4 cTisdagen den:7 april:1970 se a LT Tisdagen den 7 april 1970 LT -— " Rhodesia och'sanktionerna . En diplomatisk bojkott mot | lat ska vi köpa och sälja vidare, Rhodesia kan icke ändra detta lands vilja att fortsätta sin väg som självständig republik, skrev häromdagen Reuters korrespon- dent Anthony 1Yhite från 'Salis- bury. s På instruktioner från regerin- gar i en rad länder, däribland Sverige, Norge och Grekland, har respektive staters konsulat i 5a- lisbury nu stängts. Londonrege- ringen lyckades som bekant över- USA 11 tala även Nixon att låta heter det. Den härskande vita re- gimen ser det därför som en av sina viktigaste uppgifter att fort. + sätta kampen mot de handels- 4 sanktioner, som FN "utlyste mot | Rhodesia, då landet blev oav-- hängigt för fem år sedan." + oo cc - ”Oavsett om det finns en dip- lomatisk representation här i Sa- handeln att gå vidare”, sade en t, och han tillade: L korr stänga sitt rhodesisk sulat, Enligt den inledningsvis ci- terade brittiske korrespondenten betraktar Rhodesias vita befolk- ning, detta som det hittills all- 2 . varligaste politiska slaget mot f 'Det kan här påpekas, att Japan - äl : var ett av de sex länder, som - gatan är av japanskt fabrikat, men representation här”. . . Smiihregil efter. gig hetsförklaringen. Men endast få vita rhodesier, tror, att de stäng- da konsulaten kommer att få nå- I | genast stängde sitt generalkonsu- ” klaringen, Norge och Sverige följ- gon "avgörande betydelse för den ;de detta exempel först .i- år, se- , framtida utvecklingen i landet, i dan Smith utropat Rhodesia som Det ”'enda resultatet kommer att ' republik, bli, säger de, att man hädanefter i t får träffa' färre okända diploma- ; sättningsvis att kunna -lita : på, ter på de cock-tailparties, som är ; nämligen Sydafrika, Detta-land är så populära i Salisbury. För Rhodesias vita befolkning . är det av vida större betydelse, säger Reuters man vidare, att ut- upp: "rätthålles, och då spelar det mind- " re ' roll, . om "de , länder" man sig rikeshandelsförbindelserna '" har handelsutbyte med. håller iska 'repr Ett land kommer Rhodesia fort- i inte bara Rhodesias vän och när- '" maste granne utan troligen också ” det. land, som har nyckeln till ; Rhodesias ekonomiska framtid och. ; dess förmåga att vinna kampen . mot .sanktionerna och bojkotten. . 7 Enligt uppfattningen i Pretoria är , , Rhodesias frihetsförklaring ute- ' sl de elt brittiskt problem 'och med dipl eller icke, Med eller utan konsu> - ingenting, som 'angår 'andra sta- NORRLANDY-PAKETET . Det ligger en stor förtjänst i att statsmakterna tar en ordent- liv avstamp i ”lokaliseringsfrå- gan och verkligen försöktr att med lock och pock få industrin att mer Intressera sig för Norr- land som ett alternativ vid 10- kallsering,' skriver Jordbru- ka rnäs"Fören in gsblad;.. . "Visserligen "hävdar "man från Industrihäll abvt Industrin” redan nu 'skyr störstadsområdena.' Dét är nog inte så helt med den :sa- ken. "Det var t ex inte 'så länge sedan som; en: stor Norrlandsin- | dustrt beslutade att förlägga en mycket: stor emballagetillverk- ningsenhet på" Järvafältet 20 km från, Stockholms centrum. Den hade: med fördel. kunnat-ligga'i Adalen 1 .stället;” Inom: Malmöre- gionen ;. växer ' industriföretagen upp -som. svampar. ur, den.. goda skånska; jorden. " A Jordbrukarnas » önskar regeringen lycka' till med att stimulera; industrilokaliserin- gon till. Norrland! ” SMÅAKTIGT RET Mitten lägger fram förslag som förstärker" utjämningsesfekten 4 den "stora ”ska'tereformen, . skrå- ver Dagens Nyheter (fp): > Det. hör -tilr de 'småsktiga UÖra- gen hos 'hr Sträng att han velat begränsa oppositionens” möjlig" heter "att penetrera. skatterefor- men «till den Iknappa tid motionsperloden . omfattår. "Han har inte varit ett dugg Intresse- rad av förhanidsinformation' som på: ett tidigt : stadium -'kunde koppla: in riksdagspartier. som har närmare; halva befolkningen hakom sig på ett effektivt 'ar: bete "med skatteproblematiken:; Man 'skulle Ikunna tro att denna |. bara var en angelägenhet för den socialdemokratiska hälften av nationen. Så fungerar inte eh bra "demokrati, Oberoende av meningsmotsättningar ekall även den andra hläjften ha möjlighet |. att srundligt ta itu med en om- fattande ock'central reform in- nan avgörandet:faller.,. - . Egentligen är det. rätt mänk- ligt att partierna, från socialde- mokrater till :moderater, tär .på det hela taget .ense om de sto- ra linjerna, i. reformen, fortsä ter DagensaNyheter: =. oo. Övergången från direkt till in- "direkt; beskattning; med huvuld- saklig" inriktning på de lägavlö- nades.situation, har -accepterats av alla. Ingen opponerar mot så radikala ändringar som över- fång till individuell beskattning och slopande av Ikommunalskat- teavidraget. Visserligen får vi snart 'se hr Erlander slita. sitt hår i bekymmer över oppositio- nens splittring, men sanningen är ati. fråga om inkomstskat- ten äride dokiment som kom- mit från regering och. opposi- tion i stort så samstämmiga att de skulle kunna arbeta ihop till grund :för- en samlingsregering. ILLA HOPKOMMET sa Alla de tre oppositionspartier- na finner' att hr Strängs propo- sition "är, illa hopkommen, De moderata anser den vara till den grad dålig att de vill återremit- tera den för omarbetning till hös- ten. Också. mittenpartierna .kri- ” tiserar att vare sig företrädarna för andra politiska, partier eller arbetsmarknadens parber givits möjlighet att påverka utformnin. "gen av det socialdemokratiska förslaget, skriver Göteborgs- Posten (lib): es Nu har propositionen utarbe- tats allenast i kanslihuset och företar en rad tekniska och and- ter, Ungefär på samma vis reso- ' : nerar även Portugal, som är Rho- ' |: desias' närmaste granne i: Angola . och Mozambique. " Sydafrikas - nyligen offentligt, att Smithregi- mens beslut att utropa Rhodesia » :som republik, icke på något vis '; .« ändrar de sydafrikanska: förbin- delserna med Rhodesia." Som' be> 7 kant mottager Rhodesias industri : I stora "mängder råvaror och kon- > sumvaror från Sydafrika och :Ie> + vérerar å sin sida värdefulla mi « neral i utbyte. Ett land med star- ka. : ekonomiska + relationer .. till, .- Rhodesia är också Australien, som N » årligen "förser Rhodesia -med ca. 30.000 ton prima vete. Detta räk: nas både i London och i Canberra. : som ”humanitär hjälp” och inbe> " gripes icke i sanktioner och h delsböjkott. "+: -- AA "+ Av. allt att döma får premiär-:. minister "Wilson ', och U; Thant i "FN fortsättningsvis vara beredda "på' mycken ' besvikelse i samband , "med - Rhodesiaproblemet. ' Att .-tal., till "vapen! mot den . uppstudsigal! "Fegimen i Salisbury — såsom enl: mängd; svarta : afrikanska ' stater: ; yrkat. på — det'kan' man':dock! > - icke inlåta sig på. CER : Centerledaren : : Cunnar Hedlund | '? gatte. fingret på en. politiskt sett :, N mycket öm punkt då han i' helgen > tog”upp: de .utan tvivel överhän- :: "gande risker som nu finns för be- >. tydligt hastigare inflationstakt än” > den vi-haft under 'senare år. Fi-". : nanå Sträng k nte"! rade mycket försiktigt: Hedlunds”. » varning. Han tyckte kanske det . » var litet malplacerat att den kom. " från oppositionen, när den rättes ligen . borde” ha ' kommit" från” kanslihuset,5.e co a z " Centerledaren nämnde” en tidi-.: gareläggning av momshöjningen: . och broms på utlandsresorna som: tänkbara , . åtgärder. - Speciellt : miomshöjningen är 'ett brännbart ämne, som även kan skapa oro på arbetsmarknaden, ' Men' ökad in-" flationstäkt "kostar också de en: skilda människorna pengar, Fri Å gan är vilket som är. billigast —:' höjd moms ett halvår i förväg, . eller. kanske en :engångsinflation av typ 1951, då som bekant re- . geringskoalitionen mellan svcial- , demokrater och bondeförbundare' "ingicks med väsentlig målsättning , att stoppa denna. Vilket även iyc- ' "kades, Detta dock sagt utan nå- gon som helst tanke på en röd- frön koalition nu. En sådan är ' naturligtvis politiskt möjlig. Men att något måste göras för att und- vika en stark penningvärdeför- sämring = förefaller " nödvändigt, Det har utan tvivel Gunnar Hed- lund alldeles. rätt i! : ra svagheter. På den korta tid oppositionspartierna haft har det dock inte varit möjligt för dem att . lägga fram , genomgripande indringsförslag. — ! Oppositionspartiernas läge ha- de varit.ett helt annat om hr Sträng lagt fram sitt reformför- slag vid vårriksdagens början: . Då hade man vid utformningen av' skatteskalorna kunnat ställa dessa i relation till de allt mer önskvärda och nödvändiga be -sparingarna. Nu förhindrade hr Sträng detta genom att först fö- reslå utgifterna, sedan skattene- formen, Därmed beskar "han yt- terligare oppositionens rörvelse- frihet. s s . SKATTEKOLLAPS oe - Regeringen styr 'svenska fol- ket mot skattekollaps, Sedan dé konsekvensen krävt att de hac- kar kalops på Propositionen i sin: skattemotion, skriver Nor- - lisbury eller icke, så kommer representant för de vita maktha- ' värna i ett samtal med Reuters ' ”Nästan varenda bil ni ser här på : japanerna har ingen diplomatisk j Jat 1965 efter oavhängighetsför- - regering — framhöll moderata räknat fram detta har | Strå -" pengar åt : skattebetalarna, .De . nens tillv; från ”strängska”-'; skattepaketet syftar till att. få ut hemmafruarna på arbetsmarknaden. - Ett . résultat av. detta är att det i kommunerna E byggas flera barnstugeplat: ,r ”Räåd: öch anvisningar” -bl a detta: ”Samhället bör inrikta”sina åtgär- der: på att bereda kvinnorna: val- frihet" 1:fråga om” förvärvslivet. För.'att möjliggöra --detta' mäste antalet : barnstugeplatser öka : vä sentligt framför allt i' daghem och fritidshem” a; AT Då För "många : kommuner” kan satsningen på barnstugor bl en all- varlig fel investering, säger ingen- jör Nils” Grönkvist;. ordförande i barnavärdsnämnden ' i: Hällefors- näs; Mellöba.; Aldiersfördelningen inom nyare bostadsområden är va: rlabel.-Unga . familjer 'med "små barn flyttar in ungefär: samtidigt. Man bor i 'stor: utsträckning kvar under barnens uppväxttid, d-v..s sedan barnen, lämnat barnstugeål. Lösringen, för att klara proble- met .'är”"att: man från början. går in för. att bygga flexibla barnstu- gor, :lokaliserade Mill. skolorna. Barnstugan kan då även användas som klassrum .av. elveerna i grunid- skolan... ve. : N : En sådan flexibel typbarnstuga finns" utveckläd och 'skall byggas i. :Hälleforsnäs.". Huvudpunkterna är att. anläggningen är byggbar av småstugor som kan fogas samman på många olika sätt. — > > Att varje-enhet med enkla grepp kan avskiljas, bl a. genom -: ridå- väggar och flyttbara skåp. > oc — 'Britsskåpen i barnstugan vi- lar på klosshjul, framhåller typ- barnstugans ' upphovsman, arki- tekt. Svante Öhman, K-Konsult, bottens-Kuriren (m) --och tillägger: - . : i '.-Mindre konsekvent är däremot att. mittpartierna,. som fört en ganska likartad kritik, lägger sig i -1ä för propositionen; skjuter kontroversiella ting på framtiden eller bara plåstrar på hr Strängs förslag.. Dessutom . till priset av en halv procents ytterligare :momshöjning. | : Visst är det beklagligt ätt den demokratiska oppositionen med den :breda överenskommelse”. i åsikter som, tidigare deklarerats inte kunnat skriva sig samman i.en trepartimotion, men ännu värre hade" varit om inte den starka oro YTegeringsförslagen ut- "löst mötts av verkliga alternativ. Att ligga lågt inför så utmanan- de utspel är allt annat än till- fredsställande ur allmän demo- "Kratisk synvinkel Här behövs - en genomlysande debatt, som or- dentligt klargör följderna. Det hade varit otänkbart för de mo- "derata att ducka för att undvika : strid 'i detta läge, "Till det viktigaste i samilings- >-Partiets :granskningsarbete: hör att propositionen avslöjas ” som en stor bluff i så motto att mar- ginalskatteskärpningen innebär "enorma skättehöjningar, fortsät- ter NES: se ten gs "skattepaket” syftar' till att få ut hemmafruar) skapas flera barnstugeplatser ute i kommunerna, Barnstugan löjäldern 'till sk rvi måste . vara a öra «flexibel för -ati n flexibla barnstugan kan användas till flera” ändamål, dd m on » och 3 rostuga kl Nyköping. "De--kan skjutas -undan eller'.ställas .samman till,'en 'sago- vrå" ete. Rummet” har "brutet tak med fyra synliga «takstolar.'1I dem kan' man. : hänga, upp. klätterrep, gungor. och” andra ::lekreds i skyddad inomhu: + Grundénhete typbarnstugan är klassrumsmåttet 7x9 meter. Til: det läggs lekkök, lekutrymmen, ' sjuk-, -> och tvättrum. Skolrummets ca” 60. kva: drätméter ' förvandlas till: en barn” stugeenhet på 140. Kvadratmeter, När. barnen når; skolåldern ”be- höver barnstugan inte. bli överflö- dig.” Den. kan utan. ändringar di: rekt. användas. som .-klassrum för || grundskolans: låg-: och, mellänsta- dium. Det enda som fordras är att man "sätter upp den ”gröna. tav- lan”. Lekutrymmena blir utomor- ;dentliga grupprum,. närföråd, ar- belsrum etc: som. hör till den: mo: derna undervisningslokalen; .:.”:- Den : flexibla”. barnstugan' kan om- elter tillbyggnad . även a” som "' fritidshem” "med ”statsnormer”; under elevernas ef- termiddagstimmar.: Det : betyder att; verksamhetsfältet. sträcker. sig över daghemmet från : blöjåldern, lekskolan för: 3—6-åringarna och fritidshemmet för 7—14-åringarna,' |. samt ' ger klassutrymmen ” för grundskolans "elever - på: låg och mellanstadiet. == 0 cos = Planerat på detta: sätt kan man bygga en barnstuga för tjugo ETT ORD. | PA VÄGEN I Skaffen eder "vänner medelst den orättfärdige Mammons go- da; för att de,' när detta .har tagit slut, må taga, emot eder |: i de eviga hyddorna, . (Luk. Ingen slipper 'änvända ; pen- gar, inte ens Jesus. av Nasaret. Han var en fattig man i en fattig stad och arbetade under många år i snickareverkstaden för "att underhålla ” sin mor. Han. mäste betala den. skatt som romarna påbjöd, Vid -'slu- tet: av sitt liv förråddes han av en nära vän för trettio sil- verpenningar. Fastän Jesus.talade om pen- gar ofta'i sin undervisning, så fördömde han' dem "inte. Han lärde ' sina "lärjungar ' en rätt inställning: till dem, . Använd dem," sade han, som goda- för- valtare i tjänst för Fadern som har givit dem åt er. Handskas väl med dem, för det är medel att sprida Guds rike på jorden. Förvaltningen av vära pengar kommer" att tas upp vid den stora. domen. . Kommer '' vårt bruk av.dem att vara sådant att vi kan få. höra. orden: -”Väl gjort 'du: gode och trogne" tjä- nare”? er en sl skap. ij- barn "listan inom: ramen fö stats. + bidraget.: Den' flexibla "barhstugan | kan' byggas 1 lös industriellt älementb ätter" att- det : : 150 debatter (cp) Fredagen den 10 april blir det något av en officiell start för årets valrörelse. Då möts centern och socialdemokraterna i 150 debatter över "hela landet.” Centerledaren Gunnar Hedlund kommer 'att mö- ta statsminister Olof Palme i öre "Av "de" 130 "debatterna - har 25 gjorts upp som" "”riksdebatter” ge- nom” att respektive partier cen alt Kommit” överens om” vilka som skall mötås.. Purtiledardebat- ten i örebro är självfallet én så- Ådan ”riksdebatt” I "utgångsläget begärde centern att toppdebatter skulle ordnas även i Göteborg och Götebörg bli sagt nej. Malmö-debatten mella Nils G Hansson i Skegrie och jord- 'uksn 5 gemund Bengts- son ick flyttas till Landskrona f att socialdemokrater a skulle 's ing mellan'centerns n Fälldin och finänsmi; : nnar.. i let säl 3. it ter. .Vad "söm korhimier att avhänd: lag > me H r "Antonsson Ingvar "Carlsson +” debatten” i. Stockholms "| koriserthus är svårare att förutse; Johannes "Antonsson" vil säkert . disk di regionala utvecklings- i frågorna »- med rögionplanen, för Storstockholm som-'utgångspunkt; ) om Ihgvär Carls- uppfattning I" den- å ägordning. ir rådet, Stig F 'Hansson.— anästingsförbundet ivi ninister. Svante Lund: Jandslingsr Hedlund - Palme i Örebro Malmö, men av-nägon anledning - backade söcialdemokraterna ut. I . Le det ingen debatt på : ot grund av att ' socialdemökraterna ökratin alt stå fi nist.]s vt, Gunnar, Hedlund fa sig an Olof Pi så Eliasson: och ' Hans "Hagnell. före- fallér att kunna bi én vivig och fartfylld tillställning. rens I "Biköping ” kohinter! Sture Korpås och Camilla 'Oännorf "att diskutera fall: och "kulturpolitik och ” vidare kan: iman! gissa ”att Vvuxenutbiklningen kommu" alt” för rekotama; I "debatten "1" Kunglilv "mellan ; Claes Blmsteat "oc :stats- träns ömärän tanten : "Ne Det gäller .... (Forts. fr. föreg, stdaY- > .- us rån evt ivararvode; som lig- i på 35 kronor per timme, den /weoretisika, utbildningen I räknat. fram ett, exempel": deltagare ”doh --om sma s.borts från "matenlålko per. deltagare, ""VESSIGEBRO: : Kretsfinalister- na inom Hallands distrikt av CUF som kämpat. sig fram till .di- striktsfinal . i: No-Nu '- drabbade samman i stor final på söndagen i Ätrasalen, Vessigebro. Våxtorp visade sitt kunnande och kam; made hem en komfortabel seger före Torup och Vessigebro. Nu återstår att. se om 'segrarlagets 34,1 poäng, max 45, räcker fill en plats i riksfinalen vilken skall avgöras den tredje maj. "Tävlingsledare Lennart Anders- son i Åled säger: Tidigare har seg- / rarlagen inom distrikten fått käm- 2 pa igenom ytterligare en omgång på hemmaplan, en skriftlig sådan; Nu är det ändrat på tågordningen. Alla svar från segrarlagen i fina- & len sänds upp till centralexpedi- tionen i Stockholm för rättning och de tre lag i-landet som fått den högsta poängen möts i den slut- giltiga finalen... Segraren där går vidare till den Nordiska 'finslen. Det återstår således att se om Våx- torps poängsumma räcker till en plats i solen.” . Det blev dubbel pott för Våx- torp i denna final, de. vann fina- len och samtidigt tog de hem vand- ringspriset för" alltid. Torup och Våxtorp hade nämligen två in- teckningar var tidigare. Våxtorp segrade åren 1966 och 69, medan Torup triumferade 1967 och 1988. Våxtorp har tidigare tagit hem ett vandringspris i No-Nu och . som "bästa merit har de blivit tal jammanlagt i Sverige" en gång. I år Årets hallandsmästare i No-Nu för tetten i finalen, två reserver i laget... Från. äng gen. ST ä son, A före Torup: Ställningen: vår:. Våx« torp 9,6, Torup 6,6 5,7. I andra" omgången. en. Å lagomgång med specialfrågor, drog Våxtorp ytterligare ifrån och sam= lade på dessa fem frågor' 10,5 po: CUF är avdelningen i Våxtorp, som representerades av denna kvin«" v vänster. Kenneth: Gustavsson, Benny Carlsson, Leif Persson, :.:-, Sven Ohlsson 'och Lars Ivar Gustavsson, Ett brödrapar. i laget, Kenneth och Lars Ivo? : mot Torups 4,5 .och Vessige=' bros '3,5. Därmed var saken i det” , närmaste åvgjord. LEA . I den tredje och sista omgången 4 tappade Våxtorp bara en poäng av ' Å 15 möjliga. Torup samlade å och Vessigebro 5,53, on Slutresultatet ' blev således: 1). å Våxtorp 341, 2) Torup 22,85, 3) Vessigebro 14,73, + .' NN met -Sammanlagt var det sju lag som ; kvalificerat sig till finalen men det var bara tre av dessa som infann. , Å sig, och man frågar sig anlednin= ' ; 11,75 Har ett lag kämpat sig fram: till finalen, bör de väl också för- söka ställa upp där ach försvara kretsens färger. 0 co Tävlingsledaren Lennart Anders- Avser Åled," och hans ' assistent. Jan Olof Johansson från Torup tog två akad iska kvartar innan finalen . ' Jag, And son, Åled, sprättär här upp kuvers Var. bara. tre av sju "kvalificerade Tiävli Lennart » tet med frågor och svar i, har "de" chans "ätt förbättra den ställningen. M blåstes igång. Det hjälpte inte, det lag som infunnit sig och kämpade om att. bli hallandsbäst i No-Nu år 1970, 0; 0 ok | "Men" ett är säkert, Våxtorp var . Det blev en lätt final för: Våx-| värdiga mästare och nu får vi'hop- torp och de var:aldrig hotade. Ef-!pas att poängen räcker till en plats ter förs'a .omgången som var indi-/li den ”stora” Med viduell ledde de med tre poäng finalen, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.