3] - T Köket åk 4 CC SBKAR At FU Rts "LAHOLMS TIDNING Id "> Bet överens om att för" mindre och " "medelstora företag — i all synner- Årsmötet ' sambällé 'stöd' i" ce | ni" vid lördagens årsmöte i ' Hallands Köpmannaförbund, Trots stora svårigh k snabbt fortgående ”centraliseringen' till städer och tätorter samt hård konkurrehs med' varuhus som" växer upp i städerna och dess” Varberg med med länets köpman i Varberg nar TLanker, Varberg, h d präglades av en optimistisk framtidssyn ning till samhällets utveckling skall ge d de av den ' utkanter; finns en stot optimism och en stark tro på framtiden bland detaljhandelns köpmä "I: sitt - hälsningsanförande . sade i" förbundets . ordf ' direktör Gunnar Lenker vidare: "vtovel pr de. et "+. Som framgår äv styrelsens be- "> rättelse har det gångna året präg- lats av en intensiv verksamhet” på alla "områden, Organisationsfrågan » har ännu ej 'fålt sin' slutliga lös- "ning men skall väl hli klar till . hösten. Styrelsens riktlinje har, nu som förut, värit ätt bibehålla vårt länsförbund "intakt event efter en del smärre gränsjusteringar; VI har även inför Sveriges Köpmannaför- ” bunds kongress i år inlett ett när- +, mare "samarbete" med Kalmar län: nsförbundets ordförande, direktör Gun= 3 "or : rymme. till övers. Det 'skulle helt och hållet vara reserverat för jät- tarnä och stordriften. = Hen » ANPASSNING Nu står vi alltså i början av 70- talet och hur ser det'då ut. Jo många av de utdömda finns fort- farande kvar — såpass många rent av att de både till antalet och till den " samlade omsättningen ' utgör huvudparten" i” detaljhandeln. De stora' har ryckt fram, det är ostri- digt, men fortfarande handlar 2 kunder av 3 i enskild handel och I fjol blev minst i vårt för- z och, Kronobergs läns Kö :. förbund, "som har samma' målsätt- ning som årt förb EN 4 "-PROFETSIOR - "För åtskilliga år sedan kom från press 'och estrader de första pro- > enskild handel smidigt ' bund :sålunda bara 2 proc. eller från 738 till 723 medlemmar, + Detta beror i första hand på att affärsdödligheten har stoppat upp.|. .Jav detaljhandelns ” problem hade år. Kapilalförsörjningen utgör ett av de stora” problemen. ; En av regeringen för enskild handel gynnsammare ekonomisk poli- pass goda förutsättningar. för tik är dock en nödvändighet om vår näring skall kunna utvecklas på ' ett tillfredsställande sätt, efter beslöt man att innevarande" år vara ansluten till riksförbundet. Vidare har förbundet till Sveri- ges Köpmannaförbunds kongress inlämnat en motion angående änds rade anslutningsregler för med- lemsföretagen: Man begär att an- slutning skall ske via länsförbun- den och icke som nu är fallet ge- nom sk riksbranchorganisationer betonade hr Lanker, : i det gäller att skapa förutsättningar" för en lönsam handel, sade hr Län-' ker innan han lämnade ordet till de' Övriga i panelen, "oss aste tr i. I STORT ENSE | > I var sitt inledningsanförande gavs ur olika synvinklar intressan- ta "aspekter på gårdagens, dagens och detaljhandel. "mor d av typ Sveriges Li dla- reförbund. es - Nästa årsmöte beslöts att förläg- gas till Kungsbacka, vo MN ESTRADDEBATT För att få en allsidig belysning man till dagens årsmöte: inbjudit fyra r för de politiska Ed och ' väl följt med i" utvecklingen, De ' butiker: som ' finns - kvar har ökat sin c ing 'så, att denna "> feliorna ” om" ”småfö "förestående ”hädanfärd, 'Mer eller mindre ; framsynta : ekonomiska -, prognosställare var på det hela ta- partierna till en estraddebatt med ämnet: Våra politikers syn på da- gens detaljhandel, ' Inbjudna : var ökning mer än väl k ar de nedlagda butikernas, => fon: På försäljningssidan har vi all: tid haft väl så låga kostnader som våra konkurrenter, och som haft sin största fördel i sina' stora in- dsfullmäktiges ordf -i. Varberg, M att. ämnet var ett mycket speciellt sådant och att det även för'en po- litiker var svårt att ge annat äl allmänna synpunkter på de många frågeställningarna! Som väntat äg nades största tiden åt planerings- och nyetableringsfrågorna och man snuddade” då och då "vid politisk. ; spörsmål även om det inte 'tillhör- de "dagens ämne, Man var dock 1 sq Karl Bengt; (fp), rik Axel ' Kristiansson ' (cp), riksdags- man. Gunnar Oskarsson :(m),. in- spektör Lars Svensson (s) och med direktör Gunnar Lanker som de- fande av nya och dess: affärsliv. Här ville” alla gå försiktigt fram så att man ska- pade: möjligheter för en. lönsam verksamhet, Lars Svensson mena- Det betonades från samtliga talare + överens i många frågor, bl a beträf-" rå Från - RÖRELSEFRIHET? mycket, denna utveckling måste bromsas, Vi måste försöka lokalise=.t rå människor till redan befintliga platser -och där skapa förutsätt- "menska + het ' inom ' varudistributionen "— = Men varför slog ni er + er tillrättavisning? «0 Det gick inte”s Framtidens ::s: (Forts, fr. sid.. 4) a : vi [SA I Auroville "skall, var och en kunna leva. och uppehålla sig, vil- ken nation: han . än: tillhör, --hud- färg, religion: och-världsåskädniiig har ingen, betydelse:;" Inga. poliser skall finnas lika litet. som några dömande myndigheter, "inga: för: ordningar ”etler. lagar ska. utfär- das. Den som iinte vill: arbeta ställs :emellertid utanför all ge e TSE Fall att inte känna sig väl till mods”, Studeranden och studenter har det väl ställt för sig, inga läspla- ner att hålla sig till, inga prov eller exämimna behöver. avläggas. Lärare och profssorer har bara att leda och' ge råd. Den. främsta grundsatsen lyder: ' Ingen skall tvingas till något som han ej bar lust till'och som är motbjudande. -. En del av utbildningen har re- dan begynt. Lärjungarna sitter i grupper, samtalar med. varandra och utbyter åsikter av vad. man komrit fram. till genom. studier. Var och en väljer den grupp han vill samarbeta med. Den som är trött går hem, den som vill.ha lugn öch.ro går till mediterings- TUMMEN, ole se osca Det kommer dock säkert att drö- ja länge:än tills Auroville är helt färdigt och :utbyggt. . Sedan skall dotterstäder runt världen uppstå. Så kommer det väl snart att visa sig om dessa idéer över huvud ta- ' get är genomförbara, Många prob- lem återstår säkert att lösa. An: tingen. kömmier man att helt miss- lyckas:: eller -: blir Auroville - en mönsterstad för hela världen, ' 's . Tore Leth. "NY SJUKDOM Viktor Lundström. i Hällesjö kallades ”Stör-Po; Han «var näfnli- gen efi”reslig: man, väldig i tim- merskogen - och: vild strömflottare. Desslikes älgskytt, avsevärd 'snus- konsurhent' och han krusade var: ken fån eller skogsvaktaren. "' Hände sig så att.han på äldre dagar hamnade. .-på Östersunds. la- sarett: för gubbsjukan. Doktor Odelberg ' gillade atf' konversera Stor-Po, nian var t o m, du till hälften. "Det innebar, att doktorn "sa Lundström till Stor-Po, som kvitterade ' med. att säja du till doktorfp.:iee-' se en Så här kunde det Jåta. Doktorn tyckte att. Stor-Po såg lite blek ut en 'morgdn; så han' frågade hur det-var fatt med Lundström, — Mjaa,. förbanke mej nog e de bra. :Men jag har sove ' dåligt för ja har haft: mäghösta Hela nattenf 7.2 ee a bt « — Maghosta, vad är, det för nä gonting: då? : ' : LA — Men' Vet ' dö” inté det du . Hur kan du då; vara överläkare här på lasarettet när, du, inte. vet vad maghosta är? : skulle 70-talet inte: ha något ut- . kolles "ga? Kunde ni inte ha nöjt er med jag var hes " |deln följt efter i stor stil, oh VÄL RUSTAD ..- Enskild detaljhandel står . amsä väl rustad för framtiden. - Vi hälsar med glädje de köp=' mannavaruhus :som planeras I : Halmstad och Falkenberg och vän-: tar oss — på längre sikt — ett gynnsammare klimat för privat fö-, retagsamhet .. genom , det . inledda samarbetet i Näringslivsgruppen i Halland tillsammans : med - Hant-. verksdistriktet, .' > Företagareförbun«- det och Arbetsgivareföreningen. i ". Något som inger oss bekymmer är att vi få veta alldeles för litet om : regeringens målsättning ' och medel för näringslivet," : Industriminister Wickman ' har betygat sin uppskattning av de' mindre och medelstora företagen "och deras betydelsé och "4 sätta en delegation med uppgift att "verka för en samordning av de ut- Tedningar, som huvudsakligen be- rör dessa och bedöma behovet av: och föreslå kompletterande ut- redningar. Vi får väl se vad som kan komma ut av detta. Om vi "kan få någon hjälp med kapital« försörjningen som är ett av dagens "största problem, :. > : i ”". Statssekr Feldt i finansdep har varit i Malmö och inspirerat tid- ningen ”Arbetet” till en ledare, eri- ..ligt vilken det vore en förträfflig tanke, 'att ' bilda ”en stor central fond”. av vinster! från företag som "ger god avkastning för att sedan taga av dessa pengar för att höja lönerna i företag som går dåligt och betalar sämre, Åter ett förslag att straffbeskatta framgångsrik för retagsamhet. : ” ÄRSMÖTE?T : : Före förhandlingarna höll ordfö-' randen parentation över förbundets förste vice ordf köpman Herbert. Kristensson, Getinge. Som förbun= dets ordförande för 1970 valdes di- rektör Gunnar 'Lanker, Varberg. 1:e vice ordförande för 1 år köpman Folke Larsson, Falkenberg 2:e vice ordförande för 2 år dis- "ponent Nils Holmström, Halmstad, Styrelseledamöter för 2 år omval: ' köpman Arnold Linsäter, Drängse- red, köpman Rolf Wallefors, Ge- tinge, köpmån 'Knut Karlstedt, Varberg, köpman Åke Arvidsson,. Mestocka. Nyval: köpman Roy Ny« berg, Halmstad, köpman K-O Lind« berg, Halmstad, Revisorer: köpr Ebbe. Larsson, Halmstad, köpman Östen, Spetz, "Halmstad. Ledamot I SKFB:s fullmäktige för år 1971 direktör Gunnar Lanker, Varberg, Ombud för SKFB:s kongress: köp- man Rolf Wallefors, Getinge, Nils Holmström, Halmstad. =" ' ot ":” Årsavgiften fastställdes till 10 kr "och serviceavgiften till 65 kr. Läns-' förbundets — framtida = organisa- tionsplan diskuterades på basis av den = organisationsutredning som ; gjorts av Sveriges Köpmannaför- bund, I. denna utredning föreslås att Hallands Köpmannaförbund 'skall . utvidgas' med vissa områden, Sty- "relsen har accepterat alternativ 1, sammanslagning med vissa delar av Jönköpings län, dock under vissa förutsättningar. Man vill bl. a ha kvar förbundskontoret i Halmsta - Med anledning av den förestående, . omorganisationen beslöt . årsmötet, vidta en stadgeändring. Paragrafen: Hallands Köpmannaförbuhd skall vara ansluten till Sveriges Köp- marinaförbund ändrades till: att ef- tér särskilt beslut anslutas till Sve- "rige sa 4 kran tr a "skall till-” Köpmannaförbund, Och där- köp, varigenom de kunnat'utver- Ika lägre priser. Men' nu har vi ” Imed gott resultat tagit upp kampen > läven: här genom de s& k frivilliga kedjorna. Ica var pioniären på livs- medelssidan och nu'har fackhan- one s| "|BRITT BACKE: | . | långa blomstänglar 'med tätt Sittan- battledare, Hr Lanker konstaterade inledningsvis att det är politikerna som bestämmer i dagens samhälle, även när det gäller detaljhandelns utformning. Trivsel- och servicefrå- gorna har intagit en väsentlig plats hos konsumenten och: planeringsi frågorna tillhör. därför. en: av. de kngst betydelsefulla frågorna. när | närbutiker, Mycket. betydelsefulla" de att: den externa nyetableringen inte får bli så stor att den får ne- gativa effekter på tidigare centrun:= bildning. Karl Bengtsson. uppehöll sig här vid det planerade Håsterns- området i- Varberg :och'"de olika förslåg Som här" fanns.” VaruHus contra" smärre enheter i form av ; Gunnar "Oskarsson "efterlyst: retagens "rörelsefrihet, Någon så dat finns inte, Allt för Ihånga hin der & finns, ' Detaljhar.deln | har” givna plats, Antingen i skuggan av. varuhus " eller : på : > glesbygden, På" båda ställena. finns problem, Oskarsson gladde sig över att ut- vecklingen har stöppats"beträffan- :T BÄTTRE LOKALISERING ; ” "Axel Kristiansson trodde inte på sföra enheter. Denna: form blir all- tid dyrare'dch servicen. blir' sämre, menade Kristianssön, som följ ligen inte ville rekommendera stor- sen, ningar för etablerad köpenskap att". leva vidare, : : . : : Avslutningsvis fick männen i pa= nelen svara på frågor och det mes= ta rörde sig kring kioskerna och deras varusortiment; de: komrmu= nte nala kiosk (JYRI 2 1 Na +. locotän bd drift: Genom en statlig styrning har Vi fått en stör koncentration av och det oävlönade momsarbete' som köpene " ' I skapen lägger ned, NA - . — sens GLADIOLUS pla nter på "våren : och " GLADIOLERNA hör till trädgår- dens ståtligaste blommor. De .har svärdformiga blad och kraftiga, de blommor. Även som snittblom! mor är de' värdefulla. Blomningen börjar i augusti för att sedan på" gå en bra bit ut 'på hösten, Del finns "många arter och sorter i härliga färger och av varierandé höjd.' Sortimentet, omfattar tidiga, medeltidiga och sena sorter. Nå- göt att tänka på, om man planerar för 'en lång blomning. ;-+ = På hösten sätter vi vanligen en mängd lökar, men tänker kanske sedan' inte på att det finns en' hel del lök- och knölväxter, söm skall Planteras på våren och försomma- ten. Till de sistnämnda växterna hör” gladiolerna. "Från "mitten, av mäj till början av. juhi är den lämpligaste. tiden att sätta desså nölar, CC: vo. - Pt I Måii kan, ockbå planterå'knölar av 'gladiolus' i kruka i april och fördriva dem mnomhus.' På så”vis får man dem tidigare i blom.' De Skall stå-ljust och vattnas, så jör- ten hålls jämnt fuktig, I juni är ået sedan: dags att. plantera ut dem.: Handskas - försiktigt '. med dem; så Inte rötterna skadas” vid planteringen. . . | "SOLIGT OCH- i > VINDSKYDDAT. ; / .Gladiölerha i skall stå ; fritt « soligt , på. "vindskyddad: plats. Det Passar utmärkt. att sättå Gem. vid omma när 'frostnätterna är förbi | en husvägg eller mur. Planterade i större eller mindre grupper: gör <" Igiva skadar inte, 'seda | gladiolusknölarn; | mull: på frostfritt torrt ställe” > Illustratör: KERSTIN” HELLGEN |&2 försommaren ">: : Inner centig . : Bi RE oh Under: de senaste tyå åren' har ä Ykhing. En. och kommit. i god växt; ” Efter” första natifrosten Toppen "skärs av”5 cm i-lådor med torr sand "eller: torv: SKTF under en tvåårsperi OM knölen! Sedan knölarna fätt torka |! ;|ett slag, förvaras 'de Y os d 847 procent "och I dag : har, förbundet ', nära ' 60.000 medlemmar; omtalade: ordföran- i förbundet : Sven: Ahlgren förbundsråd: på: fre- imlåt '1..Stock procent; till 5 gressvald församling på 40 red. SÅ "Medlemsantalet n procents ss SÄS AN oa st oa «Med anlednihg av ;den . diskus- sion som "förs" oni bl.a: informa tionsproblemen inom , fackförbun- den. föreslog ; förbundsordföranden. att höstens förbundsrådssamman-..: - landgsområdet- har "ökat med 102 2 . + ' ”Iträde helt ska ägnas 'åt dessa frå- gor. Han omtalade vidare: att en kommitté "eventuellt kommer, att. tillsättas inom SKTF :som ska sé över -förbundets parlamentariska ' uppbyggnad?” . : ne SKTF:s förbundsråd är en kon- lemmar 'som' under kongressperio. nordtyska 'modeskaparen : Charles Ritters nyaste kreationer," Afton- completen (fill vänster) består av kjol och blus med.pösiga långa armar 'och' armlös fotsida'kappa: de sig också fint. Låga växter går |: > bra ' tillsammans med glådiolerna. De lite stela 'stjälkarna. döljs. och marken täcks. - Gladiolerna ' kan även: med fördel. plåceras i en blandad blomsterrabat.: Gärna dåj: Ö ”. växter |" méNan — tidigblommande som t ex iris, LA ""forden skall vard kraftig, och . välbearbetad, ' Knölarna bör komma 10 cm djupt ner i jorden och -ha ett inbördes avstånd på 15-—20 cm, Längre fram behöver stänglarna bindas: vid något stöd. Bäst är att sätta ner käppar invid knölarna i samband med ' plante- ringen; innan" jorden ' läggs över. Då är det ingen risk: för att käp- pärna skadar knölarna, «oo 0 På sommaren gäller det att pas- sa med vattning vid torrt väder. Det är bra att lägga ett lager törv- im | mull på jorden. Det skyddar mot : Materialet är bömullspiké”.—" bar rosé, "togs till. aftonklänningen som - dekorerats: med frånsar, kjo- n' är. uppsprätt till höften, Man- nekängen var, barfotad såsom Eng- lands": berömda ” Sandie Shaw: — till och med vid den brittiska pre- miärministerin Wilsons mottagning till förbundskansler. Brandts ära,” . Hos Charles Ritter dominerar mi- ... di-kjolen: +Jättestora ' hattar : av lack" och exotisk "halm. — av filt var de på modet I förbundsrepub- . liken Tyskland redan 1 vintras” 7 kompletterande de vida modeller: = : na för våren och. sommaren 1970. - Mäns Mite te a 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.