röd.botten. Allra sist följde en rad av vag- "]lejen, markattor och björnar röt och hästar. Dessa var lastade med burar mellar vilkas galler tigrar, it sin skräck och längtan. På ett par släpor läg tre döda tjurar och en björn. Det var sådana djur som dukat under i de arrangerade stri- derna mellan björnar och tjurar på arenan i Uppsala — allt til kroningsgäåsternas förlustelse, Des- sa djurkroppar skulle nu föras till Järntorget, där slaktare och koc- kar redan stod färdige att ta hard om dem — till mättnad: åt alla hungrande. - En bur med ett hundratal bro- kiga djur, som- liknade harar och kallades kaniner, följdes av mång- hundrade tindrande barnaögon. Ett följe av det i lappländska fjällen boende folket, som benämndes skridfinnar, upperbarade sig nu, De var kortväxta och krumbenta och bar på huvudet lustiga topp- luvor. Samtliga ledande ett hjort- liknande djur med hornkronor, som mest minde om förtorkade grenkräcklor. : ' " Men vad var nu detta ,.. ? Askådarnas ögon blev stora och trind? som bösslod via äsynen av en flock av de märkligaste, djur ett människoöga någonsin skådat. han hennes hand 1 sin och kra- nar och drögor, dragna av oxar De hade länga, krummå halsar samt pucklar på ryggen och var höga som små hus. På det främ- re vidundret satt en brokigt klädd karl med hängande läppskägg. Ge- nom en näverlur ropade han ut, att vad de nu skådade tillhörde en djurart, som -hade sin hemvist i Arabiens land och kallades ka- mer. Askådarna slogs av andlös häp- nad vid anblicken av dessa välska djur, som kungen, tillika med al- la de övriga djuren låtit inskeppa från utlandet till förhöjande:av kröningshögtidligheterna, Karin Månsdotter tog sin föl- jeslagare hårt i armen och ut- brast förfärad vid åsynen av de underliga, långskankade kameler- na: — Husch då! Nej, nu tror jag det är säkrast att kuta! De där måste väl vara en skapelse av Hin Ondge själv! rer Maximilian" bröstade sig, låtsa- des som om synen: var allt annat Sedan hanegäll hade kungliga markententeriet varit I färd med anordningar för folkets traktering. Likt ett bröstvärn radade sig öl faten längs torgets husfasader. För dagen lejt folk samt karlar och kvinnor ur slotteta köksbe- tjäning arbetade i sitt anletes svett med styckning : och stek- ning av helstekta svin, får och oxar. Behändigt stuvade de upp det ångande köttet på stora trä- fat och i tråg, medan deras anle- ten sken av flott och svett. Med korsade hillebarder bildade lands- knektar ett ståndaktigt värn kring håvorna. på de dignande borden och öltunnorna, som började jä- sa av hettan, så att fradgorna bubblade om sprunden. Bakom denna ring av kött och blod och stickvapen skockade sig en stor och mycket svulten människohop — alla i otålig bidan på att få hugga in på godätat. . : kallad Väntan blev -lång. Men så. änt- bjud än ny för hans vi nde — vem vill inte visa sig duktig 1 sin kärestas ögon? ” « = Äsch! kom det värdslöst från honom, Det där är bara en sorts älgar ... fast inte svenska för- stås, i : i e de nävar, bändande och brytande ligen - Ännu innan den 'sista tonen för- klingat, bröts vaktkedjan. 'Likt en svart, vredgad brottsjö störta- de sig den sammangyttrade fölk- massan mot: borden. Skratt: och skri och svordomar, girigt .kloan- tå kroppar. .gast och inriktade sig på att komma över de' läckraste bitarna. Kvinnor och barn vågade sig inte in i denna grottekvarn av: hänsynslösa kar- lar, där ala verkade enligt lagen om den 'starkastes rätt, Nej pass — de fick att bida tills den värs- ta stormen lagt sig och hälla till godo med det som blev kvar. ' Karin Månsdotter och trompe- taren Maximilian banade ”sig väg genom folkhopen mot en inhäg- nad av massiva slanor, På ömse sidor inom denna slangård fanns en mindre inhägnad, den ena in- rymmande ett brunstigt sto, den andra en, vildögd hingst. På den öppna platsen mellan dessa fål- lor travade en nattsvart hingst fram och åter. Då och då pres- sade den sin breda bringa mot stoets inhägnad, vrängde upp mu- len och skriade ystert. Så som av- siktligt var, fann hingsten i den andra fållan en rival om stoets gunst i den uppvaktande bing- sten. Den reste sig på hasorna, trummade med framhovarna 1 tuf- ten och röt av ursinne och strids- lystnad. | : Just som Karin Månsdotter och |: Maximilian: nådde fram till in- skrål '— alla hägnaden, satte en svartskäggig karl en 'utroparlur för thunnen och: : kungjorde; att hingstarna nu-skul--- le gå till strid, sco lol. Kungörelsen "utlöste en kramp aktig :sammandragende rörelse hos folkmassan” punt fållan: Så blev det. stilla." Maximillan” lade ” > - armen om sin sade; -n. Ck Ng .— Jag håller 'på den bläsiga' hingsten, Och du? - - or — Jag håller på den svarta, | kärestas midja och Den tycks kunna göra slarvsylta. av en slagbjörn minsann. . « > Mängdens skrän bländades med hingstarnaa rytande, när de drab- bade samman inne 1 fällan. Med fladdrande manar och : tillbaka-" dragna mular gick de till anfalt ” mot varandra. Deras järnskodda hovar trummade ursinnigt mot motståndarens manke och bog och fläkte upp långa blödande köttsår,. — Bärnstensgula tänder slog klapprande samman. Ur rö- da, vidöppna gap sprutade mun- fradgor ut och svävade bort som tistelfjun för vinden. Askådarho-'; pen vrålade och tjöt av hänförel-" M se, : : »(Forta.j i - iw
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.