4 : LÅHOLMS TIDNING ” - N . nas Re og on | . - - mm Sa Mäåndagen:-den 27 eprit 2970 su ” LT oe Måndagen den 27 april 1970' LT — N I . . - . - 7 - : — — Sn Rö | - — Renau t 12: a säkert många småprölar kommet. N ” att glömmas bort. Backspegeln inne i vagnen bor«x. de "varit större, nu ser man. inte”! kela' bakrutan :och : "stolparna vid: : bakrutan är i bredaste "laget, Där« : emot är' sikten fram och i sidled bra. Pedalerna verkade" små och Å är ej iklädd. På vagnen: som vi:provkörde var fys - rans växel lite svårflörtad. Kom forten i övrigt är god, Renault är ett bra exempel på hur man börjat tänka om även vid de stora fabrikerna. Tidiga satsade denna "fabrik nästan ute= lutande på ": o . - Våren och bilen Vårsolen ökar aktiviteten på kampanj som nu dragits igång I mån; sa. områden. Vi städar: och hela landet med huvudsyfte att fejar, ) planterar växter och sår säd, minska bilstölderna. Polisen ka” målar båten och polerar bilen. In-, inte vaka över alla bilar och se te minst den sistnämnda aktivite---- till så att de inte kommer i orätta ten kräver många . arbetstimmar, händer. Bilägarna själva kan fak. Men längtan efter en' åktur 'be-.:-tiskt utföra ett effektivare arbe- gränsar sig'inte bara till bil- och te på. det. området än: polisen, inotorcykelägarna - själva, " Den”- Många gånger kan detta ske hut .. . driften — är :långt mer utbredd, enkelt som helst, till exempel ge-" > Tyvärr ställer detta. sistnämnda ' nom : att inte lämna startnyckeln ' till åtskilligt trassel i vårt sam=-. kvar när bilen lämnas kanske för hälle. Biltillgreppen — för att hål . en kort stund, genom att alltid la oss.just till. detta fordon — låsa fordonet med ett effektivt lås har ökat tkraftigt under sextio- .— rattlås — vid parkering, och "talet, Vid dess ingång —" 1960 genom att se till så att garagelåset — stals i runt tal 18.000 bilar. ger fullgott skydd. Kvarlämnade Ny pig » > FALKENBERG: De framhijuls- + drivna bilarna kommer i alit snabbare takt från bilfabrikanter- "na, Det senaste tillskottet på om- rådet är Renault 12, den är också "den första renodlade personbilen av med konventionellt snitt från den franska fabriken. Det är en. vagn med goda köregenskaper, " ligger bra på vägen, små yttermått 0 stort inneutrymme o tack vare : det nya - bakaxelarrangemanget neutraliseras R 12 både över- och understyrningstendenser, Det är en kul och pigg vagn att köra och. med sin utpräglade sportiga Kd bilar” — i dag har de siktet helt inställt” på framhjulsdrift, Priset på R 12 ligger på drygt + 16.000 (Stockholm) och det är i det verkliga. getingboet för små-= Siffran. steg succesivt de, följande. "värdefulla reseffekter — kläder, stil vänder den sig till en spe- bilarna, +- åren för att de tre sista på 60- > .kameror, kikare och liknande —:," |- cialkundkrets, - ; Foto: HE Larsson talét ligga. ungefär «konstant vid utgör också oövervinnliga lockel> : cs Vad .det gäller karossen är den $ Text: -eld . självbärande helt i stål, Den ovan- . liga formen — kilformad.:— ger 2 . minsta möjliga luftmotstånd : och denna form kommer med all säker- 2 het att bli' tongivande för 20- tar G Jets bilformare: oe Ne TRIANGELSTAG 4 Bakaxelns ; mittpunkt” är . upp- & Z 7: hängd i ett triangelstag, som till- 23 samrhans med de båda yttre länk- stagen är hemligheten bakom den sinnrika styrningen . Under kör- | ning vrider ' sig axeln kring sin punkt, d vs tri 1: , på .. grund av länkstagens pendelrörel- . ser, Härigenom korrigerar bakhju- len. automatiskt över- och under- ca 30.000 bilstölder pr år. .. ser för många människor, för att - » Det är en otrevligt..hög siffra, . : nämna några exempel. ' mö Dessa stölder ; kostar försäkrings- =: Det finns många utmärkta, bill | bolagen: massor: med. pengar. Un- +. liga och hur enkla medel som der 1969 betalade: de' ut över :39 +, helst, vilka hjälper till att skydda .milj' kr” för "stulna motorfordon, bilen mot stölder. Om de prak- bland” vilka" bilarna givetvis” do" ' .tiserades allmänt — varför inte minerar stort. De pengarna kan "hundraprocentigt — skulle säker- komma till Jångt bättre använd-" "ligen bilstölderna sjunka överras- , ning, un sg or ; kande stort. Ett gammalt ordspråk ... Bilstölderna har även en annan säger, att tillfället gör tjuven. och «kanske. ännu .mörkare,.sida. . Detta äger tillämpning i alldeles .,: De flesta biltjuvar- är unga. män- - "särskilt hög 'grad'just” beträf-'" NM niskor. "Många hamnar på 'brot= :fande bilar, Var alltså rädda om "| ::7 tets banä via en stulen: bil, Ung--> den mnyinköpta' eller vårputsade domens störa motorintresse är of-. " bilen och motorcykeln. Det är ta omvittnat. "Lusten. att själv sif-' alltid både förargligt och kost- . Det senaste tillskottet på a > Renaultfabriken, R. 12, den första renodlade personbilen, . Det som . kännetecknar vagnen är: den ovanliga formen. Det blir säkert något vi får vänja oss vid i fram- tiden! På den infällda bilden en skiss, över hur bakaxeln: uppför sig . vid ; ; körning. [34 en" ä sker” genom att bakhjulen vid un- derstyrningstendenser: styr: ut ' rigeringar förflyttar "hela 7 tiden! värd "att notéra” är den nya upp- ta bakom rätten har" blivit över mäktig rältskänslan 4 inte”så' fö ” fall, Fortsättning har, sedan följt, ”] Vad detta kostar skattebetalarna "är förmodligen inte kartlagt. Men billigt är det: sanriolikt inte. Där- : till: k immer, den personliga: trage- i. : "del kan nämnas, att utredning äv bilstölder tar en vär. tslid i anspråk. Även detta kostar skattebetalarna pen=-' . gar... Följaktligen. är ..såväl- polis - som allmänhet part i målet i den - DOTTERFÖRETAGEN : cc : hands att ; landsomfattande . 'skydda-bilen- Dotterföretagen - inom . ”lant- bruksköoperationen ' är föremål för en; diskussion - i Jordbr u karnas "Föreningsblads ledare; är man konstaterar att dessa företag befinner sig ett steg längre bort från'! primär. 'medlemrnarna/lantbrukarna.'- de” ekonomiska '”" föreningarna gör. i N - Det kan därför ligga nära. till uppfatta deläburska samt att bli av med sådana for: ...don, men särskilt nu 'på. våren. "styrning beroende på om belast- ”. ningen ligger fram eller bak; kurvan och-vid överstyrnings Detta 2 styr in i kurvan, Dessa kor- ilvagnens tyngdpunkt, så" att den -i ten-| alla situationer är neutralstyrd,; . = <:En annan teknisk detalj som är. hängningen ' av" motorn och kraft & överjöringsaggregatet, «en " vibra- tionsdämpare- söm reducerar mo- "het "dighet "gas Öm det önskvärda i att hal - smidiga 'former för ' beslutsfat- - RIKSDAG --PA -BETING?: : Fet och. sambandet :-med + verk- "samheten. i lantbruket. mindre i Pålagligt. Tch ibland har "detta «tt Oo m angetts som en fördel. Det "skulle ge mindre bunden- åt ledningen, : större.: smi- att leda företagen. affärs- mässigt 'med . större . frihet. till aktiv marknadsföring, ”"Men är den 'slutsatsen riktig? Vad är affärsmässighet om in- te ' uppgiften ' att ge: uppdrags: :givarna ' bästa möjliga 'ekono- miska utbyte? Och den uppgif- "ten gäller: alla de lantbruksäg- da- företagen oavsett företags- form, . Detsamma. kan ..även' sä- tandet; Det är ' ingen "demokra: "tisk eller kooperativ angelägen- "het att exempelvis ha stora och -tungrodda. styrelser, 2Till midnattstimmen förlades . riksdagsdebatten öm konsekven- rna” åvi: 2067: års»jordbrukspo-t. Det är. risk för kronans värde " EK . | ' vetet : Gunnar ' Helén ilitiska beslut :i' första kamma. |, ren. Anledningen 'var. att. man "skulle. klara av hela föredrag- ningslistan "och :därmed få 1e- "digt. på: fredagen. "RLF-tid- ningen kommenterar: '"; Visserligen" är riksdagsmän: nen väl unnade att få en fri- dag -men .det får inte ske på bekostnad av att viktiga :frå- gor. nonchaleras, "För den som känner "till. stämningen: i ' jord-|re brukarkåren . mot 1967 års jord- brukspolitiska'' beslut ' "är : det upprörande” att första kamma- rens talman. tillät denna arbets- "ordning. .Riksdagsmännen' är i första hand riksdagsmän och -politisk "debatt "är inget som de ska klara: på , beting. Ha TORSTEN” NILSBON. '0. usa jer - De. socialdemokratiska . press- ; kommentarerna til utrikes nister . Torsten Nilssoi ; uttalan- «de; om. USA, sogh .Vieth YA, där han "kallade. USA:s politik. imed- AE Tar unperialis. " tisk”, varierar i hög: grad... Kri- tisk, är "Värmländs” Folk biad (s),:som. visserligen inte vill instämma med” oppos io- nens” kritik : av, hr Nilsson: man”. kallar folkpartiledaren uttalande : för ; ”rena "menlösheten”:-—" men -än- aa, inte gillar. "utrikesministern: "Det: förefaller” sålunda. som om inte bara Gunnar Helén och |! "Allan . Hernelius utan'också. ut- : rikesministern . själv ..haft, litet ; för "bråttom i den här frågan. :sAnledningen” är "väl att söka i "deras" politiska "ambitioner ' och i det faktum att vi har ett vik- tigt val i höst "Man . färheller . inte - bortse "ifrån att utrikesministerns utta- lande på Stockholms :arbetare- kommun :inte gärna kan 'vara «ägnat att främja. strävandena att i möjligaste mån normalise- ra våra relationer till Amerika, Dessa strävanden är angelägna, ; eftersom det:inte kan vara till "fördel för någon att det gniss- "lar mer än: vad gom” är ofrån- 'komligt' med hänsyn tilll vårt lands inställning till Vietnam- Kriget. Det är, om vi inte allde- les hår missförstått saken, en .av. diplomatins viktigaste upp- gifter att ge rimliga proportio- ner åt ett sådant gnissel - även när diplomatin är- repre- Måriga. jordbrukare Uppfattar 4 i sin egenskap av enskilda närings- utövare / hela” ”skördeskadesyste- met so. msvårbegripligt, orättvist och misslyckat, : s . vilket: grundar sig delvis: på psykologiska. fakto framhäller |t JInigrpetia: för "skör deskådeskyddeét a und: rar. om Aer statsrådet. är, villig: att) > till ständ "ett. för den. enskilde jordbrukär n så. rättvist "och "ef; mäste ” "mån: fråga" sig" om det: inte skulle; vara. me ligt att -antingen förbättringar" "eller" om” "det: : skulle vara möjligt höva ' utesluta "att Jordbrukskol- lektivet och; staten. " gemensamt bar en.:del av. "kostnaderna här. för -för att skapa en ' viss, utjäm- ning -mellan "olika > kategorier av tärekommun. RE vär Smålands Folblad 0 däreriot - ger” utrikesministern sitt fulla stöd - . Det: är möjligt . att Torsten Nilssons. språkbruk stör . rester- na av en ”nattstånden överklass — men den kan Torsten Nils- son lugnt strunta i. . Det . kan . knappast vara fel att beskriva ett förhållande som det är — och det är svärt med äran i behåll förneka att USA:s utrikespolitik är ”kapitalistisk senterad på Stockholms arbe- och imperialistisk”. SOFs örelser innan den -aår' karossen.- Detta sker: via en speciell. balansanordning, som ”'ar-= F betar enligt tröghetsprincipen "och absorberar de vibrationer som upp-= står när motorn är igång, ' « Bilen. är utrustad med : :en spe ciell förgasare, som uppfyller de nya bestämmelserna för avgasre- ning. . Bromssystemet utgörs av'skil fv vor fram öch.trumbrömsår "balk med ' lastkrängande' bromsventil : på $ - bakhjulen, "Värme : och - ventilation fungerad; enligt: -genomsti mning: : Ander” olika skördeår. Tidpunkten: torde ; ”nu- under alla förhållanden "vara: innte att verkställa” en "översyn av hittills gällande bestämmelser: och ...till- ' läräpningen'" av; desamma, konstar fy ; |: och” 60 hkr SÅRv Fyrväxlåd hel- "cd synkad "låda, .' delad - ”rattstång,: 12 volts ' elsystem” och . rundsmörjrin- gen” är överflödig, sBensifitanken é | (es dr Skall hämtas "av. polisen; ' HALMSTAD: Länsstyrclsén har: , "nu fattat beslut i frågan om dju- ; ren i Steninge Zo Tre personer sitter bra i baksi ter "beroende, på att det: inte finns ir ::golvväxel» på R13, något i Isom' modellen är ensam äm. I menten är. väl samlade. ock-gott. ut= rymme på golvet då. trumman: sak= inancBiten är. fremhjulsdriven.” eta Backer. fått: "föreläggande, att". sluta "hålla djur i'anläggningen) rett: beslut söm har inte". efter- = kommit.: Istället -har> han i +tele-- >; gram: till. länsstyrelsen krävt att, . "> myndigheterna 'skall ta hand ' om”. "djuren ifråga,” Länsstyrelsens slut "innebs f, att - : Backers: lejon : och? tre. s3p0r. skall skall ske är ännu inte bestämt; "en-" . "ligt vad polisintendent Gösta Pers-. givit. samma gäva” 80 -måt” 055; [som -hava ; komrnit . till” tro på V. Herren: Jesus, Kristus; ,' huru illväga, säger -polisintendenten. - skulle "då. jag. hava kunnat. sät: : . Onekligen : hör... den. här. .uppgif- | ta mig emot: Gud? (Apg. 11: 17). en till... de. mera' ovanliga : :som | i Då dess "ord. Skrevs. var: det halmstadspolisen ställs inf föllständigt.”otänkbart. ått - en |. jude skulle kunna :- - besöka ett hedniskt: 'hem,., Judarna. . .blan- dade- sig inte. me. dhedningar- :"Men detta .ändrade. Gud” på. |" Han ' kallade: Petrus att gå till Kornelius” hus” ock ' predika Kristus för .' honom och! hans]? släktingar "och vänner, ' alla Hed- ningar, Mot "sin" vilja, mäste Petrus umgås med , dem, "Han NYTT BACKER- TELEGRAM: t "TILL LÄNSSTYRELSEN - : Gösta”, Backer "tillställde "på" fre dagen länsstyrelsen ett nytt. tele- "gram. I detta kallas mottagarna för” den byråkratiska diktaturen. Han anklagar länsstyrelsens "tjänstemän för att sparka och med stenar slå -ihjäl fridlysta djur, — han syftar tydligen på fallet med den dödade uttern i Falkenberg -— samtidigt som man fordrar att Backer! måste ha' 100 kvm golvyta för en höna, Han undrar också varför länssty- relsen inte vågar ta upp en rätte- gång .mot honom. Backer ger själv svaret, nämligen att man inte törs för då skulle länsstyrelsen, bli. av- slöjad! Idäg: kallar "Gud de kristna avi ta ställning "till: många' nya En del. av dessa är ” uppgifter; ” hagliga. : a N Kp Men den" mi nniska : som , vill följa "Jesus, gör precis som Pet- rus. lyder Mästarens ' bud och tar vara ' på ' varje tillfälle att vittna: om . Kristus. och, vägen till,livet, , : + manhanget- borde. också : nya möj ligheter övervägas att finna and- ra lösningar ifråga om skörd« skadeskyddet än inom "det nuva- rande 'systemets ram, ” ” vä eu sNedap dansen och leken. på- sick, -balettsalen;. till: tonerna från. ue. 'dödströtta musikanternas instrument, var Nils Sture och kammarjunkare” Konrad Bagge” i CK unge ens Karin ' Av Martin Perne, NENNAENAGENSRESRORN) s a räfst med dé bönder, som ännu inle fullgjort sina dagsverken till Varbergs slott. Dock, skulle det -visa sit, att allt detta trassel i bottnar i försummelse från fog- ”darnas sida, så är det dessa som "lättare skulle; .kunna rycka kro- nan från hans huvud! Men han skulle utrota hela denna förban- nade "ätt, som - djävulen . utspytt ur sin mun! Redan i denna natt "skall näpsas. Uppfattat? — Fullkomligt, ers majestät. — Nät ' + Och när åstad? . — Iden stuna som är! ' Kungen gjorde helt om och lämnade rummet med hastande steg. Nils Sture sög in läppskäg- get och blickade dystert efter ho- nom, Bakom hans tinningar ham- skall "jag rida ko om tivet, tyckte hon och trod- de att hon bar på tvillingar, sä tjock som hon var: Till. sin lägg- ning var hop lynnesjämn, men genom barnsbörden skedde en om- vandling med henne. Hon blev lyn- hig och småsur och gick ständigt och grubblade över sitt havande- skap — grämde sig över sin brunfläckiga- hy och de. missklä- dande skuggorna under ögonen » ja, kunde till och meå bli sit- tande 1 en vrå och lipa över sin stora mage och över att hon blev allt fulare och fläckigare med varje svinnande dag. ' . " Elin 'sökte trösta: henne med, skärna Kniv och om sädana som dött av likförgiftning, genom .att Dä brukade det. låta ungefär så här: "OQO jungtru. Karin, tänk så skulle räfsten med /sturehuset börja! .. « VA i .— Nils Sture! a färd I ed ätt avsluta ett ”segslitet rade” en” medvetandets bistra roligt med”ett barn — när skall det ske...?” — "Säg, känns det inte underbart att bli mor?1 öns: kar er väl en pilt...?” —' "Ja, alldeles säkert gör då konungen det! Men 1 kanske önskar er ett pigebarn, eler hur ?” : Sedan började de t all förtro- lighet berätta om 'sin egen eller nägon bekants förlossning — hur förskräcklig den varit — hur de plågats 1:dygn efter dygn, innan de förlösts. Jaa...de kunde inte med ord beskriva, hur de lidit! Inte ens sin värste ovän önskade de ett sådant lidande. fostret upphört att leva i dem. Skräckslagen lyssnade hon till deras illvilligheter, medan hon till sist började frukta, att även hon skulle drabbas av något fa" sansfullt innan eller när hennes stund vår kommen, - "mte blev hon ljusare till sin- nes, när on så er dag genom hov- skvallret fick. spörja, att kungen återigen ämnade fria till Renata av Lothringen. Hon hade hört sä- gas, att han gjort ett tidigare be- sök vid "det ' lotöringska , hovet med Nils Braske som böneman. Det hela hade strandat på ett be- Så gick non mage. från rum. till rum och 18v5; de med sitt foster; medan hon blev allt fläcktgare under; ögonen och allt hungrigare efter sådana ting, som inte hade med ”männt- skors spsis att skaffa. Till sist kände hon sig så omränd och be-.. , - vakad, att hon ville bort. — vart som helst, blott : hon för en tid fick komma. bort från: den om-' givning hon nu befann sig. "= s.xu. Därför blev hon . också utom sig av glädje; när kungen en dag tillkännagav, att han ånyo skulle draga ut 1 fält. Denna gång till 2 par ti. stod : konungen. 1 dörren. Geéssa förbannade .sturar! liv och: strävan gick endast på att smutskasta honom; under- " gräva hans anseende; på det att de kyftelapel ihne i Blå kä- binettet.' -Plötsligt nådde. dem” lju- det-av steg, och'när de säg upp Båda reste sig .och Äntog en avvaktan. de” 'hållning: 'Mörk som :' ett åsk- moln t blicken närmade sig ko- nungen dem. "Nyss" hade en för krympt, människovarelse med ap- öron, och ”satyrskagg viskande, an- ” förtrott honom, att sturarna än- nu.en gång före kränkande tal om hans kungliga: majestät, Ah, Deras .— Ers majestät! - Nils tog ett par steg mot. ko- rjungen. Trots sitt rus .förnam haa hatet som' sköt ut. ur ko- nungens blick likt en borrande smärta ” bak ” pannbenet; 'Ko- nungens, stämma röjde dock inget av den 'hätskhet,: som rasade honom, när han tog till orda:. , st — Nils, Sture, jag har beslu- tat mig för att låta er färdas till Nås. Som förtroendeman skall i där ta itu, med en hop tredskan- de bönder,. Därefter har I att be- ge er till Vedens,; "Marks, Kinda och" Bollebygdens härader. Även ut vå nämnda vlatser har I' att hål- tanke, att han och den ätt han onåd hos konungen, . spända och ömma. tillhörde , råkat 1 - mycket svår Strax efter jul hade Karin bör- jat förnimma de första tecknen på att hon var med barn. Brös- ten tog till att svälla och blev Därtill fick hon. en ' sådan 'befängd trängtan efter mångt och mycket som in- te hade med. människoföda att skaffa — så som grovt mjöl och aska, kalk' och jord — rena svin- maten. Nu stod emeltertid som- maren för dörren, och vid detta lag var hon diger som en kalv- att melankoll brukade följa en del . barnbördskvinnor . men att slikt. missmod brukade försvinna med förlossningen. Karin :lyssna- de visserligen till trösteorden men lbev inte gladare för det.: Mesta- dels höll hon till på sina rum — lade sig tidigt: och steg upp sent, blott för att sova bort så mycket som möjligt av en ny, odräglig dag. Hovet drog hon sig undan med en. eremits skygghet för folk., Dess naglande :understuck- na blickar plågade henne, för att inte nämna alla de enahandg frå- gor, som haglade kring henne vid mötet: med tärnor och hovfruar, Nyköping. I hans uppvaktning skulle hertig Karl medfölja och hans +Märälskeliga frilla Karin Mänsdotter. Konungen och hans hov befann” sig i Nyköpings slott. klagligt nej. Karin fann en smu- la lisa I bedrövelsen vid'tanken på att detta frieri tillkommit på ständerna enträgna uppmaningar och att kungen med stor ovilja givit efter för påtryckningarna. Ännu hade hon inte' fört saken | . . påtal inför kungen. Hon vågade a : inte. Erik hade så lätt för att re- , : a pa humör, om man lade sig I ha s] : - . kärleksaffärer — likaså t fråga kom politik; Men vid något lämp- ligt tiilfälle, när han var som all- ra fogligast till . lynnet, . skulle hon ta mod till sig och. föra det + Och sedan var det dessa hög- ättade jungfrur och tärnor -— de som mest: avundades Karin hen- nes ställning vid hovet och som i all hemlighet närt hopp om en plats Jj den kungliga bädden. De plågade henne mest med sin ut- studerade hätskhet, Med en min av ”Herren gav och Herren tog”, anförtrodde de henne med däm- pade stämmor, att den och den inom deras bekantskapskrets fått missfall, givit ifrån sig ett död- fött barn' eller inte kunnat föda alls — om = förstföderskor, ' som fått fostret styckat i sig av fält- Ur urts., - vu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.