74 , LAHOLMS TIDNING Torsdagen den 14 maj 1070 = - Torsdagen den 14 maj 1970 LT = i Nixons Vietnampolitik Förte "biträdande nistern i Förenta Staterna, Ge- orge Ball har berättat att han en gång under sin ämbetstid i utrikesdepartementet "fick mot- taga en skrivelse från departe- mentets afrikanska byrå, vari tjänstemännen i denna byrå ut- tryckte stor oro för det politis- ka läget I en av de nya afri- kanska staterna, Det hade. före- kommit åtskillig kommunistisk agitation i staten ifråga och by- rån begärde nu att utrikesde- partementet skulle vidta kraft- fulla motåtgärder. Ball svarade, att vår Herre ser till att ingen sparv faller” till marken utan hans vilja, men Förenta Stater- na borde inte konkurrera med vår Herre på det området. Men det är just det USA har försökt | göra under hela efterkrigstiden. Till viss del är det ofrånkom- ligt, en supermakt har intres- sen . över hela Jordklotet, men USA - hat” politiskt" och militärt engagerat sig i så stor omfatt- ning, att dess resurser ' inte längre” räcker till för alla för- pliktelser de åtagit sig. En gl- ven förpliktelse kan genom hän- delsernas egen logik dra med sig nya öch felbedömer dess- utom statsledningen den nya po: litiska situationen ' så” förlorar den till slut förmågan att kur- na manövrera sig, ur farliga konflikttägen. ae Termerna = ”Nixondoktrinen” och ”vietnamiseringen” återspeg- Jar Nixonregimens försök att hbe- gränsa. .VSA: 8 Utrikespolitiska åtaganden men samtidigt behål-|. la dess. inflytande i olika delar ärlden, , skulle' ”enligt. vad. Nixon , själv öch utrikesminister . Rogers. har sagt ., ' innebära . att USA skall uppfylla sina nuvarande "ekono- miska, "politiska . och "militära förpliktelser : mot sina allierade men inte ätaga. sig . nägra nya : förpliktelser. ; I. politiskt "insta- bila . regioner borde ' staterna inom ' varje: "region genom sär- skilda avtal "sins emellan trygga säkerheten: - » Vietnamiseringen får anses. innebära en -tillämp- ning av: de principer, som "sam- manfäattats ixohdoktrinen; Sydvietnam” kulle : "självt" £å överta ansvaret för sin egen sär -kerhet och därmed även, anävä- : ret för. kriget. mot Nordvietnam | och" FNL. Nixonadministratio-]. nen "skulle" låta ' ära "bort ”USA- Nikonåoktrinéns grundsatser lär Nixon. bli tvungen att: följa i. sin: utrikespolitik, , därfö USA inte” längre kan bära "upp rollen ”av en ordningspolis för hela :världen.. Inte ens en su- Permakts väldiga "ekonomiska: resurser räcker till för en 'så- dan "uppgift och dessutom har USA genom sitt krig Bå Sydöst, "moralisk skuldbörda att det för "åtskillig tid framåt mäste ligga :”lågt” i umgänget med andra «stater. Om = vietnamiseringen däremot skall lyckas lär väl va-|: ra minst sagt tvivelaktigt. Om USA: st statsledning på allvar tänkt': igenom. hur vietnamise- ringsprocessen skall genomföras och ' vilka "konsekvenser den får är omöjligt: att veta, men ibland förefaller det som om talet om -vietnamiseringen mera är PR för. Nixon” personligen 'än ”ett k geénomanalyserat försök att äntligen åstadkomma fred I Sydöståsien. så mycket är säkert att den nåvarande” regeringen i Sydviet-. 'nam inte kan hålla sig kvar vid "makten utan stöd från USA och att ”Sydvietnams: armé. inte kan hälla stånd. mot sina fiender. Därför har. man goda skäl miss- tänka att president Nixon inte har för avsikt att tunna ut de: amerikanska” stridskrafterna : i Sydvietnam så mycket att rege. ringen van Thieus existens sätts' i fara. Nixon synes alltjämt va- ra hårt bunden vid de tanke- gångar, som låg bakom prokla- -merandet ” av Trumandoktrinen 1948, vilken utlovade. ekono- "miskt och militärt stöd. från USA.till varje stat, som hotades av anfall från en kommunistisk "stat eller av. kommunistiska re. volutionsförsök inom Under. de tjugo. är-som förflu- tit sedan dess har den kommu- nistiska rörelsen splittrats: i na- tionella enheter, men detta fak- utrikesmt- | . en betydelse. För honom är kom- - mensamma riktlinjer för utrikes- . Nols nya 'konservativa regim i "Kambodja.- Nästa fas i händel- .då bli en amerikansk-sydvietna- Nixondoktrinen . "Sydvietnam, Pahtet Laos i Laos tum vill Nixon inte erkänna el Jer också tillmäter han det ing- muntismen alltjämt en ondske- full drake, som hotar USA:s och alla andra demokratiska sta- ters existens. Till de senare räk- nar han 'också de auktoritära militärregimerna $i. Sydostasien. Med hänsyn till Richard Nixons härda antikommunistis- ka: attityd och till hans tidiga- re politiska verksamhet verkar det troligt att han vill söka ska- pa pålitligt antikommunistiska regimer ' hela 'Syöstasien. I Sydvietnam och Thalland finns redan sädana, det återstår. att installera dylika I Laos och Kambodja. Därefter skulle” des- sa stater enas om ett säkerhets- avtal för hela regionen med ge- politiken. även med utnyttjande av gemensamma: "resurser är dessa : stater för svaga att stå på egna ben i umgänget med alla stormakter, som rivaliserar om : inflytandet -+ Sydasien. En sådan . antikommunistisk säker- hetspakt blir värdelös utan stöd av trupper från USA, statione- rad $ regionen; Om denna tolk- ning av Nixons intentioner är riktig syftar anfallet mot Kam- bodja "inte bara till att driva ut nordvietnams och. FNL:s trup- per ur landets östra delar, utan också ' att. deifnitivt' säkra Lon seutvecklingen i Indokina borde mesisk : offensiv i Laos för att stödja -.Souvanna Phoumas rege- ring. =. « En + amerikarisk A politik," ; så som den här skisserats,' skulle komma att "arbeta med: höga odds emot sig, 'De' revolutionära rörelserna. i området, FNL .iI och '.den : kambodjanska ' gerilla som 'stöder prins Sihanouk' har tillsammans med : Nordvietnams regeringen bildat en politisk en- hetsfront för kampen, mot USA. och de USA-vänliga regeringar-|, na. Denna enhetsfront fär: ma- Ä Vädjan från naturvårdsverket Var på vakt mot olaglig jakt Tjuvskytte och äggs före- kommer fortfarafide i mycket stor utsträckning. Statens naturvårds- verk vädjar därför om aktiva in- satser från allmänheten för att stoppa denna olagliga verksamhet, som motverkar naturvärden. I är har vi det europeiska naturvärds- året och till naturvård räknas ock- så vården av de vilda djuren — och olaglig jakt är ett direkt hot mot viltvården. För att den olagliga jakten och äggsamlingen skall kunna mins- kas krävs bevakning av särskilt utsatta områden och rapportering till polisen "av misstänkta fall samt direkt ingripande vid uppen- bar brottslighet. För att åtgärder av det slaget skall kunna vidtas och bli effektiva är det emellertid nödvändigt att allmänheten kän- ner till de rättigheter den har att ingripa. - . 2 "OLOVLIG JAKT Öm en person gör sig skyldig till brott mot jaktlagen — olovlig jakt — i vanligaste fall jakt på annans jaktmark, har jakträttsin- nehavaren eller den som äger, in- nehar eller värdar marken liksom dennes folk rätt att av den jagan- de ta jaktbyte och skjutvapen, andra jaktredskap och hundar och behålla det tills den ertappade gör rätt för sig. Vem som helst kan alltså inte' rätt att ingripa i såda- na fall. Detta är logiskt, eftersom en utomstående kan ha svårt att avgöra om den: jagande befinner sig på fel sida om jaktmarksgrän- sen eller inte. Han kan inte heller veta, om den jagande tillåtits att jaga på ' jakträttsinnehavarens mark. « oc : Jakträttsinnehavaren m fl kan också ingripa om någon skräm- mer eller lockar villebråd från el- ler. färdas olovligt "med skjutva- pen eller fångstredskap över jakt- området, Någon fråntagningsrätt gäller emellertid inte I sådana fall. Även jakt med drivande hund på olämpligt jaktområde — för li- ten areal eller dålig ägofigur — är olovlig. Brott mot jaktlagen åtalas nor- malt av allmän äklagare endast om målsägande anmäler brottet eller om åtal är påkallat från alt män synpunkt. OLAGA JAKT När det är fråga om brott mot jaktstadgan — olaga jakt — är bestämmelserna annorlunda. Ola- ga jakt kan bestå av brott mot fridlysningsbestämmelserna, bruk av otillåtna vapen, t ex luftgevär, av otillätna fångstredskap - och brott mot förbud att låta hundar löpa lösa. Observera att det be- traktas som jakt att ta fågelägg eller ungar' av vilda fåglar eller däggdjur. I samtliga fall är det all- männa intressen som berörs — de flesta av oss vill ju ha ett art- och individrikt djurliv — och där- för är det konsekvent att möjlig- heterna att ingripa är större i des- sa fall än när det gäller olovlig jakt, . Den som ertappar en person på bar gärning med jakt i strid mot Bestämmelserna i jaktstadgan har rätt att ta ifrån honom djur, ägg eller bo samt jakt- och fångstred- skap” samt . hundar. Observeras bör, att sådan fråntagningsrätt gäller gentemot alla som förbryter sig, alltså även mot 'en markägare eller. annan . jakträttsinnehavare. Den som använder denna fråntag- ningsrätt skall överlämna det be- slagtagna till ortspolisen eller till befattningsavare vid domänver- ket. Allmän åklagare får utan anmä- lan -åtala brott mot. jaktstadgan eller föreskrifter, som lämnats en- ligt denna. I övrigt har. alla rätt att åtala förseelser” "mot : denna stadga. : - . Partitionde ger ingen en TA - Hindri ing på skattsedeln H Stockholm (TT) . ”Tionde” 'till politiska partier får man inte dra av i deklaratio- nen, Det är sådana utgifter som inte, kan .betecknas' som tjänster åt någon i hans förvärvsverksam- het. cc > : Det konstaterar kammarrätten i ett mål som. förste taxeringsinten- teriell hjälp och politiskt stöd "Hur Sovjetu ionen Kommer ' att ställa sig ti ” samma ' är, ovisst. Dess spända relationer: med ' Kina" kan? kom ma att medföra åtskilliga" över- "raskningar idet: politiska spe let: kring Sydöstasien.. i den PRESS.STÖD ELLER DöD?; : denten. fört dit sedan 'prövnings- nämnden” gett” ett: kommunalråd i Södertälje. och :hans fru 'rätt att göra avdrag i deklarationen... "Kommunalrådet liksom hans iu "hade "överfört tio procent - av sina kommunala arvoden till sin partigrupp, ett system .som . före- ';.' [kommer på många håll .i.landet. Taket på tiondet hade satts' 'till 400.: -kronor, . vilken summa kom- munalrådet fick betala. För hans | . Norling har lagt fram en pro- position : 'om" en "avgiftshöjning ]- -makternas. uttalade önskan. om - nande höga: siffran för konkur- staten. :Kommunikationsminister'-.Benst av "posttaxan för tidningsdistri- butionen:'Den visar. att han inte hyser. 'nägon större förståelse] för de små tidningarnas bekym:|' Taer skriver Smålands: P ten (mm): Samtliga” "riksdagspartier ' nör lämnat "motioner. och tidningen undrar om man rentav skall få uppleva något så ovanligt som ett regeringsunderlag, Den fort- sätter: a - Vad frågan gäller är ett: vari mellan ett. relativt. statsanslag|: - i eller en fortsatt tidningsdöd. Det senare alternativet får till: följd |' fortsatt tidningsdöd och en kraf- tigt försämrad service till. dem som "bor längt. från. ”sin” -tid- nings . utgivningsort. Om stat- en rik. dagspressflora skall. vara mer än tomma ord bör riksdags- dagen underkänna hr Norlings snävt departementsekonomiska tänkande... . - NN Smålandsposten hyser säkert falska . förhoppningar. . När . den socialdemokratiske : -"partipiskan viner. vet majoriteten 'sin plats. TIGERHAJAR TILL > GLÄDJE -: : "<'Det :kreditstopp som nu ge- nomförts slår fullständigt blint. Hrr Sträng och Asbrink-: säger visserligen att. de ”hoppas” att "det främst ska drabba konsum: tionen, . men ”deras' trosvisshet på den punkten förefaller inte särskilt stark, påpekar Fri Kö penskap: .. Säkert . är” den ' :redan skräm- ser, "inte minst bland mindre företag, kommer ' att stiga 'ytter- ligare, Lika 'säkert är att den s k. grå kreditmarknaden. kom- mer att blomstra som aldrig förr med ockerräntor för företagare söm vägrar” att "ge upp och själva tillsammans med sina aån- ställda hamna på bar backe, "Det: mäste vara något ' radi- kalt fel på en ekonomisk politik som är till glädje enbart för ti- gerhajar. : Man känner: en lätt rysning vid tanken på de åtgär- der som kommer att bli ofrån- ,komliga, när höstvalet. väl är över, vem som sedan, utgår. som segrare. Då blir det inte : bei hagligt att hålla i yxskaftet! ' fru” 'stannade det vid. 320. kronor. PROGRAM FöR ” "PENSIONÄRER + Statsminister Olof Palmes förs- ta ” Harpsundskonferens handla- 2 : de om de äldre i TO-talets sam- hälle: En rad experter och inte mindre än sex statsråd diskute- rade olika problem i samband sr i med pensionering. Skövde -:. Nyheter. am tycker sig känna igen förslagen: - Nu kommer alltså socialminis- -tern och lovar att en parlamen- »tarisk '"vtredning skall | tillsättas för att fram lägga förslag om ändrade ”regler' för pensionsål- dern "och hur man skall kunna "göra svstemet smidigare, En p9- ; litisk bedörmare kan väl inte un- deviåta att konstatera dels att socialministernt bud är regerin- Zzens svar på mittenpartiernas förslag, dels att socialdemokra- terna är angelägna att få frågan avförd från dagordningen under välröre!sen "till. hösten. Om en utredning sitter, - partierna har sina representan- ter, "kan frågan betraktas som politiskt ofarlig. "Så hade inte , varit fallet, om regeringen valt att ingenting göra. Men det bör understrykas, att . det är av stort värde, att utred- ningen "tillsättes och att frågan tas upp på. allvar. Den är inga- lunda enkel, men de förhåller sig säkerligen ':så att vi behöver mindre ' stela åldersgränser för folkpensicn ' och "ATP än dem vi nu har. Det skulle vara vär- -defuiit- om en. parlamentarisk ” utredming kunde presentera ett smidigare regelsystem och att” -.denna reform sedan kunde ge- .nomföras i enighetens tecken. Sker, så, har inte kraven på sänkt eller rörligare pensions- ålder. framförts förgäves. Reg- lerna, bör ju. så långt .möjligt kunna anpassas till de. enskilda människornas villkor. : MODERN UNGDOM "Modern: — Tycker du verkligen, att det är rätt gjort att låta den unga "mannen slösa så mycket pengar på dig? |. Dottern: — Ja, varför inte? Jag har inte tänkt gifta mig med hor) "nom, fr där de' olika: "Sedan taxeringsnämnden vägrat dem avdraget " klagade makarna hos prövningsnämnden. De upp: gav att kommunalgruppens verk- samhet bl a omfattar fortbildning och utbildning av. förtroendemän- nen genom kurser och. föreläsnin- gar. ' : vidare underlättar gruppen de enskilda medlemmarnas arbete ge- nom: att skaffa. fram information och skrivhjälp. .Prövningsnämnden tyckte . att det resonemanget' lät rimligt. Det gjorde 'däremot inte förste taxe- ringsintendenten: som alltså fick kammarrätten med sig i sin rest- riktiva bedömning... : | Nya normer för brandskyddet 1 Stockholm (TT) Inträffade bränder och allt fler har föranlett statens brandinspek- tion att utfärda anvisningar för brandförsvaret I varuhus, butiks- hallar och liknande anläggningar. Brandbelastningen i' dylika 1o- kaler är hög och då varorria i stor utsträckning — är Jättantändliga kan vid brandutbrott en mycket snabb rök- och 'brandspridning förväntas, heter det bl a-i inspek- tionens kommentar till de' nya anvisningarna, — Inom de' berörda ' anläfg- ningarna eftersträvas en förhål- landevis hög ”kundtillströmning samtidigt som kontroll och Styr- ning av kundströmmarna” sker. Delvis 'strider dessa förhättanden mot brandskyddskraven, varför en sammanvägning för att tillgodose rimlig personsäkerhet är nödvän: dig. Stor vikt måste läggas vid ut- rymningssäkerheten, säger inspek- tionen. Vid bedömning av: utrym- ningsmöjligheterna skall man ut- gå från att det kan finnas maxi- malt en person per kvadratmeter inom anläggningen, - Ingen utrymningsgärig. får vara smalare än: 1,2 meter, Den skall finnas tillgänglig inom 5—6 me- ters avstånd. s cc - "En del problem uppstår i sam- band 'med t ex julhelgen, när" det finns behov av. omfattande deko- rationer samtidigt som. kundtill- strömningen är stor, konstaterar inspektionen, Lättantändligt de- korationsmaterial bör därför an- vändas sparsamt eller. impregne- Brandrisken : ökar, ofta i: sam- band med reparationer. och om- byggnader. -Under , försäljningstid får. inte sådant.. ärbete utföras som . kräver öppen eld eller han- tering. av. brandfarliga. lösnings- |- medel ooo dh er De. brandövningar som. bör äga rum- regelbundet .bör inte, heller ske under affärstid, säger inspek- |. tionen. Man har därvid tagit hän- syn-till riskerna för olyckfall och andra olägenheter” för kunderna. - EKONOMI : . .— Hade den börtgångne några ekonomiska bekymmer? v T karna = sparar flitigt — Fast priserna långsamt sti ger ökar sparviljan i förbunds- republiken Tyskland — ett bevis på att man tror på den tyska valutans' stabilitet. Över två mil- joner pr , av sparbankerna .ifjol, det är 58 procent mer än 1968, Dessutom registrerade sparbankerna 100000 avtal om premiesparande med värdepapper, mer än dubbelt så konton tre gånger så många investment- certifikat. ”Inalleg var . vid 1969 års atgäng 13,5 miljarder DM insatta på premiesparbanksböc- ker, därav kom 1,7 miljarder DM på sparpremier. Detta statliga sparfrämjande kommer havudsak- ligast sådana personer kill godo som sparar ihop små belopp mur sina löpande inkomster: arbetare, anställda, tjänstemän och pensio- många som 1963 och det köptes närer, | stormarknader] : anläggningar av stormarknadstyp |. ,| ' särskild glädje. Sandgren var fram- — Nej då — han Hade" just gjort nu | konkurs. Trädet i vår mitt Je Elgeskog har aldrig varit” yrkesförfattare, Men vid sidan om sitt livsverk som rektor vid I Karlskoga och Wendelsbergs folk- 4 . högskolor har han odlat ett omfat- tande skriftställarskap, varit livligt verksam som föreläsare och med-! arbetat i Sveriges Radio. Inte minst sedan han pensionerades har den- na skrivklåda tagit sig intensiva "uttryck, Han är en mean i livets mitt, som han själv skriver i en dikt från år 1940 i samlingen ”Trä- r det” (Ariels förlag): Det växer mitt ibland oss ett heligt livets träd, : Ibland stod kronan härjad, ibland i grönska späd. Det är vår egen gärning, som blir till blad och blom. ” Gud låte den beständigt slå ut i rikedom. Vi vilja troget vårda det trädet i vår mitt, att det må härligt blomma och susa:stolt och fritt, Må djupens dolda safter . ge kraft åt rot och stam och evighetens stjärnor "hö; över det gå fram, in Man förnimmer svensk” folkhög- nn ”skoletradition i dikten, Utan tve- kan var Elgeskog en fin pedagog, en ungdomens fostrare som försök- - te låta allt växa fritt och rakt. På ungdomen har-han alltid trott, det har varit stimulerande. att arbeta med den, Till folkhögskolorna kom de bästa ungdomar, sådana som gått och arbetat några år men nu ville läsa och lära sig något mer, Vetgi- riga ungdomar som blommade stolt och fritt och nådde positioner. i samhället så småningom, Från sin ” lärartid minns: Justus Elgeskog tre författare, En är bara ett tiotal år yngre än han själv. . Det är Pälle Näver som en gång. kom till. Karlskoga Fokhög- skola men på grund av sjukdom aldrig fick gå tiden ut, Men mellan eleven och lärarén har'en"”frukt= bärande vänskap växt fram. Elgé- skog talar gärna om Nävers' fina 'vistraditonér, hans äkta ordskapar« glädje och friska-gemyt, ' . > Sven Edvin .Salje: gick på Wen- delsberg och i.flera artiklar har diktaren. betygat läraren sin hög- aktning." Nu står en' hel rad .dedi- cerade volymer i Elgeskogs bok- hylla. Salje hade redan en bok bak- 'om sig då han: kom till "Wendels- berg, Först då fick han råd och tid att satsa på fortsatt utbildning,. - :|.' Gustav. Sandgren är. den tredje diktaren som Elgeskog minns med fusig, ung och radikal, Han drog sig: inte från att angripa lärarna, Det . hände en gång att Elgeskog höll ett halvtimmesanförande : om = Viktor : Rydberg, Sandgren mörknade allt- 'mer. Det fanns' något i Sandgrens blick. som sa läraren att allt inte föll i god jordmån. Kanske blev det hela för gammalmodigt, När El- geskog slutade sa han direkt till sin elev: ' — Jaha, Sandgren, Jufta n nu dina känslor innan du kreverar, Sandgren gjorde så: Det blev en : givande : ltteraturhistorieunder- visning. DA NE Justus och hans Ninnie ere : des från Wendelst ; slog de sig ner i Småland på nytt. "Inte långt från födelseorten, Vitta- . ryd, fann de Ängagården. Den lig- ' ger lummigt inbäddad i Tutaryd. Den är ett vackert smålandshus, väl underhållet ; och inrett, Som en önskedröm för den som' tycker om frisk lantluft,' små" leende. skogs- " tjärnar: och mörk. granskog, men också ett. odlingslandskap, . små- : ländskt helt och hållet. Nu är Nin-. 'nie död sedan något år, fröken ; Bengtsson tar hand om den alltjämt i | idoge författaren. För inte så länge i sedan hörde vi honom tala i radio, Han trivs bra i skriv- och läs- » rummet på Ängagården. Här trängs ” böcker i skilda ämnen, unga för- fattares: verk sida vid sida med : klassikerna. Vid skrivbordet ska- - par han sina egna poem, sina ar- tiklar som ofta handlar om olika ting i tiden, miljövård likasåväl som språkvård. Hen vill fortsätta så län- ge han orkar med att kämpa för folkbildning, fred och nykterhet. Han berättar om hur han tidigt kom i kontakt med nykterhetsar- betet, Han har skrivit en bok om Peter Wieselgren, en ' minnesskrift som' 1950 'utgavs på FiBs förlag. Bägge är bördiga från så gott som samma 'trakt,' Mellan Vittaryd och Vislanda är det bara några mil. På FiBs förlag kom 1954 ”Vårt språk i tanke, tal och skrift”. .. ärlden — vi själva — allt runtom oss förändras dag från dag. Vi måste förvandlas med tiden, följa med i den nya rytmen. Göra vår insats så länge vi orkar. För Justus Elgeskog är detta . viktigt. Han är smålänning, seg och ihärdig och tycker om enen som växt Han tog studenten som pri- vatist och blev folkskollärare. Efter en fil kand i Uppsala blev han lärare på Wendelsbergs folkhögsko- la. Efter några år som rektor vid "Karlskoga folkhögskola kom han så tillbaka till Wendelsberg som rek- tor. Där han lagt ner större delen av sin mannagärning, Elgeskog ha AN Av In gvar Wablén Rektor Justus Elgeskog. i stort gett Wendelsbergs folkhög= skola dess ansikte, "Hans insatser som ' föreläsare och artikelskribent gjorde nykterhetsskolan känd, ' Kanske skulle han ha velat skri« va mer under tidigare år. Men han ” levde för sin skola, blev läraren, ledaren och fostraren av den ung- dom som sen ofta gick ut i, aktivt ' nykterhetsarbete på fältet, Han framhåller hur han alla åren varit med om nödvändigt alt kunna förändras med tiden, föle ja med den, fostras av den, . . Lära sig att aldrig döma andra, Qmålänningen Elgeskog kan ald= 7 rig tro att bondesamhället ska försvinna.' Han ser med beky : på landsbygdehs avfolkning. Gm. ne skogen är vacker då'den inte' helt tar: överhanden 'i slandskapet. Hur . ska, det se ut:som mörk> gran; sg ska ,erövra våra. odlar. "marker . de leende lövängarna fom är så räkteristiska just för Småland, Vid sidan? av skogsbruket måste det få firinas ett aktivt jordbråk, Där dine kan få' beta på lövängarna och säd växa där åkern är bördig nog, — » Man .måste, vara realist, nog , att inse nödvändigheten . av "omläpg= ningar, i driften, Skapa större b nike ningsenheter och kanske "med får eller" andra betesdjur kunna Föra en insats som' naturvårdare, Bon- den i framtidens" samhälle "kommer lockså att vara aktiv.haturvårdare och bör ha betält för en sådan åns sats,” Att. "leva i ett "samhälle betyder att. förändras med . det,. vara med och bestämma och forma, försöka göra sitt liv 'så rikt 'och givande som, möjligt, ställa det t kömmande generationers tjänst, 2 ”K Säger. den" åldrige folkbildare och :tar leende farväl från rappa - Rv sitt Ängagård '. En'man som 1 unga år emi- het i det nya Jandet. Åren ige- nom höll han "kontakt med sin, mor och glömde aldrig i vilken tacksamhetsskuld han istod I till henne. och -. -hemförsåmlingen.: En: dag "nådde honom budska-, pet om moderns död, Han skrev, omedelbart ”- till . församlingens styrelse . och bad. dem att på hans bekostnad låta sätta in ett nytt fönster i kyrkari.' pen -Han' önskade, att 'en framstå- ende konstnär och sKickliga yr-' kesmän, - I ' färgat: glas . skulle: framställa en text ur Lukas evangelium nämligen "denna: ”En - kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus”. Hans mor hette Marta, =. "Detta var mer än ett kär- leksfullt minnesord' över en, äls- kad anhörig. Det'blev en .på- minnelse ' om "att . kristra "skall möta sin Mästare inte endast i Faderns hus; utan att de också måste välkomna hohom i sina egna hem, så att hans "närvaro får. prägla; ;hemlivet. .. svens 600 SAMPTETTER . 1000 SJUKEUS- 1500 PA0C0EENT- . hjälper sjuka — bla fysiskt och ” psykiskt handikappade— gamla” och ensamma. Hjälp oss hjälpat . Röda korset. .. ... ca . Giro 800 800. grerat. förtjänade en förmögen-:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.