+ ” Onsdagen den 20 maj 1970 ” EAHOLMS TIDNING 3 TER 3 ZÅ Aa SS SS er 5 2 2 EA | Dyrt att försumma klövvården . | M ” - . Av assistent Friedemann Lidtke, Lantbruksnämnden, Nyköping SA ha | pYfEEERTE ZA Rykt, rastning och klövverk- ning har i stor utsträckning ra- tionaliserats bort i ladugärdarna. Det kan ifrågasättas om forna ti- ders ofta överdrivna rykt på häs- ka samtliga kor helst två gångar tar. och kor bidrog till "djurens |om Aret. trivsel. När det gäller klövvärden '' Då mäste alltså . ojärnn belast- har man emellertid funnit att den ning på foten medföra att korna inte ostraffat kan = eftersättas.|sa småningom trampar igenom Från olika håll rapporteras stör- ”gulorna"”? ningar i djurens välbefinnande vid försummad klövvård. | I Storbritannien är' varje år ca 4 procent av mjölkkorna. hal- ta. Ör > S 8 NA 'I USA 'undersöktes under. en -|sexårsperiod två mjölkkobesättnin- gar vid ett universitet. Man fann att 9 "procent av ' samtliga veteri- nära åtgärder föranleddes av ben- lidande.. Endast sjukdomar i rep- roduktionsorgan.” juver och kalv- sjukdomar krävde fler veterinära ingripanden. I Skottland undersökte man ett slakthusmaterial på "76G mjölkkor, mindre slitage, Följden blir en allt mer felaktig benställning. Det- ta händer normalt hos alla kor, Därför är det nödvändigt att ver- När de bakre delarna av klöven måste bära upp huvuddelen av be- lastningen blir hornets tillväxtom- råde i trakter och ballar utsatt för ett abnormt tryck. Det horn som då bildas blir av undermålig kvalitet: Dåligt horn slits snabba- re än normalt horn. Horntillväx- ten kan ofta inte hålla jämna steg med slitaget samtidigt som täde- len ohämmat växer sig allt längre. De på så sätt nedslitna bakre klöv- delarna blir lätt inkörsportar för så vanliga. sjukdomar som t ex klövröta och klövsulesär, | SR - SÅ Ha IAS Kl SS «Forskning; mekaåntisering och annan rationalisering har gjort att jordbrukaren i dag producerar «fyra gånger ga mycket. som, för 30 år sedan. Det betyder en ja, ruktionsökning som är lika stor som industrins motsvarande tid... Jordbrukets produktion höjs | -JHika snabbt som: industrins i ie : - sån Var ' sjunde ko var' halt, Hos 90 ÄR INTE VERKNING ETT osa u + 2 procent av dessa 'kor orsakades TIDSöDAN "Jordbruket . Sverige är i för- väl lyckats klara strukturföränd- tatands södra slättbygder på inte hältan av något klövlidande, IDSBDANDE OCH SLIT. SAMT JOBB? hållande "till näringslivet i övrigt ; «en krympande näring, För fyrtlo år 'sedan var en tredjedel av den förvärvsarbetande befolkningen, sysselsatt i jordbruk, Siffran har drastiskt minskat och är för när- varande nere'1-cirka sex procent. -— Ser man emellertid till ef- fektiviteten = är: siffran en helt annan, Bäger statskonsulent Jan- Gunnar" ; Persson, ' Lantbrukshög- skolan, Ultuna. "Produktionen per helärsarbetare T jordbruket" har nästan fördubblats under "perio: den. 1940—70.. Det. motsvarar "väl vad "som: uppnåtts inom. industrin ringarna. Genom : forskning och rön omsatta i praktiskt, bruk I djurstallar och på fälten har, man ökat avkastningen. Samtidigt med att avkastningen höjts har. kvali- teten förbättrats, En: lång 'utvecklingskedja lig- ger bakom 'de framsteg som görs. Här är några av länkarna: - 0 "Redan ' vid” slutet av: 1870- talet ' Började : utsädeskontroll så smått. tillämpas.” Växtförädlingsan: stalterna . ersatte - de. gamla ' lant- sorterna > med : förädlade : » arter, först" Importerade sedan | inhem-] ska.” mindre” än cirka 85 procent.” "1" Västtyskland visades på för- söksstationen Grub att regelbun- den klövverkning” höjer mjölkpro: duktionen minst 5 procent. : :I Danmark verkades endast. 7 procent av mjölkkorna 1960.” Vid Sverige: har” knappast = an- ledning anta att situationen ;här skulle / vara , bättre. Iy stället! be- räknar: man” att svehsk mjölkhus- hållning. 1968 gick" miste om "mjölk till ett värde av nära 100" milj. kr. Tidigare användes: ofta den "så kallade frihandsmetoden; d v:'s man verkade: klövarna utan att särskilt - fixera ; djuret. Metoden forårar” mänga : : medhjälpare: och är rätt arbetsam. Numera används mest” verkstolar,. som bara kräver f: se en. man, men arbetet . .går- natu ligtvis snabbare : om en. medh, pare flyttar djuren och, verkaren kan ägna, sig helt åt verkningen, . Intresset .för « klövvärde vaknat- igen; Förr. utfördes ningen" i stor utstr äckning av 'hov- slagaj Men, de blir allt färre och ere ogrammet för suggor, srhågrisar'och växande avelssvin MINDRE ARBETSKRAFT. | Övergången från hantverksbe- tonade" skördemetoder tär dagens högmekaniserade teknik har re- ducerat behovet av” mänsklig” är- betskraft. Det' räcker exempelvis med 45 arbetstimmar per "hektar vid. betplockning med maskin mot 150. när. arbetet utfördes för hand. Den. manuella :plockningen vid potatisskörden " uppgår . till 150|Per- kö skulle det göra 115 kr möt -.50 "hinner "vid, mekaniserad årligen. Klövverkning köstar om- upptagning. : ot bre : |kring 6—7 kr per: Gjur och gång. Det normala ” arbetskrattsbeho- Utfört . två gånger. om året, Skulle "SLR-organisationen är nu först i landet: med att ha ges .: . nomfört utfodringsförsök i stör omfattning med gyltor, Resultatet blev bl. a. en ny foderprodukt — PIGGFOR : AVEL. : Endast SLR- organisationen kan erbjuda ett så fullstän- digt foderprogram för .Smågrisproduktionen:- :x Läs-mera om PIGGFOR-progr ammel i den nya ja SLR-foldernl, este samma "tid. cl. "> e -På. 1940-talet fick: betningen vet för en gröda"har med: maski- 100 ta ngefänlet. "netto" på Mari frerträdare, har de äv för .PIGGFOR : " PIGGFOR - 2 Jordbrukarna” har, "synnerligen mer allmän betydelse för" kon-] nernas hjäl sjunkit | 1 motsva | arga. skäl inte; Därför möter | i Sn : 7 troll av . "sjukdomar som utsädet. rande "takt. R go ' Veterinär, "Ake Norberg från, det nyvaknade intresset för klöv- |: - AVEL” 'SUGGFODER , | förde ut. Bland annat” introduce: | i När: Ivärsträsäden 1970. fordrar Varermannög ikolan mmer med värden ell tömröm i fråga I om yt DT FT 1 rades i slutet "av" 40-talet” de: nior en i arbetsinisats” av 15 'arbetstim- dessa Jann på mänga. pateer aturliat oc föl, Bristen öl > PIGGFOR - '"PIGGFOR' t : derna ogräspreparaten. ' ar hekt ef i naturligt nog stor: Bristen försö- MER s st Black & Decker |: ggg Er Ae cfar var siffran under landet och undervisat i klövvård. | ker. man avhjälpa ” genom : klöv- I SUCGKONG: FA "SPAD a : 0. Omkring 71950. nådde. göds- lingen av fosfor och kalium upp till nivåer. soni "Kände, anses till. fredsställande. Under ” "1960-talet ökade” Kvävegivorna väsentligt. | Samtidigt”, slog. .mekan eringen 1930-talet” uppe, i 160. Siffrorna för potatisen är 80 mot 400, : socker- betorna 120 mot 680 samt. slåtter- vall. 25: "mot 60: arbetstimmar för Vi ställer några frågor till honom: Vad orsakar egentligen. de eko-|' nomiska förluster a wid försum- ,Vårdskurser” "på olika håll & ländet. Här finns det göda möjligheter för t! ex småbrukare ellers andra till inkomstbringande extraarbete, KIPper häcken ", Förlusterna sammanhänger med minskad "mjölk. och köttproduk- tion,' förlust av värdefulla djur|” i produktion: och' avel! sämt ut- gifter i samband med behändling: Har kon svårt” för att, stå eller rent äv smärtor I benén eller klö-' varna äter hon fort "och ' slarvigt och "upptar: mindre ' näring.. Också idisslingen, sker mindre ”orsorgs. fullt och på 'så' sätt blir fodérut- | nyttjandet, sämre," På betet har!|k halta djur svårt: att rflytta” sig till platser med, bättre "foder. De ligger längre! och äter: mindre än friska” kor. t' visas Rå br uket. kommer” at i Traktor som a övertagit? fr roll” "har gjort ' det möjligt att ut. nyttja helt :andra jordbruksmaskt: ner. än : tidigare. :Skördetröskan Kar , under 1960-talet helt slagit igenom, :Spanninålen," skördas till över 907 » procent; med skördetrös- ka. PN d i Plocka: betor ' var ich 1950-talet ett arbete”. son . tiskt. taget” helt utfördes för hand på gärdärta. r dag är: plockning- en ; .helt ' "mekaniseråd pal så gott som" alla : gårdar som. odlar sö: Kerbetor: SEN 1 Potatisupptagningen” har under. gått motsvarande utveckling. Än da 'in: på GO-talet var handplock| | ningen den dominerande: skörde- metoden. I dag används den hel- mekaniserade Upptagningsformen på mer än halva arealen; på Gö- med; "forskningens Idag; ; fortsätter med producentens och konsumen- tens. "dagar. : ; Det, arbete som”! i dag läggs ned px forskning, ' produktion '; och Norsänitton visar "ätt ” jordbruket len modern "näring. Det. strä- vär. efter” snabb 'ratfonalisering på vetenskaplig grund. Det beak- tår konsumenters krav. på. billiga och 'b "bra, livsmedel. fir liga, organisation, .RLFP Du, som vet vad RLF betytt och: bety. e > 7 der, "informera" de vacklande; påtala: vad ' - enighet. innebär och Jät dem förstå, att . ch N avådlgheterna tornar upp sla vill Du: veta mer, kontakta Din” åvdel-. ning "där: får Dw allt stöd, Och fört går det; och rakt blir det. ' Du'stipper'slita ihjäl dej. an Det finns fyra" olika modeller, - från 198 kronor, 3 : Bla; en sladdlös batteridriven. «Titta även på den.. : inn KAN MAN INTE NöÖJA SIG 'MED ATT VERKA KOR. ': : MED FÖRVUXNA ELLER SJUKA .KLÖVAR? . : Klövkornet växer 6€—7 mm var- je månad, Det sker en viss -av- ng, men den "år ojämn och | kål inte' tillräcklig: De bakre. klövde- larna slits ner snabbare. Foten får då en felaktig belastning och tryc- ket koncentreras till klövens bak: re del. ökar belastningen ökar ock- så. slitaget, medan tådelen får allt mindre belastning och ' därmed Alle priser" ca-priser exkl. moms. Blacks Decker VÄRLDENS -MEST SÅLDA ELVERKTYG AB Th. L: Jönsons "Järnhandel: LAHOLM. Tel, 10035, 10215 i i — Hur kan | mån veta att kaffet var” känt på faraonernas tid? | — Jo, det stär skriver: ”Farao fikade alltid efter sina a Hustars till- fr edsställande” Vigseln var snart överstånden. Ak- ten avslutades med te deum, Li- tet till mans tyckte man hela till- ställningen var tråkig i. sin kring- skurenhet. och. brist på - glans. Så där med mun mot öra tyckte man också att det vilade något ljusskyggt och 'undanstucket över hela ceremo- nien, Man sökte lätta upp stäm- ningen en smula med att frambära översvallande = lyckönsknirngar = till bruden, som verkade mycket tank- och ' svarade frånvarande, av :brudgurslycka och var ovanligt lätt till sinnes. Men samtliga satte sitt hopp till det väntade gästabuds- '-bordet, när det så äntligen var dags ”att tåga ut ur kapellet. Det skedde med fackelbärare och tolv musikan ter som föregångare. . Av Mariin Perne EEsanpeKoNERORS NGN? .Jirte mindre brännande, ställde Ka- och då” av barnjungruns jollrande med Sigrid i rummet intill. Där ute stod januarikvällen 'i frostig' prakt Så här i ensliga stunder gick hon sig själv till mötes och lät sina fan- kar och känslor spela. Hennes blick sökte sig ånyo till fingergullet på hennes hand, och 'nv som mången gång tillförne, tänkte hon vid ”åsy- nen av det: att hon borde vara glad över detta tecken på att hon blivit Erik lika oumbärlig Fom den luft han andades och det vin han drack. Men hon kunde inte glädjas: hon var ju varken fågel eler fisk, varken fru eller frilla, sedan .denna brådstörtade vigsel ägt rum — till- kommen genom en sjuklig fruktan hos Erik för. att hon i annat fall kunde överge honom, därom var hon förvissad. Denna visshet hos henne fostrade hane i vind, och känske han bakom sina kiftningar dubbelt kände cf "sig, att han förr eller senare måste ut ur ett för- hållande, som bottnade i ett inre tvång, och att han för: att bereda ; sig väg ut ur- det funnit det råd- ligast att beteckna vigseln som hem- lig. Dessa frågor och många andra, rin till sig själv i dylika stunder av "ensamhet. Men något svar gavs henne inte. Dock, hur hon än grubb- lade över den halvdana :ställning hon hade inom hovet som kungens icke officiella hustru, stod det klart för henne, att den gyllene boja, som band dem sammar, kunde brista vil- ken stund som helst. Det behövdes bara ett ord av. ånger från Erik, och kyrkan och riksens råd skulle med glädje förklara vigseln ogiltig. Att' hemligen vara vigd med en kung, var inte detsamma som att vara för- mäld med honom — däri låg det ohållbara i hennes ställning. ” Så tänkte och kände Karin varje gång hon sökte skära upp kontu- rerna till' den framtid som ännu låg förborgad för henne, Och ännu mer gäckarde och gåtfulla tedde sig nuet och det kommande, när kung- en en natt mumlade i hennes öra, i sin tur tanken, att så snart Erik. Ett nytt år gick in Man skrev nu 1568. Med en sybåge mellan knäna: . satt Karin i en stund för sig själv. återhämtat sin själsliga Salans skulle” han ångra sin' bandling och med stöd av sir huvudsvaghet ogiltigför- ” I klara vigseln. I dessa dagar flöjade att han skulle ta steget fullt ut och unphöja benne till sin "gemål I sitt niäria gömde hon och bevarade vad han "liksom i sömn -mumlande an- förtrott henne. Men hon knöt inga Stillheten omkring henne bröts då|lbhans sinnesstämning som en. väder-j som helst förhoppningar till bans utslag av hans ombytliga lynne —"' en 'själssjuk -människa kunde ju få så många befängda infall. . . Men hur det var böriade Karins tankar alltmer kretsa kring den möj- ligheten, " att Erik verkligen . närde planer på att "pphöja henne till sin gemål. Den tanken både tjusade och skrämde henne. Varje ledig stund sökte hon i andanom leva sig in i den värld, som tillhörde en krönt drottning, för att komma underfund med att hon önskade sig dithär eller ej. Men därmed blev hon aldrig på det klara, Ett stod emellertid klart för henne: hon ville tusen gånger hellre vara en älskad frilla än en bedragen hustru eller drottning. Ty om nu det ofattbara hände, att hon upphöjdes till kungagemål, med vil- ken rätt kunde hon då vänta sig ett lyckligare öde än det som bruka- de drabba de. flesta drottningar? Hon var skön, hon var klok, hon var god, sade man henne. Men hur många vackra och kloka och goda kungagemåler hade inte fått lämna plats åt en älskarinna? Ah, de var många ' många, efter vad hon för- sport genom hörsägner. Även hon skulle få stryka på foten för någon frilla :som krönt drottning, Kungar tröttnade så fort på sina gemåler, och en dag skule också Erik trött- na på henne — så som han hade tröttnat på många andra före henne. Medan Karin sökte tillbakatränga en stegrad känsla av att vigseln burit mer skam än heder till henne : Ke OM "oklara ord utan tog dem. som ett” helgjutet "av: sin nya! tillvaro 'som hustrufrilla,'var doktor Olai och apo- tekare Wilhelm Lemnius i färd med att tillreda en brygd, som hemligen skulle blandas i kungens nattvin. Denna brygd skulle ha den” välska egenskapen att häva verkan av den kärleksdryck, vilken Karin 'Måns- dotter förmått konungen att dricka och som band honom vid henne med häxbrygdens förödande » kraft. Ty numera rådde det ingen tvekan om' att kungen blivit förgjord av den sköna knektdottern genom på- gon trolldryck. De båda männen befar.n sig | vu i kungens laboratorium, och där kun- de de ostörda regera, eftersom Erik genom sin sjukdom totalt tappat lus- ten för kemi. Böjd över en panna, som des av en stod Olai och granskade dess inne- och medan ”hon. sökte" forma "något j”. kastade en' blick ner f£ degeln. Över det yviga läppskäg- g£et krökte sig näsan som en örns näl L Jaha... ser inte lovande ut... har inte rätta färgen, Hmm... du tycks ha mistat handlaget! utlät han sig syrligt, Aven - med dekokten mot vilda manicus, . misslyckades du. Men står inget annat till, så må vi i stäl- let anlita häxkäringen vid norra tul- len... ' Olai grymtade något ohörbart och nös. Apotekaren återtog: — Det vore mycket illa, om "du också misslyckades med denna de- kokt. Nog för att vi i Karin Måns- dotter finge en mycket huld drott- ning. Men ärnar kungen göra all. var av sin kungörelse att förmäla sig med henne, kommer adeln att höja .— ge dig djövu- håll, som rök, Överallt syntes "deglar, retorter, kokkolvar och kärl Högar av böc- ker i förtorkade skinnband låg sprid- da på bord och golv. En från lukt av malört och angelika vilada över rummet. Alltjämt med näsan över den putt- rande dekokten muttrade Olai: .«» Som sagt: brygdens kraft beror på hur stjärnornas utstrål- ning uppsuges av den, Men frågan är — Olai lät bekymrad — om .den inte. är tiliredd under en' olycklig stjärnkonstellatior visar inga tec- ken till att bli det ärcanum” jag hade hoppats på. len på det! Och hur skulle det gå oss, om det tillika bleve inre oroligheter? Jo, lika visst kan du ge dig djävulen på att vi förlorar kriget — liktydigt med /att Sverige åter blir ett danskt lydrike! Med ansiktet över | pannångorna murrade Olai: — Så sant som det är r sagt! Kung- en tycks bli -galnare i stället för klokare. Vem kunde tänka sig nå- got sådant: först tillkännager - han sin heraliga. vigse! "med henne, som | förresten inte var någon hemlighet ne till Sveriges drottning! Har aäu hört maken; en knektdotter som Sve- riges drottning? ' Ola! gav upp ett hest, ”förbittrat, skratt. Eftertänksanda kom det från apotekaren: — Ja, nog känns det underligt att bara tänka sig det. Men mig synes det ändå underligare, att han har kunnat bli så förgapad i Måns' dot- ter. — Inte underligt alle fnyste. Oalt Vackra fruntimmer plägar vara dum- ma som får och fåfänga som på- fåglar. Men Karin är ovanligt klok, så vacker hon är, ocb inte det mins- ta högfärdig och tyckmycken ... öm- mar för de fattiga och betungade och är snar att förlåta dem som gjorde henne men. Tänker nu närmast på fru Märta — den ledaglan! — Det sägs att prinsessorna näs- tan förgås av ruelse över kungens tillkännagivande. De anstränger sig till det yttersta för att omintetgöra hans plan på att låta kröna frillan. Bland annat har de anställt två skö-' na jungfrur, vilka enkom har till uppgift att locka Erik till bolarlag med dem. Och så fanden om. de Ie- " gat på latsidan! Men räven lär in- te ens nosa på den åteln — förun=" derligt i betänkande av hur löpsk han var på alla kjoltyg förut. - Forts.) j alls, inte länge åtminstone. Nu bör- jar han gala om att låta kröna hen- N ————=reeree NOT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.