= IT. N i LAHOLMS TIDNING - eld - Måndagon- den 4 - maj: 2970 Fr RISE nn ” Mändagen den 4 möj 1970 va > : Är det möjligt begränsa från USA, och, Sovjetunionen, Helsingfors för inledande samtal, rörande begränsning. av -kärnva- + kärnvapenrustningärna jol höstas möttes delegater i föreslog han att Nixon skulle ta. nitiativet i "Wien och ensidigt för USA:s del förklara att -USA- av-.., "står från allt vidare -utvecklingsar- penrustningarna.« Atmosfären vid: bete. ifråga. om kärnvapen för dessa överläggningar var mycket - framtiden,> Bundy förklarade. att hjärtlig och champagnekorkarna smällde. vid de partyn som ord-" nades som avkoppling för dele- ' gaterna. Nu, har andra, ronden i: överläggningarna börjat och den : der -: har. förlagts till Wien. Den här gån- gen gäller det förhandlingar på. allvar, sällskapslivet får skjutas i: bakgrunden, ' Vad som "står på spel i Wien, det är om tävlingen " ' mellan de bägge supermakterna' ifråga om utveckling av allt mer' fruktansvärda förstörelsevapen skall kunna definitivt stoppas el-,;' ler. inte. : Någon nedrustning . av: den redan: befintliga kärmvapen-. arsenalen på ömse 'hållstår inte . på dagordningen vid konferensen, endast stopp för ytterligare ” up rustning: . - Fastän fyra ' månader. förflu sedan delegaterna lämnade Hel-: singfors "har USA:s regering inte ' . nat dessa öppnades fördes i USA: ' : ig debatt om” vilken" ställ-' : g regeringen borde inta i'den' livsy viktiga fråga begränsning. lav na på kär I rådet. Alla tecken; tydde | på att i president, Nixon: ville inta en för : siktig 3 ”vänta och se”-attityd, han : ville låta. ryssarna '-komnia med -. förslag medan amerikanerna skul- od stridsspetsar, st Iumbiauniversitetet. Ännu, längre; ; le hålldtalla utvägar öppna, Men ett ständigt' ökande antal. infly- telserika "röster" krävde en helt ' annan politik." De : begärde att president Nixon skulle låta öpp- . na, Wienförhandlingarna” med ett "dramatiskt förslag om att de bål » teras varje hopp om en uppgörel. "se i "Wien, Att försvarsdeparte<= Kd komma att fortsätta sina wupp-; : "da supermakterna skulle ömsesi> ' : digt sätta stopp för: vidare utveckz i lingsarbete för sådana, strategiska antirobotar. ' tebomber : sdersfomiet : stora områden (MIRV)."" 2 CF det överhuvudtaget blir. mycket ' Im = Jordbrukets [ 1 pr isnoteri ingar | Matpotatig I 7 t- Tillgången på svensk potatis har: "under april varit mycket ringa me- .dan. däremot importen ökat ytter- "ligare och under hela månaden kan "väntas uppgå, till omkring 20.000 ton, Därigenom har försörjningen på den svenska marknaden säker- ställts, ' och såvitt nu kan -bedömasl kan beh täckas även under svårt attt nå någon' över melse i Mien men att det blir. omöjligt om USA hårdnackat un- : hela förhandlingsperioden - vägrar : att medverka till att ge, upp -sitt eget arbete på att ut-. veckla- de ' offensiva kärnvapnen;- De "amerikaner som yrkade på aritingen ' ett tillfälligt eller defi- - nitivt stopp för kärnvapenrustnin-. garna byggde sin ståndpunkt på ' « det för alla uppenbara faktum att :-USA och Sovjetunioneri redan har möjlighet att radera ut varandr=' ra "flera gånger om" genom "dé" : kärnvapen som nu finns, De på sätter "att .bygga ut ABM- och MIRV-vapnen : kommer . ryssarna ;- att göra nya ansträngningar för”: att framställa lika förödande va-" pen på sitt håll, Därigenom sabo-' mentet ' skulle motsätta: Sig. en . amerikansk invit till ryssarna om: rustningsstopp var väl inte ovä tat men inte heller Nixonregerin=' . gen ville .vara med .om detta, -In=i te ens .en så pass moderat po litiker som utrikesministern Ro gers ansåg att USA hade råd att; "avstå från att finslipa och bygga” ut MIRV-systemet. Flera av pre= ' sidentens rådgivare var också räd«' "da, för att Sovjetunionen skulle, rustningsansträngningar om USA ensidigt avstod från sina egna » USA; skulle” alltså hamna I en; fälla; som 'det själv hade gillrat,' " enligt denna uppfattning, I Enligt uppgifter som” irkulerat, i 'presshögkvarteret i i Wien skulle” Nixonregeringen' ha -ändrat upp-: med, flera ; fattning. USA 'skulle den första. + + förhandlingsdagen 7 ha" föreslagit - "ryssarna en nedrustningsplan, en- ' ligt vilken man ömsesidigt : skall; begränsa alla offensiva vapen. och” ; grupp: vid: ”Columbialniversitetet. de flesta defensiva. Man skulle på ' ; som ” hemställde att presidenten båda :sidor' behålla en begränsad) : | + skulle föreslå” Sovjetunionen : ett. del av. det mycket 'komplicerade! =; | : "ömsesidigt tvåårigt. stopp på 'ar- i siva, kärnvapen. ' i stöd” från "olika håll och "Förslaget - fick » Kapprustningen,” särskilt förl det :+ " omdisk . övrigt .skulle man "sätta 'stopp:-för: 'y vd i antog : med 7 röste amok i 6: en Wienförhandlingarna omges med i; resolution, som uppmanade. presi- stor, sekretess och därför vet man - denten” att. följa, rådet från Co- . inte" om 'dessa uppgifter är riks > : gick Mc George, Bundy, , förutva. i rande. chef för försvarsdeparte + 2 4 : forsk i utrikespolitisk rådgivare åt: "pre ' sidenterna Kennedv och Johns; och: de det inte måste man: konsta= iga.- Skulle: Så "Vara" fallet "har / ” i rikanska. ”desertörer AV. dem har. ; ungefär hundra varit, 'i > kontakt... med polisen. Fenititré ” har fällts för narkoti-. kabrott.” "ve AIR Desertörernas kuratör, byrå: assistent Kristina Nyström, - ut- frågas. i veckans : nummer av Veckoj Purnajén. Hon sär gerz . — Det Kan. tyckas att antalet narkotikadömda . är "en påfallan- de. stor andel, men man ska titta på "deras bakgrund innan man dömer :dem.-.Av de 27 som tjänstgjort i Vietnam" har näs- tan allesamman - haft. med. den svenska. narkotikapolisen att gö- ra: Allihop har använt. narkoti- ka redan i Vietnam:— där bruk och missbruk är mycket vanligt bland soldaterna. Sedan har jag mn MS Kan gå FS RNNINBSKAlt] tionalisera sig själva. I slutet|' för jordbruket i stället för de kr Cd H som -ändå säger att 80 procent] 2V året kommer : det endast nuvarande två (RLF' och av "den ”tunga” narkotika som| att finnas en topporganisation Lantbruksförbundet). ; land..använder, I smugglas in: i. Västtyskland är avsedd för de .amerikanska: mi- F"litärförläggningarna där. Vidare -$ägs det att bortåt femtio. pro- cent av--USA-soldaterna i -Tysk- narkotika i nå- gon | form. -RATIONALISERAR SIG " SJÄLVA 7 Jordbruksorgänisationerna harf . förklarat sig : ”fit for fight” i EEC, skriver Robert]: Borson "i. en artikel. om det svenska Jordbruket i majnum- ret av Sweden NOW, ut. :landstidskriften” på engelska. Och . de inser: att effektiva jordbruk är ett livsvillkor. om Sverige skall kunna konkurre- - på en större - europeisk marknad. De inser "det till den "gradl' att de också" håller på att ra- pekade också, att om USA fort- I > gäller höns kan . de jag en-av.. de finaste kristna jag någonsin . mött, Han . hade Jgått. igenom: många ' sorger - och prövningar. righeter, och hela hans ”person- jer sat H beln.- Han bad att få se min. sliten, "med anteckningar och ra märken av att ha använts om vi skall bära Andens mär- ke : : et större delen av maj, varefter im-: porten av färsk potatis kan väntas " öka avsevärt. ” : De holländska Exportpriserna "steg under april med 'ca 3:50 kr per 100 kg för medelstor och med ca 6 kr för stor Bintje. Prisskillna- den - mellan. dessa storleksgrupper (35—50 mm resp 50 mm och där- över) : har "under april varierat :mellan 2 och 5 kr per 100 kg. Un- :der veckan 20—25 april tycks pris- :tendensen för holländsk Bintje ha varit sjunkande; orsaken: torde ha ivarit dels' att den varmare: väder- "leken. ökat säljintresset, dels . att , utbudet i Västuropa av färsk pota- tis från medelhavsområdet stigit » och att priserna på denna: potatis vid måttlig efterfrågan tenderat att : sjunka, - En : . Stråfoder. Eiterfrågan på hö finns fortfa- . rande i olika delar av landet och har till en del:kunnat täckas "ge- i nom "leveranser från västligaste '- Sverige "samt i någon mån genom .. handel jordbrukarna emellan, Tyd- "ligen har en del hö blivit! åtkomligt” i och med att vägförhållandena för- bättrats,' Utbudet av halm är obe- tydligt och handeln med detta strå- "foder tycks i det närmaste ha upp- - hört för säsongen, : i H : Äsg pen Vs "Efterfrågan på ägg inom -: Jandei har ökat ytterligare med anledning "'av de förestående helgerna. Efter, : som tillförseln samtidigt har mins+ ; kat föreligger temporärt ett. mind- cs ;re importbehov. , . 'Slaktfjäderfä, LONA . Inför helgperioden' är omsättnin« : gen på broiler fortfarande god 'och för att- täcka efterfrågan har mind- "re uttag ur: fryslagren skett, Vad | deltid, d. v. 5 mindre ä Tre kvarts | miljon har i deltidsjobb " Stockholm (TT). Under :en vecka i mars utförde Statistiska ' "centralbyrån en, un- dersökning om arbetskraften i landet. Den visar att 3,83 miljoner eller 65,6 'procent av- befolkning- en i åldern 16—74 år tillhörde ar- betskraften.” Av. - dessa : var: 2,33 miljoner. män; 950.000. gifta kvin: nor och 550.000 icke gifta -kvin- nor, .. Ps | Antalet arbetslösa uppgick: i mars till. 65.000 eHer 1,7 procent av' befolkningen i arbetskraften, i januari 74.000 eller. 1,9 procent samt i' februari 68. 000 eller 1,8 procent.. Av samtliga arbetslösa i mars hade 63 procent varit" ar- betssökande . fem; rv: "eller längre. Denna andel; är ungefär oförändrad . sedan. isfebruari 'me- dan motsvarande. tal: för januari var 51 procent, '- de i :' Under veckan i;mars' hade 3,44 miljoner personer utfört, förvärvs- arbete.” Av dessa hade "754. 000, varav 589.000 kvinnor; arbetat: på |. 35 tim. mar. ICE FREE " Frånvarande": från. arbetet. un. der hela veckan var totalt 331.000 personer : eller :8,8. ; brocent :; av samtliga sysselsatta. : : Den "del””av befolktiingen- i åldern 16-74: är som "inte: räknas" till Varbetskraf: ten "uppgick till 2,01: miljoner. Av dem var :'146.000 "eller "7,3: rös, cent latent arbetssökande, 'd;'v's. de "skulle ha” sökt arbete! om 'de arisett. att de kunnat ifå' lämpligt sådant :på sin ort." Denna” andel är ungefär. ofi ändrad "sedan i februari. = 2 : som betyder något. ' ad Det var inte bara av: en hän- delse". psalmisten-” skrev: ”Ditt ord är ' mina' fötters: lykta,: och ett. ljus-på.rmin stig”. Det hade han själv prövat. : no Rent allmänt kan sägas att den föreliggande' redogörelsen ger en god bild av jordbrukets roll i det kalländska näringslivet, Likaså får man prognoser . fö lantbrukets framtida utveckling i änet,. ” GAMLA OMRÅDEN OCH NYA - Sedan gammalt indelas Halland i tre naturliga jordbruksområden: slättbygden, 'skogsbygden och norra Halland, heter det i 'skriften.' För |: skördeuppskattning och skördeska- deskydd använder man numera en mera differentierad indelning. To- talt indelas länet i 17 skördeupp- kattni åden, och medelskö deuppgifterna beräknas från” prov- ytor på drygt 500 gårdar," Ur ' skördesynpunkt: indelas' de halländska . jordbruksbygderna ', i fem godhetsklasser; där. klass I be- -tecknar den bästa Jordeé ni De högs- ta delskö 'sålun- åkerarealen i Halland med ca 5.000 ha och antalet brukningsdelar med 1.280. Under tiden 1961—1966 mins- kade arealen med ytterligare 7.370 ha och brukningsenheternas antal med 1325,- Dénna 'reduceringstakt har accentuerats ytterligare efter 1966, framför allt i skogsbygden och i norra Halland. Krympningen har. främst drabbat de mindre brukningsenheterna.”, ' Enligt de . prognoser, som” gjorts av bl a lantbruksnämnden, väntas bara 70 procent av 1966 års åker-|3 areal vara i bruk år 1980. Atta pro- cent anges. som marginella, d v s de väntas: bli brukade under en övergångstid. Antalet bruk lar beräknas till 3.500 a 4.000, men bedömningen. är givetvis osäker. +, " SKOGEN BARA VÄXER -Den ' produktiva skogsarealen i Hall darna' då inom ett område i kustbygden från Falkenbergstrakten ock söder- utt om :Laholmsslätten. "Lägsta | arealskördarna. nås i:genomsnitt- i östra Halland. längs. gränsen : mot Småland, ;och s dligaste Västerg$t- land; ; ANTALE FRUKNINGSDELAR MINSKAR -. » Vid . 1966. års . jordbruksräkning "redovisades för Hallands.län 127.291 ha åker och 7,785 ha kultiverad. be- tesmark, Jordbruket var fördelat på 7.948 brukningsdelar ' och ca 20 procent av arealen. brukådes av ar- rendatorer. Under tiden 1951-1961 "minskade eve ha, varav 75 procent var bonde- skog. Virkesförrådet, som till nä- ra hälften utgöres av gren, uppgick till 139 kbm pr ha, Tillväxtförhål. landena är gynnsamnia, och-det hål- ländska virkesförrådet har under|” |de” senaste .30: åren- nära Sön Her. dubblats, . "Just nu beräknas! den "årliga än- växten i hallandsskegarna till 1.4 miljoner kubikmeter, medan ' års- avverkningen ; ;stannar:' vid. ungefär hälften, » Avsättningsförhållandena för virket är. nämligen för dåliga, och med bättre . avsättning skulle man kunna öka skogsuttagen; Bo-|- niteten för länets" skogsmark är i Ett barn väntar" 'pådin hjälp. LA Rädda Barnen deltal 5.9 koåskut h årjoch ha. - : Hallands jordbruk går. bakåt men ändå rekordbra i 1 ' Hallands läns slättbygder hör till de bästa jordbruksområdena 'i i sysselsatte år 1965 drygt 20 procent av de yrkesverksamma i länets ' dubbelt så stor andel som i hela riket. Trots en beräknad minskning; » ningen till ca 8 procent 1980 torde :det halländska lantbruket då 'spel roll inom riket än vad det gör nu, Så heter det i ien information om: lands län”. som länsstyrelsen i dagarna gett ut.. landet vårt land. Jordbruket. "näringsliv, ” vilket är av jordbruksbefolk«'. la” e en relativt större Jordbruket" 4 Hal ” tion, och foderväxterna dominerhEl starkt i växtodlingen, 39 procent av åkerarealen utnyttjas sålunda för vallväxter, 23 procent för korn, 20 för havre, 5 för brödsäd, 4 förg blandsäd, 3 för potatis, 1 för rot= frukter samt 5 procent för övrigt ' eller obrukat. Potatisodlingen har” skurits ned starkt' och koncenteras till ett färre . antal stora odlingar i slättbygdernå 'i främst södra Hal=?; land." ue Antalet] reducerats” till 42.713, Samtidigt has”? de” dock ”antalet” "övriga nötkreatur med 30 procent, och ifrås; ntaälet svin ligger Hrlland-: d utgjorde år 1966 ca 206.000 |räknin; :och” lamm samt i gå rustningen. har det halländska ikönutag brukét."ca; 7,500 träktorer, ea 2.000. skördetröskor: och 3.500 ” självbin= dare.: förekommer "4. Halland i.s omfattning än 1. andra län, om över 4.000. siloan=. läggningar redovisas, : 2 - Litet missförstånd. . . P stem skriverl ut vigselattesten ” i Han är inte'så säkér på datum och frågar i det Hänt! kästar ett; öga” ” [bruden; vå — Det vä e, inte sant? : = Jandre, ;' niala är, a ; 'S Ooh nej, då hastorn. bara min, as att så= väl invägring som försäljning är av mycket måttlig omfattnin ” : Ditt ord är mina "fötter: lyk- tå och ett tljus på min stig. (Ps. a. 1 Fastän : han ; var kommen "till --hög ålder hade han ändå rest sig över alla 'svå- lighet utsträldde ” en djup. gläd Vi satt och samtalade om bi- Stolt visade jag: honom .den;. en ny,” ren "och välvårdad bibel. Han bläddrade några sidor 'se- dan" sade han: "Den är: alltför fin”. | så tog "han fram sin egen, märken efter fingrar. Stilla sa- de han: ”Detta' har. varit min | kraftkälla”, En bibel. måste bä- ' Bibeln är &n bestseller, Men är den mest läst? Det är ju det wSer-A ÖVER FLODEN PÅ : KAN NI FÅ POJKEN "NÅGOT SÄTT, FRANKE SLUTA. VPP > MED DET DÄR Velmersson! sextio. fullvärdiga gulddukater! — Sextio;.. sex;.. . sextio! stö- nade Velnmersson. . 1! — Säger. och skriver: minst fyrahundra kannland 'bruksjord, — Svara mig först: hur är aet led Jan Holgersson? ', ... — Hää... tja, ganska” illa... ”"har "just" fått bekanta stig medl” "Mats Grå och då kan I nog före- ställa "er hur "han mår, 1” går ”Aränkte 'man tn honom 1 bränn-. » vin och itände, på... men någon bekännelse, lyckades de: inte plå- ga ur honom, | ; — Så har han ju heller inget att ibekänna, 'stackars man, Lun- tebössan. han bar var. visserligen laddad men 1: ett sådant” skick, : att ett skott blivit vädligaré för skytten än för den han beskylls för att vilja rikta den emot. "= Tro det... jaa... ja, jag vet ingenting; jag! genmälde vak- : ten förasktigt; -— Det gör mig sår ont om a den för lida. i är känd som" "en rätt- rådig man, Pål Velmersson, och det är för att. vädja till er rätts- känsla, som jag är: bitkommen. Hjälp mig att, rädda, Holgersson från ett ännu grymmare ödet : Knekten ryggade och fick en uppsyn sum om han I Karin plöts- ligt säg ett hiskeligt väsen, : — Nej, . nej, . jungfru . Karin! Nej!. Mitt ' huvud sitter bra där det sitter! "1. = . .— Se häri 4 En skinnpung, grå och "trind som ett getingbo, hölls upp fram- för vaktens ögon, Denne stirrade. S4 skakades pungen alldeles un- der hans näsa, och på klangen var inte att ta miste — myntat guld! Minst trettio lod! Genom 'den däla metallens klingande nådde honom en -viskande stämma, som prövade "| honom som -den lede frestaren själv:.. stackars mannen, som oförskyllt] - -— Sextto gulddukater, sä Pål egen stuga, fäx och fänad, odal och ägo .. en bondes' fria liv. + | Allt detta kan bli ditt — blott genom att vrida .om en dörrnycr kel och lyfta av en bom, .'. Knekten skruvade på sig. Runt mössan sprang 'svetten : fram 1 pliktkänslan..en svår kamp med människans nedärvda begär efter guld. Alltjämt, likt paradisets för- bjudna: trukt: och lika frestande, dinglade den förföriskt klingan- de pungen framför hans ögon. Men alltjämt stod han där 1 vrid- ande. dagtingan med sig. själv. Redan ou kunde dock Karin för- märka, att guldet 1 hennes hand halvvägs besegrat knekten, : '- —'Sextio » gulddukater, Pål Velmersson ... Då kom det 1 en flåsning från vakten: .' — Om det så blir min död, kan jag inte stå emot. Vid Gud, Jag kan inte. Häftigt, som om han fruktat att den stinna penningpungen för hans özen helt: plötsligt skulla roppar. Inom honom utkämpade |. upplösas och försvinna, slet knek- ten åt sig den. — Tack, 'Pål Velmersson! "Jag visste val att jag kunde räkna på ert bistånd. Och" ängsla$ inte för följderna! Jag skall styra om eå att alla spaningar efter er blir resultatlösa — jag har mina vänner! Och farväl, Pål Velmers- son, och gläds ät att I, i denna natt, har utfört en Gudi behaglig gärning. a — Farväl, jungfru Karin! På lätta fjät lade Karin Måns- dotter tilbaka samma ' väg hon kommit. Kramande' pungen blev vakten stående att se efter henne med stirrig blick, - . Följande morgon visste ryktet förtälja, att den fängslade Jan Holgersson rymt sin kos och med honom den vakt, som hade att svara för hans fångenskap. Till Karin kom detta' rykte med stor lättnad och slhnesfrid.: Till: ko- nungen bar det med gig en vrede, som 4 dagar framöver . utlöste 1 honom det ena raserianfallet ef- ter det andra, Som alltid när ett stort ursinne regerade konungen, gick hovet i bävan. En -bävan som stegrades till skräck, när. kungen en mor- rummet för hans naturliga behov. De bestod av trenne korslagda käppar, en. kopparkanna,. björn- klor, ett kappmått och ett hals- ter. Skräckslagen. blev ' konungen stående att stirra på styggelsen vid sina fötter: Sedan rusade han ut, vild i ögonen "och med klä- derna i oordning,.Just då kom örtagårdsmästaren ” Jean . Allard nedför trappan. Störtande emot honom vrålade Erik: — Må :' helvetet | uppsluka :. er allesammans! Nu. smyger även häxmästare omkring i slottet! ;- Allard, stammande och blek- nande: — Ers majestät . ... Jag... jag förstår inte... ' Kungen, avbrytande och med munfradgor bubblade om skäg- et: : Br. Nej, du förstår ingenting! Ingen vill se eller förstå någon- ting! : Likt--en månadsgalen störtade sig kungen över Allard, slet med ett ryck bort pipkragen från hans hals, övergick så till att sparka och slå honom var han kom åt. — Nåd, nåd! skrlade örtagårds- mästaren och sökte skyäda. sig med armarna, ' ” Så ryckte kungen at sig en vas Zon fana en hon'trolldgmsdon I och slungade den mot hans huvud dock utan att råka. I nästa nu hade han dragit darten för, att stöta aen 1i'. örtagärdsmästaren. Nu gällde det livet! Faran gav den annars så tröge mäster Al- lard en oanad vighet. Han for som en vante över trappbarriären, och det var ett under, att han inte bröt nacken av sig vid nedslaget. Där uppe stod Erik" kvar, hårt kramande dolkskaftet. Som vanligt när något allvar: ligt drabbat honom, styrde Erik kosan mot Göran Perssons arbets- rum. Vid konungens bråädstörta- de inträde for sektern upp ur sto len och bugade sig.- «+. + -- Alltjämt med kläderna i oord- ning och med håret: stående på ända utbrast. kungen, flämtande av upphetsning: ” — Göran, det blir allt ohygg- ligare och ohyggligare! Nu smy- ger också trolikarlar omkring i slottet! Först denna rymning, så detta! Jag är kringränd som en varg I ett skallt ve" Göran Persson höjde frågande ögonbrynen, + — Vågar man' underdänigast | anhålla om en mera ingående re- dogörelse för det timade? ' Som alltid hade prokuratorns lugn en avspännande tnverkan på konungen, Det uppskärrade i hans bick "utprånades, andnamtningen blev jämnare. Ej' heller kunde man i stammar , märka. något av. hans sjässkakning, när? han så villfor sin prokurators önskan och . 1 detalj redogjorde för den ”kus- liga uppl 1 tvagr När han tystnade, nickade Göran ' gäng på gång och mumlade' nå- got ohörbart. Retligt kom, det från hans herre: CC Stå "inte där, och tugga orå! . Tror du jag, är fynära som"; sen göpa! door r — Undskyll,, ers - ” majestät =. var bara så.att jag tänkte högt. Skall jag” kläda 'mina : tankaf”4 oo. rent ”spräk, lyder 'de så: ers ma- jestät, det är tid på att sopa rent kring tronen! Kvasten är bunden, det är bara att fatta dess skaft och låta hmmeln Bål esA I' konungens ögon kom "ett ut- tryck av. spänd" förväntan. Hans värderade” prokurator skulle: änts ligen tala: nus ox "— Vad kan: du nu ha: undéns stucket '£ din: själs ; lönn ädIka, Göran? i 24 Tee : Konungens stämma hade" en underton av årstramäd uppslups penhet.: Nästan släpigt kom. svin ret: : : fen REN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.