" LAHOLMS TIDNING vyer Tisdogen. den" :12--maj 1970 —= IT "Tisdagen - den 12: maj: 1970 ”Ungdomsdemonstrationerna En våg av demonstrationer mot president Nixons Kambodjakrig drar fram ö över hela världen, Spe- : ciellt w är " krig, våld och förtryck av alla - slag, som de nu gör i demonstra=-' tionstågen? ' Förverkligas / denna -' 4 dessa; inte. minst 'i presidentens ' " hemland > -Skiftande = tolkni ad i 'si: teori, ligger det fak-. 3 tiskt något. förhoppningsfullt f för fr Härav, p Presenteras, Det finns män- niskor. som! .4+ demonstrationerna | här hemma ser ; angrepp på hela det amerikanska folket, vilket - . många svenskar genom släktband : hyser mycket vänskapliga känslor för, Andra' menar att de är utslag för ”lymmelaktiga” tilltag. Och : » "visst finns det sådana inslag med . fönsterkrossning och andra helt förkastliga "metoder, Men det sto-" : ra flertalet unga d st; anter — tionerna, även om dessa nu i vis- sa fall tar sig mer eller mindre . » drastiska uttryck, Förutsättningen härför är emellertid att demon=' : stranterna inte är” ideologiskt ' blinda "utan verkligen vänder sig - mot det onda, oavsett från vilket! '. land och från vilken regim d än in » emanerar, om vi nu håller oss till dessa — : - har säkerligen en mycket allvar- ligt syftande bakgrund. För dem är : demonstrationerna ' ett. medel , att uttrycka avsky för krig och våld, grymheter och terror. - ; "> Beträffande vårt land kom des< "så känslor till "kraftiga uttryck - även under Ungernrevoltens blos : diga' dagar. De flammade upp då ; Sovjet "härtog.: Tjeckoslovakien, ; Ingen "kunde då missta sig på : det stora flertalet svenskars sym- patier för ungrare och tjecker och : avskyn för "denna ;:-sovjetpolitik. : Nu gäller ,protesterna. president ; : Nixons politik, Även om det finns ; : betydande 'skillnader i. händelse- '- " förloppen'i-Indokina nu och i Cen- ” traleuropa” då, så är ändock våldet > lika " För dem . som ”. månad i fjol, utsattes för svidån- ' Gru derna för i partistödets"; fördelning, som för » landstingens st och. primärkommunernas del be=-' slöts av 'riksdagén i ' november > de kritik "i hallandslandstinget' på ”. lördagen, . då "frågan ' om lands :» tingskömmunalt partistöd disk terades och beslöts. Denna kritik. ; levererades av' talare från samt- - - liga i'landstinget. representerade - partier utom socialdemokratlerna. ' Signifikativt var också att ingen. - . röst höjdes från' det hållet till : försvar, för : riksdagsmajoritetens ' ' diktat. Flera av kritikerna fram- höll-att det ur rättvisesynpunk= > ter varit önskvärt med ett grund-, bidrag lika stort för samtliga par-' tier. och utöver detta ett visst bi-" ' > drabbas därav ä är det i realiteten; drag pr mandat. Då "hade även. ”ointféssänt”i om det' utövas av den! mindre partier fått en likvärdigare. ena' Eller andra "stormakten eller "politiska idériktningen. > : "Frågan är: emellertid om dessa ; ungdörisdemoistrationer påver- : kar skeendet: eller endäst utgör "slag: 4' luften. Naturligtvis är det - vanskligt att ge ett entydigt svar på den frågan; Men det kan på goda grunder antas att'president + Nixons ;attitydförändring senaste "veckan från jag-vet-bäst-positio- nen till'en' "ödmjukare hållning till i Kambodjaäventyret påverkats dels "av: möogha” pölitikers bistra kritik, ; dels" "på- "grund ' av de spontåna ”ungdomsderionstrationerna. Om ”detta'ö är riktigt kan men forlsätta . änalysen ' med att fråga vad: -ett' - sådant : igdomsinflytande "kan . ” resultera i-någon' gång 1 framti- ; den: Kommer denna ungdom, som nu demonstrerar, att erigagera sig ' så allvarligt i samhällsarbetet att ; de. så' småningom .får- ett rejält i inflytande”på" utvecklingen?- Och "kommer de'i så fall att i:denna position kärpa lika energiskt met BOSTADSBY GGANDET HELIG KO En . ensidig inflationspol ik kallar Joräbrukarna. effektiv finanspo » Riksbanken prioriterar hela den: -—- med - regeringens :. och riksdagens goda minne:”— -'bo- stadsbyggandet. Det är fråga om detta verkligen måste vara den heliga ko som ingen Politiker från "något" parti — i regerings- ställning eller i” opposition :— skall . våga närma ' sig. Kräver inte .en överhettad ekonomi ätt möjlighetén"' varje - fall över- vägs"att för "någon tid” dämpa bostadsbyggandet? ' Den ' nya: in vesteringsavgiften på olika kom- munala anläggningar: gör. det dessutom” svårt att nu bereda äckligt god samhällelig 'ser- vice åt de nya -bostadsområde- ny icoch.för sig berättigad kri- tik. om> omänsklig boendemiljö I våra nya förorter kring stor- stadscentra,' skriver tidningen, OINTRESSERADE : RIKS: DAGSMÄN ' Bara, TT ;av 384 riksdagsniån har svarat på frågor, om trafik och trafiksäkerhet som = tid- ningen Motor ställt till - dem. Det minsta” intresset - visade” "de socialdemökratiska riksdagsmän- nen.--Endast:8. av 204 svarade! Förhållandevis bäst var VPK. Tre äv .deras fyra riksdagsmän svarade "på Motors' brev: Tidningen Vi kritiserar riks- dagsmännen ' för deras brist på Intresse: ' nte —rAtt. vara "riksdagsman är inte ' — "eller. borde . inte vara enbart ett. uppdrag som sköts i kammaren eller = riks dagskaféet, — Till nens uppgift hör också att hål- Ja ; kontakt med väljarna och deras: organisationer. : — "Det är valår "i år, skriver |" NORDEK OCH: USA N Förhandlingarna om en ny re- gerlng I Finland ser ut att dra ut på tiden, konstaterar örn- sköldsviks Allehanda - (fp):f vt Maii”tålar nu om fisken för att den nya regeringen kanske till sätts först, it Jjunt, En, konse- kvenå av detta blir att, frågan om 'Nördek" läggs 'på is, Men så snart det finns en ny finsk re. gering att förhandla med, kom-' i riksdagsmän |. chans informera allmänheten om ;” sina. politiska ambitioner, vilket ” oppositionspartierna även hävdar dei riksdagen, se. vs mer man i de andra hordiska länderna att ta kontakt, . > ju: Vad detta kan ge är ännu för tidigt att uttala sig om. Men det : förefaller trots allt. inte. så tro- ligt att den nya finska regering- "en ändrar den tidigare regering- ens”ståndpunkt och säger ja til ” Nordek. ': President : : Kekkonen, som i ett tal till riksdagen. be- i gravde: -förhoppningarna - om. ett finskt..ja till. Nordek;" kommer jäven”i framtiden att'ha.ett av- : göranhde inflytande på den” "fins- » ka: politiken. = - "Nu har samarbetet inom "Nor-' den: redan: kommit långt; och "detta samarbete” kommer 'givet- - vis. ätt fortsätta och förstärkas. » Efta här bidragit till att närma " Nordens - "länder + till ++ varandra ren: ekonomiskt. 3 iven om;Nord- "ek inte-blir av —' vilket skulle i beklagas. av en enig svensk opi- ..pjon' —"”inhebär: detta ' inte' att , de resultat: som redan uppnåtts ! kommer att till" intetgöras "eller att planerna på ett utvidgat san arbete” 'skrinläggas.” Norden - är, "och. blir. en "en som - måste 'bevaras och yt- rligare fördjupas, Det går inte "BSTÄT. ocH NÄRINGSLIV I nästan" alla majtal: Berör | des, frågan; om samhället. och "näringslivet, ; » noterar Vä ärm. :lands Folkblad- (8), ;. 50 tror att: den::får ..en inycket framskjuten plats också ' var " rörelsen. ” d : -: Näringslivets företrädare kom: mer att få svar. på tal när de :Ordar. om, sin ”förtroendekris”, det "behöver de" inte tvivla på. : Majtalen ' vittnade om .att' arbe: - der brist på argument; :Valstrategerna med 'pärtisek- reterare Sven Andersson i spet- sen,” ämnar slå hårt och” sko- : ningslöst med dens k förtroen- dekrisen "som tillhygge; skriver Sydsvenska Dagbladet s(ob.” lib): | AE Det måste ju stå kritiker fritt att analysera orsakerna till läget och att kräva ändringar, -.som:; bedömes ..som nödvändiga för att: balansen skall återstäl- "las. I den 'mån detta jämväl Innebär en misstro mot de sty- .rande,.får ett regeringsparti in- te vara på ärten ett uttryck för dylika "stämningar : betraktas .som för: fripliga. oc mn Det 'är självklart att Vsoctal- "demokratin försvarar, sig .. och försöker leda i: bevis "att miss- tron "är obefogad. "I den' mån överdrifter "förekommit är det set, Så längt. är allt gott och väl. Den - socialdemaokratiska taktiken bygger emellertid på att renodla. de "överdrifter. som , förekommit i kritiken från ' nä- ' ringslivshånl och att tillvita den politiska oppositionen: ansvaret för. dessa, : Samtidigt svarar: regerings pårtiet med att försöka skjuta in: kilar mellan - näringsliv och allmänhet "och att ”utså :miss- tro mot företag och företagsam: hett.” Förtroendekrisen "vändes ”ledes till att avse en. föregiven klyfta mellan ”företagargrupper . och: löntagargrupper, Detta blir ” samtidigt, en avledningsmanö- ver, "som "skall" skyla över det mj&snöje "regeringen själv är ut- 'satt för från löntagarhåll" "IT = " tarrörelsen ” sannerligen inte ir så mycket prinsessa|l- också - naturligt - att dessa: bely-| så |” JOHANNES ANTONSSON: st - —' Nationalinkomsten per capi- ta i industriländerna stiger. med omkring 300 kronor: per. år. I många utvecklingsländer är hela nationalinkomsten per person in- te större än den årliga tillväxten i de rika "länderna, " Inkomstök- ningen i de fattiga länderna har genomsnittligt inte varit mera. än 10. kronor .per person och år, konstaterade: centerns andre' vice ordförande” Johannes . Antonsson ; |i riksdagsdebatten om den :sven- ska. u-hjälpen. Minskningen i-u- | ländernas "köpkraft var. 12 miljar- der kronor -om" året vilket mot- svarar. ungefär hälften av'de me- ra utvecklade: ländernas” statliga bistånd till u-länderna, oss 'med en växande klyfta" mel- lan" de rika och fattiga folken: : Valet "av mottagarländer ' för svenskt bistånd har åstadkommit en debatt som kanske vållat. en del missförstånd, sade hr Antons- son "som underströk: att humani- tetens. idé inte kan och, får stan- na inför ideologiska eller geogra-|i fiska gränser. För människor som -Isvälter,. plågas .av sjukdom eller är offer" för krigshandlingar. är lidandet lika stort oavsett vilken regim . som - styr" deras "länder. Denna insikt måste vara grund- läggande :: för - vår ' humanitära hjälp. ...:5. KR Det är naturligt att” det. sven- ska ”Utvecklingssamarbetets mål skall vara att stödja u-ländernas egna ansträngningar ' att ' åstad- Komma : en utveckling där ekono- miska - och sociala förändringar och ekonomisk ' tillväxt” leder till en. höjning av de Fattiga folkens levnadsnivå. : När. man ser spå ”Wländernås stagnerande andel. i. den 'interna- tionella. exporten, ..och deras. svar gå industrialiseringsgrad är." "det uppenbart "att: :två : problemkom- plex särskilt måste. uppmärksåm-' mas "långt mer, än ' hittill: t Det ena är villkoren för u-län- dernas handelspolitik .— det and- ra. är: frågan 'om de ' direkta in- vesteringarna speciellt inom” den industriella sektorn” . Trots alla svårigheter måste de rika” nationerna långt mera kraft- fullt verka för tullpreferenser och internationella ; stabiliseringsavtal för produkter” som wländerna; ex- porterar. Nr Investeringarna måste alltid in gå... som : en. del i vederbörande lands. utvecklingsplaner.: De” mås- te :således vara anpassade. till, u- ländernas: näringsliv . och" inte till "Istor det operera: som en extern ät av. "industritändernas ekono-' «. Produktionsstegringen av in: "VIRBHJÄRNOR, , ENTUSIAS- ; 'Frihet,. SSU:s: tidning, "ankla- gar "regeringen; främst; finans. - den. -”inte. följer ; pärtikongres- "sens. beslut”, konstaterar social- , demokratiska .Dala-Demo- kraten. " ”Regeringen -förtjä- nar att bli nedröstad av sina partivänner i riksdagen”, säger Frihet, : som ” tycker att ”skatte- - förslaget är. ”en: misslyckad re: form”, . » Kanske "kan 'man tycka så. Men det är väl sent nu att sät- ta krokben för de förmögenhe- ter som kommit till.under den tid som Gunnar Sträng varit finansminister? De har ju bil tik, som regeringen har fört. : För övrigt är det inte bara ka- pitalister i gängse mening som tycker: om att tjäna pengar o. "att få en del 'sådana på ban- ken. Många andra gör det ock- så. Även SSU:are ij varje fall » när, de "blir så till åren att de kan överta goda inkomster och 'sarnla, i ladorna." I .det fallet finns det ingen. skilnad på so- cialister och kapitalister, : "En regering är ett arbetslag »SOm planerar på lång sikt och gör det bästa möjliga t varje situation, fortsätter DD: - .Partikongressen är. samman- satt efter andra regler, till en sådan kommer det virrhjärnor, entusiaster och trägna partiar- ”betare som får ombudskapet till kongressen som «erkänsla för mångårigt arbete.': Detta inte : sagt i förklenande mening utan som ett konstaterande. En kon: gress kan ibland: fångas av känslostämningar och . uttala » Önskedrömmar, som är vackra men «inte förankrade. 1 gsinnes- världen, Sådana inslag. gär det att finna även på de två senas- "te kongresserna. Det är nödvändiga och ”önsk- värda. diskussioner . och beslut. :Men en regering skall regera efter eget förstånd och bedöm- ningar, Och ta ansvaret för vad den gör. Solidariteten får inte stanna vid det egna landets gränser Istället. för utveckling och fram- | : steg lämnar vi 1960-talet bakom : gynnsam.” Å sf minister Gunnar Sträng för att kö dats inom ramen för den poli-ly N s vesteringarna måste till största delen: komma u-länderna - tillgodo i forni: äv inkomster för de an ställda och skatteinkomster till staten. Samtidigt mäste en stör- re del av 'vinsten reinvesteras. ' - Utskottet har besvarat en mo- tion från vårt håll mycket” sym- Patiskt. när. det gäller. dessa frå- gor. "Man hänvisar bl. 'a. till att FN:s -generalsekreterare." på svenskt initiativ. fått av general- församlingen i uppdrag: att utre- da omfattningen och karaktären av återflödet av kapital: från u- länderna och" att samtidigt utreda de privata , investeringarnas ut: vecklingseffekt, , INFORMATIONEN. . En " ökad. satsning: på bistånd till. u-länder ' ställer också krav på information här hemma, Vi mäste klart säga ifrån att'solida- ritet inte är något som: stannar vid "det, egna "landets gränser, So- lidaritetspolitiken ska i lika” hög grad” gälla rika och fattiga folk som rika och fattiga sfnänniskor värt eget land, «., - Bistånd till wländer. är inte. en: bart fråga om". pengar. Det be- hövs: också : personal, : Vi” måste vara ;beredda "att underlätta” för personer, med sådana: syrkeskun- skaper och yrkeserfarenheter som u-länderna” har” behov av att i u-länderna ' kunna "överföra "sitt kunnande ”och sina” erfarenheter, Det är 'äv stor" vikt att den svenska "utbildningen internatio- naliseras och att större vikt läggs vid att skapa kunskap . om 'och förståelse för främmande kultu- i rn som sista värfågel, ”svalornå,'- har "hoppat över. flera vanliga flyttfåglar men återkommer med dem nästa vär. 1 Jag har läst.i tidningen att sva- lorna;skulle vara "återkomna, men själv -har jag ej: sétt några. De stackars, svalor'. som kommit. hit har troligen. gått. en ynklig svält- kallt att” inga insekter finns "och om än det finns några, är de så sparsamt förekommande att de ej förslår till'de insektsätande fåg- larna av samma :orsak har. ej :hel ler våra sångare återvänt, rt .Ladusvalari är välkänd av” alla och är även den vanligaste av väå- ra :svalor; är den skickligaste fly- gaten”. av”. :svalornia. ." Uppsöker bygg nader ch "bygger inne i hu sen;. Kommer i "regel i slutet på nar. till in i oktober c om ; hösten är Igenkännes alltid på sin vita över :| gump. Finns över. hela landet 'och murar "sitt bo: utanpå husen, un- der. .takåsen "enter ; I Backsvalan har :sitt bo i sand- brinkar och ' torv, ravar, gärna i stora kolonier, - Anländer I majs början och flyt- tar åter till södern i september.” . Tornsvalan är ej någon svala — fastän namnet påminner om sva- la” — utan en: skärrfågel.. Denna' fågel presenterade jag som sista fågel förra året, därför utelämnar jag den. ' Gunnar Svensson.: PÅ VÄGEN : Filippus stod mitt uppe i ett framgångsrikt" missionsarbete i Samarien när han kallades att bege sig till Gaza, ' Jag känner en man som hade »« llyckats väl i: livet, välbärgad bodde han i en lyxvilla, Han kunde ha tillbringat sin lediga tid: med. att spela golf eller syssla med sin konst, . Istället satte han in all kraft och 'all ledig tid på att arbeta med tonåringar i stadens slumdist- rikt. Han beställde genom affärs: vänner tyg från Skottland, som han brukade i sitt ungdomsar- bete. Det var en upplevelse att se ungdomarna gå hem med sitt' tyg. För. att uppmuntra dem att spara InräA a han en liten sparbank för -IMycken tid ägnade han H a följa med ungdomarna när 'de var ute och sökte arbete. exempel och tjänade honom 1 stilla och enkelt, död till mötes, det. har ju varit: så” april och; "enstaka exemplar stan- Jland för handikappade ä NN På detta sätt följde han Jesu upptäckt. Under det första kvartalet i BB i Halmstad kan man bekräfta att Elransoneringen kan inte ha senare, under hösten en anti-P-pillerkam- använda P-piller, Kanske många slutade med pillren på grund här. av. Eller är det kanske rent av Expressens Inge och Steen som lå- tit sina råd flyta in i.de svenska hemmen till gagn för, det svenska” folkets fortbestånd? . Frågan får lämnas obesvarad. vi kan enbart ' konstatera . att vi "är på väg uppåt, efter en stadig nativitetsminskning de senaste åren, Antalet födda i Hallands län var 1967: 2.829, 1968: 2.536, och 1969: 1.593, En stadig minskning. Under första” kvartalet - 1969. född . barn, iår är siffran 36 en i Halmstad bestyrker aft man under det första kvartalet; i år ar . stort antal födslar i i Halmstad, " Det är mycket svårt att ge' en förklaring på sådana här Ano om i valkollekten ST samband ” med årets "val an” ordnar : - Handikapporganisationer- nas: "centralkommitté (HCK), Svenska röda korset och Svenska scouträdet Valkollekt. 70 för han- dikappade; Insamlingens heders- ordförande är förre statsministern Tage Erlander,; Tillsammans med ledarna för de, fem” ' riksdagspar- tierna,: riksdägsmännen ; Gunnar Hedlund,' -Gunhär.. Helén, : Yngve Holmberg, ' CH. Hermansson och Olof Palme, har Erlander : under- teck; at: ett "uttalande som”? stöd c insamlingen.” I detta: heter |'3 "mTrots samhällets. ständigt öka- de i åtgärder för" "personer + med handikapp krävs ännu betydan e frivilliga "insatser. "valkohekt” "HÖ" för. handikappa- i pramlingen i samba d med : september.” 1970 s kappad: områden -där - sanfhällets: insatser och "leder till” åtgärder som: blir "Vi stöder Valkollekt 70 för han- 2 Sav " eniskilda," fö näringsliv h. massmedier”. Arranggörerna" fraräbåller - för sin "del" att" det” görs” mer 1” vårt allra flesta. länder: Likväl är satserna” otillräckliga och just äv; det .skälet krävs det solidariska insatser: på friviNig grund. SE : Tidigare. valkollekter har resur- terat 'i "betydelsefulla : pionjärin- satser... Genom" praktisk verksam] Ket har mån visat det ' livskraftiga i projekten och på det sättet: "fått samhället - "att i ett senare. "skede ta "över ansvaret för verksamhe: ten. Det behövs alltjämt” nyda- nande . verksamhet.. . Partiernas uppslutning bakom. Valkollekt 70 för: handikappade är: därför av största, värde; ' "garna på grund av barnsbörd kraftigt ökat. åren har man alltså kunnat konstatera en ökning med hela 12 proc under 12.830 "milj. kr. ännu säknas' eler är otillräckliga ä dikappade, Det är vår: förnopp-] ö N ativiteten sensationellt Kupp 12 procent i Halland i år "HALMSTAD: Hallands läns försäkringskass h iår har av mod AS styrelse gjorde vid sitt senaste sammanträde . a - man Från en successiv minskning av cirka en proc de scnaste under det första kvartalet haft fullbelagda salar, Vad beror en sådan ökning på? |men,' säger doc Block, — Det är avdelningen, Vi har lagt in en an«' spelat linte enbart födslarna som ökar. in i sammanhanget, resultatet skul-|Abortsiffran stiger för varje" dag. Je inte ha kommit förrän ' avsevärt | Alltså måste antalet graviditeter ha Kvällstidningarna ' bedrev |ökat avsevärt. liksom frå . den ' första delen av 70. På - sökan om att få utvidga lokalerna, men på grund av att lasarettet i - Varberg kommer. att bli klart om : : några år, — Vi har under hela det första söka med panj och framhöll: vådan av att kvartalet haft” Platsbrist på. BB- får vi: förmodligen ' förs de” -Mtrymmen vi har än- nu några år, or SL REDOVISAR: nv "ökad omsättning men sjunkan- de medlemsantal, pågående :fusio- nering bland ”medlemsföreningar- na, påbörjad översyn av riksorga- nisationens stadgar; målsättning och funktioner, ökad utbildnings. |: verksamhet samt fortsatt utveck- .-) ling av. ett gemensamt datasystem "Tha, karaktäriserat "lantmanna: året?! 1969. Det. framgär av. iSvens- ka "Lantmännens Riksförbunds (SLR). förvaltningsberättelse. ”- Riksförbundet Ökade 1 fjol sin försäljning ”öck förmedling ” med 4,7 procent till 2,838 milj'kr. Fö- reningarrias om Hittninge steg till 4 Äntalet medlemmar i SLR-oigas nisationen minskade 'under: 1969 med-4.656' till 124.146, :: -Riksorganisationens” omsatta" vår rukvantitet ökade med 2,4 procent till 3,92 milj ton; Som vanligt” ut- gjorde spannmålen ” den ' .största Posten, nära hälften, följt av göd-. sel: och fodermedel 'och slutligen av. maskiner och: byggnadsväror, anledning” till. :dén, jämförelsevis låga totalskörden av. spannmål på 3,9 milj; ton; En. normalskörd | skulle ha: gett 4,2 mitj ton. Kon: ] sumtionien av mjöl har" mt skat under. senare år. - så "Det är "realistiskt att'rä na med ett” éxPortöverskött under de” här maste: åren” vid normalskörd: åv i genomsnitt. ca. 600.000: ton bröd: Sk och.fodersäd per år. kriver SLR ”Liksont tidigare "nar SLR'or: | ganisationen haft. n dominerande del a marknaden. för handels; öd- hinger” iTändet' fört” sätter att öka, 1969 steg den med 6 ”probent,' vilket? vär” "något : mer sr "för ”dex senaste Den svenska skörden av: lös och ”vinterpotatis- blev I istarkt re: ducerad, SLR:s omsättning: i. tor produkter till de medlemmar som I deltar i, oljesamarbetet ökade. une |-der "året: .med :9 "procent. :'Trots| högre priser på världsmarknaden har; priserna för "den gemensam- ma + Upphandlingen, genom S kunnat. änkas ytterligare, : Omsättningen av maskl . skap. och : byggnadsvaror . -genom dottörbolaget Slöörs' Maskiner "öka. de” med 13 procent till ca 224 milj kr. Omsättningsvärdena ökade" vid såväl Tierp-Verken som, "Skurup. Verken." ön SLR: ägda. Kungsörnen förmalde under” sitt senaste verksamhetsår | ca 210.400 ton brödsäd 'och. havre Ökad omsättning Färre medlemmar och äotterbolagte Länds-Bygge slutfakturerade under 1969 bygg- nadsarbeten för 153 milj kr. so TDILDNINGSDRIVE, 4 FUSIONER: > SLR -organisatlonen inledde "un. der fjolåret. sitt nya utbildnings. -program för :anställda, Kurser be. drivs numera både lokalt och cen: tralt.. a S Två g örre' fusloriér "under året —: Västsvenska lantmän 1 Liäkö- ping 'och Nedre Norrlands produ- centförening I" Östersund — med. Bar & SLR minskade" till 19. Ut: redningar om; flera : fusloner, vän- tas hii, framlagda under 1970, Fem nåtioner nya butställningsyta. "övr som, :deltager'.med: nati ningar" för första gånge mark, Italien, Portugal: och. Väst- Tyskland” Överhuvudta et det någonsin: Vv » Den nya. "hällens - fond ”domine ras. åv! "er utställning” om' skånskt lantbruk; och det är"! tydligen: ett ämhe som "har förmågan" att fånga stort) publikinitrease.” På .fjolårets mässa ' gjorde" ju lantbruks- utställningen. ”Jordehi'ger” succé. och visades'sedermera även på” åndra platser; I. den: nya hal- len.' hälsas "också näringsrådet I Kristianstads län välkommet till den' första samlade ..utställningen på Skånemässan från :grannlänet. bileum med, en, av. Skånemässans största, utställningar.. "Vandring I Lundagård” "heter. den beh", bju- der. på” jade, ulturella och" kom- . Intresset. från nönässan "'och för både Norr- botten och: Jämtland” har plats preliminärt reserverats: Deltagan- det" Gärifrån' 1' fjol: gav ett mye: N -Byggfackmässan. BYGG-MA, som . återkommer vartannat år, på Skå- ” nemässan,: ommer i är-1. sin tredie, upplaga. Intresset, är både ' nationellt” och internationellt stör- re' än, tidigare." . ”Bygga' före in- dustrin” är temat för 'en: stor debattdag -? X med > deltagande - av framstående experter” på ', områ- det. Debatten Kombineras med en idéutställning, itiN” vilken. flera kommurier.” har aviserat: sitt : åns tresses "i ” 7”: Årets. Skånemässa: är den. - a i ordningen: och: den äger rum « Malmö: M sshallar den 14—23 augustl. Nykter ungdom - - fråmtidsungdom internationella” Intresset, Btörre än . Lund: manifesterar: sitt. 950-årsju- . förde. att antalet: msadlemsföregin-” - på Skånemässan: S
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.