LAHOLMS TIDNING "Torsdagen "den 16 "april 1970 President Nixons bakläxa - Förenta. Staternås högsta dom-' stol fungerar också 'som -författ- ningsdomstol,' vilket. innebär att' " domstolen kan pröva om en lag eller ett beslut av regeringsmak- ten är förenligt med författningen Denna 'prövningsrätt gäller: såväl delstaterna + som hela "unionen, : statsdomare ” skulle också få en lovade under sin valkampanj att +älla bal "inom domst "len.; Uppkomna vakanser skulle : fyllas med domare av konserva- -. "tiv. läggning, helst från" sydsta, -terna,: där missnöjet : med dom- stolen varit'starkast. Val av. syd- - At Prövningsrätten är inte' fastsl gén i författningen utan anses självklar i enlighet med en rätts- praxis som tillämpats ända sedan Förenta' Staterna gjorde sig fria från. det, engelska kolonialväldet - i 1700-talets senare hälft. Folket ansågs ha rätt att sätta sig em beslut 'av den Jagstiftande för- ten,"'om "dessa beslut stred :rot de. grundsatser, varpå författnin- ' gen byggde. Folkets rätt i detta fall utövades åv. den högsta, dorå- . Genom. denna rättspraxis . har "högsta domstolen -"kunnåt "utöva . ett betydelsefullt "inflytande på ” "de politiska förhållandena.i USA. : Parlament och" guvernörer i-del- staterna här "ofta fått känna. äv : ; detta, Eftersom delstaterna'i USA + - har, relativt stor självstäl dighet al ta juridiska "instans. 'Till -eri:; 1e= ": litisk i d, då det av ” Nixonregimen "bedömdes" utgöra -; "ett viktigt motdrag'niot den är-"- "kereaktionära rasfanatikern Georg" : - Wallace's avsikt att "ställa 'upp i.: - nästa. presidentval, Vid- senaste '- valet samlade han inte mindre än 10 miljoner röster eller cirka 14 procent ”av hela. antalet samlingen, och av regeringsmak= i USA, Noel tande i 1 Richard Nixon” har déck”skött sina kört sällsynt illa ifråga om ' nyrekryteringen fill landets högs- digbliven--"post- som , ledamot. av. högsta - .domstolen har han nomi-.-- 'nerat två, jurister, från: sydstater« "- 'na, men 'båda har i tur och ord-- ning ”Underkänts. av sénaten,' Se> ' . 'natens ”sarhtycke "fordras. 'närnlis '- .gen” för 'att presidentens utnäm='."! ning skall vinna -laga kraft. Förra gent emot kongressen: och den federala regeringen i. Washington . hösten je erade Nixon en do. mare : från. Sydcarolina, Clement "Haynsworth, vilken kanske : till.. inträffar"'det” ständigt. att ' olika " nöds' kunde anses ha tillräckliga. grupper inom: delstaternas poli- : tiska organ driver igenom beslut, ” - som 'står, i strid :med författnin gens bestämmelser, > s5 Mer rv : Det är dock inte. endäst del- r,'som fått sina' poli-" avgöranden korrigerade -av högsta domstolen.: Både presiden- ter och lagstiftarna i kongressen Vari en annan sydstatsdomar e - Kar utsatts för samma behandling. ”" Karakteristiskt för den amerikan- . ska förfättningen är maktfördel- ningen : mellan: presidenten; -kon> . gressen: och domstolarna. Högsta domstolen har strikt hållit fast : vid-dessa tre'statsmakters. rättig- | heter; Vilket lett. till att domstolen I under lång tid och ända. fram till ; Å Ö-talet motsatte" sig:en.refotm= i '+ som måste ställas 'på innehavaren '' : miska affärer, vilket han hade'fö "nekat, DR : ; Carswell, ” vars kompetens” ' posten. blankt: underkändes ' & senatorer från Nixons eget parti, - svåra politiska nederlag soch förs kvalifikationer 'men som inte alls uppfyllde de stränga. etiska krav, -: av' landets' högsta juridiska äm- bete..: Han; var, insyltad i ekono e . ombud i Halland HALMSTAD: ' Riksantikvarieäm- betet har för år 1970 utsett följan- de ombud för Halland, sa ” ; Skriftställare Axel Ejwertz, La= holm: Laholms, Ränneslövs, Knä- reds, "Karups, - Våxtorps. och - His- hults kommuner. = Lantbrukaren Bertil. Nilsson,. Öringe, Genevad: Veinge kommun. Direktören Sven ' Tengnäs, "Ljungbyvägen, Halmstad: : Simlångsdalens "kommun. Skulptö=- ren Erie Nilsson, Lyngåkra, Harp= linge: Harplinge kommun. Skrift- ställaren Harry Hedin, Skavböke, Oskarström: Enslövs och Oskar- ströms kommuner. Herr John Ols- son, Torup: . Torups socken, Folk- skolläraren Bengt Elfström, Getin< ge:. Getinge "och. Kvibille. kommu= ner, .Hemmansägaren , Josua. : An= .dersson, Ämot, Kinnared: Drängse- reds och Kinnareds” socknar. Mu- ” sieföreståndaren fru'Anna Skantze, lkenbergs” :' Falkenbet Falkenberg med Skrea, - oo « i « Redaktören ' Alrik ' Larsson, : Fal kenberg:-. Vinbergs :-kommun. Fru Margit : Svensson, Okome, Köinge: :Okome, Köinge o Svartrå socknar, Fru Maj-Britt Bennheden,' Morup: | Morups k Bildningskonsu Riksantikvariens | Jordbruksdepartementet avslog ny 1 av försöksälgjakt för Halland-Bobuslän . Kungl : Maj:t, har lämnat Gö- teborg och Bohus läns jaktvårds- förenings och Hallands jaktvårds- förenings framställning. om för- söksverksamhet med s k delreg- . lerad "(modifierad reglering = ' MR) - älgjakt utan åtgärd . med ' hänvisning till att delvis likartad försöksverksamhet pågår i Kro- noborgs och Västmanlands län, . Framställningen från västkustlä- nen avlämnades av två ' enhälliga "kongresser 'med jaktvårdsförenin- garna. Jordbruksdepartementet fat- tade sitt beslut efter yttrande från K Statens naturvårdsverk, som till- & styrkte ' 'länsjaktvårdsföreningar- nas hemställan, Detta efter att man lämnat ärendet på remiss till Sven- ska” jägarförbundet: ' Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF), Länssty- relsen. i Hallands län, Länsstyrel- sen i Göteborgs : och Bohus län samt Jägarnas riksförbund—Lands- bygdens jägare. ” rt VS | jägarförbundet tillstyrk- " lent Frithiof . Bengtsson, Askome: ”Askome ' socken: - Lantbr : Hjalmar Ekman, ' Fnattagård,:'': Vessigebro: Alfshögs och Vessige socknar. Herr - Torsten Bengtsson, Fagered: Ulla= reds. kommun..-Herr Ivar Karlsson, Grimslätt, ” Rolfstorp: Himledalens kommun; Herr Ivar Johansson, Vä- röbacka:" Värö kommun. Folkskol= "läraren: KK" Samuelsson, ' Frillesås: Löftadalens : kommun, : Fastighets ' skötaren ' Otto. Johansson, :- Mel= vv "för -' Praktiskt taget; all juridis] kuhskap.. z I båda fallen; republikanska, mot .presiden. tens kandidater, Nixon han, lidit 1 K backa: Fjärås kom= mun. Herr" Nils Brogren, Berget, Släp: Särö och Onsala kommuner, "Fru Gun "Eriksson, ' Derome: Ved= "dige ,: socken. ' Landsantikvarien I ' Halmstad;. Arne "Modén, represen= : terar Riksantikvarieämbetet i länet, te "framställningen. RLF. avstyrkte & med - hänvisning till. den -försöks- verksamhet som redan pågår. Läns- styrelsen i Hallands län: ställde sig tveksam, Länsstyrelsen i Göteborg -- och Bohus län tillstyrkte, Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare avslog för sin del framställningen, es + FÖRSLAGET Kungl Maj:t har 1965 sagt, att det vore lämpligt bedriva försöks- jakt efter olika system, Men när beslut fattades i'december 1966 om försöksverksamhet avsåg detta en- bart Kronobergs och Västmanlands län. "cc SETT :' ”Västkustlänens” förslag till reg- lerad jakt skiljer sig i det vä- sentliga i från försökslänens. ' Rent biologiskt är det likt försökslänens och ”förutsättningarna att nå öns- kade, : resultat synes ; vara - goda, Skillnaden" är att finna i själva or- lan, de ole u "och i kongressen så vandra” sidan. , ' Efter. Roosevelis'; stora. valseger : v.. dorsstolens , konservativa ...ledamöter..och. er- sattes med mera liberalt inrikt: i riletsgrupp och del . tiv minoritetsgrup domstolen: + I den: konservativa amerikanska öpinionens ögon hår : ' högsta domstoleri radikaliserats ' S . alltför mycket, och Richard Nixon book lens a st DET" ALLVARLIGA VALUTALÄGET "kräver radikala. ver' Veckans affäre Huvuluppeiften” å k att dämpa den Ikorisumfionsefter- i läng :-sikot mår trymme” för ekonomi” i Y H så omfattande ' inkomstutjäm- nibg | som föreslås. i de framlägda' propositionen” formerat : skattesystem " Skö Tutäströmningen ” hejdas mäste finanespol i, första. hand arivändäs tili en” inkomstfördelning "som. tvärtom eder. till ökad. 'konsum- tionsefterfrågan "med ö på: -betalmingsbalanse BL Med hänsyn gill alutaläget borde "sålunda: ' iden ...beramade skåltereformer .uppiskjutas,. Det - anses”. förmodligen... "politiskt omöjligt, ) Eftersom .socialdem:o- ikråterna” beslutat göra "årets" val till ett. val. 4.j ens" ken;: Men vad man ”förbisett: hela :jämlikhetsdebatten. är vårt internationella. beroende, att .va- lutareservensatveckling-och -In- te idealiteten hos politiska makt- estämmer hur”långt ”ut- JÄMLIKHET. FRAMFÖR-ALLT Liberala förbundet —'som det nledning > kallar: sig feslagit införandet av en'.maximlinkomit.. D ”wv: t människor inte skall. få tjäna över : eri "vis tranih rar: uppkastet:. : ; Nå, .men var skall gränsen dras? » Liberala förbundet :hark'. fastnat för 70.000 ikr. efter skatt vilket motsvarar en inkomst fö- re skatt på omkring 200.000 kro mor, Det är: svårt. att Inse, att ' dettar förslag I praktökén 'ekul- le gagna--talet. om jämlikhet; visserligen. har förbundet, slopat emitet. student men icke desto mindre är förslaget av :rent aka- demiskt "Iritresse, nee - inom-.högsta |. at tryck] a, " Syftet med denha gräns är emellertid '— hävdar Uberäla i tionen; som" i, västkustlänens | : ne 1 sittonen: vinner, kraxade hr soh: olycksbådande. ' geringens ' politik" kommer . att lig- ga inom det centerpolitiska fältet. Och vad det innebär är bl”ä re: förmpolitik med framförallt inrikt: (i pa Clåginkomsttågare:: och barnfamiljer, "vett; decentraliserat | sämhälle "med "spridning -av före- "förvaltning och: bebyggelse ela. Jandet. istället” för kon- Dennå” liksom der ekonomiska maktkoncentrationen: har ökat ur der” socialdemokraternas över. 35- regeringsinnehav; fastslog tister som han säg" blåndähörar: na kände sig ha Hedlund ”iméd sig. ; 3 ha Hedlur Ez insinbationernha” » Lyckas ma: komster. över en: viss' - oanständiga i ett samhälle med stora läginkomstgrupper, Saken blir inte bättre av att ett” stu- »dentiförbund "vill reglera 'löne- bildningen genom att sätta 'grän- "ser ' ”oanständigt” högt. :” Mot denna" bakgrund ' förefaller: det "lämpligt om förbundet håller sig - till mer” allmänna - uttalanden "om. vad; anständigheten kräver - utan avb söka. precisera dem i sexsiffriga inkomsttall jun. ivå ärk + 1 valkampanjen släggan. och Cagekar: söm int f É älstånds-. 1 lets: byggare”, d':v: s' social- demokråtin, :slår. sig vilt omkring verkligneter. mås- iktigt' obehagligt. or. efter: krigets närjningår kun- de'.vårt. land .bygga upp sin" pro- duktionsapparat'. till fromma”. för andra länder" men "också, för. vårt näringsliv. skapad sidåä Ni övriga, länderna 7 örjadö att epa sig och bygga upp, togs, den svens- ka regeringen” på sängen: Man Sgonen "och. kons- kräckelse. att nu öras. Man -måste”ska- t ratt klara läget. en. politiken” blev vacklande, |: Johannes Antonsson” tyckte att man alltför litet É cialdemokratiska - :regeringen', äv naturliga" skäl" alls ——' upply- ser "allmänheten "om, "dessa ' fakta när vårt välfärdssamhälle penetre- Fräs, sc sa Date bes on -Ingvar: Carlsson redrog: att ta- la om den ”förnyelse av politiken” söm socialdemokratin har för av- sikt ”att komma” med "på 1970-ta- let. Och vi ska slåss för att stärina vid: 'makten, dundrade ' han, hur annars. vo Lys i Det :fanns : också . andra . 'saker som ; hr, Antonsson påminde om. Förutom de gamla ”centerkrav så- som" ärliga. höjningar av folkpen- sionerna. istället "för: socialdemo- kraternas förordade: 'höjningar vartannat är mm — om regering- ; Jen” numera tillgodosett erinrade han om kravet på sänkt pensions- ålder, : > fen fasad rn I JAg är övertygad "om att in- om "loppet av fem år. har trycket från” opinionen” för:-en' sänkning blivit så starkt att inget parti kan motstå det. Öchvi har ekonomisk täckning, för våra krav, förklara- de Antonsson... . - Ingvar Carlsson sa det inte, men | möjligen kan hans försiktighet på |denna. punkt tolkas "så: att denna reform blir den som. bl a ska ”för- nya” den” socialdemokratiska pol- tiken på T70-talet. Liksom center- krav gjort det på 60-talet. ” Ia : Chefen:'— Men ni har ju redan varit ledig för att hjälpa er fru | med flyttningen, för att gå på er svärmors . begravning och för. att er «lille : pojke häde, mässlingen. Vad är det nu då? . | — Jag ska glita mej, förslag är, avsevärt : förenklat utan |: . att. göra avkall på” det eftersträva- de syftet, +". ' DNE Ka . "”Naturvårdsverket ser det an- geläget, att försök i'annan form - för vården av'älgstammen än den > som nu prövas i Kronobergs och Västmanlands län kommer till ut- «förande --parallellt - med ' pågående försöksverksamhet”, lets : djur och kalv regleras varje :år genom licenstilldelning i förhål- ande; till ' markens "storlek vara "högst "en månad: med « början ' (som. regel) första måndagen i oktober; Jakttiden kan" av: länsstyrelsen. avkortas för hela länet.. Om jaktvårdsområdena så önskar skulle också dessa kunna korta av jakttiden, men detta skul- le-ske inom ramen för den av läns- styrelsen fastställda jakttiden, 7” - r: Minsta areal ' för" licensområden är enligt förslaget 450 ha. Med hän- syn : tagen. till : älgtillgången .. kan denna areal varieras (mellan '300 -'och 600 ha.” De>lokala jaktvårds- ”organisationt synp skul- le, härvid få'en stor betydelse för ett områdes licenstilldelning, +... "Allmän jakt på kalv kan.ut- nyttjas av den som inte önskar "eller har, möjlighet att jaga på >» licens, Här skulle ingen begräns- "ning förekomma ifråga om mini- miareal, ej heller beträffande av- skjutningens storlek, Denna - all- ” männa jakt skulle vara begrän- sad till fyra dagar i Hallands län. Ted na: Enligt. förslaget "skulle jakten 'pål: och. älg-| ' SANN NN ÅS NN NN söksverksamheten utan att avvak- ta resultaten av: den beslutade för- längningen. Ett sådant förfarande skulle direkt strida mot avsikten med den upplagda försöksverksam- heten och i. många fall kunna för- svåra. framtida: regleringsåtgärder”. Länsstyrelsen i Hallands Jän ställ- de sig avvisande till modifierad reg- lering av älgjakt. Man framhöll, att det under åren 1967—1967 fällts allt fler kalvar; respektive 10,5, 15 och 31 procent av: det nedlagda antalet SIN ITINSINCVIA NN | | SN | SS Ett vackert exemplar tv ”skoge fällda djur. Samtidigt har antalet fällda . djur starkt. nedgått, Men skäl för 'sitt förslag -till :avslag grundade . man på att man inom länsstyrelsen inte på så kort tid kan ställa om för den nya jakten med hänvisning till själva arbets- uppgiften, '. mo På grundval av biologiska syn- punkter tillstyrkte : länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län länsjakt- vårdsföreningens förslag till" infö- e, formen , av älgjakt), Fra la reima Jägarnas , .riksf rbund—Lands= bygdens -jägare 'har ur forskningsa resultaten » från. Ifronobergs och Västmanlands län icke funnit någ« ra förbättringar av älgstammen rent biologiskt sett, Därför avstyrktes förslaget, samtidigt som man fram- höll, att man arbetar på en egen lösning' på 'älgjaktehs' framtida 'ut=- formning! sa ov st Tre ;slättbygder : för a: :ocks tas; "Halland har i samarbete med :de olika hushållningsgillena igångsatt':en' stor : kampanj för att'tränga tillbaka det kampanj : på "rätt "lång : sikt; . De: fält: 'som infekterats av "flyghavren” rensas "inte på . "ett eller tvåår. Det tar mån- ga år av systematiskt bedri- "vet -'utrotningsarbete" innan man s kan: komma 7 tillrätta med ;flyghavren om det överhuvud taget går att helt få bort den. Handplockning "äv sådant ogräs är i.så fall” det. enda' riktigt effektiva' ”utrotningsmedlet.' . - Å ".Jordbrukskonsulent K.G Gus- tafsson' och assistent Lennart Hå- Svenska. Jägareförbundet säger bl a så häri sitt remissvar: ”En- ligt Kungl Maj:ts föreskrifter för 'pågående försök med reglerad älg- jakt erhåller varje jaktområde en viss tilldelning av det för hela lä- net. beslutade : antal älgar, som planenligt skall fällas. Därigenom får man ett gott grepp om 'älgpo- pulationens utveckling och kan styra denna. Ett problem har emel- lertid ; varit ' de små jaktområden, som för treårsperioden tilldelats en älg vardera — i regel en årskalv. Det motstånd som finns mot den reglerade jakten torde företrädesvis komma från jakträttsinnehavare på sådana områden. . Det har emeller- tid visat sig att dessa jakträttsinne- havare endast i liten' utsträckning fällt dem tilldelade kalvar.” ' När " naturvårdsverket till re- geringen anmält, att resultaten från försöksverksamheten inte 'var'till- räckliga för att på grund av. dessa fatta avgörande beslut om. älgjak- ten för framtiden. Därför begärde man att försöksverl heten skul- på. Lantbruk den i tad är de, tjä som centralt + leder . kampanjen "mot flyghavren i. Halland, Av en in-. ventering, som utförts med hjälp -av>de : lokala ' flyghavrekommit- -téerna "inom hushållningsgillena ' i länet framgår, att nära 4 pro- cent av. Hallands åkerareal är in- fekterad av ogräset; Totalt finns det 88.725 hektar åkerjord i lä- net. , Därav. är 3484 hektar, ner- lusade, De' lokala variationerna är dock stora, Värst utsatt är nor- ra länsdelen, från Morup och upp mot Särö och Onsala, Västra de- len av Himledalen har hela 16,3 procent av. - arealen" infekterad, Onsala 15,6 proc, östra Himleda- Jen : 13,7, Varberg-Träslöv 8,5 Morup. 7,7, Värö 7,2, Särö 6,8, Fjärås 6,7 procent av åkerarealen smittad med ogräset... ....4 I ' södra ' Halland man ännu förskonad från påtagliga angrepp. Enslöv är helt fritt, och i Kvibille, le fortsätta under ytterligare- en treårsperiod. Regeringen har bifal- lit denna framställning, som be- kant. KLF tillstyrkte: för sin: del förlängning av försöksverksamhe- ten, I sitt remissvar till naturvårds- verket beträffande älgjakten i väst- kustlänen säger RLF på följande 'sätt: ”Mea hänsyn till vad natur- vårdsverket själv uttalade rörande resultaten av den nu strax avslu- tade treåriga försöksverksamheten finner förbundet: det olyckligt om man nu utvidgar områdena för för- HJÄLP OSS HJÄLPA! Röda korset FT. Giro 900 800 Harplinge, . Getinge, «Eldsberga, Simlångsdalen och Laholm är fö- rekomsterna ' ännu ': obetydliga, framgår det. I skogsbygderna är man inte så mycket utsatt, efter- som: man där äv naturliga skäl od- lar mindre med 'stråsäd och mera med vallväxter.: I växtföljd med fleråriga vallar har flyghavren svå- rare att vinna insteg. : 7 ' DEN GEMENSAMMA > : MASKINANVÄNDNINGEN med t ex skördetröskor som körs från gård till gård, bidrar självfal- let till att sprida flyghavren. Men ekomsten. . av: : flyghavre | "fruktade" ogräset. Det är en. : I förekomma i utsäde,-och i fodersäd "| ning är på Fä - te- hålla ett. bälte på.15..meter vid gränsen . 'mot. 'grannfastigheterna flyghavrefritt. "Flyghavre "får inte får finnas högst två kärnor pr. de- citon. Eljest måste fodersäden fin- malas innan den säljes, >; : (7 LAGSKÄRPNING' > Konsulént "Gustafsson omtalar i det sammanhanget att en: lagskärp- " — Bestämmelsen om det 15 me- ter. breda bältet" kommer :förmod- ligen inom kort att utvidgas till. all areal på en gård, Lagen 'är inte klar än, men den nya flyghavre- förordningen . väntas bli. behandlad av riksdagen i vår. Det blir dock möjligheter — till lokala :undan- tag. Halland hör inte till de svårast angripna länen, I Mellansverige. är flyghavren långt besvärligare, lik- som” vissa + delar av "Skåne, säger han, va " "STORA RISKER I HALLAND — Vårt problem i Halland är de stora risker för utbredning av flyghavren som föreligger. Vi mås- te därför sätta till alla” tesurser, Den enskilde jordbrukaren inser kanske inte problemets allvar när han ser enstaka flyghavreplantor andra län har lärt oss att det är bättre att stämma i bäcken än i ån, säger konsulent Gustafsson. Lantbruksnämnden. har därför tagit initiativet till bildande av flyghavrekommittéer . inom , länets hushållningsgillen. Dessa. skall dels inventera” förekomsterna av flyg- havre inom sina resp områden, dels verka för en effektiv bekämnping av den. Det sistnämnda måste ske i intim samverkan med de' enskilda jordbrukarna, = bn — Varje lokalkommitté gör var- je år, i juli, en inventering av fö- rekomsterna av ogräset ifråga in- om sitt område. Det finns £ n 29 kommittéer i verksamhet bland de 35 hushållningsgillena. Kommitté- erna skall också sprida kännedom om flvghavrens utseende, hålla k "med lantbruksnämnd tält även andra igar före- kommer. Det finns en rad lagbe- stämmelser i syfte att förhindra och organisera kurser och fältvand- ringar etc. Det gäller att få alla spridningen av ogräset ifråga. Bl a Flyghavren är ofta svår att. skilja. från: vanlig havr Här syn. : : i två örterna bredvid var H stådgas att varje jordbrukare: mås-]j på sina fält, Men erfarenheten från| Tyghavren hunnit sprida 'sig på en bruknings= del går det i:regel ganska "lätt att utrota den. Kostnaderna härför kan då begränsas, säger konsulent Gus» - tafsson, :VÄD KAN DRABBADE ”, JORDBRUKARE GÖRA? : Flyghävren är”ett svårt ogräs att utrota, ' All: bekämpning "måste i slutfasen alltid. inriktas. på hand. plockning av.de sista plantorna, Så= dän :åtgärd räcker i regel: också om förekomsten” är: ringa. Annars kan :mån bli tvungen att tillgripa dyrbara ändringar i växtföljden och bekämpningsåtgärder av annat släg, Flyghavrekärnorna kan ligga i jor= den. upp till 8—J0 år innan de gror, Detta gör att bekärnpningen måste fortgå under flera år, även om mån vet att-huvudparten: av 'flyghavre= "" kärnotna ' dör inom loppet! av'”'ett par—tré år. SNS OP | kommittéerria är besjäladé äv! måls sättningen att få Halland 'fritt från flyghavre; På "andra A bro län, hår man ”genöm /alfmän uppslutning från lantbrukarnäs" sis da kunnat uppnå 'en. radikål. förs bättring ; inom -loppet av fe säger Jantbrukskonsulenten. ” Hygieniskt” d al g officer är på besök i.en FN-förläggning 1 Mellersta Östern. Han 'intresserår 'sig 'bl a: för älts. köket: : : — Vilka åtgärder rena dricksvattnet? .— Först kokar — Storartat, SN — Och” för. att. var: å den 'säkra sidan; så dricker: vi istället. . - een tjänt, käre bror? — Den ' bövetr envisades :.: ställa mina skor fel så att jag fick jordbrukare engagerade i kamnan-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.