- LAHOLMS TIDNING-- porr a . or - Måndagen. dn - maj-1970 Måndagen de Lan 4. virbtrslelbi ag = JT n 25 maj 1970. BEAL, iT= | Vårval intressant idé : i Det har blivit 'n tion att tredjé . valdag i vårt land de år . allmänna”. val förrättas. - När Presents redningen därför nu en 'disk 'ome- "moria i syfte att utröna allmänna ' opinionens 'uppfattning ' om .. att flytta: de allmänna: valen till ' vå- -renj:' närmare ' preciserat "andra halvdelen av maj månad, bör det kunna bli en livlig debatt i äm- ' net; I förbigående har emeller= tid "beredningen -- även ” skisserat några. höstvalsmodeller, men. Ie- damöternas hjärta talar för vår- val, vilket bl a tar sig följande rttryck: ”Betydande skäl förefal- ler tala för att riksdagsvalen flyt> tas till 'våren.”: Eftersom gemen- sam" valdag 'redan har beslutats". "av riksdagen, är. detta liktydigt med att även landstings- och pri- . märkommunala val förrättas sam- tidigt, 4 Grundlagsberedningen tänker sig dtt tidigaste valdag för vårval blir: "den 11 maj. och senaste den 31 mej, Riksdagens valperiod skul Je då: börja den 10 juni och dess” arbetsår den 1 september. Sedan skulle riksdagen pågå till mitten av april. Statsverkspropositionen . föreslås läggas fram i början av september och. det statliga buds getåret, som nu börjar den 1 juli, ändras till kalenderår, . : "Förr ansågs -väderleken 'I hög - grad påverka valdeltagandet, En' regnig valdag betydde lågt valdeli tagande och en solig stort.-Kom valdagen. mitt i: brådaste skörde? tid” sjönk valdeltagandet. bland jordbruksbefolkningen o s v. Nuz mera har, väderleken förmodligen ringa : eller : ingen.;-betydelse och ” maj eller::september: månad bör väl vara ungefär-jämförbara be- träffaride” väderleken; En fördel med vårval av här skisserad mo-" ” . dejt är att. det blir: minimal” tids" " :efterslägning mellan valdagen och.: soin bör: diskuteras. den dag'— 10 juni — då de ny- valda ledamöterna tillträder sina mandat, ' Visserligen : är det- inte meningen att riksdagen skall bör- ja sin funktion förrän 1 septem- "ber, men om valutslaget skulle got annat inträffa som påkallar ' en extrasession, skall, den kunna sammankallas i mitten av juni, Vidare beräknas sluta omkring 15 april, vilket även förefaller vara en fördel mot nu- "varande avslutningstid vid må- nadsskiftet maj—-juni,- : I. höstalternativet förläggs val dagen till någon söndag mellan ' 15 september och 31: oktober. Sker valet ungefär som nu, kan . valperioden börja 15 oktober, lik- söm riksdagsåret, Samtidigt skul” le statsverkspropositionen läggas fram, Nackdelen med en sådan” valtid' är emellertid, att budget- behandlingen knappast kan kla= ras av så tidigt att budgetåret "kan börja den 1 januari. - Beträffande de kommunala va- len så reser inte kommunförbunz dets och landstingsförbundets sty= . relser , några avgörande 'invänd- ningar mot förslaget, Men det blir givetvis. en del. ganska väsentliga” omläggningar för såväl landsting ” som' kommuner. , Förvaltningsut- skott och kommunstyrelse skulle" "lämpligen: väljas i juni och hös-' «tens budgetarbete utföras av de nyvalda organen, d v s valutsla-' "get skulle slå igenom” snabbare ' än med nuvarande valordning även i landsting och kommuner," Grundlagsberedningens prome .moria ger utan tvivel stoff till liv= "lig debatt, vilket är synnerligen” lämpligt vid den här tidpunkten. då - riksdagen strax är slut och, valrörelsen ' knappast kommer igång på rikägt allvar förrän se" mestertiden är över och valdagen kommit "ett gott stycke närmare socialiseringsdraken. ch: idealismien'; gäller” motståndarna.” i Men . . partiledarduetjén en 'så: : nosbullig «nun léns "stå. emot” en.: som: "Palmes. ” EB Holmse; MA sfinns. ” "via 'oömma: utrymmet; t ; tvättstuga, "köks ”Atminstone en ogenera | Plats,” där: man kan: sola : utan vårriksdagen | framkalla regeringskris, eller nå-' ' ' i En jemenitisk . fader, en bland : Rädda Barnen kommer att un- Ider tidsperioden. 25 maj—ö5 juni : tillsammans ' med 'jandets ”samtli- ga- 'Sparbanker genomföra en in- . samlingsaktion "fö jande fattigdomen” att sjukdomar "söm: . | kulos, sbi harzia och" malaria. fått :|tat. gå-till. Rädda” Barnens” pro Nn mo ot om a de” många, som "kommer" med - sitt Sjuka barn till Rädda Barnens. barnsjukhus. i- Taiz för alt Åd än. . första och "enda" barnsjuknus, Verksamheten ”imnefattår' "dess: utom poliklinik, tb- -dispensär,” mo bila vaccinationslag, "mödraunder: visning "samt - "utbildning. av +je- menitisk ” sjuk” rårdspersonal. ”tUn: lt | dér' 1969" betalade” Rädda” Bärnen ut 1,5 miljoner, kronc projekt, öch -har;n nytt avtal: till och .med 1974, + De ”médel som: "insamla: nu aktuella” a tionen "i Sparbanker . kommer '. att oavkor- ejkt i Jemen, = De högst varierande ” teletaxor- samt hr Börjesso ']i. andra' hand kan "det bli. tal Vi vet inte hur mycket vilda blå- bär som skördas här i landet. Men det är sannolikt betydligt mindre nu än för några år:sedan. Kon- servindustrin inporterar i dag sto- ra mängder djupfrysta: blåbär; De kommer främst från Polen. och importen har ökat från 270 ton 1964 till 720 ton 1968. Priserna på blåbär ligger väl till. I Skåne fick konsumenterna förra året betala dubbelt så mycket för blåbär som för jordgubbar... . I USA odlar, man sedan länge blåbär. Men det är en annan art som ger större bär och buskarna är också betydligt större. Även 'i Holland och Tysklad. finns mind- re odlingar av denna typ och för- sök pågår hos oss. d KANADA SATSAR PA ” MILDA BLÅBÄR Kanada har gott ' 'om vilda” plå- Men skörden "har ” minskat kraftigt under senare är. Man är ""fordbruksdeparte- mentet rekommenderas, främst en satsning "på de vilda bären. Först en nyplantering. "En-'äv de" viktigaste: antal skogsbränder. Blåbären kom- mer. nämligen snabbt! in på - brän- då marker.” och'lämnar där rika skördar. Unga åkott ger både fler "Jock större bär än äldré skott; Den bästa åtgärden” för att: höja : kör- darna'i naturliga beständ är där- för att försöka få fram många nya |. skött. Och då måste dé' gamla 'skot- ten tas bort. . Enklast. sker. det ven a ni man får aska - ödslar plantor- na samtidigt; som ' ogräs och andra-buskar:-hämmas.; :| Men risken för 'skogsbrand är stor Å och upprepas: bränningen ofta går sä 'aå ilman illa: ät förnark- Och: den skall utreda åaxesystemet. "Automatise- därför: intresserad av att öka blå-|-. . bärsskörden: Ten rapport från det | kanadensiska 'IProts detta har orsakerna: | rn till” skördeminskningen ” är" "förreta en fördelen att . vecklingen., av]: | Skall vi odla vilda. blåbär? Av statskonsulent Nils Erik Persson,. Alnarp, . ju skydda .de underjordiska utlö- Parna och; bevara. markfuktighe- ten. Det är också svårt att bränna på marker där det växer större träd, då dessa skadas av: vanlig bränning. Där mäste man bränna med flamkastare eller.' hugga, av Plantörna. : Vil man "hugga 7 av plantorna. mekaniskt, . måste mar: ken vara någorlunda jämn, Id I Kanada bör beståndet föryng: Tas minst! vart tredje är. Däremel lan har man två skördeår. Bränns markerna så ofta är det nödvän- digt att sprida ut. halm över, od: lingen, då det :annars är risk för att förnan och .därmed också rot- systemet skadas; Lämplig mängd är 3-4 ton halm per ha'som läggs | -Jut på hösten och sedan "bränns tt "J digt på våren. "Bränningen "måste i göras "innan / skotten” börjat tiil: växa, I annat, "fall kan plantorna kraftigt hämmas ” "GÖDSLING GYNNAR. OGRAÄSEN MEST . > Blåbären växer . marker. där pH-värdet i ytskiktet är 394,3. och, i. .undefiiggande! |; ker är "sytinerligen näringsfättiga. man; inte få ch kall: Gödsling resulterar Bara” i-en Kraftigare 'ogrästillväxt "som fö gödsla . n bara. till svaga. be stånd och” då främst under det är. man" tagit bort” det” gamla riset; Hugg et ris bör gödslas” något, mé ra än brän : tala ned kl 20.34; JETT ORD > PÅ VÄGEN Herre, lär OSS att: bedjat (Luk. 11: - Mycket bön består bara av att läsa böner, Dessa böner som kan: "upprepas ' gång ' efter an- nan har sitt värde endast om de kan. hjälpa : oss med värt eget böneliv. En människa som beder måste' vara 'så samlad I sitt :-inre! att hon menar vad hon. tänker, Böner. behöver in- te. ens 'ord; de kan tänkas. Bön är” att uppleva Herrens närhet, känna hans omsorg ätt han vill Oss endast! det allra bästa. Bön är att. öppna - sitt "hjärta för trös hjälp” "och ledning från Gud. Vi behå ver. inte befinna OSS på en ' Särskild: plats fär. att bedja. ..Vi. får. göra . det - när. vi går: gatan" framy' sitter t' bilen och ' väntar att trafikijuset skall” slå orm eller när vi håller på med något arbete som inte kräver hela! vår uppmirksam- het. Vi får" alltid bedja och” än- då” brukar: vi så sällan” denna förman! KSR nn Låt Oss, öva oss I att "tänka ”dids närhet: var "vi än är . Om vi kun- i cirkel vi omger öss med så SEN ande finge till vår sände! Gör vi detta till” é "vana ”kommer 'det att förvädiå > 05$ Hvilken? Hjälp detta blir. iti | olen; ån upp: kl. +3.35 och rå i faridet förorsakade" Häromda- | gen: livliga, debätter” i "riksdagens båda : 'kamrar.” Från 'oppositions- håll: förelåg " motioner med "kräv på att frågan: om "mer; enhetliga teletäxor skyndsamt "mäste. utré- (cp): ansåg båda - åmbitionsnivå" "visat 3 de. att. placera Å H : | korsbefruktning I : tenplanet; helst ' placerat: så ”att det: kan" "användas... som; ostört "arbetsrum eller vid: behov: hyr kostnaderna. D hävdade; gan" bör «ses. ur Kö med" så” stor matplats att man: inte Danöver ta. upp. dyra - målig : ningsmä: igt. De är ritade med slapp: rutin, :snabb- : och slarv- byggda och" "placerade" i under- miljö. med. bristande +tra- fiktrygghet, . klena kommunika- tioner «och "service. : st Det " borde" kunna "bli "bättre om "-köparna, lärde. . sig, vilka krav: man: har rätt att ställa på en god” bostad och helt enkelt vägrade ' att: acceptera ' första |" sämstå erbjudande, . oe Den här testlistan för. vad ”kvadratmetrar 'i ' vardagstum- met” för... ännu ene matplats. > Gärna ' möjlighet 7 att --avskärma : köksmatplatsen':. från i :s-matlag- » ningsdelen. med draperi : eller vikvägg ' när man” har? finfräm- mande, Välproportionerade rum? som] Kan möbleras på flera olika sätt, tex möjlighet att . sängplaceringen, möjlighet dela: Upp: ett stort. rum mindre.” | ” Hallar -och korridorer som in-|- te tar: för stor del av bostads-| "ytan och som kan: utnyttjas även ' för annat, än. passage, t. sex. klädförvaring, telefonvrå., Balkong till ett eller 'flera av sovrummen i överplanet så att kläder; ,sängkläder . o. vädras. bekvämt, : AVFALL FöR ANDRA : Berömda utsikter och sköna ; rastplatser stinker ofta, skriver i Hasse Enström i Vi. Den bi- variera: alt d.. kan riksdagen "hänvisade" man: till” ; representanter " föratt ta emot våra kroppars al" än ätt "huka. sig över " blåbårsriset, ty det är långt mel lan". toaletterna 1” Sverige..: Den "natur vivnår "med 'våra bilar och båtar. räcker snart inte till "avfall, det vi' åker” ifrån ham- fe less ar: andra" FRA ”det. inte. på. tiden snart, frågar. tidningen, att” vi "som : färdas "och. oftast . ofrivilligt skräpar. ner. på olika sätt får någon, enkel hjälp med "våra och : alltså. andras bekymmer? : att så stora 'skillnader av: teletax- orna förekommer i.de olika re niuterna av "varje ind "taxa för: hel skulle . i, varje. fall. vara en god början.” eftersom :.idealet .'om;'en fullständig : utjämning” av taxorna inte är "realistiskt". att föreslå på en. gäng. Självfaltet borde" en 'så-” dan » etappvis :. utjämning .; vara möjlig" att" genomföra - om : man bara " effektivt. vill. utnyttja ;:de tekniska ' landvinningarna . och verkligen vill följa med den myc- ket snabba utveckling som skett. Man vill. helt instämma . i hr Bengtsons i Jönköping (cp) .på- pekande " om = att: eftersläpning- "Jen vittnar om en häpnådsväckan- het: som den! "I men, gör. "att: översynen : av tele st ra "kommunreför- kommunikationsmedel inte”; minst med” hänsyn till strukturrationia liseringen” oci denna .skapar” nom. flyttning tvingas "lämna bä: de ' släkt, anhöriga vete: på den gamla "hemorten. Frågan ; om... teletaxzorna : "ingår som en synnerligen viktig .detalj [. lokaliseringspolitiken "och: mås- te" därför -ges' den "prioritet :som oppositionen . krävt. . Statens omo: måste snarast ersättas av. ett 'en- hetligt teletaxesystem i hela lan- N kanadensiska priset på: b derna debiteringar .. på "området | Avkastningen bör uppgå: till minst. 0,5" liter per: mé vilket "ger: 5.000 "liter per 60 "öre "per liter, bruttoinkomst av ) Vinsten skulle enligt. denria "kalkyl bli” ca 1.250 kr per. ha. under. skör- deåret. Totala inkomsten blir, se- dan. beroende ” av om man: röjer odlingen. med; två. eller tre. års - Vi: vet inte hur mycket av allt” : : "billigare och j snabbare ati höja värå skördar" av har- tillgang til naturliga blåbärs- inärker, ock ritresse för "odlingen som:iär bra i "radhus; har: tid-| lande resenären, : som 'söker en- > För att hålla "Sverige rent, | de ' konservatism hos -televerket |det i likhet med vad: som "sker ninge n "gjort, upp och. den :kan' samheten, har ju. ofta inget an-| alltså.” le och de . personer. som "sätts att Ibeträffande postbefordran. ”” Tdetta. som gäller. för svenska för porten, 'hälsades de av mängdens Karln Månsdotter »hade k önts | un ningen stod grevarna och riksråden | när man ser styggelsen. Titta” bara... rits, dem, stod de 'där klungade' och .migt ljus förde han tanken till 'gonz-ojordisk - uppenbarelse ur """ hannesevangeliet. ' Den vackert. mo- ” :dellerade > tänkarpannan låg i digra " veck; "och", blicken. under" de. nästan "hade han gjort allt:för att söka styra s'denna;, förmälning.' Även vig- seln, + slottskapelet hade'han ansett vära .ett kränkande av en gudomlig Toning Kanske han' nu stod den|?"hemliga” vigseln förlidet i ”DeF Vär "längesedan vi ingått ett ” niskohop, ; och : hexapade-' rytta och "vag nshästarnar praktfulla styrslar;' oa - Klädd I full ornat stod ärkebisko- pen Laurentius Petri i kyrkans fond. > Med sitt vördnadsbjudande vita pro: .. "fetskägg och överskjöld av ett dam- | "vid gästabudsbordet ' efter | e'stod'en månghövdad män? hyllningsrop.- Skrattande lyfte kung- en. upp -den lille tronföljaren högt över sitt huvud och, i där- Sveriges drottning. På slottet var det stor mottagning. A | var fylld av allt ; vad > med nya iubelrop. Karins leende var ansträngt. Det var heller inte så lätt att lägga sol i leendet, när man för- nam -:snörlivet som .,en kramande i och selbågarnas silverbucklor,: -Iokor- kring bröstet, och: den digra halskedjan av guld tyngde på hennes nacke som 'en galärkätting: Så tog kungaparet plats i vagnen. Orörliga som stoder satt spannridar- nas nå- Jo- gående högtidligheterna. av-' där tills kitteln var tom, år: sår bildade häck ' från rnas ut-; igt de hindertyg, guldbeslagna däcklar och ' guldstickade struptyglar, färg- sprakande pannplymer och sliverbe- slagna hovar — allt stukades i and- lös häpnad "och" värderades i det oändliga. Genom de stängda kyrk- portarna nådde dem svagt de på > Medan folkmassan stod där i vän- tan”/på att brudparet skulle uppen- bara sig, steg en hovtjänare upp på en för ändamålet iordningställd al- tan, I famnen bar han en silverkittel, till brädden fylld mea mynt, Under hopens jubel kastade han ut.pen- ningar, och där med höll han på Lång" blev väntan "innan den hög- tidliga akten: avslutades med väl- signelsen. Innan den sista tonen för- klingat, red 'ståndsdrabanter upp och kyrkporten till kupigavagnen. / Så. äntligen öppnades de massiva ekdärrsrna, och I sam-' de, vackert röda sfemtygen ma & stund kungupuret visade sig I na, ti sadl Eskorten fc sig, tyglarna stramades åt. Hovets fruntimmer, fruar och tärnor och jungfrur steg upp i sina vagnar, ar- tigt behjälpta av herrarna, Utländ- ska sändebud, adelsmän och hovjun- kare stack sina oxmuleskor i stig- byglarna och satt upp. Under skall- ande fanfarer började så det lysan- de förmälningståget röra sig framåt, följt av åskådarhopens. glupande blickar, När så slutligen endast ett tungt dammoln och fjärran hornklanger var allt som återstod av den sago- lika synen, fick. människorna utan- för kyrkan plötsligt något annat att tänka på: Herreje — det bästa åter- stod ju! Ästad till Järntorget, gott folk! Där väntar oss dryckjom och mat i långa banor — åstad, go vän- ner och glädjen högt i tak — annat än då gamle kungen;såg sig nödd att spe ndera någon. gång — den smul- Brälenl” - riket hade av högättade. herrar och fruar samt de utrikiska sändebuden. Vaxljus och facklor: fl de... Vid Per Brahe och Gustav Johansson Tre Rosor. NH Till var och en som till majestä- terna frambar sin undersåtliga vörd- nad, överräcktes en liten gåva, en ring, eti hal C- dörrarna posterade drabanter med oklanderligt fejade hillebarder; Nar- ren Hercules ' kilade som en liten pyssling omkring bland : förnämite- terna med ett träsvärd i hand, finta- de och fäktade och hade en hel hop andra "hyss för sig, medan han allt då och då gav upp gälla skrin, . .... Ej heller för denna sals utsmyck- ning hade några kostnader sparats av den praktälskande Erik. Hela ta- ket var prytt med kasettsniderier, = behängda med I 3 lande tilldragel ke eller någon annan klenod. Fram- för en nästan takhög målning av den italienske 1400-talsmästaren Gior- gione stod Anna Kruse och Gunilla Bielke och lät sin bitterhets galla flöda över den nykrönta drottningen: -— ... och kan du tänka dig, Gu- nilla,. häromdagen lopp hon uppför trappan till Stora galleriet med så högt lyftad kjol, att man kunde — ja, jag skarvar inte en tum — se henne halvvägs upp till knäna! Alldeles tagen av denna skabrösa nyhet flä den kor 'halsade Gu- nader, ur den romerska historien och den forn- nordiska gudasagen, Golvet av ek- stavar var nästan helt betäckt med mattor. Det mest framträdande i den- na praktfullt inredda sal var härden med sina förgyllningar och dekorer. Dess fris var ihopfogad av vwvalben med infällda blommönster i silver och guld. Den bars upp av bibliska gestalter i blå och röda mantlar och med gyllene skägg. Under en tronhimmel av gyllen- duk, prydd med riksregalierna, be- fann sig deras majestäter, vilande i djupa, rikt ornerade stolar. Bakom och å ömse sidor om dem posterade stånddrabanter, klädda” i röd 'sam- met. Närmast konungen och drott- ij nilla: — Vad säger du, Anna? Man kan inte tro det är sant...! Har hon då ingen levandes skam i sig, män- niskan? — Inte mer än skänkepigor mest ..« vad har du för övrigt väntat dig av en knektdotter...? Gunilla knyckte på nacken "och mötte spotskt sin fränka på halva vägen: — Så rätt, så rätt: en so är och förblir en so om den så kröns med all världens drottningkronor. Anna Kruses blick sökte sig bort till föremålet. för deras avunds gift och utlät sig fränt: > — Usch, det är så man vill kräkas, 4 i titta hur' hon sitter där och kråmar sig av högfärd! Och därtill har hon haft mage: att bjuda hit 'sina tasker till släktingar! Det är skam, Gunilla, jag säger, stor skam att slikt patrask skall tillåtas beblanda sig med rikets högsta ätter! Ett vanhelgande är det, Gunilla, > : — Och sedan låta dubba- de där komåkarna till riddare! Nej, "vet du vad, Anna... : Anna Kruse fann inte. ord för sin avsmak, Frynande på näsan vände sin for sökte - efter- bästa .förmåga- bära -upp lade de under - grevinnan Marial-” nyvunna värdighet som riddare 7. - ”bigg på varandra, "med stora ispadlikpandé' nävar. under . näsan, 'sneglade på "varann ”:- igen, tog 'sit åt de: dotda -penning- bältena,. kramade di em » och : flinade Nils Dymock!” hon blicken mot" tre morbröder, ' vilka inhjudits till krö- ningen och kommit ridande från Trögds härad i Uppland. Inte för en sekund hade Karin hyst någon tve- kan om att bjuda sin fattiga släkt Även hennes far och mor hade in- bjudits. Men ingen av dem bade kunnat infinna sig, enär de låg svårt sjuka i något magont. : De tre förut så fattiga Upplands- bönderna kände sig mycket bortkom- na: i denna lysande församling "av högtidsklädda ' dignitärer. ' På själva kröningsdagen hade. de 'i sällskap med Ake Färla av konungen dub- bats till riddare. De bar nu herre- mannens sammet och värja och gyl- |: lene riddarkedjor kring halsen. När- mast kroppen slöt sig penningbälten, späckade "med guldmynt -och digra förläningsbrev, . utfärdade - åt dem själva och åt drottningens föräldrar. Ämu" ganska virmmelkantiga av all den ägolycka och ärar som vederfa- - Riddaren Arv Kersti: =. Trolle :— fru. ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.