. sammadpressade' fältärbetstiden fa "året." En' stark "försening i; oc BAHOLMS TIDNING ert roa SY Moget NG Torsdagen - den-' 21 maj 1970: , maj 1970 DYR sj ns — T - Torsdagen. den 21: i » Från olika delar av södra och | mellersta Sverige. har -under den senaste månaden ingått täta rapporter om allvarlig. 'förse- ning av ”vårbruket. Situationen päminner.. mycket .om förra -vå- ren, men förseningen torde i år vara "ähnu större. I regel bru: kar. én; sen, vår varsla om sen tämligen klen.skörd,. . "I: skåne och Halland anges förseningen till minst: fyra :vec- kor mot två å tre veckor i"Mel- lansvérige.' : ”Jordbrukarna : är oroade. En". så allvarlig 'förse- ning av vårbruket :som- den nu aktuella "får: för. det -första be- tydelse..” för 'arbetssäsongen :+i jordbruket. Medan: man. står i startgroparna "för värarbetet” i väntan på tjänltg väderlek, för- skjutes "arbetsoperatiorierna och den redan ' i vanliga” fall alltför Lån blir ytterligare förkortad. ' Detta är ogynnsamt. "ur arbetsekoho: misk synpunkt; cos oket "De 'största värdena står dock get, för. sydligaste "jord bruksbygderna. «I. Skåne - och Halland "hår man "under. vanliga är, den” gynhsamma' situationen att vårarbetet och ” värsådden kan genomföras så tidigt att”de vårsådda växterna. -hinner "hå én betydande- utveckling, innan den ” vanliga försommartorkan sättér.in; Därlgenom brukar i de sydligaste .slättbygderna.t. o., m. en "allvarlig ”försommartorka kunna, passera utan', allvarliga: re effekter på skördesituationen, Detta” brukar vara ”dét skånska och”1 viss "mån, det, halländska ”trumfess” . Åfråga; . växtodlingens, resultat.: Den tidiga vären gör. i” vanliga fall h b a k Mö Ingarna -av-,en- ogynnsa start i hög grad :;motvägas. "Om "det | däremot efter .sen, vå torr. försommar, ka; :r Skö Å sultaten bli starkt nedsatta även i våra, bästa jordbruksbygder. 1 söder; Tillsvidare 'kan' därför med säkerhet. endast sägas att en större risk än vanligt råder. "Längre norrut är. förseningen obetydlig." Så var det även för- Sydsverige gjorde att våren kom; betydligt senare. exemeplevis” i Jämtland, 200000 :' IT Sydsverige — Skåne, Hal: land, ; Blekinge ' och ,Småland' — är 'det inte nog med försening: en genom "de kalla vårmånaderi na cLokalt: har. läget. ytterligare. skärpts genom ”översvämningär. Desba "drabbar. inte hela land- ska år. desto ' hårdare där de inträffar, Det kunde" på förhand sägas att översvämning- arna ”1 sambarid -med vårfloden 1' år .skullé bit besvärliga, . Den ovanliga: — situationen - förelåg nämligen" att hela vinterns” ne: derbörd låg kvar i form av snö: Snön köm 1 början av november och "blev: liggande: Sedan dess: inträffade inte något enda mild: väder' som innebar att några be" tydande + delar . av: snötäcket smälte bort. Det var denna ovanliga situation som delvis orsakade den stora vattenbris- ten och svårigheterna med kraft- försörjningen under vintern, Att Skåne — såsom skett under' den gångna : vintern — har 'ett per- manent "Bnötäcke från mitten av noveriber fram till början av april shör. tll .sällsyntheterna; « ' ; Dén'"seria våren 1870 kom sär skilt! olägligt. med . hänsyn till att fjolårets skörd t stora delär |. av '"ländet var kvantitativt liten' och. foderreserverna därför otills fredsställande.. EÅ normal .tid etessläppningen i'vår skul ha "underlättat 'situätionen: Nu blev, det. istället ;så” att "en ovanligt. liten ' höskörd "skulle räcka till” tre å. fyra veckor "längre. stallutfodring än nor: Detta ästa I minister : Strä Iiraminst Gomstolarna, ; Nisterfa. ol a FA i När några minuter-senare Nils it Åsling (cp) fick svar på en ,frågå om efter vilka principer jen reducering. skett av det: ext- ra” skatteutjämningsbidraget : till ; vissa . kommuner ' hyste: inte :fi- » nansministern - några'i betänklig. heter beträffande” sin . kompe tens, Hr Asling hävdade att fi-]: . tansdepartementet föregrep; den legala "prövningen av den koi munala "kompetensen ': hos ' läns: : styrelser > och regeringsrätt .:ge- nom "att. reducera.- skatteutjäm- ningsbidraget till -vissa kommu: ; ner som antagits överträda den . kommunala 'kompetensen.:” Han erinrade'; dessutom I om . dessa kommuners, ofta. mycket. besvär- "lga..situation. och . att :kommu- nalmännen är ' piskade" att 'söka]- göra det 'bästa möjliga 'åv det befintliga näringslivet och "att därvid -ofta Inte. statligt. stöd är att. påräkna, . > ler, ön rat to . Lika lite, som finansministern 1 den frågan ville vidkännas nä- . gon sbegränsning.av. sin. kompe- -tens,. lika lite ville, han. erkän- na: dessa - kommuners och "byg: ders, särskilda problem och' svår 'tigheter. "Det skedde dessutom enligt. -riksdagsprotokollet. 1 ord: vändningar som tyder på att fl- .nansministern måste ha haft en >. Den sena våren förvirring. efter Se ammanhanget. intressant «frå. gestund .i. riksdagen . härom, da- "gen. Centeriis Thorbjörn . Fäll- din hade frågat finansministern :Beträffande ;det., otillfredsställa «de utfallet :vid årets fastighets- taxering. beträffande taxeringen kördere-| äv Kraftverk. Detta'har fått till följd "ätt många: kraftverkskom- muner, + framförallt; I ' Norrlands i t.:vidkännas en bety- dande sänkning av skatteunder- Jaget,' Fälldin" kunde i' debatten hänvisa : till. att ; det; måste. fin- nas brister i de föreskrifter som reglerar, taxeringen när utfallet blivit det åberopade. Finansmi- "malt, Foderbristen torde till nä- gon del vara” orsak till den myc- ket starka. nedgången i mjölk- ”invägningen "under. 'senvintern "och :våren, Därför kan man inte helt - hänföra , minskningen .. i ” mjölkproduktionen till en mera permanent. omläggning av pro- duktionen ' och. nedgång i pro- duktionsresurserna. Foderbristen -törde.. ha, bidragit... .> cn oa Fen -situation,- som. den nu föreliggande," :brukar ' de '. höst- sädda. grödorna (vete, råg, raps) "klara 'sig bäst, De hinner i re- gel utvecklas '1 tid för att ut: nyttja jordens” värfuktighet, Det är: de "vårsådda : grödorna som främst ligger: i farozonen, Des- sa "utgör. dock en' mycket bety- dande andel ; av. den "svenska «skörden,”. En ' normal: skörd . av ”vårsäd kan: nu skattds.till 3,5 miljarder kg.. Det: betyder”: om; kring :1,3—1;5 miljarder” kronor. ”sin” tur innebär "att en nedsättning :- av . enbart - denna "skörd: méd- 1 ”genomsnitt 10 pro- cent innebär 'orhkring 140 miljo- ner kronor i minskat skördevär- de.” TH detta kområer effektör- nå på sockerbetor och potatis.- Ifråga 'Om: potatisgrödan "kan "en "förening" bl. innebära -'å "de svenska odlarna får en mins- kad' andel "av den mest lönsam- ma" produktionen "färskpotatisen — I "vahliga fall brukar vi kunna |” starta' med, de första leveranser- na: från "bl. a. Kullabygden. 1 Skåne. --När-' den; skånska -: och halländska" primörpotatisén'"" är "slut;: brukar skörden från. bl a. Mälardalen . och..; se ” . Norrland”. naturligt :'passa sammanhanget. ... Genom... förse- ringen: riskerar. man att allsam- mans kommer på en gång: I 'så "fall pressas tiden: för de .sven- ska odlarnas leveranser - potatis. samman, : att -man -tappar. en. del a 5 iarknaden. ena innebära att "nämligen "normalt. : senare; från invi Ifredsställan- nistern | avböjde emellertid '—— runder; : hänvisning till. att, det han, inte, höll. för. osannolikt: att kommunerna har fog för 's ..besvikelse,.. Frågan, måste ' prö- "vas i; vanlig ordning av skatte: framhöll finansmi- in 1: ; skärpning. av: I I Karl-Oskars och Kristinas av Ingvar Wahlén a Västkusten: har med åren bli- vit, ett semesterparadis för mas- sor: av-smålänningar.: Man "vill: ha salta bad och. det bjuds man i rikt. mått utmed = västkusten. Mänga har egen stuga liggande i dynerna, i ett landskap helt skilt från det som är Karl-Oskars och. Kristinas land. Vilhelm Mo- bergs utvandrarpar växte upp i ett typiskt inland, ett kargt och magert landskap : där ängsblom- men: står som vackrast. och. där småföretagarverksamheten frodas. Det är förståeligt. att . smålän- ningen. vill ut till "västkusten. Men vore det inte lika 'förståe. ligt :om västkustbon längtade ef- ter"de. vackra lövängarna,: de frid- fulla” insjöärna och den: rena Juf- ten? Det: är på tiden'att västkus- tens. folk lär sej. inse vilken guld- Åttentat som protestvapen is" se > förekom bl a vid arbetskonflikter då seklet var ungt. Dessbättre har » : vi förskonats 'härifrån under de-' - cennier : präglade av snabb posi-: :tiv utveckling på praktiskt' taget "alla: samhällsområden, Tyvärr ? Stork ot stoden ' i --våra dagar; då vi till fullo" borde s'ha insett hur utomordentligt, ne- » gativ > den . är... Attentatet ' mot -”gchaktningsmaskinen på Sturups > flygfält förstörde värden för borté . ' åt en halv miljon kronor, men det "stoppar inte flygfältsbygget, om .det nu var detta attentatorn av- såg. Denna våldsmentalitet som vi nu ofta får uppleva i olika pro- - testsammanhang "kan aldrig ge: > positiva resultat; men väl negas= = tiva, "Det, borde även upphov: männen inse, REGERINGENS : FEGHET :: ORSAK "TILL. KRISEN <:-, "Dej ekonomiska verkligheten har visat. sig. obenägen :att :an- passa sig "till! regeringens 'skön- > målningar. Nu" aviserar. statsmi- Tr "nistern='1' sitt "tar - vid” Svenska ; mässan. ”—' eventuen | ytterligare "den ekonomiska :bolitiken, Det: n sett intres. «sant "yttrandeisen --vecka..efter den : lugnande" ” rapporten "om Värt ekonomiskå läge" som: gavs i iden” reviderade -nationalbudge: ifiskrivéri! PF riTKG pen Nu "är”det. emellertid "inte vår -avsikt.att bidra till den oro för vår. ekonomi” och den brist på "förtroende för - regeringens . för- "måga och. vilja till en 'företags- vänlig :-politik, "som. trots ', stats- .der inom. svenskt” näringsliv. i "annat än att det är regeringen Själv: som genom .sitt fega:age- rande skapar en sådan förtro- .endekris, .... I . Det ' senaste . årets . ogenom- "tänkta, - ösystematiska 'ekonomis- kå' politik med" sina, inslag -'av skenmanövrar med lätt "genom- skådat ' syfte kommer : dessutom att "få: effekter långt efter. hös- tens "val. Den--kommer 7 säkerli- gen: att väsentligt försvåra" möj- "ligheterna ' att: föra. en längsik- tigt stimulerande” näringspolitik. MATPRISERNA "Under. de" senaste veckorna. har. man 1" tidningarna fått lär sa. att matpriserna ', ska... "stiga med ' fem” procent. från 1-- juli, skriver"RLF-tidningen på ledarplats. ' Som' orsak ånges jordbruksavtalet och" dess infla- tionsregel. : På "vissa. håll. har man 't o.m lagt ihop denna höj- ning. 'med > den " momshöjning, :som kommer vid årsskiftet, och på "så "sätt fått fram "en ”prisök- ning med, 10 procent. .. . » Det -är märkligt-att det ska vara så svårt att få tidningar- nas ”mat-' och ledarskribenter : att skilja mellan matpriser, och producentprizer, :I jordbruksav- tatet utgår man i princip från " producentpriser, vars andel 1 konsumentledet är ca 38 pro- cent.. 5 ' procent på jordbruks- priserna motsvarar alltså 2 pro- cent i konsumentledet på de - varor "som omfattas av jord- bruksavtalet. -Talar man om matpriserna "får. man även ta - med andra varor, t ex grönsa- ker, frukt, fisk etc, och då ham- nar man på ca 1,5 procent. Se dan ska man komma ihäg att jordbruksavtalet registrerar en inflation som: redan inträffat inom andra .sektorer. Jordbruks- - priserna "justeras ; i ' efterhand. De faktiska priserna efter 1 ju- li beror också på prisutvecklin- "gen på världsmarknaden, ' Om den vet vi idag ingenting sä- » kert.. : . av sina ' verkligt . dåliga dagar. Och frågan om sin och finans- "departementets kompetens i re- lationerna med kommunerna lyckades han verkligen inte kla: ra ut. rådet: Wickmans 'dementier - rå-|ä dag. 'Vi. kan faktiskt inte förstaål. land | m—! gruva de har i det näraliggande småländska landskapet, inte minst då höglandet uppåt Jönköping och Gränna. | I dagarna har det utkommit en' bok som kan bli en guide vid utflykter "i det: småländska land- skapet. ”SMALAND. — en land- skapsguide” (Aldus, 12:50) har skrivits -- av turistintendenten i Kronobergs läns turisttrafikför- bund, Sven-Eric Rydh. Med den boken i bagaget kan man göra trevliga utflykter i det småländska landskapet. Inte minst weekendbilturer 'över ' helgerna kan ge rikt utbyte. Småland är ett rikt landskap på minnen från historisk tid. Det har också en natur som ger västkustbon något nytt. Man är från västkusten van vid blöta, dimmiga vintrar och ofta ' regniga ..somrar. Småland bjuder : på ”vinterfärder i ett snö- landskap som har. mycket av Norrland över sig. Fria ' vidder omväxlande : med . djupa ' skogar där snön ligger djup och ren, På våren. blommar den vackra löv- ängen upp och bjuder förtjusan- tillhör de vackraste i. vårt land, Lagastigen, slingrar. upp till. Vät- terleden och 'man” kan. ta Nissa- stigen tillbaka. "En" utflykt: över en helg som kan ge rikt utbyte. Vill.man ge sej österöver' har vi Tjustvägen ':' och”: Östersjövägen. Diagonalen ger oss ett: tvärsnitt av södra Sverige.: Dessa vägar är rikt skildrade 'i Rydhs bok. '. . För den, inbitrie ”sportfiskaren som kan :'sitt. Kattegatt: kan det vära "nog så njutningsfyllt med gädd-' och abborrfiske' i 'Småland. Bolmen är. en :av "våra "renaste sjöar, iman kan se'botten på ;flé- ra meters >djup.' Den. är känd för ett "rikt Sabbörrbestånd ör stora gäddor och över insjööring.: Vat! ternharr har, man” på försök .in- bergs lär. I "boken - slås . ett : sär- skilt 'slag för ett sånt fiskeevene- mäng som: ”Ljungby' fiskafänge” där besökaren under .'en helg ' på våren bjuds på:grati : flertal. sjöar,» eu, ; De hallänningar som trivs, med” stövarjakter | ska 'givetv sånt glömma: bort. att de i: Småland finner den; rätta' naturen jagande." «to gvi : Naturparker; och' naturreservat ska. man ” givetvis ', besöka.” Blå Jungfruns.: > nationalpark "> ligger inom: Misterhults" socken . och ett besök | genomspunna n SN Norra Kvills nationalpark vid Vimmerby är en annan plats som mån, inte. ska” försämma. se: Ett flertal” naturreservat” finns. I: bo- ken är de nämnda, Höö,:'riksbe- kant "efter : ett par: TV-program bjuder : på”. de -mest- utsökta ' löv- ängar” i ursprungligt skick "som man kan tänka si YET .Målaskogsberge: Ljungb; lundvegetation som -ger'. besökaren ”rikt ' utbyte. Här ' växer Sveriges ' största ' be- stånd av avenbok, CT (Forts. på sid. 7) « TELEFONTAXAN : + Soclaldemokraterna i'riksda- ' gen bevisade: på onsdagen igen att de inte är särskilt .intresse- rade av en utjämning på områ- : den där det verkligen borde va- ra enkelt 'att genomföra en så- de: ji Det”: var. när de avslög de” ickesocialistiska par- tiernas begäran om. möjlighet till snabb: övergång" till enhet- liga telefontaxor, =. ss. cd . ”Automatiseringen har verkli- gen underlättat en: sådan ' re: form,' Det finns inte heller av kostnadsskäl orsak ått' behålla den nuvarande ordningen. Själ- va. kabelkostnaden är en.'obe- tydlighet, "och egentligen är det endast merkostnaden : för 'kabel- "nätet, som .kan göra det sakligt motiverat att ha högre avgif- ter för längre sträckor. Och egentligen finns det dåliga mo- tiv för att överhuvudtaget ha någon skillnad i pris. Varför avstånd till holm drabbas av högre telefon- kostnad dit? En sådan ordning gynnar sannerligen inte en 10- kalisering sv företag till exem- pelvis Norrland. les to Och varför skall det bli orim- på grund av brist på arbete i hembygden, tvingas bort . där- ifrån, att kunna ha telefonkon- takt med sina släktingar, som blir kvar? Socialdemokrater ta- ”Iar gärna om jämlikhet. När de "ställs inför: konkreta möjlighe- ter att göra saker, I varje fall för de enskilda människor, som berörs, viktiga Insatser, är in tresset inte lika stort, de anblickar. Här går vägen som' strax intill” planterat i: flera., sjöar i Krono-|' . skall de som. råkar ha längre |' exempelvis Stock-|: ligt dyrt för människor, som |. - versmedernas arbeter, "i Av de mer, + kå lite: tongivande: med? sin '”Pop- flicka” + :.; Värdinnan, Rut Jacob a ställer ut i Kungsbacka KUNGSBACKA: Det är kuls : turnämndens ;- 3 > utställning I . vår och som pågår under ett par "veckors tid i staden; Kulturhus" ""set, som. den här: gången inne« "håller bortåt ett” 60-tal verk : textil, keramik, guld, silver, te; Batik "och" bokband hade - bland --! flera. åntressanta re ;” utställarna 2: Ramn," vill. jag .. nämna "Strandberg vars utsökta keramik. " saker "strålar 'av glada färger och mjuka former, hennes priser. är : "dessutom. måttliga, '110:—. för en dekorativ fantasifågel är ju. över> ' komligt, . En 'anhan konstnär som ;';; » definitivt fastnar I sinnet är Ingrid C:son Fraenkel, Kullavik, värs tav- lor :i'batik :'var . verkligt: sevärda, särskilt : hennes "självporträtt." sol net. kommer starkt 'i- Hålland "och > där var Eva Corlin från Kungsbac= en kul applikation klädd med! sammet 'och massor 'av glas "pärlor, kedjor, medaljer .och mynt. "En annan Kungsbackakonstnär är. "Ulla Onvall, som tyvärr blivit lite "missgynnad på utställningen, . då " hennes" könstvävnader hänger i en' ; Bal" korridor - där” man "får : fel » perspektiv och nan:-kominer:: för | ar nära hennes” uttnärkta färgskapel- ser; Kerstin "Eneström har tidigare bott i Onsala, "men är nu den enda som "inte. .kommer "från '' Halland, ' Kerstin är numera bosatt i Linkö- : ping, men enligt egen" utsaro, skall "hon: återkomma .. till. Halland - och : det får vi hoppas, hon står visser- "som jag skulle vilja: rekommende=: "ra herrar. kommunalmän.'att. bese, + Bland textilkonstnärinnörnas als= ter är mässhaken för 700: — av Elsa + Liljeroth. Varberg, en av 'de mer - ovanliga "konstverken, -en mycket ; enkel och stilfull sak. Gunilla Pet-: ' térsson; Fjärås; visar några färg-' tryck, : göbeliner ; i smakfulla fär- ger. >. - Textilkonstnärinna,";;. Bibbi. . Swahn, . Kungsbacka hade ;flera : vackra applikationer; på” tyg. och '| : broderier, Ett av hennes verk'”In- "ne i blomma” pris' 25 så redan på öppningsdagen/; "1. vs, Elisabeth Nordström,:, Onsala: en 2 V , och ordf i « rinnas, ”Kajsa Kruka” flyktiga vingslag, da konstnärerna. Lena-Kajsa . pa H sför kommunalfoajé, N | ÖN SÅ f b Ingrid Nordström; diskuterar sin kurslära- som finns. att köpa för kr 1.500:—; kanske något för. någon t rer och” konstverk i "silver : och” tenn. Av hans saker. la jag särskilt" mä ke till ”Kvinnen” och :”Mennan? |&, två figurer med mycken grace 'ceh vacker form. ';; v : : Utställningens ; Hur myc v/ sta ! "Erfarenheten .' säger: attiutsädes- mängden 'av. rödklöver. till'slätter:|s | väliar” inte ' behöver "vara 'störré än”? 'kilo: per hektar. Mér :klöver- frö'ger inte mer klöver i' vallen; Lägre mängd än” 5 kilo” ger i i lägre klöver: "mycket : duktig : textilk har gjort flera collage bland annat en ,. vacker. gobelin.;”Himmel och. Konstverket med den niest blodi- ga titeln ”Kriget i' Vietnam” sva- rade en av ungdomarna för. Det är -Berit' Schröder, Lindome: som har gjort detta :för mig svårbegripliga verk. Däremot har hon en vävgo- belin. ”Kejsarens Papegoja” också den med orientaliskt motiv som var "av. helt annat snitt med rnjuka | i fina färger och trevliga figurer. Bland ; de övriga'. konstnärer» na nämner jag först, keramiker Örjan "Johansson, Fjärås med sina : vackra skålar. med utomordentligt klara färger och en mycket vacker keramisk applikation. Hans priser vår låga, från 40:— och uppåt.« Många fina priser och placerin- gar i tävlingar över hela Norden har som bekant bokbindaren Kjell Fryckberg, Kungsbacka. Hans in- bindningskonst, vilken man ken se på utställningen, visar bokinbind- ning på absolut toppnivå där varje bok blir en skönhet för ögat. Sist men inte minst intressanta är sil- där Björn Johnsson från Halmstad har med en guldring som inte liknar något annat jag har sett tidigare, en myc- ket vackert utarbetad sevärdhet är hans armlänk också den i guld, . ' Från Halmstad är också Ulla Låt: oss med" uthålighet löpa framåt i. den tävlingskamp: som är:'oss: förelagd, ' Och” må. vi därvid. se på-Jesus, trons: höv- ding och, fullkomnare, (Hebr. Vör. ett par är sedan :for jag till England för: att. deltaga i en rnmiötesserie.] När vi gått in för landning vid Löndons flyg- plats, blev jag väldigt illamåen- de av, att”sé ut genom fönstret. Piloten: sänkte! planet” mycket kräftigt. Jag kom snart.under- att. fästa "blicken på någonting inne i kabinen. Jag: blev . ge- nast bättre fastän planet fort- satte att sänka sig. I Det- är så lätt att-bli upp: rörd - när "livet; skiftar. Då gäl- ler .det. för 'oss) att: kunna "fäst! blicken på det eviga. mitt: i timlighetens värld. Genom att i tro se på: Jesus kommer ett stort. lugn över oss. Vi upp- täcker då situationens allvar som gör att vi kan reda upp et rödkl er sagronom Eliel si fund: med "att: det” bästa, var men också att vi äger den kraft]! klöver". ger ett föll- éstånd.! Detta "gäller : dipiöid ” rödklöver; :DEn''tettaplol- da--rödklövern "Har större frö och ' Get. gär ”avt mera frö”till lika stort. antal 'rödklöverpläntor. Mot- rödklöverns tetfäploida 7 ri ent. rödklöver 0 i förstaårsvallen.” rar.-hög skörd :öch »godi kvalitet bäde ; i, huvudskörden”- och åter- växten.” Ibland "blir ”det:”emeller- tid ännu högre” procenfandel 'klö- ver i vallen. Klöverhalten är då hög: av" flera, orsåker.. Vallfodret blir svårare"att konservera. Ögräs- halten: har” vidare" en, tendens att bli högre” il” och tredje 25-35 pro« är;därför är av de "nämnda ! rhotiverad -rédan / rsta' årets vall,” : Denna” ”kvävegödsling bör vara "större "ju. mera "gräs det finng i vallen." På våren bör en huvudsakligen ”. klöverdominerad vall åtminstone” ges'.:30-—45 kg kväve per hektar. "Till den gräs- rika” vallen” ges" /45—75 kg, all efter halten av” klöver; och gräs. Vallarnas återväxt. bör:. också vad som än möter; . Fr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.