EAHOLMS TIDNING sens sa . Aa 4 ' + tFisdagen den 21-april 1970 KOKT Tisdagen den 21 april 1970. Mob > — LT: Riksdagsarbete - Vad i all världen gör riksdags- männen...— sköter dom inte sitt jobb? Sitter. dom i riksdags- restaurangen hela dagen; eller är dom ute och extraknäcker? Så lå- ' ter det ofta bland allmänt däå bak kulisserna samordning mellan bedömningar na i olika kommittéer. Undersök= ningen . visar .bl a mellan vilka . k itté bardet var starkast under 1969 års riksdag. TV gjort riksdagsreportage och vi- sat halvtommia " kamrar = eller knappt det, eller då' någon liten . riksdagsfråga avgjorts med så el- ler så många frånvarande. = " Visst är man: medveten om att det förel en' del utsh av parti- gruppernas styrelser i förtroende-' råden har också undersökts, I oppositionspartierna är i regel : kommittéerna företrädda i förtro- ' enderådet av ordföranden eller vi- ce ordföranden, Utskotten är med . arbete i riksdagen, men i allmän- : het är särskilda dagar anslagna , åt detta. Att det dessutom före- kommer, ett betydande partibun- det riksdagsarbete, som är minst lika viktigt, är man sällan med- . - veten. om. ' Fil lie Hans G An- dersson i Stockholm har emeller- " tid i.dagarna, på grundlagsbered- ningens 'uppdrag. fullbordat en ut- redning, som för många kan kas- ta nytt ljus över riksdagsarbetet. Undersökningen' belyser bl 'a - hur "de politiska partiernas riks- dagsgrupper internt . förbereder . Sna ställningstaganden i viktiga- re frågor. Tyngdpunkten hår lagts få und p de av or- dinarie utskottsledamöter. I för- troenderåden är alltså samlat en ganska fullständig information om . arbetet i de olika specialorganen. Genom intervjuer har undersö- karen sökt kartlägga arbetets upp- '' läggning i partigruppernas organ (gruppmöte, ' förtroenderåd och ; kommittéer) samt för kontakter- na mellan. utskottsrepresentanter=,., : na och deras partigrupper. I stort +. gäller att bara partimotionerna re-. ; gelmässigt behandlas i förtroende Å . råd och på' gruppmöte, innan ett'' ” ställningstagande: offentliggöres. I övrigt tar kommitté- och utskotts-" på oppositionspartierna, eftersom arbetet 1-riksdagen spelar en av- ” sevärt större roll för dem än för regeringspartiet, vars förslag för-" . beredes i departementen. Både' centerns, folkpartiets och - moderata. samlingspartiets ' :riks- dagsgrupper har inrättat särskilda kommittéer för att granska rege- ringens propositioner och förbe- réda motioner Kommittéorganisa- tionen är, något olika i de skilda partierna men anknyter i huvud- " sak till regeringens indelning i departement. "Detta betyder att ärenden inom samma" sakområde, oavsett statsrättslig karaktär, hän- föres till samma beredningsorgan. Sociala frågor handlägges av. en ' socialkommitté, utbildningsfrågor + dömning upp frågor till debatt i na. efter. egen be Pp . "de centrala grupporganen. - a :' Som helhet kan sägas att de en=,: -skilda "riksdagsmännen: har goda ::« möjligheter till information i oli-' " ka frågor... Genom att ärendena: behandlas i olika organ, får de.” möjlighet till "viss specialisering, ” . Då sedan ,specialisternas bedöm- ningar samordnas med varandra, ' . får riksdagsledamöterna en :vid- . , :gad :helhetssyn och därmed bätt- -. .re möjligheter för persönligt ställs; ningstagande. ". en "” Oppositionspartiernas represen- : tanter behöver i' allmänhet: gå ': grundligare in för riksdagsarbetet än regeringspartiets riksdagsmän. I ett mindre parti får riksdagsleda möterna ofta möjlighet till vidga aven utbildningsk itté os v.: En konsekvens härav är att varje” : kommitté behandlar. frågor, ;som - tillhör flera, utskott, vilket: "också : | "avspeglar sig "i kommittéernas . sammansättning. Genom” dessa . partikommittéer . har alltså skäpats organ för. sam- H ordning '. mellan +riksdagsutskott; som ;behandlar ärenden. åv, olika 'statsrättslig karaktär inom ett såk- område, "Då "många ledamöter .. : tillräckligt allvarligt 'på sin. upp- « gift, därför att hän ”inte' ständigt + helhetssyn genom att. de "måste deltaga i flera kommittéer, men -gengäld ' kan. det: bli mindre; tid" ver för specialisering: itesa 4 Så-mycket torde'i: varje fall un; ersökningen. visa att en.riksda; "man. ingalunda kan. beskyllas fö att vara lättjefull" eller inte tar :sitter i kammaren. Riksdagsarbe- :: tet bakom kulisserna är säkert det: mest fruktbringande och ofta ock- det mest tidskrävande. = | "ra vinster” det" för: sig om. ;Eftä- "underskott. : Men, den -möjlighe- det "finnas. få Är med: stora vinster på ett;utökat "nordiskt "samarbete nens : forrå ” och” Soi ör som pådrivare, "Men det har inte gått att riktigt klart få fram, vil "ka gruppér det är eller hur sto-- samarbetet" borde" rimligen” ha skummat grädden av fördelarria på tullområdet: ">. vo Det ligger ' därför nära, till hands för misstankar om att po- litisk . prestige också. spelat en viss roll; I-så fall är det en gans- ka dyr lyx att hålla sig med. .Den skulle :.komma 'att kosta Sverige "250 miljoner kronor om . året i skattepengar "utöver de 50 mil- joner. som , Danmark : redan -nu får för att vara med i EFTA, Endast ;en mycket liten det. av pengarna . kan beräknas - återgå till Sverige så som ; fonderna För «jordbrukets del kan det past: komma ' att medföra några föreslagna -Nordekavtalet knap- fördelar. Den enda produkt där det vore möjligt är brödsäd, 'där Sveriges överskott mycket -väl tyms, inom de övriga ländernas ten har täppts till genom att un- danta spannmäl från den tiopro- ”centiga höjningen av. införselav- |. gifterna 'gentemot” tredje" land, som ska genomföras. på andra jordbruksprodukter. "Det är en svaghet som det.svenska jord- bruket inte kan godkänna, . -: SVERIGES RADIO: os Det vore naturligtvis helt orea- listiskt. att Sveriges Radio skulle kunna undgå kritik för sin pro- gramyerksamhet, skriver 'För- fattaren — organ för FLYCO |: — 1"aprilnumret 43/70): Att i Varje progråm tillfredsställa he- lå svenska folket är en omöjlig- het och de sk folkstormarna får väl närmast tas som ett bevis för "att - 'Programverksamheten inte är. så slätstruken. att.den lämnar tittäre och "lyssnare helt oberör- då. Men det är inte bara folkstor- mar. som möter Sveriges Radio, konstaterar tidskriften" och fört- sätter? vr er Under den senaste: tiden” har också kritik av annat slag gjort sig allt hörbarare, Det ären kri- tik som vänder sig mot SR:s sätt att lägga upp programmen inom tullunio- |: re. del för. informatiol hetsbevakning. | om pressen :mäste arbeta efter '; journalistiska" principer; då : det "gäller att. bedöma vad som är av: intresse. Här finns emellertid. på-. " tagliga brister, särskilt inom TV, |; vilka” påtalats från "olika: häll, "Med . den. genomslagskraft som "TV-programmen: har, måste man vara. speciellt -angelägen : att inte ", ge, en-snedvridning-. eller. alltför " ofullständig, bild : a ad . som . verkligen . händer:yoch : sker. "Även 'om ' möjligheter finns-att genom. senare /inslag korrigera eller utveckla lämnade uppgifter, totalbilden ändå inte kor- så blir protestskrivelse från Konstnärli- ga och, Litterära .Yrkesutövares " Samarbetsnämnd (KLYS) ' mot "programmet Till 'svars”. den 11 ”. Protestens' huvudpunkt urvalet av : medverkande, - där programledaren . uppenbarligen inte haft ambition. att ta med bredast möjliga representation inom 'ramen för: det "antal perso- ner 'som det fanns utrymme för. Man är. "vidare missnöjd "med programuppläggningen vad gäl- ler ' de -:medverkandes möjlighet « att verkligen få komma till”tals. Alldeles givet är att de perboner som inbjuds att medverka i ett program utgår från att-de skall få den möjligheten, I annat fall har de ju inget där att göra. Att företrädare för: olika orgahisa- tioner .som "hamnar i en: sådan situation känner starkt missnöje är' helt förklarligt. . OMPRÖVA TRAFIKPOLITIKEN "Det senaste. uttrycket för den . snedvridning av 'trafikpolitiken som är på gång är Vägplan 70, "skriver. RLF-tidningen på ledarplats.. Enligt denna plan ska 15 ' miljarder vilket är mer än hälften av alla väginvesteringar under den' närmaste 15-årsperio- den går till motorvägar och. lik- nande trafikleder i storstadsom- . rådena, ; Den : miljödebatt : som förts" under senare tid ”och de starka 'opinionsyttringarna mot en . fortsatt :'befolkningskoncen- tration. tycks ha: gått vägplane- ”rarna förbi... Man planerar oge- ”nerat för en förtsatt våldsam an- " svällning av biltrafiken i stor- «stadsområdena och ' ritar in bre- dare-och bredare vägar på sina .kartor. 'I takt härmed växer be- tongkonstruktionerna i "höjden -som blir labyrinter för stackars bilförare, Så kan det inte få fort- » Sätta. Det är nödvändigt att i des- sa områden bygga på kollektiva . färdmedel och! se till att dessa blir attraktiva. Blir det dyrt så är det en konsekvens av befolk- ningskoncentrationen, som inte får smusslas undan i vägverkets samhällssektorn, en- allt viktiga- investeringsprogram, : IT = ; |Bå för långt von sr Jatt tiga”. gälter |: "till; fantastiska trafikmaskiner Den 38 år ihjältigna sanningen om Kreuger kryper äntligen fram Stockholm (PRK) — Varför forskas det så litet ”Jom ”vår andra storhetstid”, d v s kreugerepoken, frågade härförle- den fil lic Sven Ingemar Olofsson som sysslar med en avhandling om statsminister C G Ekmans roll när riksbanken beviljade -Ivar Kreuger omfattande lån. Att en "I sådan forskning är av nöden fram- går enligt dr Olofssons mening in- te minst av det faktum att kreu- gerforskaren ideligen stöter på förbryllande gåtor. "oo. Så t ex avslöjar han att i krimi- nalpolisens arkiv finns två kuvert från kreugerrättegången, Det.ena är märkt ”Vttnesmål som ej skall användas” och det innehåller bla ett utlåtande av dåvarande teolo- gie professorn, sederemra bisko- pen Gustaf Aulén som var klass- kamrat med Ivar Kreuger i Kal- mar läroverk och i sitt utlåtande ger Kreuger ampla vitsord. för he- derlighet,- I kuvertet innehållande ”Vittnesmål som skall; användas” finns. förklenande. omdömen om tändstickskungen — men de här- stammar från folk som inte kän- -Åde.denne. lika bra som Gustaf Au- lén gjorde... Redan historien med de två kuverten visar att det var ”något lurt” med myndigheternas handläggning av -kreugerkonoer- nens avveckling. Sanningen börjar krypa fram... : "t . Men om. dr Olofsson tycker att det forskas för litet om kreuper- epoken förbiser han alldeles att det; bl a: med stöd :av dokument som först de senaste åren kommit "ji dagen, bedrivits en omfattande forskning kring nämnda tema, en forskning som avsatt >ett flertal tryckta skrifter, bl a civilekono- men. fil mag Anders Byttners ”Arvet efter Ivar. Kreuger”. (1951) och .”Vem tog Kreugerkoncernen"” (1961): samt civilingenjör "Torsten Kreugers ”Sanningen om” Ivar Kreuger” (1966): och :”Spelet: i bankvärlden”. (1969). :+-- =. > . Det... egendomliga är. dock dessa; "skrifter, ” "vars ” slutsatser klart dokumenterats, till i är”pråk-' tiskt; taget; tigits ihjäl.. Men nu in- --Iträffar det; att: samtidigt. som en I historiker som" dr Olofsson börjar undra'- över " egendomligheterna i vad 'som" officiellt :'sades om Ivar Kreuger -har.den senaste .boker av "I Torsten Kreuger..kommit några av landets niest åktade äldre publicis- ter att inse att. hyschandet börjat > Dit: hör. Smålandspostens - förut- "| varande: chefredaktör . .-Gunnar Franzén som ägnat boken'en lång k-.Joch alltigenom ? positiv recension-JZ' och dit hör förutvarande riksdags- mannen : Manne : Ståhl .- (måg ' till Felix. Hamrin, finansminister vid itiden för Ivar Kreugers frånfälle) som i:Karlstads-Tidningen "på tal om". beskyllningarna :-.mot . Ivår Kreuger att ha förfalskat italiens- ka :' statsobligationer . säger: ifrån att dessa beskyllningar ”med' kla- ra' belägg visat sig: vara i alla ”de- lar grundlösa”, la duns sion st + Och till de bankinstitut och dom | stolar, mot vilka: Torsten Kreuger riktat allvarliga" anklagelser 'säger Manne: Ståhl rent ut ”att”det' är bara ' att beklaga att'.de, föredrar : Han säger sig dock ”inte vilja tro att denna' tystnad är betingad av ett falskt hopp att vad som skett skall kunna. tigas ihjäl och så småningom glömmas bort”: SCHISM I HANDELSBAN- KEN EFTER SENASTE ': " KREUGERBOKEN |: vv. Svenska : Handelsbanken 'som just nu är så aktuell med anled- ning av personalförändringarna i ledningen och : den . schism med Riksbanken (”Hemlghuset : på Helgeandsholmen” enligt dr Olofs- son) som kan komma att uppvisa f —— ETT ORD PÅ VÄGEN Tjäna Gud... med helig fruk- tan och räddhåga, ty vår Gud är en förtärande eld, (Hebr. 12: 28—29). > c Jag satt och väntade på att konferensens ' . öppningsguds- tjänst skulle börja. Jag var ti- rig "eftersom jag . hade behov Tav stillhet och meditation för att kunna fira gudstjänst. Or- ganisten började spela och i tänkarna följde jag orden till den : välkända 'psalmmelodin. Vilka rogivande toner! " . Plötsligt .bröts' stillheten, Or- ganisten bytte tempo. Musiken blev allt högre; till. slut tyckte jag att den genljöd i mitt hu- vud så att. det blev, hart. när outhärdligt. "Men så slutade oljudet lika plötsligt som 'det hade börjat. Återigen | fick jag lyssna: till psalmens toners sec 0 la Då insåg jag" att jag hade fått! göra en ny erfarenhet. Or- gånisteri hade givit de ord en ny mening som jag själv bru- kat "uttrycka så här: ”Vi kan vänta oss-:aftt finna: Gud- un der svåra stormiga tider lika väl som i meditationens - still- het”. Milj fordon Personbilsproduktionen I vissa västeuropeiska länder Sverige I I H ÅL I Å II Å 1960 61 62 63 64 - Drygt 9,5 milj.personbilar til verkade; i Västeuropa under 1969. För andra året i följd var per- sonbilsprodukbionen . i. Västeuro- pa därmed större än i USA, kons- taterar Svenska ' Handelsbankens ”INDEX” See ok Utvecklingen inom den västeu- ropeiska , bilindustrin "var under 1969. svkittrad, Medan personbile- produåtionen. i de” två Tedande Pproducentländerna : "Västtyskland och 'Franktike "ökade . kraftigt, gick tillverkningen. i : Storbritan- nien : och. Italien. tillbaka. Utiveck- lingen i Sbvorbritannien: påverka- des negativt: av :"den hårda &åt- stramnicgspolitiken: och den 'ita- liensika — bilpriodulktionen ' hämma- deb av strejker. Facit av fjolårets utveckling » blev. att "Västeuropas samlade . produlktion -av: personbi- ade” medl 7 procent. mot '15 nt närmast. föregående år. å amn. hela ;;den; västeuropeis- kal efterfrågan: fäcktes av egen produktion; -Immporten av Pperson- bitar. från. utomeuromeiska länder, främst. Jenan .och: USA, stannade under. 80.000: enheter: och-svara- : nlast: för. 1--procént av .hela. tillförseln... De. :västeuro- peiska ländernas samlade: person- xport.. till. andra världsdelar enheter; . varav. omkring hälften till.-USA. ans >Den "svenska bil dade'. sig. relativb väl och ökade sin : 'andel.” av "Västeuropas: 'pro- duktion. - Tillverkningen - av ”per- sonbilar "ökade i fjör med 9” pros cent till 243.000, enheter, Expor- ylenNt A ledtiing att”ta Manne; Ståhls ma- ning ad notam, och 'det är bekant att några :i ledningen ansett att bankens :anseende inte skulle lida om; man: öppet vidgår .vad som skedde i. samband med Kreugers frånfälle”s'och; utplundringen 'av hans dödsbo;' Detta borde banken ha "desto större anledning att gö- ra "eftersom den-har Ivar Kreuger att tacka' för sin existens. Banken var nämligen på : fallrepet under krisen ' efter ” första " världskriget och enda utvögen syntes vara att delser delades -upp på: Enskilda Banken och Göteborgsbanken. I det läget ingrep den med Ivar Kreuger . : intimt .- samarbetande bankdirektören / Oscar. Rydbeck (pappa till 'chefen . för Sveriges Radio). och ordnade sett lån. som hjälpte Handelsbanken över det värsta, Sex år senare ryckte Ivar Kreuger själv till undsättning och klarade banken ur eri svår knipa genom att för 100 miljoner för- värva aktier i en rad då konkurs- mässiga skogsindustrier. Hur han genom en gigantisk strukturratio- nalisering lyckades att av dessa bolag skapa den livskraftiga cellu- losakoncernen är en.annan -histo- ria. - : Belöningen för ' Ivar Kreugers ambulansutryckning för att rädda Handelsbanken blev” att. denna deltog i den stora huggsexan efter hans död t::tev oe : Ingen av dem som bar ansvaret för Svenska Handelsbankens age- rande under kreugerepoken finns längre i bankens tjänst, de flesta för-en del modernt inställda topp- män i banken ansåg att det inte kunde skada banken om man. ge- nom att spela med öppna kort kunde medverka till Ivar Kreu- gers postuma rehabilitering, och motsättningarna i denna fråga ut- gjorde en integrerande del av den schism som tillsammans med Riksbankens agerande framtvinga- de den sensationella regimföränd- ringen." INS oe : De som genomdrev en fortsätt. ning” 'av ' ”hysch-hysch-politiken tyckte att det var ett alltför surt äpple att bita i om man -offentli- gen .nödgats medge att banken under en följd av är i slutet av 20-talet och en bit in på 30-talet laborerade «med falsk ' bokföring och. av denna anledning fick mot- ta skarpå reprimander av bankin- spektörerna von ' Krusenstierna och Treffenberg. Men för de mani- pulationerna har ingen av: de nu avgångna eller ännu kvarvaran- de toppmännen något som helst ansvar, set 165. uppgick: under 1969. till ca 2 milj, dess ;kontorsnät och .affärsförbin- |: "=: = finns inte ens i livet. Det var där- | 66 6 68 69 Produktionen av personbilar i Västeuropa större än i USA ten uppgick till 144.000 enheter eller 60 procent av produktionen. Konkurrensen må den interna- tionella "bilmarknaden har. härd- nat, vilket i förening med stigan- de (kostnader "resulterat i en. all- män försämring av lönsamheten inom bilindustrin, Bilbolagen sy- nes dodk, påpekar ”INDEX”, be- döma. framtidsutsikterna med till- försikt, och i samtliga viktigare producentländer har man satt i- gång eller planerar en omfattan- de utbyggnad och modernisering av anläggningarna. I. . Under 6€0-talet ötvade försäljnin- gen på den västeuropeiska mark- naden: red" ca 5 procent per år, 'och' man. fåz räkna med en unge- fär lika snabb ökning i fortsätt- ningen." Den ökade efterfrågan torde - scim hittills i huvudsak "komma "att >täckes av 'Västeuro- pas” egen "bilindustri som" ätnju- ter:ven ” betydande" ikonikurrensför- det :genternot :itransoceana" bilpro- ducefwer. Importtullarna hår vis: serligen :"eärkt: om ramen för Kennedy-ronidenmien. innebär allt- jämt sett: betydande "Skydd för den 'egna' industrin! I samma irikt- ning .- verkar -tramsportikostnader. rna ter sig mera på ” den "marknaden ar ökat "tillverknin- deller för att möta. den växande utländska konkurrensen, Det kan- ske största hotet "kommer - ändå från :den snabbt expanderande japanska : bilinduetrin, För "bara tio år sedan: var- Japans person- bilsproduktion. inte större än ca 50.000 . eniheter,: men under fjol året" uppgidk den till 2,5 milj enheter. ' Japan i kom därmed på tredje plats bland världens per sonbilsproducerande länder: efter USA" och "Västtyskland, Den -:ja- panska > exporten: har . utvecklats lika .- explosionsartat: från .. ca 5.000. personbilar: 1959 till 550,000 i fjok - : : kanska pro” od "medelståra 'mo- - | Krukan går ti Armar ENN Ett talesätt som här åter besan- nas: Punta del Este, första, klassens Nyxort, världsberömda för sina aun- derbart vadkra omgivningar, stna filmfeztivaler, skönhetspristävling- ar, spelkasinon. och härliga bad- strärder upplevde nyligen en verklig sensation, | För någon tid sedan uppenbara. de sig en ung, växklädd man med fördelaktigt utseende och trevligt uppträdande på: ett av de många lyxhotellen här samt bad att få arbete. Då han vä! behärskade fle- ra språk anstälxle man honom som medhjö'nare att motta och hjälpa hoteNets gäster till rätta. Den unge mannen utförde sitt arbete till sind förmäns fulla be låtenhet och gjorde sig också myc- ket omtyck" av sina kolleger, En deg berättade han för sin chef wem han var: sonen till. Suri- nams president. Han hade lämnat sått hem, emedan hans far ville att han skule gifta sig med en flicka som hän inte älskade, Doss- wtom gillade han inte pappans politiska åsikter... Framför am tyokte han act livet I Surinam var ovanlig+ trist och händelselöst; ; Man trode hex. på dem unge mannens äventyrliga : berättelse, he'st' som han också frammvisade ett antastigt. .displomatpass. .och var gadatt man fåt en så för. näm”g medhjälpare. .'. a » Snart kom säsdk presidentsone a rå att det väl knappast tt han som var; grund: han ny hade: var det hek ler inga svårigheter att få de kre- diter han behövde för köpet, helst som han medlielade. sing intres: senter att har numer försonatsig far, im wljenten, och. att större - penningsumma. redan på väg” Denna förklaring” hjälpte till. :och med, till att. han också , fick- "en. I 3 il på kredit för vilken - anställde” en chaufför. fn . Det, j Iden unge. mannen lärde - känna blev kärlek," som .måan, säger vid onkastet, ; och ' flickans dides 'storligen över dotterns tilltänkta parti Tn'stor- slagen. och dyrbar förlovningsfest gidk av "stapeln odh fotografier av "det unga paret syntes i alla tidningar. =. ev 00. mos Men ' just. detta .1. tidningarna blev de droppar i glädjebägaren som Ikom denna att rinna över, Då - några kriminaltjänstemän Montevideo fick se fotot av den strålande Prudgummen:' erinrade de sig att de hadexden unge man- nens foto i ett album över efter- lysta bedragare, I all tysthet gjor- de man iskollatigoneringar som snart gav vid handen att det i det här” fallet inse kumde röra sig omen dubbelgångare, Det betydde att den föregivne. presidentsonen dottern. till. on (mäAngniN när,; Det lmöj - . oc I hön brister: - hastigt och lustigt fidk byta ut sin lyxvåning. mot en föga 'hem- trevlig fängelsecell, ' Snart" visste hela” Punta' det Este att den sympatiske unge mannen var en storbedragare, ef- terlyst av Interpol : För hans tilltänkta brwt blev naturligtvis detta en svår chock öch : hennes föräldrar gvämde sig säkert åtskilligt över dö” pengar de spenderat På en simpel bedra- gare, tt Ture Leth, Luckor i lagen . en a . . om expropriation ”Siockhö'm (TT). ” Gältande hestämmedser om ex- propriation är delvis föråldrade och inte systomatiskt Uppbyggda, framhåller —-byggnadsstyrelsen , I ett remissyttrande, En bearhet. ning av nuvarande reg'er om Ox. propriation är därför önskvärd, På grund av'&t föreskrifterna är splittrade på olika lagar, 4 vise sa fall täcker varandra och 1 and- va fa företer huvkor är bestäm. maeserna komplicerade av tunn io Ereättnifgsreg'orna vid expro- | priatbon bör $es över bl. a. för utt mera (än com f. mn. är fallet för. behålla samhirlet markvärdesstog. ring som föran! nas ålgtinder, : . ; Exproprationsförfarandet + vär tidikrävande tå av på grund av bevisreglernas — wformning och et, alt bestämma Pxpropilas tfönsersättningar. TROR GAN :; Byggnadsstyrelsen : är »posibiv tili den" föreslagna utvidgningen äv rätten att .expropriera. Expro- priationsändamlålen har enligt sty. relsen erhålllt en uttormning som t dog" syns svara mot behovet art älmänna: medel kunna tå 1 anspråte mark eller ;särskiid rätt s REEN ten "tillhörig anark. free. Enligt styrelsen, kan: de före- slagna ändringarna äv värderings. reglerna ' komma. att ww göra . ett verksamt och 'betydeisefutlt In strument I samhällets strävan att åt det allmänna få håla en del av ' den. markwvärdesstegring som är ..et. följd. av samhällets årgär der: ”Keglerna kommer också. dtt bidra till att utjämna em del åv mellan olika områden som 1-dag uppkommer "genom" plan'ligigning. Båda är önskvärda. . . + eglerna om värdenutjämnings- expropriation syns emellertid svå- ra. all bedöma och byggnadssty- relsen” förutsätter” att förstaget I denna” del kommer att ytterligare bearbetas. St K Disseldorf (LT). .o:s.ocoo oo. — Inte för skönhetens skull utan därför att arkitekten, 1905 ”förenat tekniska, estetiska och socialpolitiska synpunkter före- bildligt” för sin tid har ma- skinhallen av en kolgruva vid Dortmund, förbundsrepublik ” "Tyskland, nu fridlysts som kul- turminnesmärke, : Bilden - visar F ridlyst fabrikshall lp G g den stora . ovala portalen med jugendstilens typiska kännetec- ken. - Byggnaden ”är ett tidigt exempel på den efterlysta ”mänskligare gestaltningen av den industriella ” omvärlden”. Kulturministeriet: i Nordrhein- Westfalen har anslagit ' medel till att bevara konstnärligt vär- defulla” eller - tekniskt typiska fm Sh ftcÅ vittnen på Ruhrområdets indu- strialisering som minnesmär- ken, Därtill hör uppfordrings- torn av järn, schaktanläggning- ar, ett järnvägslyftverk och,fa- briker från 1800-talet, men ock- så uppfordringstornet äv en sa- lin från 1700-talet ” vars pump drivits av vinden, - av det allmän. de stora skillnader t markvände ; konsekvenserna av en ny. |G | (a | GND | GD | GR | KD] OD IA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.