t Måndagen "der:-13 april sto ( "Måndagen. den” 13 april 1970 > LT — Nn Tryck på bromsen, hr Sträng! SS "Sällan!" har” så många tokig heter hopat såg på en gång” — så sammanfattade” tenterledaren Gunnar Hedlund den 'samnälls- ekonomiska" 'situationen' I riks- dagsdehatten. om. den ”dkonomi ka politiken. Dessa ”tokigheters' hade förslaget. on .25procentig inve steringsavgift och senarelägg- ning av vissa etatliga - beställ- nirgar., Dessa åtgärder ansåg hr : Hedlupd vara: ett steg - 4” rätt riktning, men alls inte" tillfyl lest, Bara” några dagar före'rike- dagsdebatten hade centerledaren | som bekan+ I tal berört det be kymmersanima " samhällsekonö- miska läget: och kommit med propåer,, om åtgärder: som" var påkallade. Hr. Sträng. sade. sig då vara ”överraskad — det föl, 8 religger - ingen ” paniksituation, Mot derma, -bakeg un rn rund; framstår hi Strängs agerande"d riksdags |: t söm 'en' på | debatter” rämriast "sön i han ,mästrar ,oppositions: ark partierna för att dessa” ”ev. käpphästar” :-ete : sam- han ' själv. dagen före lägt, pä riksdagens: bord: förslag |- F'än något avslöjar lä I fislaniministern | för att söka, reparera” det - som repareras kan, "At va. -beskylla . oppositionspartier- der när man "ger tuttrydk " för sina” bekymmer, om” den” ekono; Jjärnhärda: kreditå! kraft.nedan den "na åtgärd”skulle kommenterar: Nb ' Dagens Nyheter (fp) 'sol alltid-misstolkar hr- Hedlund :frå- | + gar hur låginkomsttagarna :kän- ning, ay. momsen. DN borde ha både läst och hört hur kraftigt | - centerledareni'”poängterade :att eft: villkor! för en tidigare: rhoms |- sär att barnfamiljerna,. pensionä- rernå och andra, bland annat låg- -.inkomstgrupperna får kompensa- tion för fördyringen.- -: Faktum iKvarstår: tfots: D misstolkning att hr:Hedhind Har rätt. Landets ekonomiska läge in- . ger allvarliga betänkligheter: ”Hr | - Hedlunds linje. att satsa på. en ökad produktion och en minskad " konsumtion : med ökat sparande är den' enda möjliga vägen att stärka” ekonomin och dämpa in-| flationstendenserna, +... . : pita > I em kommentar till hr, Hed- - lunds, tal "säger -finansministern -.att han inte finner, läget så oro- arnide, att man behöver följa cen: terledarens ' recept, ..K at S ; iremn (fp) skri "Strängs" invändning kan - naturligtvis inte utan vidare vif- tas boört.-Å. ändra sidan kan, inte heller finatismjvistern ta. lätt. på' tendenserna” till "de - allt $väraré rubbningar- i ;balansen,' som" hr - Hedlund "hänvisar till...Situatio- nen BKotär, redan vid en så käns-' . lig tidpunkt. som före valet, att bli näst intill prekär. .Hr .Hed- hunds: taktiska. beteende . och . droppvisa -utbjudande. av. samma medicin ; för - olika krankheter' kån "diskuteras... Centerledaren må hävda att-rättviseproblemen då beskattningen är en sak, stabi- « lseriligspolitiken en annan, Mån- ga. frågar sig välvändock varför denna inflationsmedicin inte för- des på; tal; samtidigt som mit- . tenpäketet "med - momshöjning för bättre'skattefördelning pre senterades.:: Hr: Heléns initiatfv: till i ens. trepantiöverläggning om -situatiomen förefaller väl Betänikt, : Äpnu bättre. vore sär »kerligen om regeringen tog fasta på en: stor . stabiliseringskönfe- . rens.: Behovet av jen sådan poli- tisk kraftsamling torde bli stör- "re än vad finansministern med: den goda nattsömnen vill erkän- inålar” och kömmer med ”gamla |. | Och potvidjan tycks”, i, samma , ve: h, inte. ha, avtag' tt..vara ute! I ogjort vä] ner "sig. inför ;en tidigarelägg- |] hela "året, Det blev ingen lätt Uppgify för finansministern att försvara felväkningen.” Prissteg- ringarna är ett faktum som var- "je. mänitilska här i landet, ' in. | klusive finansministet "Gunnar - Sträng, dagligen 'blir ” påmind om, frn te sr " Hr Hedlund 'ville - inte” lägga skuldén för dem uppkomna -si- .»tuationen på” enbart 'finansmi- -nistern.. I många och mycket har alla' vatit”med om att ”he- ja på”. när det gällt" utgifter. Det: är, förvisso rätt, men till syvende-og sidst det: dock Far: nansminister söm mås- te, ee. till att bromsen - dras: åt män, en: paniksituation förelig- ger. Och; helt otillfrédsställande sär det' när d : ytterst ansvari- NL. råga på allt "slår ' : niklagelser, , mot mm” ger .sin oro ser. Några. allvarlig finansministern: :j "sedan". länge, -aktualt undabordskonferensen. "vara över NM : om: "den" snö som : fö åtar” é sitt" ekonomiska okratin | Bånisatiomrerna” är : de?” Den . blir inte/ sämre -a e att den "framförts. av, hr Helé ” . LÄROMEDELSFRÅGA EN: . "LITEN TUVA? > FE Av Sveriges lärarförbund' gjor- . då analyser visar att. lärarnas ar- | bete vid övergången tilt. den nya . läroplanen "sannolikt kommer att öka VV väsen tig: gerad, ' skriver TUårarttildningen/Syve risk " Skoltidning:! och; kömmen: terar en av "svårigheterna,:läro- medelsfrågan: 2 ses ls -.- Individualiseringen i. alla dess . former : kommer. att ställa höga krav både i grundkurs- och över- kursärbetet på de läromedel som erfordras för ' genomförandet av »ett > arbetspass, :Detta:- medför . självfallet att /arbetsuppgifetrna -för , Kiromedelshanteringen, i di- rekt anslutning till varje arbets- "pass kommer 'att öka i"hög grad. Det-är för dagen inte möjligt att ange "några : bestämda. . värden, : men -. uppskattningar. . grundade "erfarenheter redovisar.: en skad arbetsinsats 'enbart' för ar- "betet. med” läromedelshantering- en, uppgående -till..ca '2—6. tim- . mar, per: vecka. för- lärare, om inte. särskild 'biträdeshjälp ”till- "förs skolan för bl a här avsedda "arbetsuppgifter. 'I "detta fall' bör » också. klart: besked lämnas : till "kommunerna från. dem. som bär det, yttersta, ansvaret för, beslu- ”tade reformer om att dessa krav "är riktiga," vidare" goda "besked "om varifrån 'perigarnd ska tas; ' : "Tidningen :' erinrar, om ,första- -get att införa skolintendenter för - det vittnar om .brist' på kontakt "med : skolans'-och -wndervisning- "ens. dägliga" problem" att skjuta - problemet åt: sidan: + «=: fota. -" ”Utbildningsdeparteinentet skju- -ter : avgörandet. i skolintendent- frågan. .ifrån sig; Sö-chefen lovar att lärarna ska få möjlighet att "även 1 fortsättningen själva: väl- "ja ” undervisningsmeétod, statens läroboksnämnd stryker "läroboks- lik iu inom; företagen." Så snart frågan F servator' 1” Statens sr | in bildningsdej "i kotitroller. dar det: däremot: fi [6 'epresentera- I: "att; sköta läromedel och:tycker | FÖRETAGSDEMOKRATI: 0” . Det råder en 'snärig förvirring kring begreppet företagsdemokra- ti, påpekar i. en ledare :i Indu- stria ' Sture. Klasén, administrativ direktör i Svenska Teknolokföre- ningen. Debatten har tex, aM- rig. på. djupet analyserat ansvars- och bes'utsproblemern. och : frågan är öm inte hela demokrätiproble met har. sin kärna däför .I..den, debatt om svensk årbets- platsdembkrati. som pågår och nu pågått" snart 50 år i praktiskt taget . oförändrade -. former”. slås man av. många. oklarheter: är ar betsplatsdemnokrati. detsamma som företagsdembkrati? "::Menar man med demokrati 1: letta” samman: har möjligheten att. påverka. el |, fer fatta "beslut om - den egnå miljön. eHer avses beslutanderätt över"andra eller andras egendom? Är de” "demokratiska" intressena kat mät ; er gentligk , momenb: ” ansvanstfördet ningen; vid: medbestämmanderätt avfärda ts" som företagar: ka möj Somliga tycker kanske mt | =" andra beslutar och leder dem Kän' VYrihet. från: ansvar möjli- | - gen vara en del av”den förbätt- rate standard som vi alla strävar efter och som i övrigt inkluderar högre lön, längre fritid, ökad till- Ang fler sér tida anställningsförhållanden?. H om att : vill ta beslutsansvar? är det möj. ligen så — hädtska tanke — att många människor vill överlåta be- slut och ledning åt andra, att del. vilt bli ledda. Har utvecklingen igen gått "därhän att beslut kräver kunskaper och ansvar som det är obekwämt att in respektive bära? | förskaffa till fkapitalvaror ebe? Är måhända frihet från ansvars- och bastu 5 ekymmer en "icke be. bar . tillgång, som allt som en förmån i fram- "Om" detta är riktågt återstår en- ist "ätt delegera medbestämman- derätgan til professionella Jedare. ; | företrädare för anställda i före- :'|teg och arära samhällsorgan. Vi a. | får "då: en kader av -”ledarproffs' som" ' inte : nämnvärt : kommer att g beträffande. verksamhet ydkismedel "från" nuvaran- de- förment defekta” garnityr' 1 Istoppen och då kan man eri. avslutningsvis våga stäl- la frågorna: har vi då nått något demokratiskt ' mål "och : finns det, då "någon arfedning, att ändra på nuvarande system och. bör vi in- .se i stället koncentrera våra kråf. 7: ter; på: en'hyfsning av. debatten istort?" EEE SERA heter av familjesemesterbyar, som finns från Alsace i norr till Maroc: ko i söder. Nu har man också så- dana anläggningar som öppnats för den internationella turismen och erbjuder :ett intressant alter- nativ för den som-reser med fa- miljen och -har begränsade ekono- miska resurser, :: deel en " Man 'har : utgått. från: byn: det lilla "samhället; 'där:-alla "lever ä- ra varandra men :' ändå 'har möj- Ighet'" till . avskildhet, "där - ran kan få hjälp av grannar samtidigt som det aldrig är långt till frid och "ensamhet. Och: så-skapades den. nya 'semesterförmen ”familje- semesterbyar” "— Village" Vacan- ces Familles, förkortat VVF, i föl ta hand avsedda för franska miljer, le sofa boot or a Naturligtvis.-sträcker sig ' VVF- "AVISER stånd ”ändringal ningen. fri € mål; få Kwarskitteräntan- Ka mänhet .på fjolårets” inkomster [blir det betydligt: dyrare:att'ha kvarskatt 4 det: när -kvarskatten"är.en DYRARE TAR D PÅ. stir S staxer ntan. på” den. kvar- T ion- en : slutliga, skatten -el- 5 ler- minst 50 ts | nof.: betalats: in, blir -Kvarska : | tersom : kvarskattetr..2 126. kro. byarna. betydligt: längre i fråga alltså. en slutlig skatt. på 12.330. kronor, 'och:: ten.2 126: krohor. Kvarskatterärns ta iskall "betalas -i;'detta - fall: ef- nor. överstiger 1/10 av den slut” liga skatten, dvs, 1233 Kron Räntan. 'betälas. endast "på .: den. del ”av. kvaärskatten, som: över: stiger: .1:000 "kronor. Dp överstyrelsen. Ät t verkligt: konserValtorer” är: förekommer: (en inskaper och; vars! arbeten "ofta |, Vv mindre god” kvalitet. =" ”maturvårdshåll- . har ; man r På förhållandena . varit -otillfredstäl-l1 lande" inom "denna : senare ikate- gori;” Polisrazziorna "har. 'ju också visär "att misstankarna varit: väl- gvundade, - DE; värdefullaste. bevis- materialet. från Västerbotten: . frusna ; ännu "inte "preparerade djur där i varje fall dödsorsaken torde. -'ha 'ikunnät "fastställas --— stats i ett fall -omgående- efter inte skaffas ”Möjligh avgöra om åter- stående, uppstoppade djur — fle- ra mycket sällsynta — 'anskaffals illegalt. var liten. Två av. de äta- lade :konservatorerna 'kuinde inte heller" fällas på grund av bristan- de bevisning. : a ' Dessä” kontrollaktioner' har allt |-- så: påvisat "betydande : missförhål- landen :och har också klargjort de stora; svårigheter polisen ställs inför, ” anför naturvårdsverket. |-: Gällande; :lagstiftning här mMppen- barligen «vissa : brister men - det huvudsakliga. . problemet torde dock vara atit' vid kontroller avi: detta. slag avgöra det anträffade materialets' älder sant. det” sär på vilket, djuren omkommit, gränsar lirarnas valmöjligheter, "kommunerna" känner, sig icke illiga eller förmögna: att utan vidare betala. vad staten beslutat -medlen i direkt -anslutning . till undervisningen. kommer att öka. «+ Förvirringen och 'motsägelser- "nå » verkar > oroväckande. stora " nu... Vi skulle: gärna vilja s höra ;" vad . utbildningsministern .har- att föreslå för att ordning, "reda 'ocH samverkan, ska -kunnå åstadkommas ifråga 'om alla de "praktiska" åtgärder, soim "måste genomföras för "att. skolväsendet ..ska kunna utvecklas i enlighet .; med fattade beslut. Han'syns nu haft tillräcklig tid'att sätta sig "in i problematiken för att kunna -inse'att 'det återstår ett -och-an- titlar. på ett sätt som starkt be-'. nat att-lösa. för. den obligatoris- ka skolans dek "00: fos .och' lärarnas arbete. med - läro-'] länge ” hyst «misstankar : om -att|92 N en... frejdade franske författaren . Paul. Claudel,: den i Bonn bosatta professorn Kla- ra-Märia” Fassbinder” i "en fest- skrift till. hennes 80:de: födelse- dag i februari 1970. Tre' måna- röttligen för freden. (|de Gaulle :redän -1966 velat för- der "dessförinnan hade: Claudel- r "Les ” palmes Académiques” ”ex-statspresident läna henne.::Dock den: dåvaran- de: tyska -förbundspresidenten Heinrich: ' Läbke'": protesterade mot: hedersbeviset åt den ”vä ster-engagerade” .pacifisten.: Förbundspresident » Heine- mann hedrade fredsapostlen ge- nom "'ett” personligt lyckönsk” ningstelegram, Pe Fransmännen har stora erfaren--om k I som mottägit:" den | "som slagit : väl: ut i.Frankrike I OERA J|W st Pe erförm SN SSSK ollektiv service tionella byasamhället. Där: finns tex upp till 10 är -— detta för att ock. så mamma och pappa ska få sin fritid." I 'VVF-byarna' finns' också 3 SSR garna,” där finns ”restaurang fö den sony vill vila”sig från matläg- ning,” bar, swimming:pool, biblio- tek, allaktivitetsrum och i de flös- ta fall också t'ex tennisbana och ridhus, : SS N - s FMESTERFÖORM | . Många, -kaniske de flesta) famil- jer- med mindre barn villiha det lite bekvämare 'än' vad som 'Kan erbjudas i de mänga bungalowby- arna för ungdom eller på camping; råd att hyra sommuarvåning, ännu på. hotell, med stimmiga barn, blir "]f ö också lätt en plåga för föräld- rar som tvinga: passning. «- "Ja,.så 9' till ständig barn- i formen, "tio år hunnit: bli. oerhört populär med ”ett:fyrtiotal: semes- terbyar” Experimentet" slog. å ut-att :moderorganisationen,' som startade ett komplement. i. VVT — utan inskränkhingar” öppna : allå: Ingå ålders-, nationalite ler i andra: I begränsningar. n hordligasté byn ligger i - ce; I de:'underbart 'vackra »Jurabergen sex. mil--från. Europastaden: Stras- "| bourg,: den: sydligaste. i ' Marocko intill:en gammal fiskestad vid Mt delhavet,. | tnen: linjer från den trakt där 'byarna. ligger, alpin stil! i Savojen, morisk”i Ma än det tradh- ligåtorisk lekskola för barn. RU frå klubbar 'med diskotek för tonårin. - = Ina platser, Platserna; men de, har -öfta' inte! mindre att bo på hotell. sAtt bo: + s I minimivistelse . dvives "utati? enskilt; vinstintresse, |" Village Vacances Tourismet De är jkitektur, a yPpP SV SN Bilderna. ylsar den vitt skilda av. kitekturen "1? VYT-byarna,., "din öppna, vida" hos Seighösse Le Po: TF non; lägen I'Les Eaivdes, tt par än Biarritz somt den Intima - lakaraktäven, 1:.La,: Colo 2 a Löup vid Azurkusten man” eftorstråvat " ihtimhet. Hi lekar; små gränder” öck Spräng mynnar I större eller "mindre öpp- ch gator — precis som I deväldre hyckfullt "byggda by. samhällena” i nästan : alla kultur- områden; Bl tan >. Inom .sel ligen två bostadstyper: 2-3-rums- lägsnheter 1, radhus: .utgitköksut- 'ustning; yamt småhus med köks- utrustning,” De" förr; q avsedda: för familjer : full: pension; ue Senare” för folk som huvudsakligen" vill laga. ma- ten själva, Dessa hår dock tiltgång till:res ng: inom 'semesterbyng omräd båda” typerna gäller en: vecka. Det. ä a redan nu:svi lsengån, «ccs , nvårarantalet? 1 byarna” rr. mellan 500—1:000.1 Hel deringspris rör sig om ca 200 francs: per vecka för. vuxn "Det är en” målmedveten :och: varje detalj ”nytänkt! satsning ”på att-bjuda ; stimulerande savkgpp- N ling :och: meningsfynd” xekpoation 3 » "mpedellnkömstlagäre, ansk,byirarition till nyskapad; : Mar, omplanti oltéra en, bösöktkerjesvej 2- .Därom vet många av, oss "., Om allt biologiskt, gift, "gör. det, innan jorden 'kna |" det: som: är tillerkänt en'a $ 4 "Skapelsens Herre-danade allt "+ i rikliga mängder av naturlig” föda, ” ..men, vad hände. när. människan ATOMER kl då försvann allt levande, även. markens -Av allt. det. onda som .vi. skaffar ”' vo.att dana om haturen. med, -.... . "CL det av, sig själv upphoysmannen.straffa V Fänk.omt.1; regerande Herra l a . blir av detta, .. ..'att med det, förgörande giftet. komma. till - Varför. skall vi leva i.ständigt hot! = av detta förgörande: atomklyvarskrot? oo Säg, vad nytta är det till mäns « "Mycket litet. till. vår. fördel i a Men till att. skrämma och befästa " "det är vansinnigt ått regera så där. - -Varför ständigt förkovra denna Satans ma "Allt är enkom för slik. vinnings skull... bättre .vore. med bestämd ickeangreéppspakt,' ' så får allt levande vara kvar på jordens” mull. " Här lever: vi ständigt i stress och '1 av denna enorma nervositet; Bromsa' upp! ' Vila, tänk och se": "hur alla skyndar'till sitt slavarbete'” "för att hinria med 'så' mycket som möjligt, denna 'nervpress på människan är töjligt. Många mödrar för att få tag I ” "andra sätter sina liv som par "för att få en liten del utav, i -' | : rbetssläv. | r besk: rrat even "makt. "én slant,”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.