Mycket livlig verksamhet 1969 — i Halland—-Älbsborgs FCO-distrikt LAHOLMS TIDNING : - . sa | | | Soo i Nos i Rapsen svårt skadad |-Biodlarna i Halland - - brödsäden ser bra ut | får ny ordförande - AR bid i nr I ALLA I FR suga 3 - . : Det synes nu som om större YALLINSADDEN 1969 + Efter att'1-14 år ha basat för ri har bedrivi Y fani-. 5: = Halland-Älvsborgs: FCO-distrikt har haft årsmöte i Vårgårda under ordförandeskap av Elof Fridh, delen av höstoljeväxterna i Hal. - GER PROBLEM ne biodlarna i Halland "lämnade hr hällen. ed rivits med 314 fanta. i Borås, Till kassör för två år omvaldes Erik Persson, Borås, och till styrelseledamöter för två år omvaldes land — höstraps och hö ed : I M 2 5 "rSson 5 e I N ps och höstrybs == lar; över var Samuelsson i Kungsbacka H - "7 Sten Johansson, Halmstad, och Ove Lindgren, "Ulricehamn. Kvarstående är Elof Fridh, . Borås, Gunnar är tillspillogivna, säger KG Gus- vinna "ra nd Stort än nan + | v ordförandeuppdraget då Hallands änka et år - 969, års SS Abrahamsson, Varberg, Olof Hermansson, Alingsås, och Bertha Andréasson, Laholm. : s . rsvallarna . är ; gen goda skörd är honungs=, tafsson vid Lantbruksnämnden i '. länet, Snön som i Halland till " största delen kom att ligga på tjälad. mark har gjort att höst- säden ser bra ut! Fjolårets' torra " Sommar ger emellertid en hel del problem vad avser. vallinsådden. - Enligt Statistiska," Centralbyråns uppgifter har den halländska höst- Bådden 1969 följande . fördelning: höstvete 3.380 hä.( 37 proc); råg 1.450 ha ( — 10 proc), "iraps 736 ha ( + 1 proc) och höst- £rybs 73 ha ( "Tr 135 proc). Inom läns biodlareförbund i 'söndags” var samlat till årsmöte på Motell "Tre Hästar i Falkenberg, Styrel- : Sen” skall senare inom sig utse | .; den'nye ordföranden. ES Tr Samuelsson har i hela 25 år . "med i styrelsen och vid års- mötet blev, han vederbörligen av- teckad -av sekreteraren = David .. Gustavsson för det arbete han lagt ” ner till fromma för den halländska biodlirigen, > io to vc Ny i styrelsen efter. hr Samuels- son. blev. adjunkt Sture Sjögren i emellertid på många håll ganska --.. | v glesa och fläckvis. mycket dåliga; Som regel är inte vintern orsak till detta utan fjolårets torrsommar, De hjälpsådder som gjordes i höstas har inte heller gjort så stor effekt, : ' eftersom även hösten blev torr. Där man har möjlighet att låta äldre ' vallar ligga kvar i stället för en !' dålig förstaårsvall är, det ju inte” så.stora problem, Många har inte - den valmöjligheten 'och, då återstår” ” att antingen hjälpså eller att plöja . upp och så exempelvis westerwol- lagren rätt välfyllda och genom en energisk och effektivt upplagd reklam har. försäljningen också ökat, 50-talet biodlare här med ' c:a 50.000 kr bidragit till förbun- - dets utvecklingslån — 15.000 kr = '' har lämnats i kontenter och res- : ten genom leveterad honung, "=e.å = : Vid mötet inledde konsulent re Järnelid en frågestund angående : samarbete med länets 4-H ungdom. .. Han nämnde bl a att vi f n har 65 aktiva klubbar med c:a: 1500 : ungdomar och att biodling under | ' Till revisor för två: år: omval- 'des, Anders” ' Andersson, ' Borås. s + > Kvarstående revisör är Fritz Fer- "dinandsson, Halmstad. ccs "+. Till. ombud 1- Hallands" ABF- distrikt utsågs Gunnar. Abrahams- son :Varberg och Sten Johansson, Halmstad och till ombud i, Södra . Älvsborgs ABF-distrikt Elof Fridh, bildning av talare i skolinforma- > ” Borås, och Erik Persson; Borås.: + :ltion; ' le . ” | Antalet FCO i distriktet är 14) Distriktet har varit represente- sedari Starrkärrs FCO "uppgått ilrat i de kommittéer som -"äcberett > Kungsbackas . FCO och ” därmed] konferenser och information an- "> överförts till Västsveriges FCO- nämnas att den fackliga ungdoms- aktiviteten förbättrats inom distrik- tet och den fackliga ungdomssko- len har vunnit fortsatt intresse, Informationen i skolorna om ”Hur ett avtal kommer till” har förbättrats efter en konferens som distriktet höll i december för ut- olägenheten med olika bidragsregler inom distriktet, a : ' FCO-distriktet betonar det ange- lägna i samarbetet mellan Konsum och FCO. Under året har distriktet: varit representerat vid en konfe- rens i Göteborg. Cu. ooo om Efter remiss från LO har disirik- tet fått föreslå kandidater att ingå som ' ledamöter eller suppleanter i olika Jänsorgan : som länsarbets- nämnder, länsskolnämnder; plare- gående. ”Ditt val 70”. Kommittéer åd " och - yrkesi ktionsdi-' | Parentes anges förändring från hös- | diskt rajgräs på motsvarande areal. > Onsala medan hrr Hans Salin, His- senare år har kommit in i verka | '' distrikt. Medlemsantalet har under|har: bildats både i Södra. Älvs-|"”! NN deråd, - FCO-di, ten 1968. Av Hallands ca 127.000|Att ge generella råd är. omöjligt | hult och Axel Johansson i Knäred samheten. "Under den diskussion året ökat från 66.723 till 67.417, borg och Halland, a .. Jstiktens förtroen erad, - F 0 | ha åker är således knappt 6.000 halutan lämplig åtgärd - får avgöras som; båda var i tur att avgå. valdes som följde framhölls bl a lämplig= .. d v s med 694 medlemmar,.. ... . —..|..FCO-distriktet har vidare -varit|striktet är bl a at i pla- höstsått, varav praktiskt taget all från fall till fall. En hjälpsådd ger 'om, Omval blev det också av re- - heten av instruktionsmöten i bis. oc I Borås FCO är störst med 24331 representerat vid ett samnia”wäde !neringsrådet i Hallands län genom återfinnes på slättbygden, moa ju inget tillskott till första skörden :: |. Visorerna: Konrad Brehmer, Var- . lannat ä öjligtvis” del berg,. och Albert Nilss Ori skötsel för nybörjare. Lantbruks- medlemmar, 'Därnäst kommer där man 'diskuterat att tillsätta: en|Sten :Johansson Halmstad, i läns- ; sv 3 fänhat än möjligtvis om en del av ".] +: berg, rt Nilsson,. Grime- | närmnd repr k 1 Halmstad med 13.240 och Mark med | utredning ”som' förutsättningslöst |skolnämnderi geriom Karl G Berg-.| . . HÖSTSÄDEN SER BRA UT." [fröet är westerwoldiskt' eller ita- «: omr Ombud: till riksförbundets | Bror Håkansson, tog upp frågan om 5.996." Varberg har 5.750 medlem- |skall undersöka möjligheterna till man, Halmstad, i länsarbetsnä » Man kan nu börja överblicka hur |lienskt rajgräs, 1: ett tunt. vallbe- ongress i" Linköping blev Axel bisjukekampanjen i länet. Han be- rättade att den amerikanska yngels mar, Falkenb av ABF-di- g 4.871, Kungsbaci den genom Olle Barkström,' Halm- |'.'dessa höstsådda grödor och vallar-|stånd kan skördebortfallet begrän . Johansson, Knäred, och, Hans Sa- en i "Istrikten i Skaraborg, fra on i Å es å i : Benom” större"' 'kvävegivor "lin, Hishult, & 17: 2 Ens ötan hi igt tillsyni ä 2.162 och Laholm 1.099, : Södra Älvs-|stad, i 6:e yrkesinspektionsdistrik-; | na har klarat den långa vinterns|Sas na :: Kvävegivo SÖN enes rötan har enligt tillsyningsmännens Under året har :FCO-distriktet borg och Halland. Ino. FCO-ltets förtroenderåd genom Gunnar: alla påfrestningar,. Kylan. kom ti-|än normalt, något som bör tillgri - ÅRETS STUDIERESA : rapporter" visat stigande' tendens, "> anordnat, varit medarrangör i eller | distriktet menar man att aet vore Abrahamsson, Varberg och i läns-' | digt och gav djup tjäle redan un-|P2S + GÅR TILL NORGE En punkt på dagordningen gällde . mötes- : och - kursverksamheten." Sekr David Gustavsson rekommens« 'antingen man hjälpsår 'eller n ider december i jordarna på slätt. '& - « bygden, Snön kom därmed att lig- 'iga på tjälad mark, - och . det : har - räddat . den halländska ; . höstsä- den från snömögel, Svåra angrepp av denna svamp rapporteras annars "> från Skåne och andra håll, där man > inte inte haft någon ordentlig tjäle, Vi har också sluppit ifrån de hår- : da nattfrosterna efter snösmältnin« gen, något som annars ofta tar hårt på växtligheten, Lokalt kan förstås s "den senaste tidens "översvämningar |. sen. ; vålla skador också på en del höst- "gtrandkläder ÄNDEN "kläde : sädesfält, men i stort kan mat bei Här. kan - man frossa 4 färger. "teckna ". höstsädens : övervintring |Baddräkten blir elegantare år från som god..." cn pe år och "de finaste kvalitéerna hjäl- Tepresenterats vid ett 30-tal konfe- renser och kurser, st Från verksamheten i övrigt kan en uppenbar fördel om ABF-di- striktens verksamhet kunde sam” ordnas., Man har' tidigare' påtalat gruppen för ,dag- och fritidshem genom Anna : Pettersson, Falken-, " Till valberedning valde distrikte " Oswald Pehrson, Borås, samman- kaltande, . Lennart - Larsson, Herr- '.ljunga. Knut Pettersson, Falken- berg och Gösta: Hallbergh, Halm- "stad, ova ce: None söt lv se > Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att söka arrangera en 3-dagars stu- dieresa till. Norge under. dagarna|derade föreningarna att anordna 1- ; 13-15. juni Årsavgiften” förblev | dags kurser, Bidrag till omkostnas« , oförändrad, "vx |derna' för sådana kurser kan 'er<' « 1 Avristyrelseberättelsen:» framgår hållas” av Riksförbundet. Mindre, » bl:a att medlemsantalet under 1969 | föreningar "kan: lämpligen samar. tot. minskat med :42 till 632, Skördeut-|beta med angränsande föreningar i: . fallet betecknas "som tämligen gott. | nä syfte.. Han rel de-! "ETotalt "har? 117 'kg honiing skör-irade att kontakta länsförbundet, .' dats' Utgöran e "en medelfskörd" av Mötet hade att yttra sig över förels + 17.8 kg efter 3.541 invintrade sam- |slag " till :. omorganisation ” :av| illen. Förlusten under vintern har honungsförmedlingen + till ekonosy ">" tgjort 10 proc.” 10 samhällen har | misk” förening. Sådan ' organisation! ”. Snvintrats i halmkupor.— som allt- E medlemmar. . Så ännu finns kvar. 1.808 kg vax har sh utvunnits' och till invintringen' har 7" det gått åt 40.880 kg socker. :Vand- Sommar: (Forts. fr. sid, 4) 4 kvällen och” för 'strandery sända: ler. som. är nästan bara en . Herrmodet';.. "7 (Forts, fr.'sldi 4) 10 Största variationen ligger i mid- jan med breda midjeband; och, fic- kör placerade I eller strax: nedan- för midjebandssömmen,, .. i Tweed. och andra grova. tyger är avsedd att befrämja medlemmars, nas - ekonomiska ' intressen ' genom, köp 'av .honung och att sälja den! per” till, att ; den” fylligaste"ser :Ismärt 'och elegant. ut. :Badrockea kan man ha: både lång och kort.| De två:modellerna är tidlösa,: Den korta '— 3/4 långa — är klädsam för.'dem. som är: smala . och - för ungdomar, och den tar sju: mind: re plats i bagaget," vilket; är: en |" Ö ” till högsta Pris. "OLJEVÄXTERNA SVÅRT 2; SKADADE tes ka. Däremot har höstrapsen och den " lilla arealen höstrybs blivit mycket är vanligast ;-i.slacks.; Färgerna | ' illa "åtgången. Vattenövermättnad, går. 1 djärva nyanser. av: de mo- |: till'stor del orsakad av att'fjälen deaktuella' >. kulörerna, > Sammet, |” hindrat dränering, har 'kvävt röt- ——L både : manchester, . antiksammet |..; terna, som "nu. ruttnar." De ovan- om utrymmet. så kan mg rånEt »- Det. står. klart. att den gångna [rot,..är ett dåligt "utgångsläge för och velour, kommer tillbaka, Jer- | jordiska” delarna” av ”plåntor" med | OM! "med. en stor. bad. | Vintern ,medfört invcköt itora 3 Ödaniisi se eka ri J Vv . sig - : ” , t mycket sti å- jBrödan. San kvävda rötter kan ännu se relativt ske. klara..sig med. en” stor spad] YH ue ycket stora p : sey är-också 'ett.starkt. ökandé material för slacks.” pe «>: HUVUDBONADER: .- SN . Kepsen:' är lika populär som förr. Kulleq är' sund i formen, of- | ta skuren i' flera fält 'som möts 't en spets med en knopp: på kullen. - Hatten har mjuk formbar kulle eller fixerad stukning och mode- rat breda bräm: Tweedtyper och, lite mer exklusivt, grovt indiskt si- den är: aktuella" material i vårens hattar "och mössor. Den mest "Imo: demedvetne väljer 'antiksammet eller slät velour i djärva färger, . handduk, ;som;-blir + roligare, om man '”syr den som en' lång schal, 2 :m:-lång; och' 75 :cm bred : är den tillräckli på.” Randig färger eller. mig. "friska ut men vissnar helt, . när "marken torkar "upp.:Det synes tu] 3 som 'om större delen av höstolje- : växterna i: Halland är'tillspillogiv-' na, En del fält har kanske: ett åc- : ceptablet bestånd på stora, delar, "men! det är? alltid-' risk för "att i det ” blir rre "eller ' riindre fläckar med så: glest" bei stånd, ' att baldersbrå och andra ogräs : skulle .. få . stort livsrum, -om”de får stå kvar.” Efter' en så omfattande rotkvävning son vi hu haft, - blir den. från början sken- : I bart fina": rapsen. bara- sämre . och ACCESSOARER SOM » | - Sämre, och något hopp om fi PIGGAR UPP ]. ting finns inte, ' AA Skjortans utveckling till.ett mo- | "=: deplagg : följs av kravatter. och skjortscarves. Med dessa och and- ra accessoarer, t ex näsdukar, kan man ge sin klädsel en personlig touche, Pösoroevr ee NT - I vår blir slipsarna bredare och det kommer nya former av scarves att bäras till öppen eller knäppt krage. . EA Skjortan är ett plagg. som skall koordineras med andra plagg. Färgsamspelet är därför mycket viktigt. De mest aktuella färger- na i vår är guld i olika nyanser, gröntoner, dunkla, avmattade bur- : Höstvetet ' och särskilt” höstrå- gen :har: angripits "av. snömögel A osedvanligt" '&tor ;omfattning för skånska: förhållanden, Det är. det långvariga "snötäcket: som /skapat ' goda”, utvecklingsbetingelser: i parasiten; "Särskilt" utmed ., vägar, os E ran. ;är ; oljeväxternå, | vid snöstaket co. V.. där snön vars kraftiga, rotsystem är. .sär- legat kvar: länge jär angreppen skilt> kädelgt-för" vättenövermätt- I patagliga” Angréppen' känns” igen" had 4 marken. ”Detta leder till sy-Ipå att de döda bladen '— till få febris gen, gråaktiga ibland med rödak- frestningar för de höstsådda grö-|. dorn: : dess- ktet. loch farten 'och en "stor iver” att se så mycket. som. möj- ligt”på kortåst. möjliga "tid. Men det är" ju' meningen "att :semes: ckså skallvvard vilotid ä Gör: "den -till Öp-Er,- var lat. och låt bil' och motorcykel också vila ibland. Om Ni-har tur i så kan Ni kansköé "hitta "en fyr]: väppling. För att göra det'mås- te man ligga" på: magen.1 gräset och "söka "och : se: allt vundérbart: som ,växet. och "rör" sig där, och det', kan”=-dröja"' timmar: sNinrnan i man ' finner ' den. .-—- Det" finns y moderna ungmar, som" aldrig sett en: växande fyrväppling. När jag visade,;en för. mina barn” förra S : re;. Vad är 4 fb. ETT ORD: > PÅ VÄGEN > Det är olyckligt att vi så ofta underlåter att säga hur vi kän- ner inför "varandra." Det är väl inte alltid brist på känsla som gör att vi tiger, utan. istället |9 fruktan . att "bli .: missförstådda, då "sätter def störa Första majblomman på bilen, hjälper ni handikappade " och invalidiserade bar.n Dessutom ger ni bilen en trevlig vårprydnad. a Stora majblomman har för öv- rigt sin” givna plats på allt.:som rullar och rör sig: lastbilen, bus- sen, traktorn, cykeln, ' mopeden, barnvagden etc, och 'som dekor i skyltfönstren är den också upp: skattad. "Många sätter den: på sin rinsessa med : majblomma och ungdom på många olika sätt, bl a genom sommarkolonivistelse. Genom att stödja Ilekoteksverk- samheten för de psykiskt utveck- lingsstörda och genom att lämna hjälp till CP-barn och många and- ra kategorier, som är 1 stort be- hov av hjälp. Förstamajbloriman stöder också forskning som går ut på att försöka förebygga, att barn blir handikappade, Majblommorna säljs av skolbarn och scouter, Den tyn ' på - hans . gunder och blått. Skjorttygerna är mest lätta och tunna, t om genom- brutna.: Jersey 'kommer inte bara i fritidsskjortor. . mn Skjortsnittet — är figursvängt titan överflödig vidd i bålen, i 'jer- sey är de helt figurnära. Button down är på retur och medelhöga eller lägre snibbkragar dominerar, fond, till vilken han låter royal grammofonskiva ”Majblomman” inflyta, - Hjälp ' Förstamajblomman att känslan, hos andra kan den.ta Så fortsätter. vi att. undertryc- ka'våra känslor; Hos en del av oss dör helt enkelt den: varma sig uttryck som inte. alls har någon god verkan, ;.... Nå Paulus skulle just lämna Efe- sus, Han visste att. han -inte skulle få träffa. vännerna" där mer, Under djup rörelse talade han till dem, Han wutgöt sitt hjärta " och"sade "bland ' annat detta: ”I :allt har jag "genom ru han" själv” sade; ”Saligare är att.giva, än att-taga”. ...; . :Vi; förmodar att. Paulus: vidt detta "sitt slutliga; farväl utta- lar sin egen djupaste övertygel- se.” Han; betonar . givandet. Vi upptäcker. sanningen -1i denna Pauli: livsprincip om :vi :själva. ger ut'oss för andra, .si: te 'i-de. fall: man vet "att märken :: varit "ordentligt " vatten- övermättad 'en tid” (genomsur) .el- ler där män 'ser att beståndet ser något:tynande ut, vill vi bestärnit tillvåda. 'att :man ordentligt 'gran- skar: beståndet. Är "roten mjuk måste. plantan - anses ' tillspillogi- ven.: Situationen I år är den om- vända mot i fjol. Då var de ovan- ned kl; 19.51, 3 "Onsdagen 'den" 29" aprit. 1970 n UL dag TYKO a : Solen "går upp kl, .429 och! - 3 ; öredö å 0 iska . delarna :ila- åtgångna,! Nea : hjälpa. Sätt den lilla blomman | mitt "föredöme "visat eder, att |. . : jordiska . STANNA. : "1 morgon, MARIANA - 7 entrédörr eller brevlåda, -Blom-|har också stöd från många andra |på 'Er' själv" och följ prinsessan | mån så under. eget: arbete, bör |-,' Hjälp - Majblomman mén roten-frisk och äkndorn a ad "Solen går upp kl. 427. och man är i år röd med grön knapp.|hal. Sålunda har Thore Skogman |Christinas exempel att sätta den|taga sig an de svaga, och kom- | barnen.” Taken fed då” 1- många fall Nog u försva - ned kl 15 53 Upp och Sen T Förstamajblomman hjälper barninrättat en särskild majblomme: "Igtora på bilen, >. ot Ima ihåg Herrens Jesu ord, hud onde verkligheten var,” En vagad! rr re fer och röt: Ink 0 to. Teit omkring, medan hopen skrä- nade och svärjande slöt sig i en ring runt honom. När som helst kunde dess raseri bryta ut 1 vålds- | handlingar. Men Göran Persson hörde till dem som inte. gjorde upp några bristfälliga planer. Att nägot liknande detta skule hän- da hade han förutsett och vidta- mycket - olustigt - inträffat. Hon; att vingklippa det” okynnestäet re lade ifrån sig sydonen, reste sig skar vi ris åt' vår egen 'Tygg.| "I nästa nu stod en kammar- upp och ilade honom : till. mötes, | Färla, Banér, Stjernkors och de la junkare 1 dörren och mälde, bu- - Satt som vanligt och tänkte] Gardie rapporterar, att knektarna | gande: 3 oc:f oo mas på dig... du är ju alltid 1 mina rotat sig samman, att de lusiga |..— Ers” majestät) NS Sture tankar, log hot." 0 ve ++ | hundarna kräver — har du hört? | har anlänt — enligt order! | ' Utan 'att ändra en 'min kor-|— de: kräv ar, att den: skalken = Gottlöaa nn EET sade han armarna över bröstet] Nils skall ha upprättelse! Varom |: Utan ord eler:avsked" lämnade och såg förbli henne 1. mulen |inte hotar de med fanflykt! :..'« | kungen sin frilla med stor bråd- tystnad. Då lade hon ena handen|. — Herregud... är det så illa |ska.. Efter -honom - föll dörren tryck. Under tiden konungen väl valda ord sökt rentvå sig inför ho- La. nom, hade.-han inte yttrat ett ord. Men något. .1 hans blick. hade fått Erik att stundom ta ät sig” ögonen. Och teg gjorde han nu också. Med ett snett leende när made .sig konungen och räckte” '; : honom handen. En sekund tövade Nils — så fattade han den —) Kungens Karin: 7 i , gkän dligh eter förekomma 4, vs [BI] sina mått och steg. Plötsitgt Notes H avart : — liksom frammanade ur tomma | på . hans arm och sporde för- beställt? ma NES > H zu tungt igen a - Mean de lg re ao se oc | MA Nils Sture din — Bra talatr vtneest anm | Ntet — uppenbarade sig en stor | siktigt: bör SATT — Så ila är det blivet! Det. rä-| = sen I Skol EON ole kö NM + Nils Sture, din förrädare,| Det var ett knektbefäl, . som hop finnar. försedda med blås- |. = Men säg... du verkar sålder myteristämning inom hela hä-j. Krigiskt. rak: stod .Nils' Sture! : Med rynkade ögonbryn såg nungen 'änge efter honom, ; tre ”-”Men tinget av den befrielse, som "-": en upprättelse brukar förläna en. : kränkt man, hade vederfarits Nils här har du en ståtlig föräring, d den du gjort dig förtjänt av ute 1 marken. ' Det. är: ett register på. det arvegods du hade blivit Jövad. ' Mjölkdejan i ladugården vet räntan och mantalet på god- Ben. Till ass 0 0 NV .En skallande mansstämma fick just kommit marscherande med en trupp hackeskyttar och gjort halt. Ett stycke, bort hördes nå- gön gasta: .- ft .— Förbannade prästadräng! Ta din halmkrans och dra &t hel- vetet. boretta . : Pöbeln likt var den genast redo framför : konungen, Denne.' hade lagt" sitt : ansikte 1 -bedrövelsens veck. Och bedrövad var stämman och” blicken 'ljungade "ävväl "spe: lad vrede; när kan nästan salvelse- | Sture, där han hälsad av de po- fullt sökte” rättfärdiga sig inför|sterande knektarnas-vapenstötar . herr Nilså 2:95. sov TSieöe 1] steg ut i Stora galleriet. = = .. a — av. BOM” sagt;r hela ' denna] > oe ren för denna saks skull. Jag är ställd mot väggen! "cs : Kungens ansikte blev så 'un- derligt ”långlagt," I” hans strupe tog sig hans inneboende ursinne och förvirring uttryck 1 ett morr- ande läte., Karin drog tungt efter betryckt ..'; vad till sinnes? > « z Han förvred ansiktet 1 en gri- mas och började rastlöst mäta gol- vet: med stora steg. Plötsligt stannade han till och sade säm- manbitet: = Ci a fen horn, .Dem satte de nu för mun- nen, och därmed vidtog en olåt, som fick kajorna att flykta bort från de närmaste hustaken och människorna kring Telt att ojan- de och ämande sätta händerna mot öronen och kuta bort från gör dig så tung rhet. Till. sist fanns| — Jag trodde mig ha skjutit | andan. Hon blev alltid så upprörd, |]. : se da har skett pål” > | (Forts. honom att tystna och.se sig om. | att. tjuta med ulvarna. Nu vändes det bara nägra stendova käringar | en' kräka, som länge gjort ohägn | när Erik. hade, dt bekymmer. Srusd av-ilivilliga nte ET Ne Uppflugen på en &karkärra stod |hopens begabbelselusta mot Teit. och gubbar. kvar, .och Jakob Teit|i min stora örtagård... men. den | samt EK A M ena es Synden; Vi: är djupt bedrövadel «> sno on NE en, karl. med. halmgult hår och|äÄven de som förhällit sig mera och hans hejdukar var herrar på | [lyfte och flög bort 1 frihet .'. vis- | glädje," Hans'be a er, é au It1d | över - att ,:ha: äsamkat . er- denna ee . FÖ » magert ansikte och. ropade över tillbakadraget, fick nu mål I mun serligen med bräckt. vinge ... .. , ..|bedrövelse — så hade de Ser. ve . Feppen. | Vv mor skada, ' herr NIs3, fortsatte kung- en sitt! hycklande :försvarstal, och för att ytterligare visa, hur upp- riktigt vi ångrar det skedda, gi-1 : : oo ver jag eder det ärofulta uppdra-|].' ; get, att resa ut och inhämta sva- ' os ret på vårt frieri till Renata av och gjorde gemensam sak med Nils Stures försvarare. En stört- skur av gläpord började ösas över Telt. Knektarna fyrade av sina bössor 1 luften och skriade, att herr. Nils var en tapper och rätt- skaffens krigare och att djävulen varit i med henre och "skulle väl så förbli. : : "om Och nu... vad är att göra... > Han » gav. upp ett. förbittrat skratt. Så kom svaret, 'Uksom -mängdens huvuden, ideligen ris- tande sina knutna nävar: ccs — Gott folk — vad länge skall - vå stå här som omdömeslöså kräk och- dådlöst -åse, hur, en- rättskaf- fens man hundsfotteras på det nesligaste. Vart har svenska män ss Konungens : nävar. öppnade och I september förlidna året hade knöt sig. Oförstående såg Karln konungen och hovet återvänt till upp I hans bitska drag... vet huvudstaden, 1 oktober !'nedkom|. ”: ' — Du talar 1 tydor... sannér- Karin. med ett. flickebarn,. som . lykvä visa fick namnet Sigrid. En afton när rena feg denna. halykvädna, visa hon' satt vid brasan och sömmade, rg i gnisslande kom dets: "= > — 'Att krypa till korset :— 'ge stillatigande 'låter sådana här fen art ; Samm Kom det för- : > ringen: : . och kvinnors rättskänsla och hand- | skulle ta den som hädanefter |steg konungen helt förmodat In, tydligande svaret koi det för det förbannade vätareynglet pp: Lothringen. bugade' sig Avmätt. oe AS : Ö : | På hans mulna uppsyn kunde hön | tyd! . PE 1get dt > a . : bullatioende äter fädana här I bukande rädsla. spejade alg Sn Fre Kråkan Nils: Sturel. Genom lag. Erik snurrade runt) De grå ögonen hade ett Istgt ut £enast' sluta. salg - til,” att nägot a er ' A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.