. LAHOLMS TIDNING a Tisdagen den :5 maj. 1970 3 > ;Garanterad minimiinkomst maj 1970 | . LT = Det första intrycket av ett för- — och stimulera aktiviteten. : Blag-emanerånde från en arbets- grupp inom Centerns ungdoms- "gruppen tänkt sig att folkbidra=- förbund, "som kräver garanterad : minimiinkomst åt det stora fler: talet svenskar för en nettokost- ' nad på cirka 30 miljarder kronor | pr år, framkallar väl närmast en -ter ettilyd av milt överseende för den ungdomliga entusiasm som :; bygger luftslott utan något som I helst verklighetsunderlag. st Men : upphör. ' ytterligare konfrontation med idé- ' I inledningsskedet har arbets= ' get skall utgå med 8.000 kr per , person och år i åldrarna över 16 år och med 2.000 kr därunder — barnbidrag, Det bör besk ef- skala och ivt trappas av från en sammanlagd inkomst på 12.500 kr och upp till 32.500 kr, där det enligt förslaget s nekild För att återkomma till' kostna- ' erna bakom kravet korrigerar det- - den — 30 miljarder — så är den- .. ta första intryck och leder tan- karna till en framtidsvision i ut- formningen av trygghetspolitiken, som naturligtvis inte har skuggan av en chans att förverkligas un- "der första hälften av 1970-talet, som arbetsgruppen: hoppas, men ' somrkanske har framtiden för sig, Enligt arbetsgruppen avser den garanterade minimiinkomsten få karaktären" äv ett folkbidrag med huvudsyfte” att förverkliga cen- teridén att garantera alla männi= skor trygghet i tillvaron. Folkbi- draget -— eller den. garanterade minimiinkomsten. — avser framför . allt att förebygga ekonomisk och «+ social misär. Det skall betraktas som inkomst, och inte som någon. slag$ allmän socialhjälp, och där- med utgöra ett led i jämlikhets- " politiken, Utfc ii Å av” detta ' ” na-inte riktigt så gigantisk som .. ; den vid en första anblick före-' : faller vara. Meningen är 'nämli-' : gen att hela det :socialpolitiska .: lapptäcket skall försvinna och er- sättas av folkbidraget, I inneva= "rande års statsbudget utgör kost-.' ” : naden för socialpolitiken cirka 13 ; ! miljarder kr och dessa kostnader i stiger mycket brant år från. år. .. i Givetvis skulle ett smidigt system /.. . med - ett mer enhetligt bidrag .- | dessutom spara massor med ar--- : bete och kostnader för detta. Med-..:- .+ borgarna själva skulle också. vara . betjänta av ett förenklat system. ” ” som inte låter dem sväva i oviss- i het: eller ovetskap 'om vad som ”" är deras rätt. pro free nt :.; Sannolikt' kommer -' samhällsut- -- . vecklingen att fortsätta med ökad 1 ion på alla åden; det '- ". lätthanterligt, både för. enskilda människor och för myndigheter- » Hå,.Dess funktion skall: vara fi rebyggande och inte börja fun-", gera först när. ekonomisk misär ” är ett faktum. Och slutligen av- ser folkbidraget även att öka triv- - "sel och "valfrihet inom årbetslivet sociala 'system skall göra detta ; ialvolitisk dantaget >? inte” : Djärva idéer och grepp kommer inte att saknas och bör även va>- ” ; ra” välkomna, Just därför bör in. :; te centerungdomens: folkbidrags-' » idé betraktas som en. orealiserbar - utopi, utan som ett intressant in= .. slag i samhällsdebatten, som kan= ske har framtiden för sig, mö ct Förbud . Fast Tana - r Jonasson m fl .centerpartis- mol en utredning" om "olika fordonska-] tegörlers delaktighet I:trafikoly. kör och" om 'konsékvenserha" för närihgsiv "och". samhälle av ” ett G It; förbud" beträffande last: bilstråfiken enligt regerlögens för: ar: Harr. sédan...länge d imot långtradartrafik "tider. då vära vägar. är. frekventerade; dvs under. helger och ' semestertido / ngande ”riskal | la omkörningar-1i de fall-då-långa köer bildades -efter-”dessa relativt sakta: gående. fordon: En: rad svår ra olyckor Här inträffat då bakom- liggande bilar inte "står ut”.-med att. hålla; den läga hastigheten och IN chans. att köra om - . ' äkerhetsarbetet ingår strävan ått:t möjligaste mån söka eliminera trafikfarliga faktorer på vägarna; 'Framföallt .ur”säkerhets- synpunkt undermåliga ' bilar. Här tr;den obligatoriska bilkontrollen av; utomordentligt stor betydelse även om' det alltjämt finns oan- svåriga bilförare som kör omkring > drabbar :oskä för :att- ytterligare nedbringa.det krävs. allt effektivare trafiköver- vakning på' vägarna, . Just denna- bevakning; under "särskilt "vecko: sluten och helgerna måste ges den största prioritering "4 trafiksäker- hetsarbetet.f: «+ ” ;' Så "länge" det finns" betänkliga brister”: detta arbete -—" ötillräck: lig” övervakning, trafikfarliga mil Jjöer, avsaknaden av, ”långsamma” I trafikera; vi filer: på ”de' mést trafikerade riks- vägarna: för Catt'ta några exempel — och 'kraftåtgärder för att elimi- nera dem inte sätts; in ä . bull mot en viss, kategori mator- "fordon att under, bestämda :tidér ägarna ytterligt .tvek- å ena. sidan” säkerheten : och den andra konsekvenserna . för ; dem 'som drabbas synes inte'ha.skett. Som cehtérmotionärerna ” påpekar begränsar förbudet möjlighöterna för . den" företagargrupp det Här gäller att maximalt utnyttja sitt kapital, dessutom med följden att | detta drabbar” näringslivets” olika sektorer i form av stegrade frakt- kostnader. . Näringslivets utveck- lingsniöjligheter är 1 hög grad be- roende.av nyttotrafiken varför det finns starka” skäl 'som' talar mot att' så "drastiska åtgärder vidtas mot denna. Ci se i: ",Insatserna ;bör: nog koncentre: ras: förutom till .-tidigare nämnda åtgärder på intensifierad informa- méd körförbudsbelagda' bilar. An- tion och ”undervisning”. om tra- Rä . Byggslarv kostar hyresvärdar och -gäster. miljontals kronor. Vi nybygger varje är för 14.000 mil- joner . kronor, reparerar, 'under- häller och avhjälper slarv för ca 4.000 - miljoner. Av den 'senare cent på byggslarvet. som det gäller att komma tillrätta Folke Lindblad, K-Konsult, Li- dingö. Det finns i kommunerna utbildade ” hälsovårdsinspektörer, kommunala och statliga lagar och förordningar efterlevs. De har sitt reglemente, att gå efter. ' nan. det lämnas" till: beställaren. ” Sedan han godkänt ett bygge — kanske .:med . sviktande bjälkar, knarrande. golv —: är det. svårt komma åt den som bär ansvaret för bristerna, få rättelse. - det bidrar bl a: . tidsfaktorn, man måste skynda på med. bygget 1 högräntetider, flera yrkeskategorier som 'kom- mit till ute på arbetsplatserna. | > Värje kategori är bunden av sin tid,' sina intressen. Helheten, byg- , get, blir lätt:lidande. =, ">, 0 = » De. vanligaste bristerna och fe- len 'har. visat: sig vara skador or- sakade 'av vatten, sprickbildning- ar; olämpligt : sammansatta bygg- nadsmaterial samt slarv och värds- - Projektörerna, bl ade som sva- rap:';för.v instållationerna, > skulle kunna - minska > omfattningen av många slarv: och vårdslöshetsska- dor genom ; att införa, klara före: skrifter om samordning under ar: betets gäng "rss Ian5 : ; Nonchälans "och ibland 'oki het; kan. vara ' andra, orsaker . till dåligt resultat. Kompletteringsjobb utförs ibland > med stor "hänsyns- fiksäkerhétsfrågor till! längtradar- förarna "liksom andra fordonsföra- ré" Här" har" Landsvägstrafikens Saimarbetsdelegation - redan." tagit rekommendation till sina medlem- mar, inför årets .påskhelg. vilken insikt” om 'skyldigheterna" att: un- derlätta omkörningar ete samt om önskvärdheten'z av: tänkbara be- gränshingar under trafiktopparna. Resultatet av' dessa lovvärda am- bitioner från denna” yrkeskatego- ris "egen sida för 'att. bidra till ökad trafiksäkerhet bör avvaktas innan sådana åtgärder vidtas som drabbar 'oskäligt : hårt: en hel före- tagargrupp och. därtill med nega- tiva konsekvenser för näringsliv Loch samhälle I övrigt. 2 ns två vägar ;" Varje nybygge skall besiktigas , av.en särskild förrättningsman in- / ett "värdefullt steg i form av en] summan kommer ungefär-tio pro- ' : —- Det är en skrämmande siffra med, säger byggnadsingenjör SBR brand- och byggnadsinspektörer. ' Deras uppgift är att se.till att : Besiktningsmannens uppdrag. är . rent personligt, ' även" juridiskt, : - Det finns ingen särskild norm, ut- ” bildning . eller auktorisation. för | "Ihonom, förs teet : bakfall' för vattnet i. badrummet, | | för.” beställaren att i efterhand .- rr De allt högre kostnaderna. har : - | medfört att:islarvet tilltagit. . Till konkurrensen med pressade an- - 'Tbud från entreprenörernas sida, . syftade till att hos:förarna' väcka | & Ett knarrande golv i löshet. Följdarbetena blir ofta dy- rare” än den urspruhgliga: komp- letteringen. NN Detta och mycket ; annat! ligger bakom de miljonbelopp som i: dag läggs ned på att rätta till påtalade [ . nit "Ira för. fel”och brister, ".- Fel och sk vid :besiktni ador som ngar (50 'procent),. orsakade "av. vatten, | nederbörd, grundvatten; eller kon- dens, fjärdedelen (25 procent) att > Ovantill «är . rödhaken gråbrun, undertill grå med orangerött bröst. Det är. den gulröda' bröstsköldenj och" särmärke — jä nästan utstående ögonen, ;' Rödhakens' vanligaste läte är ett ihärdigt " knäppande, . varningslätet ett fins siit,. Knäppandet. hör man "ofta men kanske mest sent på kväl- "larna, i skymning, eller i så gott som mörker mycket tidigt på mor- gonen, tidigare än andra : fåglar. ”Tjäderklockan” har han kallats "därför att han liksom anslår upp- takten till och med till tjäderspe- lets första klunkande. Han sjunger morgon och kväll-från tidiga våren ånga milj kronor A mer förvånansvärt ofta, tta: till byggslarv kostar årligen m tunn ”albor , de fl darnas, vårdkasarnas och majbå- tens tid har alltid haft en förun: derlig förmåga att tjusa och hän- rycka oss, Vi går nu in i de oförgätliga minnenas, d | Valborgsmäss- och majfest —L el- eldarna och laktlar noga, om an» talet är udda' elter jämnt, om lå. £or och rök går åt norr eller sö- der, 'I förra fallet blir det kall sommar, I' senare en varm”! | drömmarnas, sångens och de bell Ev lekarnas tid. Våren ler NR r ett byggslarv. Förekom.- söka i sprickbildningar av olika slag. : ee on Återstoden, 25 procent, beror på slarv och vårdslöshet. "I PENGAR ATT SPARA .fiins:det pengar” att spa- hyresgäster ”och' -nyttjare sora ytterst får betala för missta- | | gen,; konstaterar” Folke Lindblad, | Atgärderna" är bl : att 'satsa på”större insatser för att från början eliminera onödiga byggfel. Redovisningar och detalj- lösningar behövs .som tar hänsyn till. vattenproblem,” sprickbildnin- gar mm, get att öka hänsynen till andras yr- kesarbete., Varje yrkeskategori: på ett. bygge får inte arbete med skygglappar för ögonen, utan hän- "syn till andra" gruppers jobb.” ' + En blöragande faktor till ett då- ligt utfört "arbete och . direkta byggfel är ackordsystemet. Man måste söka sig fram till betal ningsformer, som ' premierar. ett gott :yrkesutövande,' utan att tak: ten. i arbetet sänks för mycket. ' ' -:: Ax KURS I "ANSVAR . ” "I Falun har. man i vär- hållit det. första kursseminariet i, landet för: ” besiktningsmän. - Deltagarna kom-från bland annat Gävle, Fa- lun, . Härnösand, : Östersund ” och Stockholm. Vidare deltog i 2-dars- kursen kommunala represéntanter för städerna Borlänge och" Falun samt byggnadsentreprenörer från Uppsala... vev Vv oe « — Meningen är att K-konsult skall fortsätta på den inslagna vä- gen med kurser även i södra och mellersta Sverige i höst, framhål- ler ingenjör Folke -Lindblad. Syf- tet är att få till stånd en slags auktorisation, bidra till att skapa enhetlighet i Bbesiktningsmännens ansvarsfrågor och ge grundkurser för ”normalingripande”, . til långt fram på en ur en busk- eller trädtopp en jollrande, tillrande vemodig tonramsa i fal- lande skala, som nästan tycks dö : bort innan: den åter plötsligt ökar "4 styrka till en pärlrad av glasklara .småljud. Man brukar få höra. ho- nom första gången i början av ap- ril normala år. Liksom koltrasten är han en den nordiska vårkvälls- skymningens fine musikant. I bör- jan sjunger. han svagt men längre fram starkt och helst från högre sångplatser. Där då flera rödhak- par bor fylls skogen av en under- Rödhaken är allmän i hela lan- det ända upp till södra Lappland i barr- och blandskog, Han rör sig med förkärlek nära marken och älskar snårig, risig, fuktig mark, Där söker han mest sin föda av insikter, sniglar, maskar, bär. Boet byggs av mossa, rötter, strån och. löv på marken i stubbhål, jordhål, under trädrötter. Han kan vara ganska tillitsfull och orädd utav sig och verkar ofta direkt nyfiken. Det gäller också vid boet. Under ruvningstiden är det mest hanen som är i rörelse och lyser som en "liten röd lykta i skymningen på kvällen — och sjunger en bit då och då av sin smått explosivt fram 'vällande, tonrunda ramsa, Rödhaken är flyttfågel hos oss men i Västeuropa stannfågel och i England ' nationalfågeln — the Robin Redbreast. mt : Folke ETT ORD > >> PÅ VÄGEN När han (Jesus) nu låg till bords :med dem, tog Nan brö- det och , välsignade: och bröt det beh räckte åt dem:.. han blev igenkänd av dem när han bröt brödet. ' (Luk. 24:30, 35). Vi tänker' oss församlingen som en' stor skara människor : Isom samlas i en helgedom. Men Jesus sade att. han skulle vara hos'oss om endast två eller tre samlas i" hans namn. - Jag vill tro att detta är fal- let vid våra måltider, där Je- sus deltar som den osynlige gästen. Vi ber ju om hans väl- signelse innan” vi. börjar och uttrycker vår tacksamhet över att han vill fylla alla våra be- hov. ' 2 : Tänk på hur han uppenba- rade sig för de två Emmaus- lärjungarna. De kände inte igen honom förrän han ”bröt brö- det” vid mältiden. Fastän vi inte kan se Jesus med våra ögon när vi sitter vid matbordet, så kan vi med- 'vetna om hans närhet göra Imåltiden till en andakt, > TNu komma vi alla på er gård och är evigt densamma, ingen ärstid kan så omdana vårt anke- liv, -.så få oss att glömma sorger och bekymmer som den fjusa geyningstiden, =S ' Alika har dock Valborgsmässan firats I vårt långsmala land,. Maj: visan och sångerna, vilka allmänt förr sjöngs i Skåne och övriga sydbhga f landskap handlar mest om sådant varom odlarens tan- kar rör sig. Majeldarna 1 norra Sverige åter, tänds mera med tan- ke på att värna boskapen, I des sa olikheter ser vi också tydligt motsatserna mellan :slätten och skogen, mellan åkerbruket och boskapsskötseln, ja, träder den oss inte också till mötes även I slättbons ljusare sinnelag jämfört med skogsbons mörkare och mer tungsinta temperament, På den skånska landsbygden : gick . man fordom .Valborgsmäss och 1 maj och sjöng för ägg, vilket tillgick så att byns ungdom, företrädesvis gårdarnas drängar, gick från gård till gård med en korg mellan sig och ett dragspel 1 spetsen, var vid man sjöng den gamla majvi- san: oo sa oc : ' Maj är välkommen . Och "fråga om vi sjunga får, - Sommaren är'så ljuvlig för. > ungdomen...” FA Sedan ' hölls det gille med 1log- dans och lekar, vilket finansiera- des "med de - hopsamlade äggen och de till äventyrs erhållna slan- tarna. Och var säker på att gläd- jen 'stod högt i tak, allt medan dragspelet gnall I majnattens dun- kel. ännu i början 'av. 1800-talet var det vid Valborgsmäss sed att byarnas vallherdar: drog sjungan- de omkring ' med kvarterhöga kors, . sammanbundna ' av. den smörgula..kabbalöken, vilken vid denna tid :prunkade, över. allt på ängarna, Vid. varje gård. överläm- nade: man ett dylikt kors: eller lika "mänga som” det fanns" kor I ladugården, Det "var" ett tecken på att” korna "nu" .kunde.:släppas: på bete. Korsen" uppfästes' på' stu- gubjälken. och .fick-sitta där hela sommaren, Korsbäraren undfäg: nades med ägg; bröd och -bränn- vin, : : i : rämst : firades dock -Valborgs: mäss. med majeldar. Med dem kör: de' man mörkrets makter-på flyk- ten och banade väg för ljuset. I Tyskland ' kallas: Valborgsmässan ”Walpurgistag” och. är en”rhycket viktig" dag "i: festkalendernis.än I dag är 1 maj i tysk tradition. tid- punkten för vårhalvårets speciella magi, särskilt, vad beträffar”hus- djuren, fälten och. trädgårdarna; enligt. folktraditionen;.' dessutom särskilt :.viktig för allehanda :me- dicinska bruk och kurer, Genom Valborgskulturen? tilldrog sig ock- så dagen" under” medeltiden "stor betydelse som folklig festdag och i samband med" häxtrons” utveck- ling” erhöll . natten ' mellan sista april. och första maj; Walpurgis: nacht, : 'samma- betydelse: i tysk folktro som" påsknatten "i "den svenska, d .v-s ansågs som, en häxsabbat, då trollkvinnorna på bockar : red i väg till de gamla offerhögtiderna, särskilt ' Blyocks- berg på Harz, där de" ingick. en pakt med djävulen och av denne fick lära sig allsköns svartkonst. Ju 'högre- upp: man: klättrar på ”Brocken” dess lägre blir träden. De blir "till: slut -så' små att det egentligen inte är annat än -en gles .marskog. Man ser hur tal larna med sina förvridna rötter kryper ' utmed ' marken ' för. att hålla sig kvar under . de. svåra höst- och vinterstormarna. En del slingrar sig med sina rötter likt bläckfiskar kring klipporna, me: dan andra ligger" utsträckta . på den bara .marken, Några: reser sina knotiga stammar en aln över grenar hänger ner åt alla 'sidor. De ser 1'det 'nedsilande månlju- set ut som riktiga. spökträd. Snart befinner man sig blott några hundratal meter under Brockens höjdkrön. +: Här upphör skogen alldeles, man ser väldiga stenar, ömsom i långa, rader, öm- som i ring, ibland . uppstaplade ovanpå varandra. Själva Brocken är ett jättelikt stenrös, ett -bissar- reri av väldiga klippstycken.' Top- pen. är idock "varken den vackras- te eller den. vildaste eller mest sataniska punkten på Harz. Och kände man inte till valpurgissar gan tror jag heller inte att Broc- ken skulle göra något större in: tryck på en, än vilket annat vilt och stenigt bergsparti som helst. ”Djävulens predikstol” ,;' Häxalta ret” och de andra grupperna av uppvräkta klippstycken är visser- ligen ypperliga kulisser, men här är dock mindre det man ser fram- för sig än vad man låter fantasin skena i väg med sig, som ästad- kommer den kusliga stämningen. Men låt oss återgå till eldarna. Valborgsmässoeldar tänds i hela vårt land. De behöver knappast gammal folktro till stöd,' de till- talar sinnet genom sig själva. Re- dan Lloyd beskriver seden: :”Sto- ra eldar i det fria lyser från alla kullar och höjder. Varje stor by har sin egen eld, så att man stun- dom kan få se tjugo till: trettio eldar i samma- socken. Ungdom av båda könen samlas från alla en ring omkring 'dem eller två, tre ' ringar, den ena utomkring den andra om sällskapet är tal- rikt. Medan de unga roar sig på des Vallander, en vacker trakt I väst- den fläckiga snön, medan dess |: sidor till dessa eldar. Man sluter|ned kl. 20.04. = oc oc Valbor i är utom från Norden och Tyskland kända från de skotska högländerna. Här tändes den :'1 maj bål som kalla» ”Beltane-eldar". I socknen ra Potshire, förekom Beltane- plägseden ännu. mot slutet av 1700-talet. Den' har beskrivits av socknens dåvarande” kyrkoherde på följande sätt: "PA: första mat, som kallas Beltan- elter Belteinda- gen, "samlas alla gossar från "en by eller köping ute på myrarfna. De "gör ett'bord av grön -Mmossa eller av torv av cIrkelrvund form, på så sätt att de gräver upp ett dike i marken av sådant omfång, att "det rymmer hela "sällskapet, Då tänder 'så en eld och tilireder en: rätt. av ägg, som har konsls- tevis: av en äggstonning, Därefter knådar de on kaka av havremjöl, som steks på glödande: upphetta- de. "stenar. När. äggstanningen ätits delar de kakan i så många delar som det finns pojkar 1 säll- skapet och gör dem så lika var. andra som möjligt, En av bitarna färgas med: kol, så att: den blir fullkomligt svart. Alla dessa Bröd: 'stycken läggs så I on mössa. Där. på: binder alla för ögonen och var » Joch en' får 1 tur och ordning ta ett .brödstycke. Den som håller mössan. får . sista, biten. Den som får dem. svarta biten. är den: ins »|vigde”,.som skall ”offras” till gu :Iden, vars. gunst de vil vinna, Intet tvivel; att detta 1 linge sedan i svunnen tid varit ett män» niskooffer. På andra ställen I Eng- tand : kallades .dessa eldar ”bone- fires"., Folket trodde att häxorna var ute och; höll på att förtrolla boskapen och stjäla mjölk av kor- na natten till 1 maj. För att mot- verka deras ogärningar sattes kvistar av hyponbuskar och kap- rjfolilum över fählhusens dörrar och alla. tände "eldar, Gammal tak: halm, 'goltörné' och 'gihst :hopades och antändes: efter solnedgången. Medan" några "av! åskådarna stän- - digt vände på der brinnande mas- Isan : lyfte, andra; upp, detta och riset. på högafflar och stakar samt sprang: hit:-och.. dit...Under, tiden dansäde.. ungdomen - omkring: el den och sprang genom”;röken ro- pande; Blid! Bränn.och sved häx- OfNa” fast say la NM I: Frankrike? där eldar också [förekom under.fastlagen och. kal lades .”dimanche des -brandons” ryckte, man bränder, ur. bålet. och ropade ””mey frukt. än - blad,” vil- ket 'hänsyftade" på "att man -där- med» ville-befvämjaj växtligheten och hålla skadliga infjytelser bör: ta: vv ] rna "skall in a sa: och ' värma I. dem” kyllga vår natten, de har enligt folktron ock- så till uppgift att framkalla. frukt- barhet. Men härtill fordras både regn ' och "solsken. Regn skaffade man -sig (genom ”regnmakeri”: en i frikst. löv utklädd "person" kas» tades: 1':vatten, när så: skedde skulle . nämligen växtligheten 'ock-. så få tillräckligt med vatten. VI. nordbor Nar emellertid mer" bruk för solvärmen,' Tron att. man med eid "kan frambesvärja solsken, är allmän hos . primitiva folk, Det är'det' vanliga primitiva tänkesät- tet att lika framkallar eller -föder tika:. Med: den värme som elden åstadkommer :.kunde iman : sedan frambesvärja " :sommaren. ' Också dansen: kring elden har haft sin betydelse.: Dans. på - höjder hörde samman med de' gamla naturfes- terna och 'går därför säkert till- baka till förkristen kultform.;"" pe TORE LETH. Gatunamn... . ' (Forts, fr. sid. 3) parkkKafeet! "Utsågs Kjell An- dréasson, Ake" Erixon, Carl Erik t|Arvidsson, Gösta Pauli Nilsson och Gunnar:Ottosson och vidare fastställdes stadsplanen för kvar- teret Laxen innan kommunalborg- mästaren” fick Jämna sammanträ- det, orsakat av hang begäran om ätt få: bli pensionär från den 4. november med semester från den 4 augusti > c / nee ”"Det fick han och samtidigt. god- kändes DK:s förslag till överens- kommelse med hr Dufva om sköt- seln 'av fastighetsregistret. - (i " Tisdagen den 5 maj 1970 - > I dag: GOTTHARD - Solen går upp kl. 415 och "I morgon: SIGMUND” - Solen går "upp kl :'4.13 och detta. sätt, . betraktar de - gamla [ned kl.20.06. us
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.