LAHOLMS TIDNING | Onsdagen "den: 13 maj. 1970 Onsdagen den 13 maj 1970. . LIT: = nu Satsa på antialkoholreklam ; n. årliga alkoholkonsumtio- ner i.vårt land beräknas tillfoga oss en nationalekonomisk. förlust av iden:svindlande: summan 810 miljarder kr, Fem tusen personer .dör årligen i Sverige av alkohol skador, Till 'detta kommer” de många allvarliga" fysiska och psy- kiska sjukdomar med åtföljande nedsatt = arbetsförmåga, ökade olycksfallsrisker i trafik och på ; arbetsplats, grova brott etc, som orsakas av alkoholmissbruket, . + Mycket litet av det elände som följer i alkoholens spår kommer till allmänhetens känredoin; till: ' vanliga alkoholkonsumenters el- ler ”” presumtiva missbrukares, Upplysningen om alkoholens ska- deverkningar stannar inom myc- . ket snäva gränser. Den floreran= - ; de reklamen om olika spritdryc= . >” kers njutningseffekt, om mustiga | ölsorters saliggörande - sti "till helg och söcken; når däremot nära nog alla Och dess effekt avspeglas i statistiken: folk dric= ker mer och mer, : «25 miljoner om året för nyke terhetsupplysning var ett av de krav ”centerriksdagsmannen Tors« - "ten Bengtson ställde i ett tol på folknykterhetens ,deg. Mot bak- (grunden: av: de i enorma belopp 2 LT som samhället betalar för vård, rehabilitering, miljer i ekonomisk misär ete ter sig summan på 25 miljoner kr för förebyggande åtgärder ytterst anspråkslös. Här — och kanske framförallt här — måste det pro- / fylaktiska — arbetet ägnas "långt hällets sida än hittills. Det får inte inskränkasitill vädjan om en övergång från sprit till vin, från starkare drycker till mellanöl, det. " måste koncentreras till faktaupp-' lysning om själva alkoholen och' vådorna' av missbruk, Det arbetet” måste bedrivas på bred front, Upplysningen är bara en, men en viktig del i den rad av åtgär- ' der som det nykterhetspolitiska läget kräver. Varje åtgärd = är : förknippad med" kostnader, men” | E ' som bä investeringar, både samhällsekonomiskt och humani-" ; tärt. , -Alkoholpolitiska som redan utmärkt sig för reso- luta tag när det gäller t ex för= ” sök med inköpsregistrering, får ' "man finner någon insats vara värd "att pröva, En effektiv reklam mot - alkoholen är en sådan. för -alkoholistfa- - ; större uppmärksamhet från sam- ' de pengarna måste. satsas och ses. - . utredningen,” : : inte rygga för vad det kostar om '- TRAÄNSJUK .Signalmästare Olsson, en gam- mal inbiten ungkar! hade tröttnat på ensamheten, Han annonserade i ortspressen efter en hushållers- ka. Ett enda svar fick han och hon kom. Olsson blev förtjust och efter ett par dagar började det ”tän- da”. När kvällen kom stod hon vid sovrumsfönstret och blickade trånsjukt på" fullmånen. — Du, säger hon, tror du att det finns folk på månen? — Det: vet jag inte, men rull- gardinen ska ner i alla fall. | ALDER . Banvaktänkorna Sara vid Hem- met och Emma vid Bäcken träffas på järnvägsmännens julfest, där de har gemytligt och trevligt vid kaffebordet.' Efter att ha prdtat en stund om gamla tider frågar Emma: — Jemesi — hur gammal ä du nu Sara? -— Ja nu precis vet ja inte men lever ja te våra blir jag 82. | ;— Å ja som höll på te säj 86 men si en ska då aldrig gisse ef- ter utseendet. Sara gick och satte sej vid ett annat bord, . SETTOKRAV FNS : SACO" har: planer ,på. att i år gå. fram med en förhandlingslin- je, som avviker från tidigare modell, :dä-löhekraven ' varit: ba- serade i. procent. ; Denna : gång skall kraven uttryckas i kronor och 'örer.” Det är en "omvärde- ring, som hedrar -akademikernas organisation." Det "är ännärs. rätt naturligt" att: de "organisationer | som" företräder ::' högt avlönade satsar: på procentuella löneök- . "ningar då det självfallet. ger me- ä än vad :den "lägre av- rr mned” samma” "Procent tal, skri 'Arbetet.(s) "Däremot. är redovisningen av informationschefen- -Benne Lantz, | k att:SACO nöjer sig med 5 och 10 | öre timmen, lite dubbelbottnad, Hans” resonemang, avser nettolö- Å neökfiingar. "SACO sk . först "hå" kompensation "för: bla skatt. Bruttolöneökningen "skulle bli något, helt. annat.än: de.5-—10 | a fr ora + kostnadsökningarna |: : för"arbetspi inner::' gehör. är. inte Vv: uppgavs: att det. rör ja när de första” tecknen "iakttas nära släkting till 'husflugan) bör- set. stenar och sol Bärtondern tröttnade på: skrytet | och slog i $ensin.. Hugo sveper i glaset: : :Under april och maj, sig innehältet 7 i — Men herregud, det är u' ben: -— Ja, men premium?. på .Kungs. Bores”, "grepp .om natu- ren: börjar: lossna. Det - blir, när väl: belägna. hasselhängen börjat slå ut eller när vindsflugor na én n jar! sitta ute på" lodräta ytor: eler när ännu ren och stark genomskinlig polar- ellér arktisk luft ganska "ofta Ng: > ger Över norra ' Europa: under i bland tämligen långa perioder, får man under dagen en mycket stark Jinstrålning, ”mättad”: med” ultra: Sa ctne Vvioletta strålar som bryner män- Da lokaler föra Direktör Ake Fahlin och insp Rolf Gustavsson i ett av de nya kon=, toren i den kamerala avdelmingetu d -HALMSTÄD: Länsförsäkringar I i Halmstad flyttade i går in i nya lokaler på Sysk Under det första året blir man tvungen att dela upp kontoret i i två avdelningar. En skade- och försäkringsavdelning med "ingång från Syskonhamnsgatan samt vid Strandgatan en ' kameral avdelning som kommer att tjänstgöra som It I dk lagt 250 kvm är de nuvarande Iokalerna, men om några 3 år foppas man utöka dem till 400 kvm, Då kommer sa samtliga lokaler att Hesa vid. Strandgatan, Å niskans" Ån och bådger tin satt skapa skarpa” kontraster mellan belyst och ”skuggat i i -landskapet och "dess vegetation. Denna starka instrålning > är "både livgivande och' skadlig. Vid åsyftande väder- lekssituationer: följs så emn'instrål- ningsrik dag av en natt med myc- ket, stark utstrålning. "Båda. feno- menen = tillsammans " ger : bryska kastningar i temperaturen” i nivå- erna nära och vid markytan, . a Omkring 1 mars slår 'kanske”de företa "hasselhängena ut."'våren, sommarens gryning, börjar... Då sjunger talgoxar och blåmesar för fullt "i trädkronorna, och vårens ljuvliga dofter från markens rnik- . I roorganismer börjar. kännas... Lika -Itidiga som mesarna är krokus och "| vintergäck, i trädgårdarna. ---Mesar och andra övervintrande fåglar har vår mycket tidigare in- om sig än ute i sin miljö, men na- turen tar god tid på sig för att förbereda något så' viktigt som .I släktens fortplantning. De åt söder -Joch sydväst: vettande snår- och dikessidorna väcks först till liv av solens strålar, och i vindskyd- «| dade gläntor i lövskogen hälsar Koltrasten tidigt den ljusa och var- ma delen av året välkommen, i Vid vattenhålen slår kabbelekan ut,' och sälgbuskarna börjar lysa pollengulprickigt till nytta för de tidigt uppvaknande bina och en del flugor. De små för våra män- niskoögon oansenliga bina: utgör ett karakteristiskt inslag i bilden av den tidiga vårens insektsliv. Sipporna slår ut tidigt med de första blommarna av blåsippa. | Därefter kommer vitsippan. De har lång -blomningstid, och man kan. finna ymnig blomning lika- väl i slutet av april och i mitten av maj.” I mitten av maj kanske innan lundarna lövats står blom- ningen där i sin höjdpunkt. "Man kanske kan tycka, att stör- re delen av våren mest är toner- nas, fågelsångens tid, mindre fär- "I gernas, blommornas, Vårens blom- mor är ju inte så talrika som hög- sommarens och deras färger är mera ensartade: gult, vitt och blått förhärskar — och detta säkerligen inte av en slump, ty det är en färgskala som passar bra för blom- besökande <insekters fenomen- värld, | Medan i det område där vi tän- ker oss ströva, det i de tidiga vår- aspekterna knappast är hästhovs- Mekaniseringen tvingar allt fler från jordbruket Stockholm (TT) I Jordbruksekonomiska Medde- landen lämnar avdelningsdirektör O Gunnar Jeppsson en översikt över jordbrukets utveckling under 1960- talet som kännetecknas av en snabb stor leksrationalisering.” Genom . bättre teknik' har beho- vet av arbetskraft successivt mins- kat i förhållande till andra prö- duktionsfaktorer. En jordbruks- produktion - av oförändrad ' volym frambringas nu med endast halva den arbetsstyrka som förekom i det svenska jordbruket för 10— 15 år sedan. 1” Under 1960-talet har antalet för- värvsarbetande i jordbruk,. anta- let brukningsenheter, åkerarealen samt antalet kor minskat - minst dubbelt så snabbt som under 1950- talet. Antalet 'förvärvsarbetande som ' under 1951 uppgick ' till 530.000 hade fram till och: med 1966 minskat till 271.000, Samti- digt minskade antalet bruknings- enheter över. två hektar från 282.000 till 186.000 och åkerarea- len från 3,53 till 3,06 milj hektar. . Minskningen har skett snabbast i norra Sverige; där åkerarealen gick ned med 'drygt: 20 procent mellan ären 1956 och.1966. I Svea- lands -slättbygder var nedgången ca 10 procent och i Götalanås söd- ra slättbygder ca 5 procent. Den årliga minskningen i anta- let brukningsenheter.: har under 1960-talet - varit" omkring . 10.000 mot ca 5.000 under 1950-talet: För dagen. torde antalet enheter med omkring 150.000. Det är i första hand mindre. jordbruk .som upp- hör: Minskningen i antalet enhe- ter har: varit ' kraftigast . i de's:k skogslänen! och minst i de mellan- svenska slättbygderna. " : ”"Jämsides: med störleksrationali- ingen :har under 1960-i talet även ent.. ökad specialisering ' av ''jord- bruksdriften .. kunnat registreras. Relativt stora företag svarar så- lunda” numera för: en betydande andel. av "Produktionen av fläsk, "Ibroiler” "och ä85- Denna "produk: tion" har inte endast : samlats till nalt koncentrerats till framför allt slättbygderna' i södra Sverige. . En "regional omfördelning ' av mjölkproduktionen: påg p En ' relativ ' minskning sker; i :Gö- talands 'södra "slättbygder, Svea- lands slättbygder. "samt under de senaste åren i Norrland. En ökad andel'av mjölkproduktionen är nu lokaliserad till: Götalands skogs- och mellanbygder.. Med: omfördel- ningen" av ”animalieproduktionen följer. en viss "specialisering även på växtodlingssidan:. Man kan så” örten (tussilagon), som n består den gula. färgen, så är senvårens ut- seende så mycket mera präglat av den gula maskrosen. Från mitten av maj till ett stycke in i juni lyser vallar och vissa skogsglän- tor av denna verkligt. granna com- posité, - När -maskrosen står i sitt högs- ta flor någon.gäng i mitten av maj inträffar något, som man kan säga vara första sommartecknet, åtminstone med. hänsyn till den del av atmosfären, som vi brukar kalla mikroklimatzonen." I lundar och lövängar ljuder nu en talrik fågelkör:' koltrast, tal- trast, rödhake, buskskvätta, näk- tergal, alla mesar och så bofink och lövsångare. I varje fall vid månadens" slut har den sena vå- rens utsökta musikanter, svarthät- ta, trädgårdssångare och härm- sångare, infunnit sig så manstarkt, att man kan njuta av. deras in- vecklade melodier. I en vacker majmorgons fågelmusik framträ- der i lövskogarna överallt! gök och näktergal, där den finns, som de högröstade solisterna. I slutet av maj och början av juni har säsongens ' musik, ännu helt beroende av fågelstämmorna, ändrat karaktär. De sist anlända sängarna är nu lätta att få se och höra i vär terräng. Text och bild: HANS GUNNARSSON Svenska röda korset har nära 600.000 medlemmar) ” Hjälp oss hjälpat över två hektar brukad äker vara |- färre företag utan har även regio- 2 "Avrättningen ” av "drängen AlbyrAnders denna nådens ' ju= nidag - år :1829 på' galgbac-" ken utznför "Skanstull följde sam- ma mönster som de flesta andra; > Strax :» innan rs; rackarkärran med den. dödsdömde anlände läs- tes domen upp av. en tjänsteman vid landshövdingeämbetet. Under > denna uppläsning tystnade” skrä- net från folkmassorna' något å . skriver Lars Widding i sin senas- te: - roman -:' ”Galgfågeln” : : som något av ett historiskt reportage, där rättslösheten, fattigdomen, ti- den, personifieras. av romanfigu- rerna; .En sextonåring avi rättas, i . oskyldig, för tidelag, : Sm Avrättningar. som” fölkfester finns'i dag i vissa u-länder. I bör. spelas, . var 'Sverige »ett- u-land;" "Vi har kunnat utvecklas isolerat. PN "Även. dagens u-länder : kommer att utvecklas, -alla. måste. vara med, om inte världen skall gå under” "Lars Widding. uppfattar. sitt för- fattarskap som :något av en histo- risk jo i Han använder, sig sl rapporter ” från domstolar, matsedlar och" räkningar från barn- hus; skildringar" av" "livet: i”fängel- — Märta Helena: "Reénstierna var en: "ovanlig gårdsfröken: På hennes satt på gårdar” och "skrev ”dagböc- ker, "Arstafrun” vär” ; dens enda som : skrev om - vardagslivet" — "de andra: ”intresserade "sig bara: för". hovet.” Drängar och hur de söp, pigor, de=' ras "barn; arbetet, vardagssysslor. som" ljusstöpning beskrev hon med detaljer och inlevelse. Men hon har även varit med om stora händelser mordet på honom, : "Skuggan . av en 'herrgårdsfröken”. bygger på Årstafruns anteckningar. ”Galgfågeln” tar upp ett par. mind- re episoder — som får 1800-talet att framstå aktuellt i dag. . På samma sätt arbetar han med materialet" till ' roman ”1812”.- gom kommer ut i höst, Där skildrar han rasismen, vtsugarsamhället i funik- : tion, ' ” Sverige. hade slavhandel på st Barthélémy — slavarna köptes 1 Angola och såldes. till Kuba — än- Lars Widding, reporter och + förjattore, I kommer med Jen ny med vår tid — Sverige företedde vissa samhällssjukdomar då som vi nu får skåda på långt håll. rörelse som beztod av förrymda liv- egna bönder. En. slags guerillarö- relse i -börjen: på 1800-tlalet, Före- gångare till Che Guevara, brukar 'jag' alltid resa till de plat- ser jag, beskriver. Böckerna kan användås ' kunde gå "från: gård till gård och följa romanfigurerna.,' »v För resten skriver folk ibland ' att ' de "skulle vilja. får jat-av:1800- talet; då "romanen ut-lä — - Det hö der, att folk uppfattor |t hah$' fomårer som verklighet. 7 ! För ett tägsedan ringde en man till Lars Widdinj veta. hur det går. med majoren, Jag kanske ' som upploppet mot von Fersen och ” :”Epilog till en herrgårdssaga” och = när det, -— I Ural fanns då en motstånds- — Med "undantag just: för Ural om ” reseguide, . Man de brev/' jag får av mina läsare gård” omskriven. "Varz en av. romanfigurernä ss? gammal, I ag vill — Jag är 75: vit Han följer dem vidare, '- : -— Man "använder ett krig — 'och låter romanfigurerna-' vara med om > 7 innebar, -. Lars, Widding är. långt ifrån nä= tionalromantisk, Historia för honom är en spegel bakåt, framhäver kri« gets meningslöshet, våldet, svälten, sjukdomarna i stället för” att, syssla med krigarens ära... — — Jag spar ingen, möda att bör. Kanske att sträcka. ut handen: till dem ;som har, det. djävligt i. .dag, när: vi. Jfått klart för oss att det, inte är så län= ge sen” det Nar på sömmå sätt" - sd i Umeå. Han Jar. studerat, :könsthi- : Astoria, och. .religlonshistoria. Sedan 1951 .ä är han reporter, Som” författ re. debuterade han 1950; Har skr - Nr roman i dagen, ”Galgfägeln".? hån er "gång "skrivit & om "dem. De får uppleva” allt " vad det ; sjävligt det var, påper ken Hans. romaner; el 088 i t n våra : konske" inte” längre”' än ! fjorton” romaner: ”På' Tytimä tarens: tid”: öch "”Majors 'ävskeg” : som "kommit. tt-1968—69 har sålts k = + 28. 000, crespek ive., 37.000 exemplar, : ö tid "fanns det många" fröknar. som |: » för årstiden. relativt höga. arbets-. , löshetssiffran får helt tillskrivas +” beräkningsdagen den 13 april betsgrupperna;: Sålunda visade . byggnadsverksamheten 'forifaran- "de en hel del väderlekspermit-« :' terade "även om kraftig nedgång ; skett sedan föregående. månad.' : Av de arbetslösa var 54 proc av : männen och 46.3 proc av kvin- norna över 60 år. Detta framgår av, länsarb senaste Ökade krav på de sjöfarande Stockholm (TT). N De teckniska ' och strukturella förändringarna " inom = sjöfarten har, bl a medfört att kraven på de: ombordsanställdas kunskaper blivit "annorlunda, et Mängden av nya tekniska hjälp- medel och nya metoder har med- fört" ökade "säkerhetsrisker och större krav "på de anställda. . Skolöverstyrelsen har uppmärk- sammat detta vid den. översyn av sjöbefälsutbildningens läropla- ner. De elever som innevarande läsår avlägger. sjökaptens: och sjölngenjörsexamenia förväntas därför ' ha ' väsentligt bättre kun- skaper i detta "avseende än tidi- gare... oc. I Frågan om särskild obligatorisk utbildning för befäl för vissa speciella fartygstyper kan enligt Sö:s mening inte lösas inom den gängse. grundutbildningen : eller inom ramen för fortbildningsverk- samheten. . ol I sina petita för budgetåret 1971/72 ämnar Sö begära upp- drag att utreda hela utbildnings- frågan för all sjöpersonal i av- sikt att anpassa utbildningen till förändringar inom yrke och sam- hälle, Vid denna utredning väntas Röda korset Giro 200 800 frågor om såväl. grundutbildning och fortbildning behandlas, i månadsrapport, . "Antalet lediga platser har "ökat kraftigt och utgjorde räkni "HALMSTAD: Antalet arbetslö- ; "sa i Halland har minskat med 200 ' "sedan föregåeride "månad men -är fem högre än i april' 1969, Den ; den sena våren, som gjort att på « fortfarande många arbetstagare ” tillhörde de ”väderkänsliga” -ar- - Göteborg till Halnistad "kommer att' ske så att arbetskråftsbehovet: efter semesterperioden ” succescivt:: kom- mer att stiga, 3 => - rna os föregående månader utan. fortfa=: rande råder god tillgång på arbe bete för, byggnadstekniker, mes: dan-' den: ”maskintekniska ””' sidan uppvisar en lägre efterfrågan.” Inom undervisningen har: lärar-, Tjänsterna för nästa läsår börjat ut-' annonseras. Tillgången på vikarier för återstående del av innevarande läsår . är: god, då' nyexaminerade börjat söka tillfälliga arbeten, . På kontorssidan & är alltjämt efter- frågan på -arbetskraft - stor, . även om många av platserna” är säsong- betonade. ' Isattes vid 11.795 st. Häri ingår ett stort an- tal ferieplatser, men även antalet stadigvarande anställningar ; ökat och ligger på en mycket hög "nivå, Näringsgrenarna industri och . hantverk samt tjänster efterfrågar vardera c:a 600 arbetstagare, medan , byggnadsverksamheten anmält cir- :ka 200 platser. och handel omkring :260 st. Beträffande tjänster och han- i del +. efterfrågas ” särskilt ”semester- ; vikarier till sjukvård, restauranger "och affärer. "Inom skogsbruket har arbetet "med den stormfällda skogen inten= sifierats sedan snödjupet i skogar- na börjat avta och en något ökad "efterfrågan på skogsarbetare före- "ligger. . De flesta grenar inom tillverk- "ningsindustrin . han hög sysselsätt- ning och stort behov av arbetskraft. "Efterfrågan domineras av metall- och verkstadsindustrin: : SKF-Malcus har anmält att över- föringen av gängtillverkningen från NYTT och FLYTT ; Onsdagen den 13' maj 1970 "I dag: LINNEA : Solen går upp kl. 3.57 och ned kl, 2021..4 0. I morgon: HALVARD: Solen går upp kl. 3.55; soch ned kl. 20.23. , MM har” Ac bete sy > mitt -150- antalet arkivarbetare var 105. , I ber ånad |ETT ORD: PÅ VÄ (GEN Australiens "Urinnevånare ' är mästare. i-- konsteri att kasta bumerangen:' Den ' cirklar om- kring - i: luften och "återvänder" till kastaren.' Det är ett vapen som "skall kunna döda en fågel eller något annat djur, ”” Guds. ord är som en bume- rang. Det återvänder till honom men inte utan att först ha ver- kat det vartill det var .utsänt. Gud har: betrott 'oss' med sitt ord och'väntar att vi' skall fö- ra det vidare. Han har lovat oss att om vi bara vågar öppna vår mun,' så skall han ge oss” de rätta orden, sitt eget ord. Fast- än vi försöker vittna om Her- ren blir. ofta våra ord ”ihåliga och tomma, beroende på att vi förtröstar på vår egen” kraft. Men om vi helt förlitar oss på Gud" blir allt annorlunda. Om det är hans ord -vi talar, kam -I|vi. tryggt .vara. förvissade om att det skall inte återvända få- fängt, utan verka vad. Gud: ha- de avsett, : VY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.